riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk

2011-10-11
RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRAR MED PSYKISK
OHÄLSA ELLER NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
FÖRSLAG

Riktad föräldrautbildning i grupp ska erbjudas alla föräldrar i länet med psykisk ohälsa
eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Om det finns en ”frisk” förälder i familjen
erbjuds denne att delta i föräldrautbildningen. Saknas tillräckligt underlag för en grupp
på hemorten erbjuds plats i grupp på annan ort.

Barn- och ungdomsgrupper hålls parallellt med föräldragrupperna. Om det finns tillräckligt underlag delas grupperna in efter barnets ålder.

Barnkrafts metod används. Gruppledare ska ha relevant barngruppledarutbildning.

Deltagande i grupperna skall vara frivilligt, ej journalföras eller registreras av
myndigheter samt vara kostnadsfritt för deltagarna.

Föräldrautbildningen anordnas i samverkan mellan Psykiatrin Halland, länets kommuner (BIM/BIP; socialförvaltningarna) och Hallandsrådet. Grupperna bedrivs, om praktiskt möjligt, som studiecirklar genom samarbete med lokala studieförbund.
Sida 1 av 13
Sida 2 av 13
BAKGRUND
Många vuxna med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lever i familjer. Enligt rapporten ”Mod och mandat” (Jansson, Larsson och Modig 2011) har mellan en tredjedel och hälften av alla patienter inom psykiatrin barn, de flesta lever samman med sina barn
och den största delen är mammor. Till detta får räknas de föräldrar som är patienter vid närsjukvårdens psykologmottagningar, de föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som ej medicinerar (och därmed inte besöker psykiatrin) samt de föräldrar som inte vågar söka
sig till vården av rädsla för att detta skall leda till omhändertagande av deras barn.
Hälso- och sjukvården har skyldighet1 att informera och stödja barn vars förälder har psykisk
ohälsa eller funktionsnedsättning. Detta kan ske via enskilda samtal och/eller genom gruppverksamhet. I Halland finns i dag barngrupper som anordnas av kommunerna, dock är flera av
grupperna blandade, barn som lever i familjer med psykisk ohälsa, missbruk eller våld går i
samma grupp. I vissa kommuner erbjuds föräldrar till barn som deltar i dessa grupper att delta
i föräldragrupp.
Våren 2011 väckte Hallandsrådet förslaget att, som ett komplement till den allmänna föräldrautbildning som ges via BVC, införa riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa
eller neuro-psykiatrisk funktionsnedsättning i Halland2. Styrelsen för Hallandsrådet3 tog upp
frågan med ledningen för Psykiatrin Halland och psykiatrichefen beslöt att inom ramen för ett
samarbetsprojekt, låta kartlägga behovet av riktad föräldrautbildning. Kartläggningen visade på
att ett behov av riktad föräldrautbildning finns i Halland, då nuvarande grupper för denna
föräldrakategori inte uppfyller alla punkter i det följande förslaget4.
Kartläggningen samlade även in exempel på väl fungerande riktade utbildningar/stödgrupper
från andra håll i Sverige (Högfeldt 2011). Efter kartläggningens avslut har ytterligare information om utbildningar/stödgrupper tillkommit, vilka beaktats då förslaget sammanställdes.
Hösten 2011 framlades ett förslag till psykiatrichefen angående införande av riktad föräldrautbildning5. Då förslaget mottogs positivt beslöts att fortsätta arbetet genom att ta fram ett förslag på metod och utformning av riktad föräldrautbildning i syfte att, genom remissförfarande,
insamla synpunkter inför uppstarten av en pilotgrupp.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Riktad föräldrautbildning ska vara en frivillig gruppverksamhet som fungerar som ett komplement till den allmänna föräldrautbildning som ges via BVC m fl. och ska inte ersätta denna. Utbildningen ska erbjudas alla föräldrar6 i Halland med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Om deltagarunderlaget i hemkommunen är för litet för att starta en grupp
