Guds familj samlad till andlig fest

Missionären
N R
7 / 8
S 0 M M A R E N
1 9 9 9
Tidning för Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige och Svenskfinland
SOMMARKONFERENS
Guds familj samlad
till andlig fest
Cirka 600 ”familjemedlemmar” och vänner slöt upp till sommarens konferens på Ekebyholm.
Temat: Du behövs i Guds familj genomsyrade samlingarna och Reindar Bruinsmas gudstjänster.
Se s 12–14!
Claes berättelse på barnens
stund illustreras av en grupp
ungdomar.
En hjärtligt broderlig
konferenskram!
Äntligen!
Glädje, blommor,
ballonger och fest!
Viktiga ingredienser för
en lyckad skolavslutning
på Ekebyholm. Årets
avgångsklasser, nior och
tolvor firades under
stort jubel. Sommarlovet har börjat!
Se s 11!
Vetekornet
spirar i
Stockholm
Den här månaden är det
Stockholms församling
som redogör för hur
Vetekornet spirat i den
kungliga huvudstaden.
Utvecklingskurser på
olika stadier, 25:ans
Gemenskapscenter och
Seminarium 2000 är
viktiga projekt.
Se s 6, 7!
VÄRLDSOFFER
den 24 juli
LÄS MER
PÅ S 2!
Guds
familj
växer!
Våren är tid av glädje
och skörd. Flera
församlingar
rapporterar om dop
och tillväxt.
Se s 4, 5!
1
Min mening
Hårt budskap
Det var ett hårt budskap på sista sidan
av Missionären 3/99 ”Att kränka ...”
Författaren och samfundet i sin helhet
vill inte ta med De tre änglarnas budskap i
sin förkunnelse. De undviker ämnet och
kommer istället med egna handlingar
och inte med Guds hjärteangelägenheter.
Jag ser med oro att inte det gamla
goda Adventbudskapet förkunnas idag
som förr då J.A Svensson, Gustaf Lindsay, Adolf Blomstedt m. fl. var verksamma.
Idag råder ekumenikens klimat där
vårt samfund räds att vara annorlunda än
andra församlingar! Fjäskar för att visa
hur goda kristna vi är. Visst ska vi vara
goda kristna men ej på bekostnad av sanningen. Att fjäska för de andra samfunden är att ge lillfingret till Babels döttrar. Det gör vi genom att inte låta sanningen om de annalkande söndagslagarna nå folket! Det är otroligt att samfundet inte ser vart vi är på väg, när påven Paul Johannes deklarerar i sitt herdebrev i maj 1998 ”Vi kände genom Jesu
blod att vi hade rätt att ändra sabbaten
till söndag”. Därmed trampar han på Jesu
blod och Jesu sabbat. Det är Jesus som
är Herre över sabbaten! Ingen kan påstå
att vi är Guds egendomsfolk, om vi inte
vågar framhålla sanningen enligt De tre
änglarnas budskap.
Jag efterlyser därför en radikal förändring av ämnesvalen i mötesserierna så
det gamla gedigna Gudsbudskapet med
frälsning och varning åter lyfts fram.
Bengt-Olof Sohldeland, Ulricehamn
Världsoffer – den 24 juli
Sabbaten den 24 juli ges vi i Sverige tillfälle att offra för vårt samfunds världsvida verksamhet.
Att stödja världsmissionen har varit en del av Sjundedags Adventistsamfundet ända sedan
pionjärernas vision att förkunna frälsningsbudskapet till hela världen. Förvisso verkade denna
vision omöjlig att uppnå enligt hånfulla bespottare under de första formgivande åren av vårt
samfund. Men utvecklingen och genomförandet av den visionen omfattar nu hela världen. Arbetet är dock inte slutfört utan manar fortfarande till troget stöd.
Även om kanske specialinriktade missions- och hjälpprojekt känns mer intressanta och våra
hemförsamlingars behov av medel är påtagliga, så ber vi om ett frikostigt och trofast stöd för det
världsvida arbetet som ännu skall utföras.
Generalkonferensens förvaltarskapsavdelning
på respekt – som det handlar om i första
hand. I Göteborg anser vi inte att vårt
budskap om frälsningen i Jesus och hans
snara återkomst vinner på en utdelning
av Struksnes traktat. Denna information
fick han innan sitt besök. Varför respekterar han inte detta?
Genom citat från E.G.White försöker
han visa att han handlar under den helige Andes inflytande. Men det arbete
som skall utföras med ”dristighet och
kraft”, ”på kort tid” och som beskrivs i
Upp. 18 är enligt E. G. White en global
andeutgjutelse i den allra sista tiden
(Den stora striden, sid 584-585): ”Evangelii verk kommer att avslutas med en
ännu större uppenbarelse av Guds kraft
än den som utmärkte dess början.”
Utifrån Abel Struksnes handlande har
jag mycket svårt att tro att hans engagemang och metoder är ett uttryck för
detta verk.
Men trots allt så strävar vi ändå mot
samma mål: hur ska vi nå våra medmänniskor?
Lars Engdahl, Församlingsföreståndare
Svar till Abel Struksnes
(och Bengt Sohldeland)
Svar till Abel Struksnes
Abel Struksnes visar i sin insändare
(Miss. 6/99) att han inte har förstått eller inte vill förstå vad saken gäller. När
han besökte Göteborgs församling förklarade vi att församlingen inte vill ha
privata kampanjer i samband med gudstjänsterna. Vi tyckte dessutom att budskapet inte passade en del av våra besökare. Jag vädjade speciellt till honom om
att ta hänsyn till att vi hade nattvardsgudstjänst. Abel Struksnes förklarade att
våra synpunkter inte tänkte hindra honom. Han ansåg sig ha ett högre mandat
och full rätt att dela ut vad han ville, trots
att han inte ens är medlem i vår församling. Efter gudstjänsten ställde han sig på
trottoaren utanför kyrkan och delade ut
sina blad till mötesbesökarna.
Det är denna självsvåldighet – bristen
2
Kära Abel
I din respons (Miss. 6/99) på min artikel ”Att kränka ...” (Miss 3/99) hävdar
du att jag gett ”en obalanserad framställning av vad saken gäller”. Om du läser
min artikel igen ser du att jag främst vänder mig mot det beteende som du och
dina medhjälpare uppvisat, nämligen att
inte acceptera ett ”nej tack” från de församlingar som hann med att behandla
din förfrågan om utdelning innan ni anlände (de andra fick besök ändå) samt det
sätt på vilket ni presenterar sabbatsbudskapet. Ni har i samband med
gudstjänsterna trugat på besökarna en
presentation av ämnen som församlingarna vill framföra på ett annat sätt.
Varje gudstjänst besöks av personer
som inte är medlemmar och som kommit olika långt på trons väg. Församlingen måste själv få presentera Advent-
budskapet efter sin egen plan.
Nej, dina anklagelser om att jag försöker stoppa spridandet av den tredje
ängelns budskap är grundlösa. Däremot
tror jag att du själv blockerar människors
förmåga att förstå vikten av det då du inleder med den tredje ängeln och sedan
försöker komprimera så mycket i en tidning. Bibelns egen volym ger oss en fingervisning om hur svårt det är att inrymma ett så stort budskap mellan två
pärmar.
Glöm inte Ellen Whites råd om hur vi
ska bemöta andra kristna och dem som
ännu inte vet vilken väg de ska gå. Hon
skriver bland annat att vi inte ska provocera dem som iakttar söndagen som vilodag.
Du ville nå medlemmarna med din
tidning. På församlingsmötena avhandlas ärenden som rör medlemmarna
medan gudstjänsterna är det tillfälle då
medlemmarna och kyrkans kontakter
möts inför Herren. Gudstjänsten är avskild för detta ändamål och ska också
vara fritt från påtryckningar av det slag
som du utsatte oss för.
Anne-Maj Sandström
Ett fullödigt budskap
I juninumret av Missionären frågar Sara
Kvamme om vi som samfund inte vill och
vågar framföra hela ”de tre änglarnas
budskap”. Hon hänvisar då till samlingen
i Göteborg i mars som exempel på samfundets tveksamhet och identitetskris.
Vi skall lägga märke till hur den samlingen annonserats (se Miss 2/99) och vad
talaren Ed Dickerson själv sade i sitt
inledningsmöte på fredagskvällen. Syftet
var inte att ge en färdig presentation av
hela Uppenbarelseboken utan istället att
ge redskap och inspiration till personligt
studium av Uppenbarelseboken utifrån
hela Bibelns budskap. (Läs referat i Missionärens majnummer eller lyssna på
kassettinspelningarna.)
Som samfund både vill och vågar vi
stå för Bibelns fulla budskap inkluderat
”de tre änglarnas”.
Roland Sjölander
Samfundssekreterare
M
Missionären
issionären
Inblick
NUMMER 7/8
SOMMAREN 1999
Årgång 103
ISSN 0349-6996
Chefredaktör
och ansvarig utgivare:
Per Bolling
Redaktör/redaktion:
Anne-Maj Sandström
Dags att välja
Alsjöslingan 21, 443 72 Gråbo
Layout:
Susan Bolling
SDA media
Box 10036, 800 10 Gävle
E-mail: 102555.2472@
compuserve.com
Telefon: 026–61 02 88
Telefax: 026–61 07 87
Prenumeration:
Maj-Britt Sjölander
Adventistsamfundet
Box 536 , 101 30 Stockholm ¨
Telefon: 08–14 03 65
Telefax: 08–20 48 68
Prenumerationspris:
I Sverige: 290 kronor
Postgiro: 9 34–0
I Finland: 205 FIM
Postgiro: 80 00 55–109 36 05
Redaktionsråd:
Per Bolling, Georg Filippou,
Ulf Gustavsson, Ari Laitinen,
Maria Brothén
Brothén,, Anne-Maj
Sandström, Roland Sjölander,
Martin Vukmanic
Utges av Sjundedags
Adventistsamfundet i Sverige,
Box 536 , 101 30 Stockholm
Tryckt hos:
Gjutarbackens Tryckeri AB,
Söderhamn
Sjundedags
Adventistsamfundet
SVENSKA UNIONEN
Missionsföreståndare:
Per Bolling
Samfundssekreterare:
Roland Sjölander
Ekonomichef:
Roland Brothén
Kontor: Olof Palmes gata 25
Stockholm.
Telefon: 08–14 03 65, växel
Telefax: 08–20 48 68
Postadress: Box 536
101 30 Stockholm
Telegramadress:
Adventist, Stockholm
Postgiro: 15 13 78–7
Internet webbsidor:
http://www.Adventist.se
HOPPETS RÖST
Föreståndare:
Roland Sjölander
Box 536, 101 30 Stockholm
Telefon: 08–14 03 65
Postgiro: 516 78–1
FINLANDS SVENSKA
ADVENTKYRKA
Föreståndare: Sture Nilsson
Ekonomichef: Ben Greggas
Kontor: Annegatan 7C 19,
FI_00120 Helsingfors
Telefon: 009 358/9602 799
Telefax: 009 358/9643 778
Den 1 januari 2000 blir ett märkesdatum i Sveriges historia. Inte bara för att vi går in i ett nytt
årtusende, utan också för att ett mer än 450 år
långt äktenskap då kommer att upplösas. Svenska
kyrkan och staten går då skilda vägar efter att ha
levt i symbios med varandra ända sedan Gustaf
Vasas tid.
När ”äktenskapet” ingicks låg det i tiden. Runt
om i Europa ingicks flera andra liknande äktenskap vid ungefär samma tidpunkt. Dåtidens furstar ville utöka sin makt genom att också få kyrkan under sin kontroll. Och i flera länder, bl a i
Sverige, var det också kyrkans egendomar som
lockade. Gustaf Vasa hade skulder att betala för
sina krig. Och kyrkan hade tillgångarna som
kunde hjälpa honom att betala. Därför var det inte
enbart av religiöst nit som han understödde reformationen i vårt land.
Under århundradena som följde var sedan
kyrkan en viktig del av statsapparaten. Den skötte
folkbokföringen, som var grunden för t ex den
soldatutskrivning som gjorde det möjligt för de
enväldiga kungarna att utkämpa alla sina krig.
Predikstolen var dessutom dåtidens mest effektiva
massmedium. Därifrån kunde officiella kungörelser nå större delen av befolkningen.
Under senare delen av 1800-talet började så
den process som har lett till att allt detta har förändrats. Idag har det mesta av Svenska kyrkans
officiella ställning vittrat bort. I och med
millennieskiftet så blir kyrkan i praktiken ett trossamfund bland andra som verkar i Sverige.
Det som då sker är nämligen att en helt ny lagstiftning införs i Sverige. För första gången kommer begreppet trossamfund att finnas inskrivet i
lagen. Så är det inte idag. Samfunden i Sverige är
nu organiserade som idéella föreningar eller
stiftelser. (Och det lär till och med finnas ett samfund som är organiserat som ett bolag.) Men från
och med årsskiftet ändras allt detta för de samfund som så önskar.
I praktiken är det två nya lagar som då börjar
gälla. Den ena berör Svenska kyrkan, den andra
gäller för alla andra samfund. För även om äktenskapet mellan staten och kyrkan upphör, så separerar de två inte fullständigt. De fortsätter att leva
i ett mycket löst särboförhållande, kan man säga.
