Barn- och utbildningsförvaltningen
Verksamhetsplan
1
Bakgrund .................................................................................................... 3
2
Syfte............................................................................................................. 3
3
Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans
vision/helhetssyn .................................................................................................... 3
4
Utvärdering av tidigare plan ..................................................................... 3
5
Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av
diskriminering eller kränkande behandling .......................................................... 4
6
Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel ............. 4
7
Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen ............................. 4
8
Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen
5
9
Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån
kartläggningen ........................................................................................................ 6
10
Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen .......................... 6
11
Kompetensutvecklingsplan ...................................................................... 6
12
Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till
diskrimineringslag och skollag ............................................................................. 7
13
Barns medverkan ....................................................................................... 7
14
Vårdnadshavares kännedom .................................................................... 7
15
Kontaktperson ............................................................................................ 8
16
Rutiner vid akuta situationer .................................................................... 8
17
barn
Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker
8
18
Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker
eller diskriminerar barn .......................................................................................... 8
19
Begreppens innebörd ................................................................................ 8
20
Förskolans trivselregler med konsekvenser ......................................... 10
21
Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete ......................................... 10
2(10)
Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera
barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta
åtgärder.
Syftet med en likabehandlingsplan är att elever/barn ska skyddas mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi på Vreten/Tellus förskola vill med vår likabehandlingsplan visa på att vi
inte accepterar retfullt beteende, slagsmål eller andra kränkningar. Vi
accepterar inte rasistiska uttalanden eller invandrarfientlighet, varken från
vuxna eller barn.
Vi på Vreten/Tellus förskola visar varandra respekt och tänker alltid på att
vi är förebilder. Vi som arbetar här har alla samma ansvar och uppmuntrar
varandra till kamratligt beteende.
Vårt språkarbete är viktigt eftersom språket ligger till grund för hur man
uttrycker sig. Vi hjälper barnen att förstå hur konflikter kan uppstå och hur
man kan lösa dem. Alla barn ska känna sig trygga och kunna känna glädje
över att gå till förskolan. Barn, föräldrar och personal ska känna
samhörighet med varandra.
Föregående likabehandlingsplan har fungerat bra och är nu reviderad.
Planen revideras i samband med skrivandet av kvalitetsrapporten juni 2016.
3(10)
Vi måste fortsätta att arbeta med barnens språk eftersom det finns risk för
kränkande tillmälen barnen emellan. Vi måste också involvera föräldrarna
och modersmålslärarna eftersom många har ett annat modersmål.
De allra flesta barn känner sig trygga och nöjda med sin dag på förskolan.
Några få uttrycker att det kan hända saker på förskolan som gör dom ledsna,
tex när man inte har någon att leka med, när man inte har något att göra, när
någon förstör det man gjort eller när någon slåss/man blir slagen.
Mål
Barn, föräldrar
och personal ska
känna sig trygga
och känna glädje
över att gå till
förskolan. Vi ska
känna
samhörighet
med varandra.
Vad
Barn och
föräldrar ska
känna trygghet
över att vara i
förskolan.
Vi på förskolan
skapar tillfällen
där barnen kan
leka
tillsammans
både ute och
inne.
Indikatorerna
Bruk,
kvalitetsindikator
atmosfär och
organisation,
föräldraenkät,
medarbetarenkät,
olika
skattningar(våra
dok)och
intervjuer,
observationer och
reflektioner,
möten och samtal.
4(10)
Hur
Filosofiska frågor
och samtal får
stort utrymme.
Pedagogerna är
lyssnande och ger
tid, (språkarbetet).
Pedagogerna ska
vara nära barnens
lekar och alltid
reagera på det
som sägs och
görs. Miljöer
förändras och
förbättras (och
skapande arbete
ges stort
utrymme.)
Vem
Alla barn är allas
barn. All
personal är
ansvarig men
pedagogisk
arbetslagsledare
har ett utökat
ansvar för ”sin”
barngrupp.
Fskchef har ett
övergripande
ansvar.
När
Dagligen.
Utvärderas
juni 2016
Förskolan ska
sträva efter att
varje barn
utvecklar sin
kommunikativa
förmåga och
samtidigt får en
djupare
förståelse för
innehållet i det
vi gör och säger.
Vi skapar
miljöer med
många
mötesplatser.
Vi samarbetar
med
modersmålslärarna.
Vi arbetar med
berättande/
återberättande.
Vårt
språkarbete
Bruk,
kvalitetsindikator
atmosfär och
organisation,
föräldraenkät,
medarbetarenkät,
olika
skattningar(våra
dok)och
intervjuer,
observationer och
reflektioner,
möten och samtal.
Filosofiska frågor
och samtal får
stort utrymme.
Pedagogerna är
lyssnande och ger
tid.
Pedagogerna ska
vara nära barnens
lekar och alltid
reagera på det
som sägs och
görs. Miljöer
förändras och
förbättras (och
skapande arbete
ges stort
utrymme.)
Alla barn är allas Dagligen.
barn. All
Utvärderas
personal är
juni 2016
ansvarig men
pedagogisk
arbetslagsledare
har ett utökat
ansvar för ”sin”
barngrupp.
Fskchef har ett
övergripande
ansvar.
På Vreten/Tellus förskola står värdegrundsfrågorna i fokus och vi är aktiva i
detta arbete.
