Malmö högskola Muslimska elevers uppfattning om skolan Muslim

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Muslimska elevers uppfattning om skolan
- Svårigheter och hinder vid religionsutövning
Muslim students’ perception of school
- Difficulties and obstacles in practicing religion
Thomas Karlsson
Elvir Kosovac
Lärarexamen 210 hp
Examinator: Torsten Janson
Lärarutbildningen Religionsvetenskap och lärande
Handledare: Anders Lindh
2009-01-07
SAMMANFATTNING
Utgångspunkten i vårt arbete är att undersöka hur två svenska skolor i Skåne upplevs av några
elever med muslimsk bakgrund. Även två modersmålslärare ger sin syn på saken då dessa
utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstå.
Hemspråkslärare och modersmålslärare används i texten och dessa har samma funktion.
Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgång, där vi tar upp aspekter som
är viktiga för vår undersökning. Islams historia är tillsammans med föräldraperspektivet något
som vi tycker är mycket viktiga, men enligt oss får det för lite plats och utrymme i samhället.
Religionsundervisning, sim och idrottsundervisningen är områden vi har fördjupat oss i och
dessa anser vi kan utgöra problem om man inte har en bra dialog med inblandade parter.
Matfrågor och klädeskoder är områden vi berör då dessa frågor enligt oss är saker som måste
finnas med, eftersom dessa utgör en stor del av elevernas religiösa tillhörighet. Kvalitativa
intervjuer har genomförts med fem elever och två modersmålslärare på två olika skolor i
Skåne. Resultatet visar på att eleverna är nöjda med bemötandet av de berörda skolorna, med
vissa undantag. Flexibiliteten och anpassningen från elevernas håll är stor men skolorna kan
bli bättre. Nakenheten bland muslimer kan i vissa fall vara känsligt eftersom man inte ska visa
sin nakna kropp för okända. Skolan kunde vara bättre på att exempelvis ha duschdraperi där
man kan skyla kroppen.
Nyckelord: Religionsfrihet, muslimsk identitet, islam, idrottsundervisning.
3
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ......................................................................................................................................................... 7
SYFTE.................................................................................................................................................................. 11
FRÅGESTÄLLNING ............................................................................................................................................. 11
HISTORIA........................................................................................................................................................... 12
GENUSPERSPEKTIVET ........................................................................................................................................ 13
ISLAMS GRUNDER.............................................................................................................................................. 14
TEORETISK BAKGRUND............................................................................................................................... 16
MUSLIMER I SVERIGE ........................................................................................................................................ 16
SLÖJAN ............................................................................................................................................................. 19
IDENTITETSPROBLEM ........................................................................................................................................ 19
RELIGIONSUNDERVISNING ................................................................................................................................ 21
IDROTTSUNDERVISNING .................................................................................................................................... 21
FÖRÄLDRARNA ................................................................................................................................................. 22
METOD ............................................................................................................................................................... 24
URVAL .............................................................................................................................................................. 24
PROCEDUR ........................................................................................................................................................ 25
RESULTAT ......................................................................................................................................................... 27
ELEV ETT .......................................................................................................................................................... 27
ELEV TVÅ .......................................................................................................................................................... 28
ELEV TRE .......................................................................................................................................................... 28
ELEV FYRA ........................................................................................................................................................ 29
ELEV FEM .......................................................................................................................................................... 29
MODERSMÅLSLÄRARE ETT................................................................................................................................ 30
MODERSMÅLSLÄRARE TVÅ ............................................................................................................................... 32
DISKUSSION...................................................................................................................................................... 33
SLUTSATS .......................................................................................................................................................... 38
REFERENSER.................................................................................................................................................... 40
BILAGOR............................................................................................................................................................ 42
BILAGA 1 .......................................................................................................................................................... 43
BILAGA 2 .......................................................................................................................................................... 44
BILAGA 3 .......................................................................................................................................................... 45
5
6
INLEDNING
Vårt intresse för muslimers upplevelse av den svenska skolan har fötts under den
verksamhetsförlagda tiden på våra partnerskolor. Tydligheten i mötet med familjen tror vi
måste förbättras och det måste finnas utrymme för att bygga sin identitet med allt det innebär.