Svenska kyrkan har själv begärt att få det så, och
politikerna i riksdagen har känt att detta är den
lösning som man orkar enas om just nu.
Den lag som kommer att gälla för Svenska kyrkan säger bl a att kyrkan ska vara evangelisk-luthersk. Den ska också vara demokratiskt styrd, dvs
det ska finnas valda kyrkopolitiker som sysslar
med kyrkans angelägenheter. Dessutom ska
Svenska kyrkan ha hand om begravingsväsendet på
samma sätt som idag.
Allt detta är något som frikyrkorna inte är nöjda
med. De hade hellre sett att det infördes en enda
lag för alla samfund, och att kommunerna tog över
ansvaret för begravningarna. När de har tagit upp
den frågan med kulturdepartementet har svaret
varit att om några årtionden kan man kanske förändra detta. Men just nu orkar man inte gå längre,
politiskt sett.
En annan förändring är att staten nu erbjuder
frikyrkorna hjälp med att kassera in medlemsavgiften via skattsedeln. Man kan säga att de samfund
som så önskar kan få hjälp att införa sin egen variant av kyrkoskatt. Flera samfund har accepterat
detta erbjudande. För Adventistsamfundet är något
sådant inte aktuellt och kommer heller aldrig att
bli det. Som samfund tror vi att allt understöd som
vårt samfund får ska ges som frivilliga gåvor, inte
som någon form av skatt. Dessutom har vi som princip att inte lämna ut våra medlemsregister till myndigheter eller andra intressenter.
Den viktigaste förändringen inträffade 1 januari
1997. Från och med det datumet är inte längre medlemskapet i Svenska kyrkan något som man automatiskt föräras med i samband med födseln. Det
krävs ett medvetet val om man vill bli medlem i
kyrkan.
På så sätt blir samfunden mer likställda. Att vara
medlem i Svenska kyrkan innebär att man medvetet har tagit ställning för denna kyrka. Man vill
stödja detta samfund och accepterar dess lära.
Under alla de år som vårt eget samfund har existerat har vi framhävt att vi måste välja vem vi vill
tillhöra. Ingen kan tjäna två herrar, sade Jesus. När
han sade detta talade han visserligen inte om
samfundstillhörighet, men principen är ändå lika
giltig. Samma uppmaning kan vi finna i Bibelns
skildring av den sista tiden i världens historia. I
Uppenbarelseboken riktas en klar uppmaning till
oss att välja vem vi vill tillhöra.
Inför förändringarna som kommer att ske vid
årsskiftet är det därför dags att ta ställning: Vem vill
du tillhöra?
Om du inte redan har gjort det så är det nu dags
att komma ut ur Svenska kyrkan.
Per Bolling
3
Hänt
Guds familj växer
Dop i Göteborg
Den vackra dopgraven i Göteborgs
Adventkyrka har fått användas vid två
tillfällen i vår.
Den 24 april döpte pastor Nils-Erik
Lundberg Ervin Diosan.
Ervin kom till Göteborg tillsammans
med sin mor Maria och bror Arthur.
Samma dag som Ervin döptes togs
mamma Maria in på bekännelse i församlingen.
På pingstafton, 22 maj, var det första
gången som Rainer Refsbäck döpte någon. Det var Pernilla Kihl, som han studerat Bibelns budskap med under ett år.
Pernillas man Adjej är adventist från
Ghana.
Nils-Erik Lundberg
GÖTEBORG: Ervin Diosan.
På bekännelse: Maria Diosan.
GÖTEBORG: Pernilla Kihl döps av Rainer Refsbäck.
Glädjedag
i Helsingborg
Under våren har vi visat ”Seminarium
2000” i Helsingborgs Adventkyrka för en
liten trogen lyssnarskara. Församlingens
pastor, Unni Gille, fastställde också i
tro den 5 juni som dopdag.
Yngve Svensson, som i många år kommit till våra möten, avgjorde sig för dop.
Det blev en gripande högtidsstund för
oss alla när han genom dopet förenades
med sin Frälsare. Han gladde sig också
mycket åt att nu helt vara med i församlingsgemenskapen. Församlingens
glädje var inte mindre när vi kunde hälsa
en ny broder välkommen in i vår krets.
Vi gläder oss också över att allt fler av
våra vänner nu kommer till våra sabbatsgudstjänster och dopstunden blev en
vädjan till dem att själva förena sig med
Gud och hans folk.
Arne Sandström
4
HELSINGBORG:
Yngve Svensson döps
av Arne Sandström.
Hänt
Dop i Stockholm
Sabbaten den 22 maj möttes en fulltalig församling till högtidsgudstjänst i Stockholms Adventkyrka.
Både den Svenska och Spansktalande gruppen kom tillsammans
och välkomnade fem nya medlemmar till församlingens gemenskap!
Dessa fem var Christian Geirhardsson, Olof von Porat, Gunnevi Söderlund,
Alison Barrientos och Raul Fierro.
Christian, som kom till Sverige från
Island för ungefär 13 år sedan, hade i
barndomen kontakt med en adventistfamilj. Han besökte dessutom Adventkyrkan i Uppsala ett par år efter att han
kommit till Sverige. I höstas kände
Christian Guds kallelse på nytt och kom
då till vår kyrka i samband med att ryska
kören Ecclesiastes var här och sjöng.
Christian fick tidigt många vänner i kyrkan och sökte församlingens gemenskap
så ofta han kunde. Bland annat har han
varit en flitig besökare av Seminarium
2000 under våren. Innan dopet hade
pastorspraktikant Jan Johansson flera
bibelstudier med Christian, och dessutom samlades både han, Gunnevi och
Olof under fyra tisdagkvällar tillsammans med Jerker Sjölander och Jan för
dopsamtal och bön.
Gunnevi, som kommer från Åland,
har tidigare varit pingstvän, men kom i
kontakt med oss via radion och våra
brevkurser. På våren 98 kom hon till vårt
gemenskapscenter på 25:an och blev
själv mycket aktiv, och även hon blev en
flitig besökare av Seminarium 2000.
Olof kommer från Stockholm. Han
konfirmerades i Svenska kyrkan vid 15
års ålder, där han var aktiv under fyra års
tid. Han lämnade dock Svenska kyrkan
då han kände att han inte utvecklades i
sin tro. Dessutom saknade han en djupare mening i sitt liv. För ungefär ett och
ett halvt år sedan fick Olof ett kort från
Hoppets röst i sin brevlåda. Han började
läsa utvägskursen och den blev precis
som en ”utväg” för honom, har han berättat! Sedan dess har han haft bibelstudier med Tommy Björn, och ungefär
en månad innan dopet besökte Olof vår
kyrka, där han den Sabbaten fick höra en
predikan om dopet, och då fattade han
sitt beslut att låta döpa sig och gå med i
vår församling!
Alison är född i Bolivia och kom till
Stockholm i vintras. Hon har funnit vägen till tro i den spansktalande församlingsgruppen. Detsamma gäller Raul
STOCKHOLM:
Fr v: Ricardo Troncoso,
dopkandidater Alison Barrientos och Raul Fierro och
dopförättare José Mateo
Escalona.
Fr v: Christian Geirhardsson,
Olof von Porat, Gunnevi
Söderlund och dopförättare
Jan Johansson.
Fierro, som haft
ett starkt engagemang
i den socialistiska rörelsen i Chile, och nu under
några års tid flitigt besökt mötena i den Spanska Adventsalen, där
Ricardo Troncoso har
väglett honom i studiet
av Bibeln. Efter en ganska lång kamp var han nu
mogen för ett andligt
engagemang och gladdes
över att få bli döpt in i vår
församling.
Jan Johansson
Hjälpsändningar
till f.d Jugoslavien!
Redan de första dagarna när kriget i fd
Jugoslavien började så funderade jag
och min man Gordon på hur vi kan
hjälpa våra trossyskon i vårt forna hemland. Vi har det bra i här i Sverige med
mat för dagen, tak över huvudet, lugn
och och ro i ett land med fred och frihet. Vi behöver inte gå ner i något
mörkt fuktigt skyddsrum, vi behöver
inte lämna familj, släkt och vänner av
rädsla för att militärerna ska tvinga oss
ut i kriget.
Vi bad till Gud, att han skulle visa
oss på vilket sätt vi kan hjälpa till. Efter solnedgångsandakten på fredagarna brukar vi läsa jugoslaviens Adventnytt Severac på internet. Där fick vi
veta att det börjar bli svårt att få tag i
barnmat, medicin, hygienartiklar mm.
Vi tog kontakt med vår bror Milan
som bor i Danmark och som brukar
hjälpa till att köra olika hjälpsänd-
ningar för Adra och sa att vi gärna ville
vara till hjälp. På lördagen pålyste vi
våra planer i kyrkan och det fanns intresse att hjälpa till. Vi tog även kontakt med andra församlingar såsom
Malmö och Kalmar, och även där fanns
det intresse.
Vår kyrka i Karlskrona är liten men
givmild. Vi har också gått runt till olika
stormarknader där vissa affärer har
skänkt oss pengar eller varor, men
många vill inte skänka oss något, efter
som många andra föreningar och kyrkor gått runt och frågat.
Vi har fått i hop 7300 kr och matkonserver till ett värde för ca 5000 –
6000 kr. Vi tackar alla människor som
bidrar till insamlingen.
Hjälpsändningen går via ADRA
från Danmark eller Tyskland.
Valentina Ardeljan Cincurak,
Karlskrona
5
Hänt
HUR HAR DET GÅTT?
MISSIONÄREN TAR PULSEN PÅ VETEKORNET!
Flera steg och olika nivåer!
S
torstadsatmosfären präglar Stocksom inte tillhör församlingen.
i Seminarium 2000. Om någon kom för tiholms församling där VetekornsValberedningens arbete har också pådigt till seminaret kunde de gå till
processen kommit igång i flera
verkats av Vetekornet vilket delvis har
gemenskapscentret för att fika en stund
steg och på olika nivåer.
skapat lite kaos då man tvingats tänka i
och där få en närmare kontakt. Om nåPå sabbatsmorgnarna har ungdonya banor när man nu utgår från medgon grundade på en speciell fråga, tex
marna samlats till frukostklubben
lemmarnas önskemål och andliga gåvor.
dopet så var det flera faktorer som speTabernaklet, där de först inmundigat en
Församlingens stora projekt under
lade in nästan samtidigt och som sedan
gemensam frukost och därefter studerat
våren har ändå varit videoseminarierna,
ledde fram till ett ställningstagande.
grunderna för den kristna tron.
Seminarium 2000 till vilka många av för–Vi upplever att Gud tidsmässigt leUnder veckorna har församlingen
samlingens vänner kommit. Vid de förder olika steg.
även drivit kurser på två nivåer som
sta samlingarna hade man närmare ett
Tommy Björn menar att det fortfahandlat om personlig evangelisation,
80-tal personer som inte tillhörde förrande är en lång väg att gå, att VetekornsSmittande tron I och II.
Under -98 hade församlingen besök av
gruppen Impact som
jobbade med församlingens syfte och vision. Av Vetekornets
sju steg som församlingen kan arbeta med
i förnyelseprocessen
har den valt att lägga
stor vikt vid bön och
förnyelsedagar och arrangerade bland annat
temahelgen Våga tänka
andligt tillsammans
med Martin Vukmanic.
Smågruppsidén har
inte slagit så väl ut
bortsett från den grupp
som bildats runt 25:ans
gemenskapscenter dit
storstadsmänniskor av
alla sorter söker sig för
att få en enkel lunch
och kanske lite gemenskap med någon som
tar sig tid att lyssna.
Vetekornsgruppen från Stockholm besökte också Vetekornssamlingen i Örebro. Fr v. Per Almqvist, Tommy Björn,
–För oss har gemenJan Johansson. Första raden fr v) Yvonne Norman, Marita Hanning, Marjatta Lindén, Irma Johansson.
skapscentret även fungerat som en lärjungaskola där vi tvingats
samlingen. Även medlemmarna har viprocessen ännu är i sin linda. Samtidigt
öva oss i att samtala med människor som
sat stort intresse. Så småningom fanns en
ser han att det fungerar.
är sökare, berättar Tommy Björn som
djupt intresserad kärngrupp kvar.
–Visst är det så att Gud har bekräftat
deltagit i verksamheten.
—De olika verksamheterna i kyrkan
våra ansträngningar. Folk har kommit,
Av programbladet att döma arranghar ”befruktat” varandra. När vi i studietagit aktiv del och välsignats.
erar församlingen också många studiecirklarna stannade upp för ett visst ämne
cirklar, kortkurser, föredrag och temahände det att samma ämne behandlades
Anne-Maj Sandström
dagar, både för medlemmar och för dem
6
Hänt
Flyktingar söker värme och stöd i
25:ans Gemenskapscenter
25:ANS GEMENSKAPSCENTER
Elisabeth Peters står för både mat
och bibeltexter!
Mat och
värme
runt borden
M
agen säger att det är mitt-påihop de många trådarna.
dagen och tid att uppsöka
–Ja, hon är en oersättlig vär25:ans Gemenskapscenter på
dinna, säger en av gästerna.
Olof Palmes Gata.
