Likabehandlingsplan
Inledning
Den 1 januari 2009 ersattes Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67) med 14a kapitlet om åtgärder
mot kränkande behandling i Skollag (1985:1100) samt 3 kap. 16§ diskrimineringslag
(2008:567). Syftet med kapitel 14a samt förordningen om barns och elevers deltagande i
arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans
ansvar för barnets/elevens trygghet. Skollagen framhåller även i 1 kap. 2§ att skolans uppdrag
bl.a. är att arbeta för jämställdhet mellan könen och motverkande av kränkande behandling
såsom mobbing och rasistiska beteenden.
Hur man ska arbeta med detta finns råd om i SKOLFS 2007:7.1 Trygghetsuppdraget betonas
även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo94). I 14a kapitlet i SkolL
hänvisas till diskrimineringslag (2008:567) för att få insikt i vad som räknas till
diskriminering.
Barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende, ålder och
funktionshinder samt mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte
förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja
alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn och
elever ska, efter mognad och förmåga, delta i arbetet med likabehandlingsplanen.
Ett annat styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s
konvention om barnets rättigheter (BK). I och med att Sverige har ratificerat BK ska barnets
bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
Definitioner och begrepp2
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och behandlas sämre än någon annan
och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka
inte får välja ett visst ämne eller en grupp för att det redan finns så många flickor i den
gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla
lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken
1
Icke bindande Allmänna råd från Skolverket. Finns på http://www.skolverket.se/skolfs?id=1288
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i
skolan, 2008.
2
1
missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som diskrimineringslagen tar upp är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan
trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ingen ska alltså behöva bli diskriminerad
eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för att främja
allas rättigheter att vara olika.
Kränkande behandling
Utöver de diskrimineringsgrunder som omnämns i diskrimineringslagen kan någon bli utsatt
för kränkande behandling. Det innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet (14a 3§ SkolL). Lagen skyddar alltså även mot kränkningar av en elevs värdighet
som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande behandling kan vara
det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel på
det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara att en elev blir kallad för elaka
saker direkt eller på Internet.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
Långsiktiga mål för vår enhet
alla som deltar i vår verksamhet ska känna sig trygga, accepterade och respekterade
ingen ska känna sig diskriminerad eller kränkt av vare sig barn eller vuxna
alla som arbetar hos oss ska arbeta förebyggande mot diskriminerande och kränkande
beteenden
alla ska ges möjlighet till utveckling och behandlas med samma respekt oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder
2
Enhetens arbete för att förebygga kränkningar och främja
likabehandling
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
All personal markerar tidigt och
tydligt att det inte är ok att
knuffas, sparkas, slåss eller ge
hårda ord
Vi pratar medvetet med barnen,
”kamratmöte” 1g/mån om hur
man är en bra kamrat och att man
har rätt att vara olika och bli
accepterad för den man är
Gruppstärkande och lära-kännalekar, framförallt när gruppen
förändras
Kompismassage, beröring o
massage genom lekar där man får
beröra varandra
Vi gör roliga saker tillsammans,
säger positiva saker till varandra
Försöker få alla delaktiga i lekar
och aktiviteter, att alla får vara
med
Vi har ständiga
värdegrundsdiskussioner i
personalgruppen
Vuxnas attityder är viktiga som
förebilder, uppmuntra o berömma
barnen
Personalen lyssnar och ger barnen
talutrymme
Fadderverksamhet
Kontinuerligt
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Allas ansvar
1 g/mån
Avd personal
Kontinuerligt
Allas ansvar
Kontinuerligt
Allas ansvar
Allas ansvar
Kontinuerligt
Allas ansvar
Kontinuerligt
Allas ansvar
Kontinuerligt
Allas ansvar
Kontinuerligt
Allas ansvar
Utser faddrar inför varje
läsår
Avdelningens ansvar
Nulägesanalys
Kartläggningsmetoder
diskussioner på APT och BK och i personalgruppen
diskussioner på samlingar med barnen
3
Rutiner vid uppkommen situation
vid en uppkommen situation har vi samtal i personalgruppen tillsammans med
rektor/bitr. rektor om lämpliga åtgärder och uppföljning
samtal med föräldrar till de inblandade barnen
upprättar en handlingsplan
Handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utveckla ”Genusarbetet”
Problem/utvecklingsområde (Blå)
Stärka barnet så att de vågar
säga ifrån i konflikter, markera
att jag inte vill
Arbeta med att stärka barnens
självförtroende genom att – ge
uppdrag att utföra något tex att
gå till köket o hämta något,
äldre barn hjälper yngre barn
med att ex hänga upp kläder
From nu o framöver
Avdelningens personal på Blå
I slutet av terminen på en
planering/avdelningsmöte
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde (Blå)
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Vill synliggöra olikheterna,
behandla barn olika utifrån
deras olikheter blir att behandla
lika
Nu och framöver
Avdelningens personal på Blå
I slutet av terminen på
planering/avdelningsmöte
4
Problem/utvecklingsområde (Grön)
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde (Grön)
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde (Röd)
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde (Röd)
Insats
Stärka självkänslan hos barnet
Kamratmöte; barnen får berätta
en positiv sak om varandra.
Detta skrivs ner+foto. Det hela
sätts upp på ett speciellt ställe
på avd. Tala om olikheter o
respektera dessa, bli
respekterad för den man är.
Dramatisering av olika
situationer där barnen leder
händelseförloppet.
Avdelningspersonalen
Kontinuerligt/1g/mån (APT)
Göra flera roliga, spontana
saker tillsammans med barnen
From nu o framöver
avdelningspersonalen
Kontinuerligt på planeringstiden
Tillgodose olika åldersgruppers
behov
Dela in personal o barn i flera
smågrupper, utnyttja lokalerna
bättre (på ett annat sätt) ex. få
en grind in till toalettutrymmet,
hålla halldörren stängd!
v.41
Avdelningspersonalen
Kontinuerligt på planeringstiden
Vidareutveckla läsvilan mera
efter ålder
Dela upp vilan i 3 grupper; en
sovvila och två sagovilor
5
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
beroende på ålder, mognad o
intresse. Samling innan
mellanmålet varje dag där
barnen är med o bestämmer
vad vi ska göra.
From v.40
Avdelningspersonalen
På nästa avdelningsmöte
Utvärdering
varje år får alla föräldrarna besvara en enkät om hur nöjda de är med förskolans
verksamhet (pilenenkäten)
förskolan gör egen utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen och
fortsatta planeringen av arbetet (detta har vi inte gjort men kanske en bra ideè?)
Bilagor
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Bilaga 5:
Bilaga 6:
6