Om vi arbetar i skolan måste vi också ha baskunskaper om vad religionerna innebär annars
kan det bli som i följande två exempel, att ämnet religion och skolans uppdrag kan vara svårt
att kombinera. Första exemplet är en flicka som inte ville vara med på undervisningen om
kristendomen för att hon inte tyckte att hennes religion tillät detta. Som lärare kan det vara
svårt att veta hur man ska tackla denna problematik, men i Lpo 94 kan man läsa följande:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos elever
förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen
tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpo 94 s 5).
De situationer som vi stött på i skolan har exempelvis varit när elever motsatt sig
undervisningen vid vissa tillfällen och vi tycker att man bör kunna bemöta dessa situationer
på ett mycket bättre sätt. Vårt andra exempel är när en pojke motsatte sig massage ifrån en
flicka. Pedagogen tyckte inte detta var något problem och pojken fick massage av flickan.
Senare på dagen kom pojkens mamma till skolan och höll med sin son. Dessa två exempel
tydliggör hur skolans uppdrag och värderingar kan krocka med elevens och dennes familjs
värderingar, samt att man måste kunna förklara för elever som påstår sig inte kunna medverka
på religionslektioner som handlar om kristendomen med hänvisning till att dennes religion
inte tillåter detta. Arbetet och respekten för eleverna är något som måste förbättras så att
ovanstående exempel kan bemötas på ett seriöst sätt. Som pedagog kan man ofta hamna i den
här problematiken och måste därför ha kompetens att bemöta den. Sven G Hartman, professor
i pedagogik förklarar att:
7
Varje lärare ställs inför situationer som kräver etiska avgörande om vad
som kan vara rätt och orätt i hans eller hennes förhållningssätt till elever,
föräldrar och kolleger (Hartman, 2000 s 15).
Precis som samhället i övrigt är skolan en mötesplats för olika kulturer och därför olika
värderingar. Muhammedkarikatyrerna upprörde en hel muslimsk värld och protesterna
bemöttes med oförståelse och fördömanden i västvärlden. Man hänvisade till yttrande och
tryckfriheten, men vi tycker att man glömde bort att med frihet följer ansvar. Även detta
exempel tydliggör hur religion kan krocka med ett samhälle och dess värderingar. Bilderna
har diskuterats flitigt i samhället och skolan i hela världen, men förståelsen och respekten för
de olika åsikterna i frågan har uteblivit. Eftersom muslimer är en växande grupp i Sverige är
det av yttersta vikt för lärare och pedagoger att känna till och ha ökad förståelse för denna
grupp, som kommer att vara, eller redan är en stor beståndsdel i Sveriges samhälle.
Religionsundervisningen skiljer sig markant på de två partnerskolor vi har varit verksamma
på. På den ena skolan har religionsundervisningen bedrivits av ämneslärare som är utbildade i
att undervisa om religion, medan religionsundervisningen på den andra skolan bedrevs av
klasslärare som inte har religion som ”sitt ämne”. Båda skolorna är kommunala och visar på
hur olika man ser på religionsundervisningen och dess påverkan på eleverna. Att ha kunskap
om islam och dess påverkan på utövarna utgör en bra grund för samarbetet och förståelsen
mellan skolan, eleven och hemmet anser vi. Otterbeck skriver att vissa muslimska föräldrar är
tveksamma till att deras barn ska lära sig om judendomen, buddhismen och kristendomen
eftersom de tror att detta kan påverka barnens muslimska tro. Skolan måste vara tydlig med
att förklara att det inte är frågan om att få barnen att byta religion, utan att det leder till
förståelse och kunskap för andra religioner (Otterbeck, 1993 s 37).
I skolorna vi varit verksamma på har över 80 % av eleverna utländsk bakgrund. På grund av
detta bör man (vid behov) som pedagog kunna/våga ta hjälp av andra som behärskar språket
det gäller. Modersmålslärarna kan här spela en mycket viktig roll och föräldrarna kan känna
sig trygg när dessa används. Författaren Inga Andersson beskriver möten med föräldrar till
invandrarbarn på följande sätt:
Det är en fördel om ni kan vara två lärare, en av vartdera könet, då ni
möter en invandrarfamilj där både mamman och pappan är med. Det kan
8
vara lättare för män från vissa kulturer att lyssna på och respektera en
manlig lärare. Samtalet ska vara en dialog, ett utbyte av information. Detta
är ett tillfälle för föräldrarna att få veta lite mer om skolvärlden och för
lärarna att få kunskap om familjen och dess kulturella värderingar. Lärarna
bör vända sig direkt till föräldrarna, inte till tolken eller till
samtalsledararen (Andersson 1999 s 168).
