gender och psykisk ohälsa

advertisement
Psykisk ohälsa- Vad är det?
Tidningsrubriker, ex.
”Försök förstå de som mår dåligt” (AB, 2009)
”Lindra din ångest med ny succemetod” (AB, 2009)
”Ökad psykisk ohälsa oroar” (DN, 2009)
”Självmordsförsök vanligt hos unga
homosexuella.(DN, 2009)
 För mycket pengar gör dig inte lyckligare (Aftonbladet




2010)
 Din bebis kan lida av depression
Hur mycket böcker som helst…
(Aftonbladet, 2010)
Internetsökningar
 Mental health: 42 000 000
 Mental disorders: 13 700 000
+ treatment: 15 400 000
Internet/ Tester och Terapier ex.
 Tester
 Används inom psykiatrin
 Terapier
 Ex. Panic center.Tester för paniksyndrom +
Kognitivbeteendeterapeutiskt 12-stegs program för
ångeststörningar.
 Finns en mängd privata terapeuter- Skype, Chat
 Huddinge sjukhus KBT-internetterapi
WHO fakta
 Ca. hälften av de psykiska sjukdomarna
debuterar före 14 års ålder. Ca 20% av
världens barn och ungdomar har psykiska
sjukdomar eller problem, likartade i alla
kulturer och länder. Trots detta har regioner
med högst andel unga de sämsta psykiatriska
resurserna. De flesta låg- till medelinkomst
länder har bara 1 barnpsykiatriker per 4
miljoner människor.
1
WHO fakta forts.
 I genomsnitt så begår 800 000 personer
självmord varje år, 86% av dem bor i låg- till
medelinkomstländer. Mer än hälften är mellan
15-44 år. De högsta självmordstalen finns i
de Östeuropiska länderna. Psykiska
sjukdomar är den främsta orsaken och är
oftast botbara tillstånd.
WHO fakta forts.
 Fördomar om psykiska sjukdomar hindrar
människor från att söka vård. Det
diskriminerar en redan utsatt grupp. Enl
undersökningar tror många av oss att orsaken
till psykiska sjukdomar är att ”viljan är
sämre”. Stigman är högre i städer och bland
de med högre utbildning.
I världen?
 Nr 1 DALYS hela världen 2010
I Stockholm?
 Största sjukdomsbördan. Mätt i
DALYs
 Disability Adjusted Life Years: Varje sjukdom/skada tilldelas ett
mått på sin svårighetsgrad och dödlighet. Detta tal, i kombination
med problemets vanlighet, omvandlas till “förlorade friska år”.
Vad är psykisk hälsa?
 ”Ett tillstånd med gott välbefinnande där individen inser sin
egen potential, klarar av livets normala stress, kan arbeta
produktivt och kan göra en insats för sin omgivning.”/WHO
 Att en individ har förmågan att kunna älska och arbeta./Freud
2
Ännu en definition
 Ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i
ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i
livets olika situationer.
 Att kunna:
Välbefinnande
utveckla och hävda en egen identitet
upprätta och bibehålla sociala relationer
 Att ha:
tillgång till varierande psykiska förhållningssätt
medvetenhet om och tilltro till egna resurser/
Centrum för Folkhälsa 2003
Svagt positivt samband med gott
välbefinnande






Manligt kön
Ökande ålder
Socialt nätverk
God ekonomi – pengar relativt
Äktenskap/sambo
Fysisk aktivitet
Svagt negativt samband med gott
välbefinnande




Vad är psykisk ohälsa?
Starkt samband med välbefinnande
 Personlighet
 Ärftlighet- 50%
Arbetslöshet
Problem i familjen under barndomen
Negativa livshändelser, ex mobbning
Problem i boendemiljö

SOU - tre nivåer:
1. Psykisk sjukdom/allvarlig psykisk störning.
Allvarlig avvikelse från det normala, ffa
psykoser.
2. Psykisk störning. Lindrigare avvikelse enl.
diagnossystem, ex depression.
3. Psykisk ohälsa