–Jag kallar henne för materiJoodå, det doftar gott redan ute i
alförvaltare, inflikar Tommy Björn och
trapphuset men det låter snarare som ett
ler. Här försöker vi utgå från våra andsång- och bönemöte. När jag öppnar dörliga gåvor!
ren sitter en grupp människor runt borVad säger då Barbro själv?
det och sjunger ur sångboken till Tommy
–Numera har jag gott om tid och
Björns gitarrkomp. Jag smyger in och är
tycker inte om att sitta ensam hemma.
snart med i sången. Efter en stund öppDet är trevligt att vara här och jag tycker
nas dörren på nytt och fyra unga män
om att träffa olika människor.
kommer in. De ser sig lite vilset omkring
Torsdagar och fredagar är hon på
men snart finner var och en sin plats.
gemenskapscentret. På onsdagarna jobSjungandet är lite överkurs för dem efbar hon på närradiokontoret. Dessutom
tersom de inte förstår så mycket svenska.
har hon hand om församlingsmatrikeln,
Istället är de i starkt behov av gemenskap
jobbar som värdinna och diakonissa och
och stöd.
säkert mycket mer som hon inte kan
Snart får jag veta att de är flyktingar
komma på just nu. Ja, och så sångfrån Ryssland och bor på Karlslunds flykgruppen, förstås!
tingförläggning. En av dem har flytt på
Vi plockar för oss av maten. Ett fangrund av religiös förföljelse. I Ryssland
tastiskt hembakat bröd (bakat av Rita) ,
fruktade han för sitt liv eftersom hans
en mustig soppa, grönsaker och annat
egen farmor dödades i december förra
gott har ställts fram. Vi äter och samtaåret. Hennes brott: hon var sjundedagslar. Några ur personalen från unionsadventist och försökte vittna om sin tro!
kontoret har också kommit ner.
Vi dricker te, pratar och ber tillsamTommy Björn berättar att idén till
mans. En rysk familj kommer in en stund
gemenskapscentret kom straxt innan
för att prata av sig. De är lite nervösa efVetekornet började. Bland annat fundetersom de är på väg till Invandrarverket
rade de på hur de skulle kunna nå dem
för att redogöra för sin situation. En av
som är alltför oroliga för att sitta ner med
de ryska ungdomarna följer med dem
endast bibelstudier men som ändå hade
som tolk och stöd.
behov av gemenskap. De hade också sett
Snart är Elisabeth Peters, fredagsen stor ensamhet både inom och utanför
kocken, färdig i köket och det är tid att
församlingen.
duka upp. Var och en hjäl–De personer som jag
per till på sitt sätt. Gunverkligen
tänkte på har
Barbro Öhman är värdinna
nevi har skalat potatisen
bara kommit sporadiskt.
och gjort i ordning sallaIstället har det kommit
den och efter lunchen ska
helt andra människor.
Tommy och Kristian
En av besökarna lyser
torka golvet. Barbro Öhupp och säger plötsligt:
man kommer vissa dagar
–När jag gick på
i veckan och fungerar som
Beckomberga (mentalvärdinna genom att tala
sjukhus) fick jag betala
med besökarna och hålla
50:– + 30:–/ dag och fick
inte prata om Gud! Här kostar det bara
20:– och jag får tala om Gud!
I början arrangerades korta föredrag
i anslutning till lunchen men det fungerade inte så bra. Istället prioriterar man
nu sina stamgäster och satsar på de enkla
och fria samtalen runt bordet. Ibland ser
de på någon videofilm tillsammans och
pratar om den. Jesusfilmen har visats på
det sättet.
Förra året kom ett TV-bolag som
gjorde ett program om en uteliggare som
brukar besöka centret.
–Det kändes som en bekräftelse på att
vi startat något viktigt. Vi behöver inte
göra reklam. Gud sänder hit dem som
behöver oss, säger Tommy.
Gästerna har hittat dit på olika sätt.
Kristian hade en viss kontakt med församlingen sedan tidigare och den har
han vidareutvecklat här. Gunnevi gick
förbi skylten utanför dörren och vågade
ta steget in. Här fick hon uppleva mänsklig kontakt och stöd genom förbön. De
har båda gått på Seminarium 2000 och
idag är de båda döpta (se artikel på annan sida).
Plötsligt säger Elisabeth från köket:
–Kol 3:16 är er text idag!
Vi slår upp och läser: ”Låt Kristi ord
bo hos er i hela sin rikedom och med all
sin vishet. Lär och vägled varandra, med
psalmer, hymner och andlig sång i kraft
av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan.”
–Låt oss ta varann i hand och säga tillsammans ”Vi är i Kristus”, säger Gunnevi
straxt innan det är tid att bryta upp.
Gemensam bön och sång avslutar vår
gemenskap.
Anne-Maj Sandström
7
Hänt
NT81 PÅ INTERNET
Ska Bibeln finnas
på Internet?
Ja, det är en fråga som
Svenska Bibelsällskapet funderat över en tid.
Först var det den muntliga
traditionen som vittnade om
Guds kraft. Efter att det skrivits ned tog det lång tid innan
gemene man fick tillgång till
Guds ord. Det var bara förbehållet de priviligierade i samhället att läsa och förstå det.
Boktryckarkonsten bidrog till
spridandet av Ordet och allteftersom läskunnigheten och
inkomsterna ökade skaffade
sig människor en egen bibel.
Idag har 50% av sveriges
hushåll tillgång till Internet
och Svenska Bibelsällskapet
fann det angeläget att få Bibeln tillgänglig också på
Internet som är ett viktigt
redskap för den som söker information.
–Det är inte så konstigt att
i vår digitala tid se till att
Guds Ord kan nå människor
även där, säger Anders Albe-
rius på Svenska Bibelsällskapet.
–Internet är som en ny
”förpackning” av Ordet.
Genom ett samarbete mellan Svenska Bibelsällskapet
och Crossnet har den officiella bibeltexten i NT81 och
nyöversättningen av Psaltaren lagts ut på nätet.
Särskilda sökfunktioner,
till exempel att man söker på
ett speciellt ord eller en speciell text underlättar användandet. Där finns också en
uppslagsbok tillgänglig.
Den 18 november är GT
färdigt för försäljning i handeln och något senare kommer även det att läggas ut på
nätet. Adressen är: www.
bibel2000.org
Adventisters säkerhet äventyrades i Jugoslavien
Kvällstidningen ”Vecernje
Novosti” i Belgrad skrev den
18 april att general Wesley
Clark, NATOs överbefälhavare för bombräderna mot
Jugoslavien varit och kanske
ännu är medlem av Adventistsamfundet. Artikeln skapade
oro bland samfundets medlemmar som utsattes för trakasserier av medborgarna.
Dels hävdade journalisten
att pastor Dwight Nelson
från Andrews Universitet, i
USA har sagt det i en intervju med tidningen i anslutning till en evangelisk kam-
panj som denne höll i Belgrad
1996. Den andra källan är den
italienska tidningen ”Il Setimanale” som skall ha citerat
några kända teologer som uttalat sig om generalen.
”General Clark är inte och
har aldrig någonsin varit
medlem av Adventistsamfundet”, skrev Miodrag Zivanovic, talesman för samfundet i Jugoslavien till tidningens redaktör.
”Vi är lojala medborgare i
vårt land och tror på Jesus
Kristus. Vi förespråkar bibliska värderingar som att
KORT FRÅN HELA VÄRLDEN
Regeringen
vill fortsätta
stödja
samfunden
I samband med skilsmässan
mellan kyrkan och staten har
regeringen lagt fram en proposition som innebär fortsatt
stöd till trossamfunden.
Det är regeringens önskan
8
älska alla människor och att
leva i fred. Därför kan ingen
vara både adventist och angripare samtidigt. Vi är redan
offer i det här kriget. Varför
ska vi nu också vara offer för
vårt eget folks lögner i vårt
eget land?”
Pastor Dwight Nelson
skrev till tidningens chefredaktör och förnekade att han
någonsin sagt något sådant.
”Som pastor och teolog är jag
djupt bedrövad över det lidande som folket i Jugoslavien är utsatt för och jag ber
om att det snart ska bli fred
igen.”
Någon dag senare publicerade tidningen en ny artikel
med rubriken ”Adventistsamfundet förnekar att Clark
är medlem”.
–Vi har känt oro för våra
medlemmars säkerhet och för
att våra kyrkbyggnader ska
utsättas för skadegörelse på
grund av den här artikeln, säger Radisa Antic, missionsföreståndare för Adventistsamfundet i Jugoslavien.
Miroslav Pujic
ANR
˙ KORT FRÅN HELA VÄRLDEN ˙ KORT FRÅN HELA VÄRLDEN
att också i framtiden stödja
trossamfunden som anses
vara viktiga för samhället.
Stödet ska ske dels genom
statsbidrag men också genom
att hjälpa till med att ta in
medlemsavgifter.
Regeringen pekar också på
vilken viktig roll trossamfunden kommer att spela vid
höjd beredskap och krig eftersom många konflikter ofta
har etnisk/religiös bakgrund.
Förhoppningen är att samfunden ska öka förståelsen mellan olika grupperingar.
Dagen
Kyrkoavgift via
skattsedeln
När kyrkan skiljs från staten
ska frikyrkorna och Svenska
Kyrkan jämställas. Ett steg i
den riktningen är att staten
erbjuder sig att även för frikyrkans räkning ta upp medlemsavgiften via skattsedeln.
De frikyrkosamfund som
hittills beslutat att anta erbjudandet är Metodisterna, Baptistsamfundet, Alliansmissionen, Nybygget och Svenska Missionförbundet. Sammantaget representerar de
mer än 135 000 personer varav många också tillhör Sven-
Aktuellt
Badhuset vid Fjällasjön brann ned
Av en ännu okänd anledning
fattade dambastun vid Fjällasjön i Hultafors eld på lördagskvällen den 19 juni. På
mindre än en timme var hela
badhuset nedbränt och den
tillkallade brandkåren hade
inte möjlighet att rädda något.
Under lördagen hade flera
personer badat i Fjällasjön
och förmodligen även använt
bastun. Aggregatet har en automatik som slår av efter två
timmar. Uppenbarligen har
något gått fel varpå aggregatet antänts. En person som vistades i området kände röklukten och gick in i bastun där
lågorna slog emot honom.
Han skyndade sig att larma
brandkåren kl 21.15. Eftersom
det var torrt väder och kraftig vind spred sig elden
snabbt i träbyggnaden.
Polisens tekniker har gjort
en platsundersökning men
inget resultat har ännu meddelats. Det råder i skrivandes
stund osäkerhet om fastighetens värde men eftersom den
är fullvärdeförsäkrad räknar
Hultafors ledning med att
snart kunna bygga ett nytt
badhus vid sjön.
–Det är olyckligt att det
skedde nu mitt i badsäsongen, säger David Gronert, VD
vid Hultafors Hälsocenter.
Samtidigt är vi tacksamma
över att inga personer skadades.
Rigmor Nyberg blir
hedersdoktor
Söndagen den 30 maj utnämndes Sveriges ADRA-ledare, Rigmor
Nyberg till hedersdoktor vid Solusi universitet i Zimbabwe.
Motiveringen för utnämningen är hennes ”utomordentliga och
konkreta bidrag till de oprivilegierade människorna i Afrika”.
Missionären gratulerar dr Rigmor Nyberg och önskar henne
fortsatt inspiration och glädje i arbetet för medmänniskorna i den
tredje världen.
Rekordinsamling till
flyktingarna på Balkan
Anne-Maj Sandström
Nyhyttans bostadsstiftelse i konkurs
Bostadsstiftelsen på Nyhyttan har begärt sig själv i
konkurs.
Sedan november i fjol har
försök gjorts för att förhandla
med låneinstituten SBAB
och Stadshytpotek om nedskrivning av skulderna. Men
sedan i mitten av juni har det
stått klart att dessa inte kunde
enas i frågan. Även konkursförvaltaren gjorde ett sista
försök för att försöka uppnå
en överenskommelse.
–Vi har haft för dålig beläggning i bostäderna på
grund av att Nyhyttan inte är
igång, kommenterar Missionsföreståndare Per Bolling.
I praktiken innebär detta
att samfundet förlorar kontrollen över bostäderna. Samfundet har tidigare försökt att
sälja ut något av husen men
inte lyckats.
Nuvarande hyresgäster har
besittningsrätt enligt lagen.
Bostadsstiftelsen förvaltade
de röda tegelhusen och det
gula hyreshuset i Sandhagen.
A-MS
KORT FRÅN HELA VÄRLDEN
ska Kyrkan. Det är sannolikt
att många dubbelanslutna
medlemmar väljer att gå ur
Svenska kyrkan då det kan bli
för kostsamt att betala
kyrkoavgift till två samfund.
Svenska Kyrkan har för närvarande svårt att överblicka
konsekvenserna av detta men
har samtidigt tillstyrkt att
även andra samfund ska
kunna ta in avgift via skattsedeln.
Vid tiden för pressläggning av denna
tidning har det sammanlagt kommit in
270.000 kronor till Adventistsamfundets katastroffond och således till
flyktingverksamheten på Balkan.
Pengarna fortsätter att strömma in.
Insamlingen har skett dels via postgiro, genom enskilda frivilliga gåvor
och genom upptagandet av offret till
katastroffonden den 8 maj.
ADRA/ Sverige har uppmanats att
bekosta en del av vattenförsörjningen
i flyktinglägren i Albanien.