Otterbeck och Anderssons ovanstående resonemang tror vi är en nyckel för att nå föräldrarna.
Om man nått vårdnadshavarna och de förstår skolans uppdrag blir det lättare att nå eleverna
då deras värderingar ofta följer föräldrarnas.
I Sverige har vi religionsfrihet och därför har vi båda reagerat på hur Burgårdens gymnasium i
Göteborg behandlade två somaliska elever 2003. På Burgårdens gymnasium har rektor och
lärare bestämt att den heltäckande slöjan (burka) är ett oacceptabelt inslag i den svenska
skolan. Studiehandledaren menar på att det inte går att få några mänskliga relationer om man
inte kan se varandra i ansiktet och att man inte vet vem som döljer sig under den heltäckande
slöjan. Burgårdens rektor berättar att flickorna som är troende muslimer, stärks i sin religiösa
identitet (Johansson, 2003). Det tar inte slut här, utan tre veckor senare skriver Johansson i
DN att skolverket stödjer rektor och lärare på Burgårdens gymnasium (a a). Enligt Larsson
(2005) var ovanstående problem redan löst när media uppmärksammade detta, men
rektors och studievägledarens uttalande gör att vi vill belysa problematiken även om det
redan var löst.
Man kan ställa sig frågan om vi i praktiken har religionsfrihet i Sverige. Flickorna menar
(enligt rektor) att den heltäckande slöjan stärker deras religiösa identitet, ändå tillåts de inte
bära den. Man kan också fråga sig om blinda människor är dömda till ett liv utan mänskliga
relationer. Vi har mycket svårt att förstå Burgårdens personal och skolverket i deras beslut när
det finns en växande rörlighet över nationsgränserna som ställer höga krav på insikten av de
värden som finns i en kulturell mångfald (Lpf 94, Lpo 94).
De muslimska friskolorna kritiseras ofta i den offentliga debatten. På Sveriges Islamiska
Skolors (SIS) hemsida kan man läsa följande:
9
På senare år har de muslimskt profilerade skolorna varit omdebatterade.
Många människor anser att de, liksom kristna skolor, har en annan
utgångspunkt för undervisningen än övriga skolor i Sverige. Men
muslimskt profilerade skolor står precis som alla andra fristående skolor
under statlig kontroll och måste följa den svenska läroplanen. Att så sker
inspekteras av Skolverket (SIS, 2008).
Vi anser att det är bra med granskning och debatt av religiösa friskolor, men var finns den
judiska skolan i debatten? För att inte känna sig utpekade måste alla dessa friskolor vara
inblandade i debatten annars finns det enligt oss en mycket stor risk för att enskilda grupper
känner sig utpekade och kränkta.
10
SYFTE
Många av Sveriges skolor har idag en mycket hög andel elever med utländsk bakgrund och
syftet med vårt arbete är att undersöka hur några elever med muslimsk bakgrund upplever den
svenska skolan när det gäller deras religion, samt vilka svårigheter som kan uppstå om skolan
och samhället krockar med religionen och dess utövare. Även modersmålslärarnas syn på
saken undersöks i arbetet.
Frågeställning
Vår övergripande fråga är följande:
Hur upplever några muslimska elever den svenska skolan och dess bemötande beträffande
deras religiositet?
För att kunna svara på ovanstående fråga har vi även följande frågor:
Är religionsundervisningen och dess utformning tillfredsställande för muslimska elever?
Vilka problem kan uppstå om skolans och hemmets värderingar inte samspelar?
Hur upplever modersmålslärarna den svenska skolan och dess bemötande av muslimska
elever?
11
Historia
År 610 fick en arabisk affärsman vid namn Muhammed ibn Abdallah en upplevelse under
månaden ramadan som förändrade världshistorien. Detta var den sjuttonde ramadan och när
Muhammed vaknade kände han sig uppfylld av att ett osynligt, oemotståndligt väsen som
tvingade honom att säga de första orden i en helig skrift. Denna heliga skrift var koranen (av
arabiska quran, uppläsning) som vers för vers, sura för sura uppenbarades för Muhammed
under de följande tjugoett åren. Detta är upprinnelsen till en ny religion som kom att kallas
islam (underkastelse) och dess utövare muslimer (Armstrong, 2002).