Används ofta övergripande
3
Förekomst/Psykisk ohälsa
 Punktprevalens:
Folkhälsoenkäten: 30 %
ULF: 20 -30 %
 Ökande problem ffa unga kvinnor- ev stagnering senaste åren
Befolkningsstudier av psykisk ohälsa
 Stora bortfall
 Dyrt
 Stora grupper- många olika symtom- låga prevalenser var för
sig
 Olika design
 Vem som frågar
 Administrationssätt
 Instrument
Besvär med sömnen-ULF
Besvär med ängslan, oro eller
ångest-ULF
Besvär med svår ängslan, oro
eller ångest-ULF
Socialstyrelsesen, Folkhälsoraport
2009
 ”Psykisk ohälsa är vanligt hos yngre kvinnor;
självmordsförsöken ökar”.
4
Mycket kritik….
Hur ställer man psykiatriska diagnoser?
 DSM
 ICD
 Bygger på
Symtombeskrivningar
 ”Psykiatriker är inte
normala”
 ”Man kan inte ha en
sexuell fantasi utan att
få en diagnos”
 ”Är premenstruella
besvär psykisk
sjukdom?”
 Viss nivå
 Viss tid
Uteslutningskriterier
Inte på orsaker
I DSM IV: Social funktionsnedsättning
Personer/
1000 inv.
Registerstudier
Antal personer/1000 invŒnare 18 Œr
uppdelade pΠnyttjande av
psykiatrisk vŒrd
60
50
 Slutenvård
 Öppenvård
 Sjukskrivning / Sjukpension
 Läkemedelskonsumtion
 Dödsorsaker
PRIVAT
40
30
…V
20
10
…V + SV
SV
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
0
Susanne Wicks, PEP
Personer/
1000 inv.
Antal personer i allmŠnpsykiatrisk
 18 Œr
šppenvŒrd/1000 invŒnare
Befolkningsstudier psykisk sjukdom
60
50
40
18-24 Œr
25-44 Œr
45-64 Œr
65-74 Œr
75-w Œr
30
20





Stora bortfall
Dyrt
Många olika instrument- många olika diagnoser
Ofta 2-stegsförfarande: enkät - intervju
Etiska problem?
10
05
04
03
20
02
20
01
20
00
20
99
20
20
19
19
98
0
Susanne Wicks, PEP
5
Ex. Befolkningsstudier psykisk sjukdom
Olika mätmetoder?
 ECA studien: DSM-II 28.1%
 PART-studien: DSM-IV 23.8%
 Lundbystudien:
 Livstidsprevalens, före 60 år:
 Män 43%
 Kvinnor 73%
 Kvinnor>Män 15-65 år
 >65 år Skillnaderna Utjämnas
Fysisk aktivitet
Skyddsfaktorer
 Reducerar
ängslan/oro/aggression/
upplevd stress akut
 Ökar välbefinnandet akut
och på längre sikt
 Ökar emotionell stabilitet på
längre sikt
 Botar lätt till måttlig
depression och ångest
 Minskar risken för återfall
 Fungerande copingstrategier
 Gott formellt/informellt nätverk
Riskfaktorer?/Ur press
”Psyksjuk av mobilstress
Fick du många sms i går? Det kan vara därför du sov
dåligt i natt. Forskare vid Göteborgs universitet har
hittat ett samband mellan mobilanvändning och
psykisk ohälsa.” (Aftonbladet, 2006)
”Din man kan göra dig sjuk! Ja, jag tror faktiskt på
att den person man lever med kan göra en sjuk.
Känner man sig inte älskad, sedd eller respekterad då
blir man antingen psykiskt eller fysiskt sjuk utav
det-eller både och.” (Expressen, 2007)
Riskfaktorer
 Barndom:
 Genetisk sårbarhet
 Hjärnskador
 Uppväxtförhållanden
 Oupptäckta speciella behov
6
Ungdomstid
”Jag vet att det gör ont, både inuti och utanpå. Mest inuti.
Jag vet att Du gråter mycket.
Jag vet att Du älskar din mamma och pappa och alltid kommer att
göra det. De älskar Dig.
Ibland har också vuxna stora problem. De kanske också blev
slagna när de var små.
Det viktiga är att Du kommer i håg att det inte är Ditt fel.
Det är inte Ditt fel.
Lyssna nu:
DET ÄR INTE DITT FEL. ”
Alkohol/Drogmissbruk
Livshändelser, ex. mobbing
Dåligt socialt stöd
Låg utbildning
Oupptäckta speciella behov
Riskfaktorer forts.
 Ung vuxen:
 Ekonomiska problem
 Arbetslöshet
 Möjlighet till eget liv-bostad
 Negativa livshändelser
 Socialt stöd
 Narkotika/alkohol
Riskfaktorer forts.
 Vuxenliv:
Kroppslig sjukdom
Mediciner
Narkotika/Alkohol
Negativa livshändelser
Dåligt socialt stöd
Ekonomiska problem
Socioekonomiska faktorer!
 Ökar risken för insjuknande
 Sämre prognos
 Ex:
 Arbetslöshet
 Socialt nätverk
 Ekonomiska problem
Pressklipp
“Misstänkt mördare svårt psyksjuk
Den 27-årige mannen som knivmördade åttaårige
Tobias Enroth i Norrahammar är svårt psykiskt sjuk.
Det visar den rättspsykiatriska undersökningen.” (SvD)
”Därför dödar de sina barn
Fallet Bobby fick stor uppmärksamhet i Sverige.
Läkare: ”Mammorna hamnar i en form av psykos”
(Aftonbladet, 2007)
7
Psykiskt sjuk = farlig?
 Under 1990-talet har kopplingen förstärkts hos allmänheten
 Under en 10-årsperiod döms 2% av alla svenskar för våldsbrott
och 10% av de svårast psykiskt sjuka
 Psykisk sjukdom hör ofta ihop med alkohol/droger, sociala
problem mm
Viktigt






