2016-09-26 KOMPETENSPLATTFORM
NORRBOTTEN, KONFERENS ”INTEGRATION
& TILLVÄXT”
PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING
.
CATARINA LUNDQVIST, VETENSKAPLIG LEDARE FOUI NORRBOTTENS KOMMUNER
Integrerad eller inkluderad? Samverkan kring integration
När är man integrerad?
• Inkluderad i vilka
sammanhang?
• Inkludering och
exkludering?
• Systemintegration och
social integration?
•
– samsyn eller skilda målbilder
• Gemensam målbild?
• Gemensam syn på subjektet?
• Gemensam syn på
orsakssamband och
genomförandeprocess?
• TILLVÄXT?
Integrerad - Inkluderad – Etablerad?
• ”Integrationstänkandet” - definierar
främst individernas position i
samhället utifrån rollen som
arbetskraft (i ett nationalstatligt
perspektiv)
• Etablering (på arbetsmarknaden) –
viktigt men överskuggar andra sociala
aspekter. (etablerad i vidare
bemärkelse…. Samhälleligt)
• ”Inkluderad” – ett mer nyanserat
verktyg
• Samhället uppbyggt av olika delar
eller sociala system.
• Mer komplext samhälle och
samhällsgemenskap – globalisering,
mobilitet, digital utveckling –
möjliggör inkludering i flera (och ofta
parallella) sociala sammanhang.
• Såväl arbetsmarknader som sociala
nätverk/gemenskaper/relationer är
globala. (det lokala i det globala)
Integrerad, inkluderad, delaktig var?
• Inkluderad som svensk medelklass ett visst
sammanhang – exkluderad som kvinna i ett annat
sammanhang.
• Inkluderad i sociala sammanhang som inte erkänns?
Inkluderad i ett starkt socialt nätverk utanför Sveriges
gränser?
• Inkluderad i sociala sammanhang ”på nätet” enstöring/isolerad IRL?
• Inkluderad i ett utbildningssammanhang, exkluderad
från arbetsmarknaden?
• Var är det viktigt att vara inkluderad? Överallt?
• Vad är inträdesbiljetten för att bli inkluderad? När är
man exkluderad?
Integrerad - Segregerad, Innanförskap - Utanförskap
• Skolsegregationens
förekomst har
förklarats främst
med hänvisning till
boendesegregation
och under 2000-talet
i ökad utsträckning
även med hänvisning
till effekterna av det
fria skolvalet (Bunar
2009; Kallstenius
2011).
Bostadsegregation
Negativa
grannskapseffekter
– t ex svagare socialt
kapitel i relation till
arbetsmarknadschanser,
- t ex påverkar skolresultat
negativt
Skolsegregation
- Mindre likvärdig
utbildning….
Segregerad
arbetsmarknad utanförskap
Kortsiktiga lösningar –
riskerar permanentas
(och bli permanenta
problem). Hur
undviker vi att ”bygga
in” segregation och
utanförskap?
Utrikesfödda oftare mer välutbildade än deras yrke kräver (SCB
2015) Ca en fjärdedel av alla förvärvsarbetande utrikesfödda (kv
&m) med en lång eftergymnasial utbildning hade ett yrke som de i
teorin var överkvalificerade för (jfr ca 10 % av de inrikesfödda).
Vanligaste yrket för män födda i länder med medel/lågt HDI
Vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt/högt
HDI
Vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt/högt HDI
I Sverige ansåg sig 33 procent bland utrikes födda vara
överkvalificerade för sitt arbete jämfört med 17 procent
bland inrikes födda.
Självförsörjande = inkluderad?
• Arbetets etniska delning (Schierup)
• Inkluderad underordning (Neergaard)
Beror givetvis på vistelsetid, kompetens och utbildningsnivå…
Men även…
-diskriminering i samhället
-arbetsmarknadens funktionssätt: tex rekryteringsvägar – rekrytering
via sociala nätverk skapar oftast en inlåsningseffekt för personer med
utländsk bakgrund
-arbetsmarknadspolitiska vägval
Inkluderande underordning
• Det skulle kanske inte vara problem på en vanlig butik eller på
typ McDonalds, restaurang eller kanske klädbutik, då tänker
dom inte invandrare, svensk sådär, vissa kan göra det men inte
alla. Men när det gäller såhär försäkringskassan, bank,
arbetsförmedlingen, man kanske vill söka jobb där efter man
har utbildat sig, eller man söker kanske jobb på… lite högre
jobb… eller på vad heter det där? Skattemyndigheten, om man
söker på såna jobb då är dom väldigt ute efter svenskar. Då
tänker dom såhär att dom vill ha så få invandrare som möjligt
för att… eller då måste invandraren vara så perfekt som
möjligt, inget fel, jätteutbildad och allt. (Nizrin)
Migration, integration, inkludering
(o/hållbar) tillväxt,
(o/jämlik) välfärd?
• Europa 2020 – Smart, hållbar och
inkluderande tillväxt
Migration och tillväxt
• George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitetet i USA
• ”…ekonomin växer men samhället dras isär…” – Invandringen
bidrar till en mer ojämn inkomstfördelning. Högkvalificerade
personer får det bättre, medan lågkvalificerade får det sämre. (DN
”efter flykten – reportageserie)
Jennifer Hunt, professor vid Rutgers universitet i USA:
• ”Nästan alla är vinnare, som jag ser det. Den viktigaste ekonomiska
faktorn är att invandrarna är annorlunda än den inhemska
arbetskraften. Det ger möjlighet till ökad specialisering och att alla
får göra vad de är bäst på. Om lågutbildade invandrare sköter de
enkla arbetsuppgifterna, så kan den inhemska befolkningen klättra
uppåt mot mer kvalificerade och välbetalda jobb. Det gör ekonomin
effektivare, vilket alla drar fördel av.”