ADRA/Danmark
erhöll sitt största bidrag någonsin från DANIDA (danska
motsvarighetern till Sida) i början av maj när de fick 4.8
miljoner US Dollar till att fortsätta sitt program med
uppförande av skolor i Uganda.
ANR
˙ KORT FRÅN HELA VÄRLDEN ˙ KORT FRÅN HELA VÄRLDEN
Det råder stora skillnader
inom samfunden om hur
pengarna ska fördelas. För
baptisterna gäller att av varje
intjänad hundralapp ska 1
krona betalas i kyrkoavgift.
Av den ska 70 % gå till den lokala församlingen och resterande 30 % till riksverksamheten och för Missionsförbundet är motsvarande
siffror desamma. Nybygget
ger hälften till det lokala ar-
betet medan Alliansmissionen låter hela summan gå till
riksverksamheten och de
lokala församlingarna kan
behålla mer av insamlade
medel. Metodisterna som
bara tar ut 0,80 kr per intjänad hundralapp låter 30%
behållas av den lokala församlingen. Svenska Kyrkan
tar ut 1,17 kr per intjänad
hundring och låter endast 2 %
gå till riksverksamheten.
(Uppgifterna ur Kyrkans Tidning 20/99)
Adventistsamfundet låter
även fortsättningsvis ”medlemsavgiften” vara en personlig uppgörelse mellan den enskilde individen och Gud och
baserar sina inkomster på frivilliga gåvor samt bibelns undervisning om tionde.
9
Missionären
Ingela reser
till Albanien
När den här tidningen gick i
tryck reste Ingela
Eriksson (till vänster på bilden) ,
bosatt i Norrköping, till södra Albanien för en kortare tids engagemang med utdelning av mat till
flyktingar.
Ingela hörsammade Divisionens
kallelse där man
sökte frivilliga till
olika
insatser
bland flyktingarna
i Albanien . Hon
räknar med att
återvända i september i tid till terminsstarten vid högskolan i Norrköping där hon studerar.
I samband med konferensen passade väninnan Sofjela
Minns du sången
Sjung Herrens pris på gammalt vis!
På Nyhyttan
den 29 juli – 1 augusti!
Vi gör om förra årets succé! Ur årets program:
Torsdag
19.00
Fredag
19.00
Vi värmer upp halsar och instrument
Sång och musikövningar för hågade,
promenad och mjukgympa.
”Minns du sången” – Kyrkan
Sabbat
Sånggudstjänst:
Eftermiddagen:
På kvällen:
Söndag
kl 11.00
Lamberth, Linköping (t h) ,
på att lära Ingela några enkla
ord och fraser på sitt hemspråk albanska.
Anne-Maj Sandström
”Nåd över allt förnuft”
Musik i naturen
Glädjetonerna lyfter kyrkans tak
Guds Ord i tal och ton
Ta med musikinstrument och sångböckerna Minns du
sången (1 och 2, om du har) , och gärna även Barnatro &
Pärleport. Sångböcker kommer att finnas till försäljning.
Ta också med din sångröst, inspiration och glädje.
OBS! Priset: Logi 100:-/natt (medtag egna lakan) , lunch
30:-, kvällsmat 20:-. Frukost ordnar du själv i byggnadens
kök. Frågor och anmälan: Vivianne Karlsson, tel 0587–
605 61.
Välkommen
Nyhyttans församling
Glei ögonklinik
T
ioåriga Gnavassi ansågs som
mentalt handikappad. Men så
var inte fallet.
I Togo, liksom i många andra afrikanska länder, är det vanligt att de
minsta barnen sitter längst fram i klassrummet medan de lite större barnen får
sitta längre bak. Det gör man för att även
de små barnen skall kunna se vad läraren visar. Ju äldre Gnavassi blev, ju
längre bak i klassrummet fick hon sitta.
Trots att hon ansträngde sig kunde hon
inte längre se vad läraren skrev på svarta
tavlan.
Gnavassi presterade allt sämre i skolan och blev slutligen betraktad som
”dum”. I Togo har man inga möjligheter
att sätta in speciallärare för barn med
inlärningsproblem. Istället lämnas de åt
sitt eget öde.
En dag förra året kom en grupp från
Glei Adventist ögonsjukhus (GAEH) för
att testa barnens syn och undervisa om
ögonsjukdomar samt hur man kan förebygga många av dem. En av ögonläkarna
10
upptäckte att inte alla eleverna var uppställda för undersökningen. Läraren berättade då att några av dem var efterblivna och deltog därför aldrig i aktiviteter, varför de inte heller behövde testas. Ögonläkaren insisterade dock på att
samtliga barn skulle undersökas.
När det var Gnavassis tur upptäckte
läkaren att den lilla flickans problem inte
hade med efterblivenhet att göra, utan
att hon hade nedsatt syn. Snart fick
Gnavassi sina första glasögon. Flickan
blev rörd och kände hur en ny värld öppnades för henne; samma möjligheter
fanns där så som hon en gång upplevde
dem när hon som småskolebarn satt
längs fram i klassrummet.
Tyvärr är inte Gnavassis berättelse ett
undantag. Flertalet ögonproblem i fattiga och underutvecklade länder förblir
oupptäckta. Mer än 17 miljoner fall av
blindhet rapporteras i Afrika varje år. 30
% av dem med ögonproblem lider av
sjukdomar som skulle kunna förebyggas
på ett enkelt sätt. För en afrikansk familj
innebär en blind familjemedlem en stor
ekonomiska börda.
1992 etablerades GAEH genom bland
annat medel från ADRA Sverige. Sjukhuset som har 16 platser och 25 arbetare,
är det enda specialistsjukhuset i Togo.
Folk kommer även från angränsande länder för att besöka det.
Ett pilotprojekt startades för att upptäcka ögonsjukdomar i skolor genom
ADRA Sverige. Sverige bidrog även med
glasögon och diagnostikutrustning. I ett
år pågick pilotprojektet där bland andra
Gnavassis synnedsättning upptäcktes. I
slutet av projektet hade 10.439 elever och
155 lärare i 27 skolor testat sin syn och fått
undervisning om ögonhälsa.
ADRA har nu en dröm om att expandera detta pilotprojekt till ett nationellt
program med målsättningen att erbjuda
alla barn mellan 0 -14 år (morgondagens
vuxna) i Togo en synundersökning.
Finns det en bättre gåva att förmedla
än förmågan att se?!
Rigmor Nyberg
Ekebyholm
Skolavslutning
på Ekebyholm
Daniel Johansson sjöng spontant på
lördagskvällen en egen version av ”Jag
kan segla...” som avsked till sina
studiekamrater i ”12-an”.
Efter många års studerande – äntligen studentfest!
Tack och farväl till lärare och personal. Den högtidliga
betygsutdelningen innebär både spänning och vemod.
Stora steget ut i vusxenlivet?!
Klasserna 1–6 hade också sin avslutning.
Niorna med sitt motto ”Believe”.
11
Sommarkonferens
ANDLIG FEST I SOMMARVÄRMEN
Familjen samlad
”Du behövs i Guds familj”.
Orden på väggen tränger fram till varje
besökare, varje familjemedlem.
Det är konferens, Adventistsamfundets
sommarkonferens på Ekebyholm och
närmare 600 personer har samlats.
Vädret är strålande och varmt, vida över
all förväntan. Lika generös, varm och
välsignelserik är atmosfären
i mötena under helgens gång.
Sång till Herrens ära!
Grännasångarna
SAMS- musiker bidrog med vacker musik
Eva- Charlotte Hermansson
dirigerar...
...SAMS Kammarkör sjunger
Som en röd tråd genom hela konferensen går sången och musi-
ken vilken leds av SAMS. Det råder en behaglig blandning av solosånger, duetter och allsånger ur SAMS:s eget häfte Våra sånger, från
Psalmer och Sånger samt Minns du sången. Olika körer, musikgrupper
och enskilda instrumentalister framträdde.
12
Sommarkonferens
Reinder
Bruinsma
tolkas av Ulf
Gustavsson i
Gudstjänsten.
Du behövs
i Guds familj!
Gudstjänsten blir till en manifestation
för Kristus, kristendomen och adventismen.
Barnberättelsen som illustreras av en
grupp ungdomar visar hur viktigt det är
att vi tar hand om varandra i Guds familj,
även när det går tokigt. När någon har
fastnat måste vi hjälpa honom loss, när
någon försvunnit ska vi leta rätt på henne
och när någon är ledsen ska vi trösta.
Divisionens sekreterare Reindar
Bruinsma beskriver i sin predikan varför
han vill förbli en Sjundedagsadventist.
Som grund för sitt beslut anger han tio
punkter som han anser vara viktiga och
upplever att samfundet ger utrymme för
i sin existens: 1) Han tillåts vara en andlig människa i en sekulariserad värld,
2) att endast Bibeln är grunden för tron
och att samfundet är öppet för ”mer san-
ning”, 3) att han får vara en evangelisk
kristen, 4) att han själv kan engagera sig
i verksamheten och kan vittna om sin tro,
5) att samfundet är dynamiskt och 6) att
det i första hand består av individer,
7) att det sammankopplar teologi och
livsstil för att göra tron relevant, 8) att
samfundet kan förändras och i växande
grad blir mer bibliskt och Kristuscentrerat, 9) att kyrkan har en historisk bakgrund som är uppmuntrande och 10) att
den inger hopp för framtiden.
–Församlingen är inte fullkomlig men
den är det enda alternativet för mig. Den
utgör en gemenskap där jag hör hemma
och det är min önskan att du ska komma
till samma slutsats. Amen.
Ovan stå ende kan inte
återge hela
Trädgårdsdags
A
dventistfamiljens trädgård där nya
plantor sätts och vårdas presenteras på
eftermiddagen. På en stor Sverigekarta
placeras blommor ut som representerade
olika projekt som enskilda eller församlingar driver.
Från Bollnäs rapporterar Jan Arne
Olsson om det projekt som han och församlingen ska driva i höst (Se Miss 3/99).
Från Strömstad beskriver Susann
Persson och Jessica Löfgren hur deras
verksamhet fortskrider (Se Miss 2/99) .
Tommy Björn har med sig nya medlemmar från Stockholms församling som
engagerats i 25:ans gemenskapscenter (se
sida 6 i d.t.) .
Salvatore Bognandi berättar om sitt
missionsprojekt på Internet där han dels
lägger ut frågor om Bibeln men också berättelser om vad Jesus betyder i människors liv (www.adventist.se/stockholm/
levande).
Ett liknande projekt, Bible. info.com
från USA har översatts till svenska och
läggs i höst ut på nätet. Peter Nilsson be-
rättar att det
kommer beställningar
på upp till
100 böcker
per månad
från svenska
internetsurfare.
Ulla-Britt Eklöf-Carlsson, Örebro
presenterar församlingens sociala projekt MIA (Se Miss 6/99) .
Martin Vukmanic beskriver Vetekornet
som engagerar många församlingar runt
om i Sverige. Ulf Gustavsson, skolans
rektor presenterar sin planta: ett nytt
bibliotek och samfundscentrum i ”gamla
kapellet” eller ”gamla
gympahallen” där man
ska kunna gå tillbaka till
samfundets rötter. Han
kallar det för ”andligt
gemenskapscenter”.
predikans karaktär. Många var positiva
och visade senare stort intresse för
Reindar Bruinsmas bok Försök en gång till
som han skrivit för att utmana dem som
lämnat adventtron att försöka på nytt. I
boken visar han hur många saker förändrats under årens lopp.
Rose-May
Smårs och
Roland
Sjölander
leder
bibelstudiet.
Per Bolling och Peter
Nilsson inspirerar varje
familjemedlem att odla
egna plantor. Kort delas
ut där man kan skriva
ned vilken blomma man
vill odla för Kristus.
Jan Arne
Olsson
Salvatore
Bognadi
Susann Persson (t v)
och Jessica Löfgren.
13
Sommarkonferens
Guds familj välkomnar dem
åter
D
et mest gripande mötet inleds med
texten om det förlorade fåret. Tre personer, Ilona Badran, Lars Engdahl och
Ellen Ljungberg, inbjuds att berätta om
sina liv. Martin Vukmanic intervjuar
dem. De har alla vuxit upp inom adventfamiljen men vänt sig från den i unga år.
Idag har de, efter skiftande livserfarenheter funnit vägen tillbaka även om de
kommit olika långt på den.
Därefter talar Reinder Bruinsma om
varför folk lämnar gemenskapen eller
aldrig riktigt får fotfäste i församlingen
trots att de förstått hela budskapet.
–Allt sades tydligt av de tre som blev
intervjuade. Och vi ser här att det inte är
omöjligt att få människor tillbaka. Vad
skulle hända om vi planerade för att ak-
tivera oss i att söka upp
dem och vinna dem tillbaka? Om 2–3 år kanske
vi får se 100 eller dubbelt
så många ibland oss som
återvänt. På något sätt
tror jag de bär på en
känsla för den församling de en gång tillhörde.
–Min bok ”Försök en
gång till” gör inga underverk. Men den är grunden för ett samtal och
förhoppningsvis kan någon säga ”Jag vill försöka
igen”. Jag vill lämna boken till er med den passion jag har för
dem som idag saknas ibland oss, för de
behövs alla i Guds familj.
Guds rike
väntar
P
Två små konferensfröknar som
håller ihop! Kusinerna Evelina
Edfors, 3 år och Susanne E, 7
år.