Till att börja med mötte Muhammed starkt motstånd från olika kretsar i Mekka och år 622
tvingades Muhammed fly staden med sina anhängare. Muhammed och hans anhängare
hamnade i Yathrib (senare Medina) där han drar upp riktlinjer för Islam och distanserar sig
från Judendom och Kristendom. Han går nu ifrån den uråldriga stamgemenskapen och skapar
en ny gemenskap som grundar sig på religion. Från och med nu är Islam en egen religion med
en unik lära. I Yathrib hamnade Muhammed i konflikt med judiska grupperingar som vägrade
erkänna honom som Guds profet men efter stridigheter tvingades judarna lämna staden. Även
förhållandena till Mekka förvärrades och ledde till en långvarig strid där stridslyckan skiftade
ända fram till år 630, då Muhammed tågade in i staden som segrare (Samuelsson, 1999 ). När
Muhammed dör år 632 behärskade muslimerna nästan hela den arabiska halvön och fred
rådde i den annars krigshärjade regionen. De första fyra kaliferna (de rätt ledda) efter
Muhammed hade alla varit hans närmaste män och deras styre skulle bli minst lika
betydelsefullt. Det är nu Islam sprider sig genom räder mot de icke muslimska staterna
utanför den arabiska halvön. I öst nådde de muslimska trupperna ända bort till Afghanistan
och i Nordafrika intog de Tripoli samt kastade bysantinerna från Cypern en gång för alla. År
656 blev den tredje kalifen Uthman mördad av en grupp soldater som inte fick sina löner och
därefter utropades Ali till ny kalif (Armstrong, 2002).
Ali blev inte långvarig utan mördades år 661 och Mu´awiya utropade sig till ny kalif. De som
stödde Ali och tron på det ärftliga kalifatet (Shiiterna) godtog aldrig Mu´awiya och dennes
efterträddare. Därmed var splittringen ett faktum. Shiiterna menar att efterträdande kalif måste
ha ett blodsband med profeten, medan sunni anser att de personliga egenskaperna väger
tyngre (Nordberg, 1988).
12
Ca tio procent av världens muslimer är shiiter. Den största andelen av dessa finns i Iran, Irak,
men det finns även betydande shiitiska minoriteter i Pakistan, Afghanistan, Libanon, Syrien,
Turkiet, Saudiarabien och Indien. Shiiterna menar att muslimernas ledare ska vara en ofelbar
och rättledd imam, som är fri från synd och dessutom släkt med Muhammed. Tolv - imam
riktningen är den största shiitiska gruppen och namnet syftar till att man erkänt tolv imamer,
varav Ali är den första. Den ”nuvarande” tolfte imamen försvann på 900 – talet och man
väntar på hans återkomst. De föregående elva imamerna led alla martyrdöden, menar man,
pga. sunniternas förtryck och förföljelse (Hjärpe, 2004).
Sunniterna, nästan nittio procent, ser de första fyra kaliferna efter Muhammed som rättledda.
Turbulensen som följde efter Muhammeds död med krig gjorde att sunniterna inte satte något
värde i kalifens släktskap med Muhammed, utan menade att det viktiga var att ledaren var
stark och stod för stabilitet. I bästa fall var ledaren en from och rättskaffens muslim, men det
primära var att denne hade bekänt sig islam och kunde upprätthålla lugn och ro så att det var
möjligt att utöva religionen (Hjärpe, 2004).
I världen uppskattas att det finns ca 1,5 miljarder muslimer när det i mitten på 70 – talet
endast fanns omkring 500 miljoner. Antalet muslimer i Europa beräknas idag vara omkring 13
miljoner (Islamguiden, 2008).
Genusperspektivet
Enligt traditionell islamisk rätt gäller olika regler för kvinnor och män, i både
familjerättsligt och arvsrättsligt hänseende. Mannen är ensam familjeförsörjare men
kvinnan har egendomsrätt och är inte skyldig att bidra till familjens försörjning. Det är
även skillnad när det gäller arvsrätten, då kvinnan får hälften av vad mannen får. Det
finns flera traditionella skäl till att det förhåller sig på det här sättet men det avviker
från principen om lika rätt (Rothstein m fl, 1994). Det är dock inte förbjudet för kvinnan
att tjäna pengar, men det är vanligt i muslimska länder att könen är åtskilda både i det sociala
och inom yrkeslivet. Äktenskapet ses som en plikt inom islam och allt sexuellt umgänge
utanför detta är förbjudet och ska straffas hårt enligt koranen. Inom äktenskapet finns det
också skillnader utifrån genusperspektivet. Muslimska kvinnor får enligt islam endast ingå
13
äktenskap med en muslimsk man medan den muslimske mannen kan ingå äktenskap med
”bokens folk”, judar och kristna (Samuelsson, 1999).