Tidig behandling
Psykosocialt stöd
Hem så snart som möjligt
Minska stigma
Samarbete socialtjänst-psykiatri
Kroppsliga sjukdomar (överdödlighet)
Depression






Minst 5 - två veckor
Nedstämdhet
Minskat intresse
Vikt/aptitstörningar
Sömnstörning
Psykomotorisk agitation / hämning
Svaghetskänsla / brist på energi
Schizofreni/Psykos
 Förlorad verklighetsuppfattning:
Vanföreställningar
Hallucinationer
Tal
Beteende
Pressklipp
“Eminem äter anti-depressiv medicin
Eminem har hamnat i en djup depression sedan hans bästa vän och
bandkollega i D12, Proof, sköts till döds. Han är lika deprimerad
som vem som helst skulle vara om de miste någon som stod dem så
nära, säger rapstjärnans talesman.” (Expressen)
Depression forts.
 Känslor av värdelöshet / överdrivna eller
obefogade skuldkänslor/ vanföreställningar
 Minskad tanke / koncentrationsförmåga
 Återkommande tankar på döden,
självmordstankar eller självmordsförsök/planer
8
Viktigt




Kostnader för Depression
33 -70 miljarder(Sobocki et al, 2006)
Behandlingsbar sjukdom
Självmordsrisk
Intellektuell nedsättning
Beror inte på “svaghet i karaktären”
Pressklipp
“Så blev vi hjälpta med KBT för vår ångest
Läsarna berättar om sina KBT-erfarenheter”
“Internet kan bota din ångest
Självhjälp via nätet fungerar lika bra som
traditionell vård” (Aftonbladet, 2006)
Pressklipp
 “Pontare fast för rattfylla-Det var jättelite över”
 “Alkohol fick Adriano att missa målet”
Ångesttillstånd
Inre känsla av intensiv oro + yttre symtom
Hjärtklappning, tremor, svettningar, kalla kårar,
diarré, urin, hjärtkl, andnöd, overklighetskänsla
mm.
Olika syndrom beroende på vad paniken är
kopplad till
Alkohol/Droger
 3 av följande inom en och samma 12 mån-period
 Tolerans
 Öka mängden substans för att uppnå ökad effekt
 Minskad effekt vid användning av samma mängd
9
Alkohol/Droger forts.
 Abstinens
Abstinenssymtom
Intagande av samma substans för att minska
symtomen
 Substansen används i större mängd/under en
längre period än vad man avsåg
Prevention?






Öka kunskapen-det går att bota!!!
Tolerans/fördomsfrihet/ta bort rädslan
Våga prata om det!
Ekonomi
Formellt nätverk
Mödravård
Alkohol/Droger forts
 Önskan om/misslyckade försök att begränsa
eller kontrollera substansbruket
 Mycket tid ägnas åt att få tag på substansen
 Sociala /yrkes/fritids aktiviteter överges
eller minskas
 Fortsatt bruk trots vetskap om
fysiska/psykiska besvär
Många statliga publikationer
 Regeringskansliet: Ungdomar, stress och
psykisk ohälsa - Analyser och förslag till
åtgärder, SOU 2006:77
 Folkhälsoinstitutet: Socialt kapital och
psykisk hälsa. 2007:5
 Socialstyrelsen: Folkhälsorapport, 2009.
 Statistiska centralbyrån SCB. Ohälsa och
sjukvård 1980–2005. Stockholm: 2006.
Levnadsförhållanden rapport 113.
10
Download
Random flashcards
Create flashcards