ska plats erbjudas i annan kommun i länet.
För att nå så många föräldrar som möjligt måste utbildningen vara kostnadsfri. Deltagarna ska
även kunna känna sig trygga och våga prata om det som är svårt, därför är det nödvändigt att
deltagandet är frivilligt, att ingen myndighetsregistrering görs samt att inga journaler förs.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)
Fortsättningsvis kallad ”Riktad föräldrautbildning”
3 Samorganisation för brukar- och närståendeföreningar inom psykiatrin i Halland
1
2
Vi har också barn! (Högfeldt 2011) Länk till rapporten
Bilaga 2
6 Biologisk förälder, adoptivförälder eller annan vuxen i familjen med föräldrafunktion
4
5
Sida 3 av 13
Det är av stor vikt att i de fall det finns en ”frisk” förälder i familjen, denne ges möjlighet att delta
i föräldrautbildningen. Syftet med detta är att, i hela familjen, öka förståelsen för psykisk ohälsa
samt hur detta påverkar barnen.
För att koppla föräldrautbildningen till ett barnperspektiv och ett delvis uppfyllande av kraven i
HSL7 bör barn-/ungdomsgrupper bedrivas parallellt med föräldragrupperna. Detta har fördelen
att även de föräldrar som har svårt att ordna barnpassning kan delta i verksamheten.
Gruppledare måste ha kunskap om och erfarenhet av familjer med psykisk ohälsa och ha en positiv inställning till stödgruppsarbete. Det är också av största vikt att ledarna för både föräldragrupper och barn-/ungdomsgrupper genomgår barngruppsledarutbildning i den metod man
kommer att arbeta efter.
Lämpliga samverkansaktörer är vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, kommunerna
via BIM/BIP och dess motsvarighet, Individ- och Familjeomsorgen och dess motsvarighet, BVC,
brukar- och närståendeorganisationer samt studieförbund.
Att samarbeta med studieförbund medför flera fördelar, dels att verksamheten kan bedrivas
som studiecirkel, något som kan ha en avdramatiserande effekt på tilltänkta deltagare, dels att
man befinner sig på ”neutral mark”, vilket kan kännas tryggare för den som är rädd för myndigheter.
METOD
Av de metoder för stödgruppsverksamhet som identifierats under kartläggningen8, är
”Barnkraft” den som bäst stämmer med de förutsättningar som nämns i stycket ovan.
Barnkraft, eller Vertti gruppintervention som metoden heter i Finland, har utarbetats av Bitta
Söderblom i Helsingfors. Metoden används i Sverige i flera kommuner som t ex Sigtuna9,
Upplands Väsby, Danderyd10 och Ekerö. Metoden är en vidareutveckling av tankar från
Beardslees familjeintervention.
Metoden bygger på parallella barn- och föräldragrupper med gemensamma gruppträffar. Såväl
barn som föräldrar får i stödgrupperna möjlighet att utbyta tankar och känslor med andra barn
och vuxna i liknande situation. Genom diskussioner och uppgifter tillvaratas familjens egen inneboende, helande process. Det unika för stödgruppsmodellen är gemensamma gruppträffar för
föräldrar och barn.
INNEHÅLL OCH STRUKTUR
I Barnkrafts program träffas föräldrar och barn i parallella grupper, samma dag och klockslag
och i närliggande lokaler. Programmet innehåller totalt tio träffar11, varav tre är gemensamma
för grupperna. Varje träff är på 1,5 timme och hålls vanligtvis en gång per vecka. Det är dock
möjligt att komprimera programmet till åtta träffar12, två träffar varar då mer än 1,5 timme. Varianten med åtta tillfällen underlättar om man föredrar att hålla träffarna varannan vecka.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)
Vi har också barn! (Högfeldt 2011)
9 Kontakt: Marléne Haverdal, kurator Familjecentrum, Sigtuna kommun, 08-597 833 22