Den muslimske mannen får dessutom ingå äktenskap med maximalt fyra kvinnor och dessa
måste behandlas lika rättvist. Västerländska kritiker har ofta påpekat att detta är exempel på
ren manschauvinism, men seden går tillbaka till Muhammeds tid när sextio fem muslimska
krigare stupade i striden vid Uhud och efterlämnade hustrur med barn som måste försörjas.
Eftersom det redan rådde brist på män i Arabien tillät Muhammed polygami som ett led i att
lösa de sociala problem som därmed uppstod (Armstrong, 1992). I många delar av världen
krockar dessa traditionella påbud med lagstiftning och värderingar idag (Rothstein m fl,
1994).
Islams grunder
Samlingen av Muhammeds uppenbarelser från ca 610 – 632 utgör Koranen. Det är islams
heliga skrift och betraktas som Guds egna ord och därmed är den är slutgiltig och
oföränderlig. Det Muhammed sa och gjorde i vissa situationer, dvs. hans föredöme, kallas för
sed (sunna) och har normativ karaktär. (Rothstein m fl, 1994). Eftersom den islamiska staten
växte snabbt på 600-700 talet var man tvungen att ta fram ett rättssystem som kunde reglera
samhällslivet. Sharia, den gudomliga rätten, växte fram under den här tiden och förutom
vanliga lagar innehåller sharia även påbud om t ex hur ritualer och böner ska utformas, samt
hur man skall vara klädd (Samuelsson, 1999).
Även islams fem pelare intar en central plats inom Islam. Dessa pelare är plikter en muslim
måste utföra mot Gud och ses som ett krav på muslimen och dennes religionsutövning, även
om det inte betyder att man måste följa och utföra pelarna till fullo. Shahada
(Trosbekännelsen) är den första pelaren genom vilken en muslim bekänner sin tro. Salat
(tidebönen) skall utföras fem gånger dagligen och vid bestämda tidpunkter. Det finns
särskilda tidtabeller som anger vid vilka tider man ska förrätta bönen. Zakat eller allmosan är
en religiös plikt. Vikten av allmosan betonas starkt i Koranen och är avsedd för de fattiga och
sjuka. Sawm eller fastan innebär att man avstår ifrån mat och dryck, samt sexuellt umgänge
från det att solen går upp till att den går ned under den heliga månaden ramadan. Barn,
gamla, sjuka eller havande behöver inte fasta. Speciellt viktig under ramadan är ”ödets natt”,
den tjugosjunde ramadan då Muhammed anses ha mottagit Guds budskap. Fastemånaden
14
avslutas med en stor fest som heter Id al-fitr. Hajj eller vallfärden till Mecka ska varje muslim
som har möjlighet till det, företa. Väl i Mecka ska pilgrimen klä sig i vallfärdskläder och
därefter utföra en del riter som anses ha stiftats av Abraham och hans son Ismael, vilka anses
ha byggt Kaba, islams äldsta tempel (Stenberg, 1999).
15
TEORETISK BAKGRUND
I detta avsnitt kommer vi att presentera uppgifter om muslimer i Sverige, samt vilka
problem muslimer kan stöta på i det svenska samhället och i den svenska skolan.
Muslimer i Sverige
Idag uppskattar man att det finns ca 300 000 personer som har en bakgrund i
muslimska kulturer (Larsson, 2005). Det är svårt att säkerställa antalet eftersom det är
problematiskt att definiera vem som är muslim. Det hör också hit att alla muslimer inte är
troende men kallar sig likväl för det, i etnisk och kulturell mening. Muslimer menar att den
som föds som muslim förblir muslim för alltid men denna tanke förkastas av svenska
myndigheter som anser att den som är medlem i en islamisk förening ska räknas som muslim.