Hela konferensen sjunger lovsång under ledning av Iréne
Hermansson och Lars Engdahl.
å söndagsförmiddagen presenteras en
hel del samfundsinformation och några
tar tillfället i akt att ställa frågor om olika
saker.
Avslutningsgudstjänsten hålls av
Reinder Bruinsma som talar om vår
Gudssyn, våra problem att förstå hans
storhet och om Jesu snara återkomst.
–Vi adventister tror på Jesu andra ankomst och att den är nära. Vi pekar på
profetiorna och de är viktiga. Mitt sätt
att se Guds återkomst beror på hur jag
ser på honom. Vi måste se Gud som
oändlig på alla sätt, hur han kom hit och
hur han ska återvända. Vi ska bygga vår
gemensamma tro på denne oändlige
Gud.
Predikan avslutas med att kusinerna Marcus Hermansson, 8 år,
och Marcel Roslin 14, från Gränna
sjunger en vädjan rakt in i våra hjärtan: Frågan är nu bara, vart går din
väg, vandrar du på vägen som till
himmelen bär. Jesus är den vägen
som leder hem, vandra i tro på den.
Markus Hermansson och Marcel
Roslin från Gränna sjunger.
14
Tröttsamt med konferens!
Edwin Palmé, 3 år, tog sig en
tupplur i vagnen.
Källan
Guds Andes kraft –
oförklarlig och
förunderlig
D
e kände en gnagande oro. När
de såg på honom blev de mera
trygga. De såg hans genomträngande men ändå kärleksblick och
kände kraften som liksom strömmade ut
från honom. Vad hade de inte sett honom
göra? Ensam driva ut krämarna ur
templet, få fem bröd att räcka till tusentals människor, med några ord stilla en
rasande storm, väcka döda till liv. Han
måste vara den riktige Messias, som
kunde göra vad som helst.
Men när skulle han sätta igång? Varför drog han sig undan? När skulle han
börja driva ut romarna och upprätta
Messiasriket? Och nu började han tala
om att han snart skulle dö. När Petrus
vågade protestera, blev han kallad för
Satan. Tysta, rädda, förvirrade satt de
och hörde honom säga att det var nyttigt
för dem att han lämnade dem. Hur kunde
det vara bra? Han var ju deras trygghet.
Tre kvällar senare. Allt är kaos, förtvivlan, förvirring. Han har dött! De
gömmer sig i samma rum som för tre dagar sedan. Några av kvinnorna hade
smugit sig ut på morgonen för att få honom balsamerad och rätt begravd. De
återvände förvirrade och berättade om
en tom grav och änglar. Ja. Maria från
Magdala påstod också att hon mött Honom, att han var uppstånden. Petrus och
Johannes hade vågat sig ut för att kontrollera, men det enda de kunde bekräfta
var att graven var tom. Fast senare på
dagen är de ute igen och kommer åter
med glädje. Ja, Jesus har uppstått! De
har mött honom. Plötsligt står han bara
där och allt är som förut. Eller är det?
Han är annorlunda, som om han var både
närmare och längre bort från dem på en
gång. Nu är de mer beredda att lyssna på
honom om vad himmelriket verkligen är.
Deras dröm om ett jordiskt, judiskt Messiasrike bleknar bort vid jämförelsen
med det himmelska. Många frågor får
svar under de gånger han möter dem.
Men han talar fortfarande om att
lämna dem och nu är de inte
längre lika rädda för det. Detta att
han försvinner och kommer igen
liksom vänjer dem vid att han inte
alltid måste vara hos dem. Och en
dag när han är med dem på Olivberget, lyfter han bara rakt upp i
luften, sedan han på nytt sagt till
dem om att den heliga Ande skall
komma över dem och då skall de
vittna om honom till alla folk. Han
skall komma tillbaka igen senare
säger två vitklädda män, som
plötsligt bara finns där.
Senare förstår de att det var änglar.
Lugnade återvänder de till sin övre sal
och där väntar och ber de om att få uppleva hans löfte om att den helige Ande
skall komma till dem. Jesu mor Maria är
med dem och berättar för dem hur det
kändes när hon blev havande, för då hade
hon ju upplevt att Anden kom över
henne. De väntar över en vecka och så
samlas de på den stora skördefestens dag.
Plötsligt hörs ett dån från himlen, som
ljudet av en våldsam storm och det fyller huset där de är samlade. Men nu känner de en enorm kraft, som tränger in i
dem. Strömmar liksom av eld flyter genom deras lemmar, men utan att brännas. De blir uppfyllda av Guds närvaro i
dem och all rädsla, oro och ångest de
burit bara sköljs ur dem. De känner en
enorm trygghet när de innesluts i denna
enorma kraft och de förstår att nu har
Anden kommit över dem.
De fylls samtidigt av en kärlek till Gud
och till Jesus som aldrig förr och det är
ju som han sagt! Genom Anden har både
Fadern och Sonen också kommit till dem
och är i dem på ett oförklarligt, förunderligt sätt. De upplever en enhet med
Gud som aldrig förr och de kan inte tiga.
De börjar prisa Gud först på sitt eget
språk, men sedan kommer nya ord på
språk de inte kunnat tidigare. De rusar
ut ur huset till den öppna platsen utanför och in bland alla pilgrimer, som stel-
nat till av dånet. De är inte rädda längre,
utan fyllda av glädje. De fortsätter att
prisa Gud på dessa nya språk – och de
märker hur pilgrimerna lystrar och
häpnar.
Vad är detta? ropar dessa tillbaka. Hur
kan ni tala alla våra språk? Men lärjungarna fortsätter bara att prisa Guds mäktiga gärningar. Så stiger Petrus fram och
med mäktig stämma börjar han förklara
för människorna vad som händer. Detta
är en uppfyllelse av Joels profetia. Och
han fortsätter med att berätta om att
Messias redan har varit där och blivit
korsfäst.
Många sitter fast i sina hjulspår, skakar på huvudet och går därifrån. Men
andra, hundratals, dras närmare av den
kraft de också känner av – och lyssnar
uppmärksamt på Petrus långa predikan
om Jesus. När de låter sig överbevisas
blir de döpta – och får också uppleva hur
den helige Ande – och därmed Gud –
kommer in i dem, befriar från rädsla och
ger en kärlek och glädje och frid
de tidigare inte
visste fanns.
Nils-Erik
Lundberg
Nils-Erik
Lundberg är
pastor i Göteborgs
Adventkyrka
15
Missionären
Katolska kyrkan och
avlaten –
förr och
nu
I
nför tusenårsskiftet har påven, inte
förvånande, utlovat en extraordinär
avlat för alla trogna som besöker heliga platser, främst i Rom eller i Jerusalem. I sin speciella deklaration, en högtidlig påvlig ”bulla”, proklamation, utgår
kyrkan betecknande nog från jubelåret i
GT. Påven, Johannes Paulus II, vädjar i
uppropet till alla kristna att sluta upp tillsammans i endräkt. En självklar tanke
härvid är givetvis att endast den katolska världskyrkan är den sanna apostoliska kyrkan. När alla kristna bekännare
återvänder till ”Rom” kan det bli verklig
enhet, en herde och en hjord!
Men vad menas då med avlaten? Informerade läsare erinrar sig att det var
striden om avlatshandeln som gav upphov till reformationen och kyrkosplittringen i ett katolskt läger och ett
evangeliskt läger. Då den unge revoltören, den katolske augustinermunken
Martin Luther spikade upp sina berömda
95 teser mot avlaten och mot påvens påstådda makt över skärseld och helvete,
inbringade försäljningen av avlatsbreven
ofantliga summor för flera parter. Denna
lukrativa kommersialisering av ett av
kyrkans sju sakrament, skadade Luther
allvarligt genom sin protest. Avlaten som
sådan lever dock kvar inom Katolska
kyrkan.
Avlaten är en del av botens sakrament.
Denna kan delas upp i fyra delar. I samband med bikten förväntas det att syndaren skall grundligt ångra sin synd, även
om en lägre grad av ångerfullhet kan accepteras, men inte är att rekommendera.
Steg ett är alltså syndaångern. Steg två är
biktbarnets bekännelse inför en katolsk
präst. Därefter kan prästen avlösa bikt16
Påve Pius X lovade 1908 en fullständig avlat, inklusive skärselden,
för alla dem som kryper upp för trappan Scala Santa i Rom.
barnet. Ego absolvo, jag avlöser dig för
Jesu Kristi skull. Kyrkan har därför aldrig lärt officiellt att det skulle vara möjligt att köpa sig till syndaförlåtelse. Bara
Gud kan förlåta synden.
Men så kommer det diskutabla fjärde
steget i boten. Visserligen går syndaren
fri från denna synd genom prästens högtidliga deklaration att Gud har förlåtit
synden i fråga, men en sak återstår: för
att inte göra om samma synd, åläggs den
botfärdige ett temporalt straff! Det kan
gälla kravet att be ett stipulerat antal Fader vår eller Ave Maria, att företa en pilgrimsresa, skänka något till kyrkan för
olika ändamål, eller något annat i samma
anda. Dessa åtaganden kan bli för tunga
för en stackars människa, och ingen kan
vara helt säker på att allt som kyrkan kräver verkligen har klarats av. Då händer
det att en sådan själ hamnar i den s k
skärselden efter döden. Ofta har föreställningen om skärselden setts som en
mycket smärtsam upplevelse, en grundlig ”katarsis”, själens rening genom eld!
Idag mildrar vissa katolska teologer idén
om ”limbo” genom att låta skärselden ses
som en ”eftermognad” av själar som vid
sin död inte var färdiga för himlen.
Sistnämnda tanke omfattas även av
somliga protestantiska teologer som en
rimlig tanke av evangeliet så att vägen
öppnas för tron på ”allas slutliga frälsning”. Den helt avgörande frågan är dock
en annan: stöder Skriften tanken på avlaten och på en ofullständig förlåtelse,
förutan människans gärningar? Svaret är
kristallklart i Skriften. När Gud förlåter
synden, gör han det helt och fullt genom
ett gudomligt maktbud. Syndernas förlåtelse ges till ångerfulla människor helt
gratis, på grund av Jesu Kristi förtjänst.
Ingen påve eller präst har rätt att grumla
denna fria och fullständiga förlåtelse och
upprättelse. Ett resultat av denna nåd hos
den ångerfulla människan är lusten och
kraften att leva ett Kristus-likt liv efter
benådningen. Även detta är en Guds gärning. Så skriver aposteln Paulus: ”Ty av
nåden ären I frälsta genom tro och det icke
av eder själva, Guds gåva är det” (Ef 2:8,
1917) .
Katolska kyrkans lära om kravet på
vissa ”botgärningar” för att slippa straff
i skärselden ligger i direkt konflikt med
evangeliet och bör därför förkastas.
Skriften står över kyrkans påbyggda tradition. Luthers ord i de 95 teserna gäller
alltfort. ”Kyrkans sanna skatt är det allra
heligaste evangeliet om Guds härlighet
och nåd.” (art 62) .
Verklig enhet mellan kristna i olika
kyrkor och samfund är högst önskvärd
enligt Jesu ”översteprästliga förbön” i
Johannesevangeliet.
I kärleksfull dialog
bör därför kristna
bröder och systrar
samlas kring ”det
eviga evangeliet”.
Ingemar Lindén
Missionären
Läs en
god bok i
sommar!
Bilden av Gud
för nästa årtusende
Glimtar
av härligheten
TITEL: GUD 2000
FÖRLAG: VERBUM
Om man vill veta mer om Gud är det
naturligt att söka sig till den Heliga
Skrift. Problemet är att den måste tolkas
och att ingen tolkning är alldeles självklar.
Det är utgångspunkten för Lennart
Koskinens nya bok, Gud 2000. Utifrån
det författaren kallar för Bibelns rika
galleri av gudsbilder formar han sin personliga gudsbild för dagen och morgondagen.
Frågeställningen kan för en kristen
knappast vara mer angelägen: Hur ska vi
tala om Gud idag? Men förutsättningarna för att vi alla ska kunna hålla med –
och alla vara överens –är naturligtvis inte
så stora.
Koskinen går igenom en hel rad av
olika ”pusselbitar ” som är förutsättningar för att nå fram till hans gudsbild – allt från bibelsyn till en genomgång av olika s k gudsbevis; från frågan
om treenigheten till den så kallade
feministteologin.
Det finns gott om sprängstoff och
utmaningar i Koskinens framställning –
och han är ju inte direkt känd för att undvika att vara utmanande. Man må – för
att ta ett exempel – tycka vad man vill
om fundamentalismen och tron på verbalinspiration, men de som har dessa
synsätt måste kunna kräva att bli mer
objektivt och seriöst behandlade.
Bibelns röda tråd kan formuleras som
en enda fråga: Vem är Gud? I Koskinens
nya bok får läsarna ett personligt och
profilerande svar på den frågan. Om man
inte känner behov av att kunna hålla med
om allt man läser och om man känner sig
trygg med att få egna uppfattningar ifrågasatta – ja, då är ”Gud 2000” verkligen
en aktuell bok att rekommendera.
Ulf Gustavsson
En svensk Franciskus
TITEL:DEN ENKLASTE
GLÄDJEN
FÖRLAG: TROTS ALLT
C S Lewis och en vän till honom befann
sig vid ett tillfälle på promenad i skogen.