10 Kontakt: Birgitta Jonsson, Familjeteamet, Danderyds kommun, 08- 568 911 54.
11 Bilaga 1
12 Bilaga 2
7
8
Sida 4 av 13
Varje träff har ett bestämt tema som i föräldragruppen kan vara; hur förstå min psykiska ohälsa,
hur upplever barnet det, hur hjälper jag mitt barn, att svara på barnens frågor och tillräckligt
gott föräldraskap. I barngruppen kan temana vara; förälderns psykiska ohälsa och min vardag,
visa egna känslor och hur hantera känslorna, våga säga nej och våga be om hjälp. I barngruppen
finns en frågelåda där barnen lägger frågor till föräldrarna som dessa får svara på vid en gemensam träff.
Varje träff följer en bestämd struktur13 där man inleder med att tala om hur det är nu och hur
veckan har varit. Därefter följer dagens tema, mellanmål/fika och övningar/uppgifter i anslutning till temat.
LITTERATUR
De böcker för föräldrar respektive barn som föreslås nedan ingår inte i Barnkrafts program.
Böckerna håller dock en sådan kvalitét att de kan delas ut i grupperna (och även till föräldrar
som inte deltar i stödgrupp) och användas som bredvidläsning.
För föräldrar
Hur hjälper jag mitt barn? – handbok för föräldrar med psykiska problem14
Lättläst häfte med många illustrationer, skriven med respekt för både barn och föräldrar.
Syftet är att hjälpa föräldrar att stötta sina barn och ge svar på frågor som är specifika för föräldrar med psykisk ohälsa. Kommunikation är ett viktigt tema och flera praktiska råd ges.
För barn
Vad är det med våra föräldrar? – en handbok för barn och ungdomar som har en mamma
eller pappa, som har psykiska problem 15
Boken innehåller mycket illustrationer och lämpar sig för barn/unga från ca 10 – 12 år och
uppåt. Texten är informativ och tar barns bekymmer på allvar.
Boken tar upp frågor som psykisk ohälsa (förklaring, orsaker, behandling), påverkan på familjen,
känslor och kommunikation samt ger läsaren praktiska tips och råd.
För gruppledare och anordnare
Skapa förståelse tillsammans – stödgrupper för barn och föräldrar med psykisk ohälsa
(Bitta Söderblom, Matti Inkinen)16
Detta är en handbok för den som arbetar som gruppledare i stödgrupper för barn och föräldrar
med psykisk ohälsa. I boken presenteras konkret och lättillgängligt ett program för tio gruppträffar med struktur och innehåll för parallella barn- och föräldragrupper.
Bilaga 3
Tytti Solantaus och Antonia Ringbom, i samarbete med Västerbottens läns landsting, psykiatriska kliniken Skellefteå, 2007, beställning: psykiatri.skellefteå@vll.se
15 Se not 15 ovan
16 Mareld Böcker, Stockholm 2009, ISBN 978-9188872-92-0 [email protected]
13
14
Sida 5 av 13
Sida 6 av 13
Bilaga 1
10 TRÄFFAR
Barngruppens teman
Föräldragruppens teman
1 Vad har vi gemensamt?
2 Att lära känna varandra
2 Att lära känna varandra
3 Förälderns sjukdom och min vardag
dom
3 Hur jag förstår min sjuk-
4 Egna känslor visa och namnge dem
4 Hur upplever mitt barn min
sjukdom
5 Egna känslor lära sig hantera dem
5 Hur hjälper jag mitt barn
6 Att våga stå på sig och säga nej
6 Att svara på barnens frågor
7 Frågetimme och barnens stödvuxna
8 Att våga be om hjälp
8 Tillräckligt gott
föräldraskap
9 Jag själv
9 Utvärdering och feedback
10 Avslutningsfestligheter
Sida 7 av 13
Bilaga 2
Åtta träffar
Barngruppens teman
Föräldragruppens
teman
1 Vad har vi gemensamt?
Att lära känna varandra
2 Förälderns sjukdom och
min vardag
2 Hur jag förstår min
sjukdom
3 Egna känslor visa och namnge dem
3 Hur upplever mitt barn min
sjukdom
4 Egna känslor lära sig hantera dem
4 Hur hjälper jag mitt barn
5 Att våga stå på sig och säga nej
5 Att svara på barnens frågor
6 Frågetimme och barnens stödvuxna
7 Att våga be om hjälp
7 Tillräckligt gott
föräldraskap
8 Jag själv
8 Utvärdering och feedback
8 Avslutningsfestligheter
Sida 8 av 13
Bilaga 3
GRUPPTRÄFFARNAS STRUKTUR
Barngruppen