Tatarerna bildade den första islamiska föreningen i Sverige 1949 och under
arbetskraftsinvandringen kom de första stora grupperna muslimer till landet. Då var det främst
turkiska, jugoslaviska och nordafrikanska muslimer som anlände och dessa tillhörde den
sunnitiska grenen av Islam. Ett stort antal iranier kom under 70 och 80 talen men även andra
shia muslimer flyttade hit, bl a irakier och libaneser (Stenberg, 1999).
Det svenska förbudet mot halal-slakten, som praktiseras av både judar och muslimer, ställer
till med problem då det ses som en symboliskt viktig fråga. De viktigaste och mest kännbara
problem är ändå vetskapen om att man som muslim befinner sig i en utsatt situation, att vara
misstänkt och möta fördomar och negativa attityder från samhällets och omgivningens sida.
En del muslimer anser sig vara diskriminerade i samhället och det kan handla om problem i
arbetslivet, skolan samt samhällsinstitutionerna som socialvården, försvaret eller
kriminalvården. Undersökningar som gjordes om vilka problem som är svårast för muslimer
att handskas med i Sverige visar att det ofta är samma problem som för andra invandrare i
allmänhet: arbetslöshet, sociala problem och segregationen i skolan och på
bostadsmarknaden. (Svanberg & Westerlund, 1999). Vad människor har för förhållande
till en religion beror på hur han eller hon uppfattar sin sociala situation. Flera forskare
menar att om man upplever utanförskap är det rimligt att personen i fråga kan överge
sin tro eller välja en mer radikal eller politisk tolkning. Om det florerar negativa
attityder och uppfattningar om islam och muslimer i allmänhet, desto troligare är det
att radikala tolkningar får fäste i samhället (Larsson, 2005). Muslimer som bor i Sverige
16
och deras syn på den svenska skolan påverkas av uppfattningar och normer som råder i
ursprungslandet. Normerna och attityder mot den svenska skolan har därför i stor utsträckning
att göra med hur det förhåller sig i hemlandet, menar Samuelsson (1999).
Många lärare känner stor osäkerhet när det gäller kontakten med muslimska elever och deras
föräldrar. Nya situationer dyker upp och lärarna är osäkra på hur man ska bemöta detta.
Många lärare som har intervjuats om detta betonar att kompromiss är den rätta vägen att söka
lösningen på dessa problem. En del muslimska länder skiljer sig avsevärt ifrån Sverige och
muslimerna som kommer därifrån måste få tid på sig att våga lita på den svenska skolan och
samhället. Föräldrarna skräms också av det de ser på tv och läser i tidningarna om den
svenska skolan. De menar att skolan inte har någon disciplin och att barnen inte lär sig respekt
för de äldre samt att de även får läsa om sex och liknande. Föräldrarna och skolan har mycket
att vinna genom att aktivt samtala om dess saker och klargöra vilken ståndpunkt man har i
olika frågor. För att nå kompromisser hade det varit bra om skolan förklarade hur
undervisningen går till samt vad det är som lärs ut. Föräldrarna å sin sida bör säga vilka
förväntningar de har på skolan och dess påverkan på deras barn (Otterbeck, 1993 s 49 - 50).
Hemspråksläraren har en nyckelfunktion och får ofta ta på sig olika roller. Förutom att
lära ut språket så har hemspråksläraren ett visst ansvar för att ge eleverna kunskap om
den svenska skolan och kulturen. Ofta får hemspråkläraren även fungera som en
brobyggare mellan skolan och hemmet, speciellt när det gäller nyanlända personer som
inte är insatta det svenska systemet. För de kan hemspråksläraren vara den enda som
föräldrarna kan kommunicera med och i invandrartäta områden är hemspråksläraren
en väldigt viktig person (Otterbeck, 1993 s 23).