Samtalet handlade om bönen som andakt och tillbedjan. Vännen försökte att
få honom att förstå att huvudprincipen i
tillbedjan är mycket enkel. Börja där du
är! Illustrationen var den lilla bäcken i
skogen; händerna i vattenfallet och möjligheten att skölja av det upphettade ansiktet med det friska vattnet.
För Lewis blev det här ett exempel på
en njutning, som möter som en glimt av
härligheten: ”Så god Gud är som ger mig
detta.”
Detta är en av de berättelser som
Tomas Sjödin lyfter fram för att göra det
riktigt tydligt vad han vill ha sagt i sin
nya bok, Den enklaste glädjen.
Boken är ett svar på en stor efterfrågan på en uppföljning av Tomas förra
bok, När träden avlövas ser man längre
från köksfönstret; en självutlämnande
berättelse om hur det har varit och är att
leva med två svårt handikappade barn,
som hela tiden bara blir sämre.
Tomas vill med sin nya bok svara på
alla brev han fått; brev som oftast handlat om hur brevskrivarna haft det mycket
svårt. Men genomgående i breven – och
för familjen Sjödins erfarenhet – är ”den
okuvliga, trotsiga livsglädjen”.
Recensionen av den här boken blir till
en uppmaning: Köp den! Läs den i portioner! Ta ordentligt med tid för reflektion! Då följer det med en garanti: Du får
räkna med att riskera att aldrig mer bli
densamme...
Ulf Gustavsson
TITLAR: DAVID PETANDER –
EN SVENSK FRANCISKUS/
HANS LIV OCH FÖRKUNNELSE
Den svenska frikyrklighetens historia
innehåller en rad färgstarka personligheter. Många av dem, som till exempel P. P.
Waldenström och Levi Petrus, nämns än
idag med vördnad, trots att det är längesedan de gick bort. Andra hör man idag
mera sällan om.
En i den långa raden av människor
som vågat ta Kristus på allvar var David
Petander. Ursprungligen var han präst i
Svenska Kyrkan. Men när han inte längre
kände att han kunde vara både Guds och
statens tjänare samtidigt, lämnade han
sin tjänst och påbörjade ett liv som vandrande förkunnare.
Det finns nu två böcker som berättar
om Petanders liv. David Petander – en
svensk Franciskus är den ena. Den innehåller en samling artiklar om Petanders
liv och förkunnelse. Artiklarna bygger
på material som har presenterats vid de
så kallade Petanderdagarna, ett symposium som hålls varje år.
En äldre bok är David Petander –
hans liv och förkunnelse av Hulda Nygren. Den innehåller ett antal predikningar som Petander har hållit.
När man läser dessa böcker ser man
att Petander hade en förkunnelse som var
mycket i dåtidens anda. Jesu kärlekslära
var central i hans budskap, och han betonade avgörelse, efterföljelse och ett liv
i kristen kärlek. Ämnen som betonades
mycket i förkunnelsen kring sekelskiftet,
men som är lika aktuella idag.
För den som är intresserad av den
svenska väckelsehistorien berättar dessa
böcker om ett ovanligt och kanske inte
så väl känt livsöde.
Per Bolling
Forts på nästa sida
17
Missionären
Ett
enkelt
brev hemifrån
TITEL: ATT KOMMA HEM
FÖRLAG: LIBRIS
Till den holländske konstnären Rembrandts mest kända målningar hör ”Den
förlorade sonens återkomst”. Många
människor skulle kunna berätta om vad
mötet med den målningen inneburit för
dem. Få av dem skulle kunna visa på hur
det mötet blivit så livsförändrande som
Henri J M Nouwen.
I ett av säsongens mest viktiga teologiska (!) verk, Att komma hem berättar
Nouwen om hur ”hemkomstens evangelium” förändrat hans liv! Det började
med att han såg en affisch av målningen;
fortsättningen blev en resa till Vinterpalatset i St Petersburg för att dag efter
dag bese målningen i original – och resultatet ett dramatisk och livsförändrande beslut: den eftertraktade föreläsaren och författaren, professorn från Harvarduniversitetet blev en del av en kommunitet för förståndshandikappade.
Nouwen beskriver det som hände som
att äntligen ge efter för en livslång längtan att i stället för att vara en som står
utanför och tittar in, få bli en av dom som
är därinne och tittar ut; som att byta ut
iakttagarens trygghet mot den återvändande sonens sårbarhet.
”Flytten från Harvard till L’Arche visade sig vara ett litet steg från att vara
åskådare till att vara deltagare, från att
vara den som dömer till att vara syndaren som ångrar sig, från att lära andra om
kärlek till att vara älskad själv” (s 23) .
Uppfriskande
alternativt bibelstudium
På ett fascinerande sätt låter Nouwen
sina läsare pröva olika perspektiv i denna
så välkända berättelse. Vi får vara med
som den yngre sonen, som åskådarna,
som den äldre sonen och som Fadern –
och vi kommer kanske fram till samma
upplevelse som Nouwen berättar att han
haft, nämligen att vi finner att vi vid
olika perioder i våra liv ”fyllt” olika roller.
De flesta har säkert ställts inför frågan om de känner sig som den ena eller
andra sonen, men Nouwen går ett steg
vidare:
”Jag förstår nu att händerna som för18
Vet du att...
kassetter från Ed Dickersons seminarium i Göteborg om Uppenbarelseboken kan beställas från Adventistsamfundets huvudkontor, 08-14 03 65.
ska distruberas via Adventistsamfundet i
Sverige. Bible info com ska presenteras vid
årets bok och biblioteksmässa i Göteborg.
Adressen är: www.bibleinfo.com
ansökningstiden för nästa läsår vid
Ekebyholmsskolan är nu. Bråttom!
Cyberpastorn Peter Nilsson får mellan 600–900 brev och frågor per år via
Internet från personer som inte tillhör församlingen
sångare och musikanter samlas till
musikläger vecka 30 på Ekebyholm.
Anmäl dig till 0175-710 06!
Nyhyttan trotsar svåra tider och förebygger vinterdepression. Den 29 juli – 1 augusti får Du sjunga och spela av hjärtat!
Vivianne Karlsson (0587-605 61) laddar
upp med mycket sång och musik inför
helgen.
i augusti anordnas för första gången på
många år ett traditionellt ungdomsläger
på Västeräng
scoutledare och blivande scoutledare
samlas i Örebro den 10–12 september för
att ladda upp inför vintern!
Bible info com är en information om vår
tro som finns på Internet. Under mars månad registrerades 20.158 besök. Totalt har
mer än 1000 ex av boken Your Bible and
you av Maxwell sänts till mottagare i
Sverige sedan starten 1996. Nu översätts
Bible info com till svenska och böckerna
låter, tröstar, helar och inbjuder till festmåltid måste bli mina. Att jag ska bli fadern är alltså för mig den häpnadsväckande slutsatsen...” (s 160) .
Det är en annorlunda och utmanande
andlig resa som läsarna bjuds på i denna
angelägna bok.
Om församlingen ska kunna fungera
som den öppna famn den är avsedd att
vara måste dess medlemmar nå fram till
ett sant, barmhärtigt faderskap. Nouwen
för sina läsare på sin personliga resa till
denna ”fadersroll”. Det är en fascinerande resa som berör och få läsare har
svårt att kunna undvika att göra ”Att
komma hem” till en spegel.
Mitt råd är att du snarast skaffar dig
denna nya spegel!
Ulf Gustavsson
NT81 finns på Internet? Titta själv på:
www.bibel2000.org
Västeräng får nya hemsidor på Internet.
Adressen är: www.adventist.se/vasterang
Bibelstudiet Du kan tro och boken Vägen
till Kristus finns också utlagda på Internet.
Adressen är: www.adventist.se/studier
år 2000 firar Hjälpaktion i Sverige 80årsjubileum. Hur ska vi fira det? Kontakta
Adventistsamfundets kontor i Stockholm
med tips.
Ellen G. Whites böcker finns på CDROM skivor. Beställning via E-mail: egw@
aubranch.egwestate.andrews.edu eller:
[email protected]
Du kan också surfa till Ellen (E.G White estate)
på http://www.WhiteEstate.org eller: http:/
/www.WhiteEstate.org/order. html
för att se vilka CD-böcker som finns att
beställa och vad som krävs av din dator.
MANUSDAGAR
SEPTEMBERNUMRET
MÅNDAGEN
DEN 2 AUGUSTI 1999
OKTOBERNUMRET
MÅNDAGEN
DEN 6 SEPTEMBER 1999
Material ska sändas
till redaktionen:
Anne-Maj Sandström
Alsjöslingan 21
443 72 Gråbo
Telefon: 0302–427 66
Fax: 0302–427 55
E-mail: annemaj
@ compuserve.com
annemaj@
Hjälpaktion
ETT AV FÖRRA ÅRETS HJÄLPAKTIONSPROJEKT
BILD: PER BOLLING
Nu byggs BBavdelning på
Ishakasjukhuset
I
ngen kan undgå att se att det är en
byggarbetsplats. Fönstren är bara
svarta, fyrkantiga hål i de gula
tegelmurarna. Golvet är täckt av cementdamm, och i många av rummen ligger
det högar med byggnadsmaterial.
Men trots att den nya BB-avdelningen
vid Ishaka-sjukhuset i Uganda ännu inte
är färdig så har den första födseln redan
ägt rum här. I en liten fördjupning i en
av tegelväggarna har ett par sparvar
byggt sitt bo och kläckt fram sina ”barn”.
Snart kommer deras plats att tas av
ugandiska mödrar från området som
kommer till sjukhuset för att föda sina
barn. Den nya BB-avdelningen byggs
med pengar som samlades in i Hjälpaktion 1998 och med medel från Sida/SMR.
Adventistsamfundets sjukhus i Ishaka
byggdes för nästan 50 år sedan. Åren då
Uganda var en kokande gryta av oro gick
hårt fram med sjukhuset, och byggnader
och utrustning åldrades utan att bytas ut.
Idag finns här stora behov av renovering
SLUTRESULTATET
HJÄLPAKTION -98:
1.6 miljoner
D
rygt 1.6 miljoner kronor samlades in i Hjälpaktionsinsamlingen
förra året.
–Ett fantastiskt resultat, säger samfundets kassör, Roland Brothén som
skött sammanräkningen av siffrorna.
Summan är ca 600.000 mindre än 1997
års resultat, vilket samfundsledningen
också hade förutsett.
–1997 fick vi en enskild gåva av ungefär motsvarande belopp och det förklarar den stora skillnaden.
För dessa insamlade medel matchar
Sida Adventistsamfundets biståndsar-
och modernisering.
Ursprungligen hade inte
sjukhuset någon BB-avdelning. Men när allt fler
mödrar kom till sjukhuset och bad om
hjälp när de skulle föda sina barn,
byggde man om verandan framför
kvinno-avdelningen till en primitiv BBavdelning. Här trängs mödrar med nyfödda barn, födande mödrar, massor av
släktingar och även mödrar med spädbarn som behöver sjukhusvård. Och
”rummet” där mödrarna får föda sina
barn är bara avskilt från resten av avdelningen med en tunn gardin som inte ens
går ända upp till taket.
Pengarna som samlades in i Hjälpaktion 1998 har bidragit till att mödrarna
i Ishaka snart kan föda sina barn på en
riktig BB-avdelning.
Per Bolling
bete i de projekt som finns angivna i
Hjälpaktionsbroschyren med fem
gånger beloppet. Så slutresultat blir
egentligen mycket högre.
– Behoven i U-länderna är onekligen
stora och kan synas omöjliga att fylla.
Men bakom varje insamlad krona ligger ett oerhört mödosamt arbete och
mycket energi, säger Missionsföreståndare Per Bolling, som också ansvarar för
Hjälpaktionsinsamlingen.
—Det som är en droppe för oss kan
vara ett helt hav för mottagarna. Vi ber
Gud välsigna varje krona så att gåvorna
kan göra vardagen lättare för människor som inte lever under lika goda förhållanden som vi.
–Tack alla som ställde upp! Nu planerar vi för 1999 års insamling i samma
goda anda.
Anne-Maj Sandström
Årets Hjälpaktionsprojekt
I år är det fyra projekt i Afrika som får del av
pengarna från Hjälpaktionsinsamlingen.
Vattenprojekt i Nigeria
Två byar i Nigeria med totalt
45 000 invånare ska förses med rent vatten.
Mat till flyktingar
Sudan är ett land som har slitits sönder av
inbördeskrig. Många har tvingats fly från sina
hem. Hjälpaktion stöder utdelning av mat till
flyktingar som samlats i södra Sudan.
Skolverksamhet i Kenya
Ubildning är nyckeln till en bättre framtid i uländerna. I Kenya har ADRA under årens
lopp stött hundratals skolor. Med hjälp av
pengar från Hjälpaktionsinsamlingen ska
undervisningsstandarden höjas i sex skolor.
Utbilda bönder i Kenya
En stor del av Kenyas befolkning är jordbrukare. Skördarna de får räcker ofta inte till för
att de och deras familj ska få en dräglig
levnadsstandard. Därför ska fattiga bönder
utbildas i bättre jordbruksmetoder så att de
kan få bättre skördar.