Inledningsritual
känslokort: hur är det och veckan som gått

Dagens tema

Uppgift/övning i anslutning till temat

Mellanmål

Uppgift/ övning i anslutning till temat

Avslutningsritual
nästa träff+ frågelådan + handtorn+ slutkex
Föräldragruppen

Inledningsritual
känslokort: hur är det och veckan som gått
även ur barnens perspektiv, feedback & reflektion

Barngruppens tema
Vad, varför och hur

Dagens tema

Avslutning
Hur är det nu?
Ett lättare fika
Sida 9 av 13
Bilaga 4
Sändlista
Brukarorganisationer och intresseorganisationer
ÅSS
Halmstad
Mona Westerberg
[email protected]
RSMH
Halland
Laholm
Varberg
Bo Wippentorp
Mona Sammens
Johan Pettersson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Autism & Aspeger
förbundet
Halland
Ronny Nilsson
[email protected]
Halland
Claes Lydén
[email protected]
Attention
Hallands Län
Halmstad
MittHalland
Kungsbacka
Inger Novak
Carina Wikås
Camilla Tilljander
Annika Alnesjö
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
IFSAP
Södra Halland
Kungsbacka
Henrika Jormfeldt
Kurt Bengtsson
[email protected]
[email protected]
Fontänhuset
Falkenberg
Falkenberg
Monika Hedsköld
Lennart Johansson
[email protected]
[email protected]
Ananke
Varberg
Karolina Mårtensson
[email protected]
SPES
Varberg
Margareta Johansson
[email protected]
FMLS
Halland
Erling Nylén
[email protected]
Anorexi/bulimikontakt
Göteborg
Hanna Olvenmark
[email protected]
IBIS
Göteborg
Rädda Barnen
Halland
Halland
My Lindal
Per Sjövall
[email protected]
[email protected]
Södra Halland
Katarina Viebke
[email protected]
Norra Halland
BUP
Lennart Runevad
Christina Kovac
[email protected]
Christina.Andren-Kovac@
regionhalland.se
Medicinsk ledning
Chefsläkare
BUP
Södra Halland
Varberg
Johan Sandelin
Håkan Jarbin
Zoran Milusic
Fredrik Åberg
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Vuxenpsykiatri
Falkenberg
Halmstad
Asbjörn Lingaas
Carl-Magnus Fröjdh
[email protected]
Carl-magnus.frojdh@
regionhalland.se
Halmstad
Carolin Meijer
Kungsbacka
Martin Glosax
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Psykiatrin Halland
Verksamhetschefer
Sida 10 av 13
Vuxenpsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri
Halmstad, avd. 26
Linda Kronholm
[email protected]
Halmstad, avd. 19
Marie-Louise Nilsson
Varberg, avd. 23
Varberg, PIVA
Kungsbacka
Mikael Nilsson
Annika Ruff
Gerd Kållberg
Halmstad, PIVA
Laholm
Mats Malmberg
Elisabeth Iggström
Varberg
Marianne Andersson
Varberg, avd. 21
Varberg, avd. 22
Barbro Corin
Johan Fogde
Marie-Louise.A.Nilsson@
regionhalland.se
[email protected]
[email protected]
Gerd.Kallberg-Wennerberg@
regionhalland.se
[email protected]
Elisabeth.Iggstrom@
regionhalland.se
Marianne.G.Andersson@
regionhalland.se
[email protected]
[email protected]
Falkenberg
Jan Johansson
[email protected]
Halmstad
Kungsbacka
Varberg
Ginsten
Stefan Lemon
Kristina Öberg
Aslak Iversen
Mattias Sassersson
Halmstad
Halmstad, avd. 25
Magnus Oleni
Anders Olin
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Ätstörningsenheten
Anna-Lena Jönsson
Anna-lena.jonsson@
regionhalland.se
Habiliteringen
Gun Harplinger
[email protected]
Handikappverksamheten
Åsa Ohlsson Drangel
[email protected]
Varberg/
Falkenberg
Halmstad/Hylte/
Laholm
Kungsbacka
Inger Almelund
[email protected]
Elisabeth Olsson
[email protected]
Sofia Thorin Hjalber
[email protected]
Närsjukvårdschef
Områdeschef
Kerstin Malm Andersson
Gunilla Swanholm
Barnhälsovårdsråd
Karin Simonsson
[email protected]
Gunilla.Swanholm@
regionhalland.se
[email protected]
Hälsa & rehab
Falkenberg
Kungsbacka
Kungsbacka
Falkenberg