• ”Att samhället blir mindre jämlikt beror på att en ny bottennivå, som
består av de nyanlända, uppstår.”
• (USA) Ny bottennivå, klyftor cementeras och sociala positioner går i arv
• (Sverige) ”Enkla jobb”… tidsbegränsade ingångsjobb med låga ingångslöner
• ”arbetslöshet är värre än inkomstskillnader”
• Hur undviker man att en sådan ordning blir statisk?
• Kräver än mer att samhället inkluderar människor i flera olika
avseenden.
• T ex språket som viktigt inte bara för sysselsättning utan också för en plats i
den sociala gemenskapen - som ett egenvärde.
• Andra generationen! Skolan central!
• Den som har ett
förvärvsarbete kan
sägas vara
systemintegrerad i
det ekonomiska
systemet.
• Faktiskt delaktig
• Det behöver dock
inte innebära att man
känner sig delaktig
• Känsla av delaktighet
Systemintegration
Social integration
• Om de två formerna av
integration hänger ihop
kan samhället beskrivas
som socialt
sammanhållet.
• Om formerna för denna
sociala sammanhållning
dessutom är varaktiga
kan samhället beskrivas
som socialt hållbar
Social
sammanhållning –
socialt hållbart
samhälle
Ref: Malmö-kommissionen
2013
Både faktisk delaktighet och känsla av delaktighet är
nödvändiga.
Hur skapas möjligheter för alla att vara integrerade i båda
avseendena?
Hållbar utveckling:
Social
hållbarhet
Ekologisk
hållbarhet
Ekonomisk
hållbarhet
“…en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan
att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov”
(Brundtland, 1987, s.54).
• Långsiktighet
• Helhet
• Samverkan
Social hållbarhet – olika faktorer
Materiella
• Attraktiv utemiljö
• Attraktivt boende
• Tillgång till
• Service
• Arbete
• Naturområden
• Tillgänglighet för transport, gående,
cyklister.
Icke-materiella
• Utbildning
• Medborgarinflytande
• Hälsa, livskvalité
• Säkerhet, trygghet
• Aktiva lokala organisationer
• Social samhörighet
(mellan och inom olika grupper)
• Upplevelse av lokal tillhörighet
• Delaktighet
• Mångfald
• Social öppenhet och inkludering
Samverkan kring integration – samsyn eller skilda
målbilder
Samverkan kring integration
– samsyn eller skilda målbilder?
- En samsyn på vad samverkan ska resultera i? Gemensam målbild?
- Har vi en gemensam förståelse av problemet (och lösningen?)
- Gemensam syn på orsakssamband och genomförandeprocess?
- En samsyn på subjektet – (i detta fall den nyanländas
”problembild”, resurser, aktörskap?)
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen
2011-2013.
• Etiskt imperativ (hälsans sociala
bestämningsfaktorer…)
• hållbarhetsperspektiv (som kan
förklara hur de ekologiska,
ekonomiska och sociala aspekterna
av hållbarhet måste utvecklas till en
helhet)
• sociologiskt samhällsperspektiv
(lägger vikten vid integration, i
betydelsen av faktisk delaktighet
såväl som känsla av delaktighet)
• genusperspektiv (en djupare
förståelse för kvinnors och mäns
olika tillgång till makt, resurser och
inflytande i samhället som i
förlängningen påverkar hälsa,
välbefinnande och livskvalitet)
• socialt investeringsperspektiv. (att
se sociala insatser och satsningar
som investeringar, inte som
kostnader. Investeringar i
människor, särskilt under
barndomen, ger vinster på längre
sikt.)
(REF: Mikael Stigendal)
Gemensamma mål på lokal nivå?
• Övergripande målformuleringar och mål som relaterar till regelverk är i regel
externt givna. (t ex målet för insatserna är arbete)
• Att formulera övergripande mål ett praktiskt sätt att undvika
meningsskiljaktigheter och frågor där man vet att det finns skilda perspektiv.
• T ex skilda perspektiv på hur man bäst lär sig svenska,
• hur tidigt olika insatser kan sättas in
• eller avvägningar mellan fortsatta studier och att ta första bästa jobb.
• En gemensam målbild bör även utgå från lokala förhållanden och grundas i ett
gemensamt perspektiv.
• Detta skapar förutsättningar för en starkare identifikation med målen, vilket
underlättar för samverkan.
(REF: Qvist och Tovatt 2014)
T ex forskare som har studerat samverkan mellan Sfi, arbetsförmedling och socialtjänst
synliggör tydliga målkonflikter i aktörernas uppdrag.
En av målkonflikterna som identifieras gäller språkundervisningen, sfi:n, dess omfattning
och inriktning. Medan skolmyndigheterna och utbildningarna poängterar språkets koppling
till personlig utveckling och till deltagande i samhället på ett bredare plan, fokuserar de
övriga aktörerna på svenska språket i och för arbetslivet (Qvist i Hamberg 2015).
Tre perspektiv på sfi-utbildningens roll och ansvar:
• 1) Sfi som förutsättning för integration och delaktighet i det svenska samhället
(integrationspolitiska mål)
• 2) Sfi som verktyg för individens snabba inträde på arbetsmarknaden och egenförsörjning
(arbetsmarknadspolitiska mål)
• 3) Sfi som en kvalificerad språkutbildning (utbildningspolitiska mål/kursplanemål).
(Lindberg & Sandvall 2012, Hamberg 2015)