Metoder för att undvika kränkningar mellan barn och mellan vuxna och
barn:
Vi tänker alltid på att vi är förebilder och använder ett bra språk.
Vi har alla samma ansvar.
Vi uppmuntrar varandra till kamratligt beteende och artighet.
Vi visar varandra respekt.
Vi hjälper barnen att förstå hur konflikter uppstår och hur man kan
lösa dem.
Vi accepterar inte retfullt beteende, slagsmål eller andra kränkningar.
Vi accepterar inte rasistiska uttalanden eller invandrarfientlighet,
varken från vuxna eller barnen.
Vi utreder, dokumenterar och åtgärdar om något händer.
5(10)
Personalen på Vreten/Tellus förskola ska:
Lyssna noga och alltid försöka förstå.
Bry sig om vad barnen vill och tycker, deras åsikter tas tillvara.
Vara där barnen är.
Leka med barnen och intresserar sig för deras göranden.
Samtala och fundera tillsammans med barnen i leken.
Alltid stanna upp och låta barnens frågor, funderingar, tankar och
beskrivningar få ta tid.
Lära ut artighet för det mår alla bra av. Varsågod, Välkommen och
Tack så mycket är ord vi använder ofta.
Vara nyfiken på barnens liv, intressen, funderingar och tankar.
Fråga föräldrarna om deras bakgrund/upplevelser och tankar.
Samtala, läsa, berätta och reflektera tillsammans med barnen.
Vi sammanställer allt kartläggningsmaterial i maj och utvärderar i juni varje
år.
Individnivå
Enstaka
utbildningsdagar
Gruppnivå
Att utveckla förskolan inifrån
(grundkurs) och vi fortsätter
att följa det utbud som finns
där.
6(10)
Enhetsnivå
Språkarbete med ständigt åtkommande
utbildningsinslag utifrån behov tex.
Teckenstöd,
Kontinuerlig redovisning av
fortbildning och reflektion och
diskussion i grupper.
Lpfö och förskolans egna mål som
finns i verksamhetsplanen.
Ökad kulturkompetens.
Vi accepterar inte retfullt beteende, slagsmål eller andra kränkningar. Vi
accepterar inte rasistiska uttalanden eller invandrarfientlighet varken från
vuxna eller barn. Vi accepterar inte heller kränkningar på grund av
funktionshinder, religiös uppfattning, sexuell läggning.
Vårt språkarbete ligger till grund för allt arbete på förskolan. Våra värdeord
är ledande:
•
•
•
•
•
•
•
Närhet
Lyssna
Nyfiken
Ge tid
Hinna höra hela
Artighet
Tydlighet
Vi arbetar för att alla barn ska få ett så rikt och varierat språk som möjligt,
barnen ska kunna lösa konflikter språkligt och förstå innebörden av sitt och
andras handlande.
Vuxna är nära för att delta, observera och förändra i miljön utifrån barnens
behov.
Genom barnintervju, samlingar och enskilda samtal.
Vi har ett särskilt ansvar att informera föräldrarna genom daglig kontakt,
föräldrasamtal, enkäter och olika andra mötesplatser.
7(10)
Pedagogisk arbetslagsledare
Samverkanspärmen och boken ”handledning vid kris i förskolan”.
Individnivå
Se och observera
Kamera/Fota
Papper och penna
Gruppnivå
Samtal, reflektion och
information med barn
och föräldrar.
Enhetsnivå
Sammanställa insamlat material
och planera för fortsatt arbete.
Vid behov kontakta
barnstödsteamet.
Det är allas ansvar att upptäcka och rapportera. Enskilt samtal med chef och
övriga åtgärder.
Definitioner och begrepp
Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas
av diskrimineringslagstiftningen:
• Kön
Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande
och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell
natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt
material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens
lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
8(10)
• Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller
uttryck)
Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
• Etnisk tillhörighet
Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande
eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller
hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
• Religion eller annan trosuppfattning
Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I
förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för
den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn
har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning
innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till
exempel buddism, ateism eller agnosticism.
• Funktionsnedsättning
(i diskrimineringslagen funktionshinder)
Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt.
Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi,
hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i
relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön
som kan vara funktionshindrande.
• Sexuell läggning
Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen.
• Ålder
Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om:
- särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg,
grundskola, särskola och specialskola samt om
- särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga.
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om
diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när
en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så
många flickor på detta program.
24
Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men
som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar
ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat,
diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier
Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Begreppet ”sexuella trakasserier” innebär ett handlande av sexuell
natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm.
Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara
diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc.
Kränkande behandling enligt skollagen
9(10)
Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som,
utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en
elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder.
Fler begrepp
• Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
• Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
• Främlingsfientlighet
Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska
eller beteendemässiga karakteristika.
• Homofobi
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger
uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer.
Bilaga 2
Vi är artiga
Vi hälsar på alla, barn och vuxna
Vi har ett positivt och trevligt bemötande
Vi visar varandra ömsesidig respekt
Vi ställer upp och hjälper varandra
Vi passar tider och meddelar om man inte hinner i tid
Vi tillåter olikheter
Alla ansvarar för ordning och reda i och utanför huset
Vi använder vår årsklocka för systematiskt arbetsmiljöarbete.
10(10)