Hillevi Bengtsson
Maria Boman
Gunnel Caesar
Anna Karlsson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Privata vårdgivare
Amadeuskliniken
Familjeläkarna
Pia Jildenhem
Anna Blomquist
[email protected]
[email protected]
Hallands sjukhus
Mödrahälsovård
Primärvård
Ledning och
administration
Sida 11 av 13
Privata vårdgivare
Husläkarna
Emmanuel Roussakis
Navet
Hälsoringen
Neptuniuskliniken
Salah Al Daraji
Anita Larsson
Sverker Nilsson
Stenblomman
Thomas Bengmark
Laurentius-kliniken
Emmanuel.Roussakis@
regionhalland.se
[email protected]
[email protected]
Sverker.Nilsson@
neptunuskliniken.nu
Thomas.Bengmark@
stenblomman.se
[email protected]
Säröledens familjeläkare
Viktoriakliniken
Karin Rosengren Gustafsson
[email protected]
[email protected]
Folkhälsa Halland
Monica Svensson
[email protected]
Folkhälsa Halland
Janet Harrysson
[email protected]
Folkhälsa Halland
Folkhälsa Halland
Folkhälsa Halland
Folkhälsa Halland
Anna Hedin
Maria Nordin
Karin Jansson
Alexander Mårtensson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Alexander.martensson@
regionhalland.se
Folkhälsa Halland
Folkhälsa Halland
Linda Olegård
Susanne Johansson
[email protected]
[email protected]
Barnhälsovårdsenhet
Barnhälsovårdsenhet
Bernt Alm
[email protected]
Gerd AlmquistTangen
[email protected]
Socialförvaltning
Socialchef
Familjestöd
Personligt ombud
Individ- o familjeomsorg
Björn Jingblad
Stammen
Agneta Bergman
Bodil Nordstrand
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Barn- och utbildningsförvaltning
Elevhälsa
Monica Williamsson
[email protected]
Förvaltningschef
Omsorg och Stöd
Personligt ombud
Omsorg och stöd
Barn och ungdom
Beroende o psykiskt
funktionshinder
Hans-Jörgen Wahlhed
NOVA
CLAVIS
Sigbritt Arwidson
Christel Lood
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Elevhälsoteamet
Marina Karlsson
[email protected]
Trygghet och folkhälsa
Pernilla ThornbergBerner
[email protected]
Regionkontoret
Avd för livsmiljöutveckling
Hälso- och sjukvårdsutveckling
Laholms kommun
Halmstads kommun
Socialförvaltning
Barn och ungdomsförvaltning
Stadskontoret
Sida 12 av 13
Hylte kommun
Socialförvaltning
Omsorgschef
Individ- och
familjeomsorg
Familjecentralen
Barn- och ungdomsförvaltning
Barn- och ungdomskontoret
Berit Winbladh
Catarina Påhlman
[email protected]
[email protected]
Margaretha Johansson
Mikael Falk
[email protected]
[email protected]
Falkenbergs kommun
Socialförvaltning
Socialchef
Behandlingsenhet
Individ- och
familjeomsorg
Malin Krantz
Susanne Hörnstein
Wolf Zughaft
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Socialförvaltning
Behandlingsenhet
Personligt ombud
BIM
Ulrika Sommarrind
[email protected]
[email protected]
Barn- och ungdomsförvaltning
Elevhälsa
Elisabeth Nord
[email protected]
Kultur- o fritid
Folkhälsa Falkenberg
Pia Kruners
[email protected]
Förvaltningschef
Annika Larsson Maspers
Per Svensson
[email protected]
Varbergs kommun
Socialförvaltning
Personligt ombud
Förvaltningssamverkan
[email protected].
se
[email protected]
Individ- och familjeomsorg
BIM/BIP
Barn i fokus
Anneli Westling
anneli.westling@kommunen.
varberg.se
Mia Sjödahl
[email protected]
Kungsbacka kommun
Individ- och familjeomsorg
Förvaltningschef
Funktionsstöd
Förvaltningschef
Personligt ombud
Eva-Britt Apelvi
Jenny Bolgert
[email protected]
[email protected]
Fritidsförvaltning
Folkhälsa Kungsbacka
Anette Svensson
[email protected]
Specialpedagogiskt centrum
Stöd och hjälp
Eva Claesson
[email protected]
Familjehuset
Familjestödsteamet
[email protected]
[email protected]
Sida 13 av 13