Fattiga i Zimbabwe
ADRA planerar att bygga ett häloscenter och
utrusta en grundskola med nya personalbostäder. Skolan har 525 elever.
19
Missionären
Det
är
orättvist!
M
in sju år gamla dotter har
mycket klara begrepp om
vad som är rättvist. Problemet är att inte alla delar hennes uppfattning. Slobodan Milosevic har sin version
av rättvisa men han har få meningsfränder. Detsamma kan man säga om
Saddam Hussein. Så vad är rättvisa?
Förr var det Gud som fick skulden när
vi kände livets orättvisor drabba oss. Hur
kunde en allsmäktig och rättfärdig Gud
tillåta så mycket lidande och ondska?
”Idag är kosmos tomt och stumt för de
flesta”, skriver Andreas Skartveit i en
krönika i Aftenposten. Och han pekar på
att vi idag oftast överlåter till domstolarna , försäkringsbolagen, och staten att
utöva rättvisa. Men den form av rättvisa
som vi kan tillerkännas i form av kronor
kan inte stilla hjärtats hunger, smärtans
outhärdliga ensamhet eller sorgens
nakna tomhet. Sexuella svek och övergrepp från de närmaste, många års dålig
sömn och mardrömmar efter att man har
deltagit i krigshandlingar, ovissheten om
hur mina närmaste dog när gärningsmännen inte kunde gripas – ingenting av
detta eller någon annan orättvisa kan vi
få utredd eller sätta stopp för genom att
betala ut ett stort skadestånd. Inte ens
det största beloppet kan vända det orättvisa till att bli rättvist. Lidandet får inte
någon mening genom ekonomisk kompensation.
Vi försöker att bekämpa eller lösa
orättvisan människor emellan genom
politik och regelverk – och under senare
år också med hjälp av pengar. Men den
orättvisa som drabbar oss av naturen eller av livet självt har vi svårt att förhålla
oss till. Varför ska till exempel 10 000
människor dö på grund av en orkan? När
20
vi kristna envisas med att ta Gud med i
bilden, blir allt ändå svårare. För vem kan
förstå hans känsla för rättvisa?
Världens äldsta problem
Sådana frågor är nästan lika gamla som
människan själv. Den äldsta boken i Bi-
beln, Jobs bok, är i sin helhet vigd åt lidandets problematik. Men i motsats till
vad många skulle förvänta sig, ger den
inte något slutgilitgt svar på lidandets
problem. Job lär sig på ett sätt att leva
med lidandet. Och han ger inte Gud
skulden för det. För lidandet kommer
Missionären
inte från Gud. Det är först när han får
ögonen på Guds storhet och närhet som
han blir fri till att se livets mening, även
om han inte finner mening i själva lidandet. Kanske kommer vi inte närmare en
förklaring på det orättvisa som sker i livet.
Men Gud är god
Livet är orättvist – men Gud är god. Johannes skriver att ”Gud är ljus och att inget
mörker finns i honom” (1 Joh.1:5) . Och Jakob hävdar att ”Allt det goda vi får, varje
fullkomlig gåva kommer från ovan, från
himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och
mörker” (Jak 1:17) .
Job fick erfara sanningen i detta. Även
om livet var rättvist mot honom, var Gud
ändå god. Job fick lära sig att leva med
att hans förståelse av rättvisa inte räckte
till i mötet med Gud. Att vår mänskliga
rättviseuppfattning saknar perspektiv
och djup.
När allt kommer omkring klarar vi
sällan att ordna upp mellanmänskliga
förhållanden eller orättvisor i samhället
generellt så att alla blir fullt tillfredsställda. Det räcker kanske bara med att
nämna skattereglerna...
Jesus:
Radikal rättvisa
När Jesus mötte framträdande representanter för sin tids myndiga rättvisevakter
förvirrade han dem ständigt genom att
ställa allt på huvudet: Den första ska bli
den sista och den sista ska bli den första,
sa han. Den som är minst ska bli störst
och den som är störst ska bli minst. Det
är svårare för en rik att bli frälst än för
en kamel att gå genom ett nålsöga. Mitt
rike är inte av denna världen... osv.
Är det märkligt att många tyckte det
var svårt att förstå sig på Jesus? Samtidigt är det ändå detta: – att Gud ser sakerna radikalt annorlunda än oss – som
ger oss hopp om att lidandets problem
ska finna sitt svar, sin avslutning en gång.
En av Jesus mest radikala liknelser om
skillnaden mellan Guds rättvisa och vår,
är liknelsen om arbetarna i vingården
(Matt 20): De började sin arbetsdag på
olika tider. Någon kom på morgonen och
någon kom så sent som en timme före
stängningsdags. Ändå fick de samma lön!
Var det rättvist? Hur skulle vi reagera om
vi blev utsatta för samma sak?
Jesus utmanar vår känsla för rättvisa
för att visa oss att rättvisan hör hemma i
ett större perspektiv. Som endast Gud
har nu men som vi också ska få en gång.
När vi utestänger Gud från frågan om
rättvisa, slutar det ändå med bittra konflikter så som vi idag ser dem i Israel,
nere på Balkan, i Rwanda och i våra
fejder med grannarna om storleken på
deras hus, skorstenens höjd och placeringen av infarten.
Det glömda alternativet
Vi jublar när det ser ut som om rättvisan
segrar. När oskyldiga frikänns. När någon tillerkänns miljontals kronor i skadestånd efter att ha anklagats för att vara något som han inte är. Men Jesus visade oss att det finns andra alternativa utvägar ur en svår situation, en rättvisans
triumf. Du finner den till exempel i
liknelsen om den obarmhärtige medtjänaren (Matt.18) .
En tjänare hade en oöverstiglig skuld
till sin herre, sannolikt på grund av slarv.
Det finns bara ett rättvist alternativ för
denna tjänaren, med våra ögon sett:
straff. Fängelse. Konkurs. Men istället
möter han nåden. Han får det han inte
förtjänar. Korten i logikens rättviseargument blandas.
Rättvisan kräver att någon ska betala
för underskottet. Men hans herre lyfter
skuldbördan av honom och tar den på sig
själv. Tjänaren kan gå rakryggad ut. Där
vi kräver rättvisa, svarar Gud med nåd.
Han är större än den rättvisa vi känner.
Liknelsen avslutas med ett dramatiskt
exempel på orättvisa: den befriade skuldsatte tjänaren går ut och ruinerar en kollega för ett bagatellartat lån. Han som
just har fått nåd i stället för rättvis dom
vill inte ge andra den chansen. Det är
orättvisa! Det är alltför ofta så vi utövar
rättvisa – enögt, självcentrerat och blint.
Guds alternativa lösning uppmanar oss
till ödmjukhet och till att dela det goda
vi har fått.
–Är det rättvist att vi i vår del av
världen har överflöd och dör av
fetma och livsstilssjukdomar
medan miljoner lever på
svältgränsen i andra delar
av världen?
*
–Är det rättvist att 63 ungdomar
bränns inne på ett diskotek
medan sjuka och gamla
människor upptar dyra
vårdplatser och ber om att få dö?
*
–Är det rättvist att tusentals
människor dör på grund av
orkaner eller krig medan vi ser
på nyheter och väder som
ett vanligt TV-program?
*
–Är det rättvist att vi lägger
miljontals kronor på att hjälpa
Min nåd
är dig nog
Paulus slet också med lidandets problem
och upplevelsen av att hans motgångar
var orättvis. Han bad gång på gång Gud
om att ta sjukdom ifrån honom. Han fick
samma svar som Job. Kanske inte det han
bad om, men ett ännu bättre svar:
”Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst
skryta med min svaghet, så att kristi kraft
kan omsluta mig.” (2 Kor 12:9) .
barnlösa par att få barn och
samtidigt som vi lägger ännu
större belopp på att abortera
oönskade barn som resultat av att
andra par har slarvat?
Atle Haugen
© Tidens Tale 6/98
21
F A M I LJ
FÖDDA
Välkommen Sara
Sara!
Daniel och Hannas
lillasyster
Mölnlycke
den 23 maj 1999
Iréne och Sune Gustafsson
HÖGTIDSDAGAR
95 år
Ellen Swahn
den 1 augusti 1999
Stockholm
85 år
Gudrun Harritz
Rimbo
23 augusti 1999
AVSOMNADE
Sabbaten den 8 maj fyllde
Hildur Lindgren 100 år och
fick bl a telegram från både
svenska kungen och USA:s
president Bill Clinton! Dagen
efter fick hon, som hon önskade, somna in från sitt värkfyllda lidande den sista tiden.
Hon var alltså född 8 maj 1899
och döptes av pastor J A
Svensson 20 april 1940. Hon
var en trogen medlem i Göteborgs Adventkyrka i många
år och fortsatte att komma så
länge hälsan stod henne bi.
Begravningen förrättades 14
maj av pastor Ruben Engdahl.
Nils Erik Lundberg
Göteborgs församling
En av Borås församlings
äldsta medlemmar, Agda
Eriksson
Eriksson, somnade stilla in i
döden den 1 april.
Agda föddes i Hälsingland
1907. Efter giftermålet bodde
hon några år i Gästrikland.
Därifrån flyttade familjen till
Olsfors. Agda blev mor till
sex barn. De sista åren bodde
hon i Borås.
Under tiden Agda bodde i
Olsfors arbetade hon på
Hultafors Sanatorium. Hon
lärde känna Adventbudskapet och döptes 1951 av pastor
Gunnar Forsblom.
Agdas stora intresse var att
hjälpa andra. Och när hon på
22
grund av sjukdom blev beroende av andras hjälp var hon
mycket tacksam. Aldrig klagade hon på dem som kom för
att hjälpa henne.
Begravningsgudstjänsten i
Bollebygds kyrka inramades
av vacker sång och musik.
Officiant var pastor LarsGustaf Larsson . Vårsolen
lyste vackert när vi följde
Agda till hennes vilorum
bredvid hennes makes.
Vi tackar Gud för vad Agda
varit genom sin personlighet,
för vad hon uträttat och för
alla glada och positiva minnen hon lämnat efter sig. Vi
gläds åt ett glatt återseende
vid Jesu andra återkomst.
Iris Gustavsson
Borås församling
Vid sin bortgång 20 februari
var Enar Ahlbom den som
varit medlem längst i Göteborgs Adventkyrka. Han föddes den 26 september 1912
och döptes den 28 maj 1928 av
pastor Carlstjerna. Från den
dagen var Enar en trogen och
aktiv medlem i Göteborgs
Adventkyrka. Som byggmästare var han en praktisk man
och både kyrkor, institutioner och många privatbostäder bär vittne om hans praktiska hjälpsamhet. Saknaden
är stor efter Enar med hans
milda humor och positiva väsen, men mildras av hoppet i
Kristus om ett återseende.
Begravningen förrättades
den 5 mars i Adventkyrkan
av pastor Ruben Engdahl.
Nils-Erik Lundberg
Göteborgs församling
Sittande i sin stol avsomnade
Erik Östring den 6 april 1999.
Erik var född i Nykarleby
den 29 mars 1916 och kom
med genom Gunnar Forsbloms verksamhet i Österbotten och döptes av honom den
5 juli 194 1. Efter flytt till
Sverige med en tids arbete i
Kiruna kom han att bli bofast
för gott i Småland och uppskattad som en skicklig yrkesman. Han sökte stödja Guds
verk med sina medel, särskilt
då det skrivna ordet. De sista
åren tillbringade han sin tid
vid skrivmaskinen och delade
sedan ut det han skrivit till
alla som kom i hans väg.
Begravningen förrättades
av undertecknad i Bredaryds
kapell, alldeles intill hans
hem. Eriks egna ord och citat
från Bibeln fick för de närvarande bli ett tankeväckande
vittnesbörd: Det som man ärver genom en andlig nyfödelse är ett gott andligt evigt
liv... Man frågar var Guds rike
är. Och det märkliga är att det
kan vara även där det kunde
synas minst – där en fattig sökare efter Gud finns. Tack för
detta – tack! Men någon kanske undrar om hur det går
med löftet om Jesu återkomst? Men läs och se! Och
utifrån angivna texter fick
Guds Ord undervisa de närvarande om tillståndet i döden och det saliga adventhoppets fullbordan med uppståndelse och evigt liv.
Evert Johansson
Jönköpings församling
En trotjänarinna har fått gå
till vila; Signe Johansson
avsomnade stilla den 8 april,
nära 93 år gammal. Sedan
1946 hade hon tillhört
Ekebyholms församling.
I början på 40-talet arbetade Signe på en matservering i Västerås, och genom en
gästs frimodighet fick hon
där höra talas om adventbudskapet. Signe ville veta
mer och beslöt därför att gå
en så kallad ”urvalskurs” på
Ekebyholms Missionsskola
och där blev hon också döpt
av Carl Gidlund i maj 1944.
Efter ett par års arbete som
kokerska på Hultafors, lyckades Carl Gidlund övertala
henne att komma tillbaka till
Ekebyholm, där man ”då med
små medel och desto större
tro” startat ett pensionärshem. Vännen Hildur Jonsson
hade redan accepterat kallelsen som sköterska och föreståndare. Sparsamhet var
både en dygd och en nödvändighet, därför blev arbetstiden ”obegränsad” liksom sysslornas mångfald. För många
av oss har Signe och Hildur
blivit ett begrepp som kommit att stå för lång och själv-
utgivande tjänst för andra.
Begravningsgudstjänsten
ägde rum i Rimbo kyrka och
förrättades av pastor Maria
Brothén.
Minnesstunden i församlingshemmet präglades av
tacksamhet över Signes långa
och trogna samfundstjänst,
men också av ljusa minnen av
en trossyster med en stillsam
humor och en stark gudstro.
Närmast sörjande är vännen Hildur och Signes syskon.
Nu vilar Signe i väntan på
Livgivarens röst. Frid över
hennes minne.
Birgitta Orpana
Ekebyholms församling
Sabbaten den 13 februari
tjänstgjorde Gunni Lindström som mötesvärdinna
i Göteborgs Adventkyrka.
Nästa morgon dog hon
mycket hastigt till stor bestörtning för oss alla i församlingen. Gunni trivdes bäst
med att tjäna och förblev en
Herrens tjänarinna hela sitt
liv. Hon föddes 2 maj 1921 och
döptes av Eric Erenius 12 juni
1943. Begravningen förrättades den 8 mars av pastor NilsErik Lundberg.
Nils-Erik Lundberg
Göteborgs församling
Sabbaten den 20 februari
insomnade Kerstin Johansson Nässjö. Hon skulle har
fyllt 91 år i maj och hade tillhört adventförsamlingen sedan 1943. Kerstin var glad och
trosstark och så länge hon orkade reste hon till Jönköping
för att delta i gudstjänsterna.
Pastor Evert Johansson
förrättade begravningen som
ägde rum den 26 februari i
Skogskapellet i Nässjö.
”O, härliga dag som randas
för mig. O, härliga mål på
pilgrimens stig. Min längtan,
min blick allt mer till dig
drag, du härliga Jesu Kristi
dag.”
Gun Preissler
Jönköpings församling
Vår lilla församling i Karlshamn har fått ta farväl av en
av sina medlemmar. Torsdagen den 11 mars fick broder
Klas Emanuelsson somna in
i tron på sin Frälsare.
Han var född den 14 sep-
tember 1914. Närmast sörjande är hans hustru Linda,
hans barn, barnbarn och bröder.
Klas växte upp i ett hem
som var präglat av den starka
religiositet som kännetecknat
trakterna kring Göteborg,
där hans barndomshem stod.
När J A Svensson kom dit och
förkunnade adventbudskapet
tog han med glädje emot det
och döptes den 21 maj 1938.
Han har bott på olika orter
och bl a arbetat i trädgården
på Hultafors.
En rik blomstergärd smyckade hans bår vid begrav-
ningen i Älmeboda kyrka och
som förrättades av hans bror
pastor Sven Emanuelsson.
Han talade om ”skatten i lerkärl” (2 Kor 4:6, 7) , den skatt
som tron på Kristus utgör och
som vi får bära med oss i det
sköra lerkärl som människan
är. Klas bar denna skatt med
sig hela livet. Den var hans
glädje och den gav honom
kraft. Därför kan vi med
hopp se fram mot den stund
då uppståndelsens dag bryter
fram med oförgänglighet och
liv.
Arne Sandström
Karlshamns församling
A NNONSER
RUBEN BERGSTRÖMS BIBLIOTEK
Pastor Ruben Bergström verkade i många år främst i Afrika,
men även i Sverige. Han var en beläst man och samlade på sig
ett omfattande bibliotek som kom att rymma mycket Adventisthistoria. Vi tycker det är synd att hans böcker nu ligger till ingen
nytta. Därför bortskänkes de nu med en förhoppning de skall
komma till glädje för någon. Du får själv betala porto eller
fraktkostnaden. Du kan också komma till Nyhyttan och hämta
dem hos undertecknad. De kommer att finnas tillgängliga en
månad efter detta nummer av Missionären kom ut, därefter
kommer de att kasseras eftersom vi tyvärr inte har plats för
dem.
Mer information och en lista på böckerna kan du få från Raymond Delding, Nyhyttan 763, 713 94 Nora. Telefon: 0587–600
70 (18.00–20.00) . e-mail: delding @ swipnet.se
VILL DU KÖPA VIDEOBANDEN
SEMINARIUM 2000?
De mycket uppskattade videoprogrammen Seminarium 2000
(NET 98) av pastor Dwight Nelson kommer nu att finnas till
salu för alla. Det är 27 program med 60 - 90 minuters längd
som finns på 14 videoband. Videobanden är med originalljud
(engelska) och med en svensk textremsa. Priset för hela videoserien är 2000 kronor, frakt tillkommer. (Seminarium 2000 är
copyrightskyddat och får därför inte kopieras privat) .
Du kan beställa Seminarium 2000 från Unionen (Tel. 08–
14 03 65) . Leverans sker under sommaren.
UTHYRES
Fullt utrustad 2-plans stuga i Hälsingland uthyres veckovis
under sommaren. Stor altan i söderläge. Bad, fiske och strövområden. Tel: 08–580 399 39 eller 070–570 22 78.
SCOUTLEDARTRÄFF I ÖREBRO!
Höstens scoutledarträff blir i Örebro Adventkyrka den 10–12
september. Anmälan sker till Adventistsamfundets ungdomsavdelning, tel 08-140365 eller [email protected]
KURORT FÖR
REHABILITERING
Hur ogärna vi än vill skiljas från våra uppskattade medarbetare, så är det en situation vi ställs inför när pensionstiden hägrar eller när andra länder och uppgifter på Guds
stora arbetsfält kallar.
Därför söker vi nu nya medarbetare till dessa tjänster:
LEG. SJUKSKÖTERSKA, kväll/natt. Omfattning deltid
ca 65 %. Tillsvidareanställning. Tillträde snarast efter överenskommelse.
LEG. SJUKSKÖTERSKA, dag. Omfattning deltid ca
75 %. Tillsvidareanställning. Tillträde 990901 eller efter
överenskommelse.
LEG. SJUKGYMNAST Gärna med specialkompetens i
psykomotorisk behandling. Omfattning: Heltid. Tillsvidareanställning. Tillträde snarast efter överenskommelse.
LÄKARSEKRETERARE Omfattning: Heltid. Tillsvidareanställning. Tillträde snarast efter överenskommelse.
LOKALVÅRDARE Omfattning ca 60%. Vikariat 6 mån,
ev. längre. Tillträde 990821.
Är Du intresserad? Ring Personalkontoret och tala med
Outi Andersson, tel 033 – 29 96 00, så får Du veta mera om
dessa tjänster. För dig som vill ha nära till jobbet kan vi erbjuda ett boende i nära anslutning till centret. Din skriftliga ansökan vill vi ha senast 990731 skickad till:
HULTAFORS HÄLSOCENTER
Personalkontoret, 517 96 Hultafors.
S
OLENS NEDGÅNG
Lund
Göteborg
Stockholm
Östersund
Luleå
Helsingfors
Uleåborg
9 juli
21.46
22.06
21.55
22.54
23.11
22.39
23.50
16 juli
21.38
21.57
21.45
22.39
22.47
22.28
23.28
23 juli
21.28
21.45
21.32
22.21
22.22
22.14
23.05
30 juli
21.16
21.32
21.17
22.01
21.56
21.58
22.40
6 aug
21.02
21.16
21.00
21.39
21.30
21.40
22.15
Lund
Göteborg
Stockholm
Östersund
Luleå
Helsingfors
Uleåborg
13 aug
20.47
21.00
20.42
21.17
21.04
21.21
21.49
20 aug
20.30
20.42
20.23
20.54
20.37
21.01
21.23
27 aug
20.13
20.23
20.04
20.30
20.11
20.41
20.58
3 sept
19.56
20.04
19.43
20.07
19.44
20.20
20.32
10 sept
19.37
19.45
19.23
19.43
19.18
19.59
20.06
23
Avsändare:
SDA media
Box 100 36
800 10 Gävle
Posttidning B
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan
(ej adressidan).
Brännpunkt
Ljud och oljud
Kanske var jag tre eller fyra år, inte mer.
Den första måndagen i varje månad kom
det. Ett långt och igenomträngande ljud
var det. ”Det är sirener”, sa mamma. ”Om
det blir krig igen.” Från fönstret kunde
jag se det lilla mörkbruna elektricitetsverket borta på hörnan. Det var därifrån
oljudet kom. Om det kom flygplan så
skulle man gå ner i ett skyddsrum i källaren. ”Men det här är bara på prov,” sa
mamma, ”så man vet att det är i ordning
om något skulle hända.”
Jag visste ju att det inte var krig mer.
Kriget låg nedpackat i den högra lådan i
det stora matsalsskåpet. Där på botten
hade jag hittat två nummer av ”Se” från
sommaren 1945.
”Se” var en bildtidning, och just de här
numren visade hur människorna såg ut
när de släpptes ur koncentrationslägren.
Mamma, som upptäckte vad jag hittat,
sa att det där inte var bra att jag såg. Men
jag både såg och kom ihåg.
Den senaste tiden har de där bilderna
kommit upp från minnets långa lagring.
Som en film som av misstag blivit
dubbelexponerad visas den fram, varje
kväll. För nu är kriget inte längre nedpackat, det är i stället upp packat i allra
högsta grad. Samma gamla krig i Europa,
samma gamla namn, samma ändlösa
konflikt. I motsättningen till århundradets tidigare krig har det dock
inte tagit år, utan bara dagar att inse
meningslösheten också i detta krig, i dag
71 dagar gammalt.
Så kommer frågan: När kommer kriget, lidandet nära? När blir det min verklighet? Och vad gör jag då? Hur påverkar det min tro? Kan man tro i en sådan
verklighet? Jag lever ju åter här i den
europeiska civilisationens utkant. Det är
försommar i Stockholm och utanför mitt
fönster vajar lindarna graciöst sin ljusgröna sommarskrud. Fontänen på Norra
Latins gamla skolgård är som en
maskrosblomma, skön och trotsig i storstadens stenöken. Kriget på Balkan är
24
Men det finns andra ljud än
bomb-krevadernas och
sirenernas... Det är den stilla
långt borta men det är ändå
viskningens ljud. Den Gud lät
nära. Nära kommer det ju i
det ögonblick man har någon
där som man känner och som
Elias höra när situationen var
man älskar. Det har jag.
En måndag i april sa Klaus
övermäktig och utbrändheten
(min son) på telefonen, att nu
reste han till Albanien. ”När?”
stark i kampen mot det onda.
frågade jag. ”I dag”, sa han.
”Sean (Robinson, ADRA-ledare i Albanien) ringde i lördags , han behöver hjälp. Jag
vill hellre göra detta än något
annat.” Så reste han . De är åtta på
Lammet som var slaktat inför Guds tron.
ADRAs team i Kukes, Klaus uppgift är
Det står: en oräknelig skara av alla folk.
att organisera matdistribution för 30.000
Jo, visserligen är det så att jag har svårt
flyktingar. I det där samtalet uttryckte
att få ett meningsfullt sammanhang i de
han också tanken att det nog blev en
motsatser tron och verkligheten bjuder
långdragen historia. När allt kom ompå just nu. Men ändå: det enda jag kan
kring var konflikten inte av ett sent dagöra är att låta på något sätt Gudsordets
tum.
löften få tränga igenom allt oljud. Här är
Kukes är nu omringat av stridszoner,
två av de många som finns hos mig som
flyktinglägret är som en enklav. I går föll
ett slags ”motljud”: ”Se jag er med er alla
bomber – av misstag – ? på albanska sidagar intill tidens ände”, och ”Min frid giver
dan. Jag hör ljuden via TV-skärmen. Det
jag, jag giver den icke såsom världen giver...”
är så lite jag kan göra, jag är inte annor(Matt 28, Joh 14) .
lunda än alla andra som inte kan stoppa
Jag hoppas att den dag snart skall
ett krig, vi är alla tillsynes maktlösa inkomma då bombmattorna rullats samför det meningslösa onda.
man, en dag då krigets vansinne kan
Men det finns andra ljud än bombpackas ned och höra till det förgångnas
krevadernas och sirenernas. De är en
bilder – för alltid.
slags motljud vi kan bära med oss i vårt
Yvonne Johansson (Öster)
inre i en värld där dånet tilltar alltmer
på alla nivåer. De ljuden är som en vioPS Jag skrev detta dagen efter den 71 bomblinsonat av Beethoven efter att man har
natten. Medan jag har korrekturläst och rätvarit utsatt för hårdrock. Det är den stilla
tat har en fredsplan antagits. Mina frågor
viskningens ljud. Den Gud lät Elias höra
är lika många: hur skall det gå? Någon har
när situationen var övermäktig och
sagt att om inte freden byggs i människors
utbrändheten stark i kampen mot det
hjärtan, kommer den att rasa. För att den
onda (1 Kung 19:12, 13) . Det är närvaron
freden skall byggas finns endast ett medel:
av Gud själv tillsammans med denna
Tron på Herren Jesus Kristus och Hans förenda människa som kämpade tillsynes
soning. Endast då kan vi nå den varaktiga
förgäves utan resultat.
freden. På det personliga planet betyder det
Det andra ljudet är det som Johannes
ju en sak: Är vi villiga att låta Honom förbeskriver i Uppenbarelseboken; ljudet
sona oss med begångna orättvisor - också i
liksom av stora vatten, den oräkneliga
våra egna liv? DS
människoskaran som inte befinner sig på
flykt undan krig utan som lovsjunger