Föräldrarna och kontakten mellan skola och hem måste bli bättre om man ska kunna jobba för
elevens bästa. Vi måste vara tydliga med att inte bara berätta vad som gäller i det svenska
samhället utan även lyssna på vad föräldrarna har att säga. Franck (2003) menar att man
genom förebyggande aktiviteter och kommunikation samt genom personaltät och starka
skolresurser ska föra en dialog om respekten för människovärdet. Han påpekar
dessutom att traditionella, auktoritära och belönings/bestraffningsmetoder inte ska stå
som grund i att leda skolans moraliska arbete. Istället bör man ta hjälp av begreppen
livsmening, människovärde och värdegrund. Detta är skillnaden mellan ”domens och
17
hjärtats etik” menar Franck (2003). Dialogens betydelse beskrivs i värdegrundsboken
(2002) på följande sätt:
Det behövs en ömsesidig dialog mellan skola och hem för att öka
förståelsen och respekten för både familjens ståndpunkter och
förväntningar och för skolans demokratiska uppdrag. Föräldrarnas första
möte med skolan är därför av avgörande betydelse, dels för att det har stor
inverkan på föräldrarnas framtida attityder gentemot skolsystemet och på
samhället i stort, dels för att föräldrarna i sin tur påverkar barnens
attityder. Det här första mötet får inte misslyckas. Bägge parter har ett
ansvar för att mötet skall fungera, men det största ansvaret menar vi ligger
på skolan (Zackari & Modigh 2002 s 62).
Även Samuelsson (1999) skriver att många muslimska föräldrar är upprörda över hur det står
till i den svenska skolan. Relationen mellan lärare och elev är inte, enligt dem, att tillsammans
diskutera hur undervisningen och uppläggning ska ske, då barnen saknar kompetens för att
kunna diskutera sådana frågor. Läraren ses som en obestridd ledare och auktoritet som ska ge
barnen vägledning så tanken på lärarlösa lektioner och tanken på att läraren ses som resurs
kan uppfattas som främmande för många muslimer. Även mål i läroplanerna ses av många
troende muslimer som svårförståeliga och omstridda. Vi vill gärna att de ska uppfattas som
universella och inte anknutna till någon religiös och kulturell bakgrund. I själva verket är
dessa uppfattningar dominerande i många västerländska samhällen och långt ifrån universella,
även om vi vill tro det. Särskilt målen i läroplanen om att fostra självständiga individer, till
kritiskt tänkande och jobba emot traditionella könsroller är kontroversiella för många troende
muslimer. Vad menas egentligen med att tänka kritiskt? Är det att ifrågasätta alla auktoriteter
eller att ens egen åsikt räknas högre än en gudomlig? Att ifrågasätta profeten Muhammed som
det perfekta föredömet eller godheten är totalt omöjligt för många muslimer. Att tänka kritiskt
som den högsta principen godtas inte av de troende, vare sig det är muslimer, kristna eller
andra religioner. Likaså med tanken om fostran till att bli självständiga individer. Inom Islam
betraktas detta som västerländsk individualism och en beklaglig utveckling som hotar att
splittra familjer. Vissa invandrande muslimer ser med förskräckelse på de många
skilsmässorna och ensamma hushållen i Sverige. Därför menar man att självständighet inte
alltid är något positivt (Samuelsson, 1999).
18
I koranverserna, som ibland riktar sig till profetens hustrur och ibland till alla muslimska
kvinnor, råds kvinnorna att täcka sina kroppar, samt inte visa sin skönhet eller former genom
smycken eller kläder. Hur man klär sig och värderingarna om vad som är acceptabelt eller inte
är något som man bär med sig när man migrerar och ofta är det så att man känner osäkerhet
över vad som kan vara tillåtet eller inte. En klädsel som inte överensstämmer med normen är
ofta inte önskvärt. De flesta muslimska män klär sig på samma sätt som de flesta svenskar,
och skiljer sig inte avsevärt från sättet man klär sig på i hemlandet. Samma sak gäller
kvinnorna, vissa klär sig islamiskt av religiösa skäl medan andra har ett stort tryck från
omgivningen att klä sig anständigt och islamiskt. Samtidigt finns det de som har ett tryck på
sig att inte klä sig islamiskt och som kommer från både samhället och släkten, enligt
Otterbeck (1993 s 30).
Slöjan
I den svenska skolan är det framförallt muslimska flickor som bär den islamiska dräkten.
Eftersom ansiktet är obeslöjat borde det inte medföra något problem för läraren och dennes
undervisning eftersom all form av kommunikation är möjlig. Det som kan upplevas som
problematiskt är när flickan bär slöjan för ansiktet, även om det än så länge är mycket
ovanligt. Ändå kan det vara så att läraren kan reagera negativt på flickornas klädsel och
uppfatta dem som ett verktyg till att trycka ner kvinnor, något som islam ofta förknippas med
i läroböcker och svensk media. Klädseln kan emellertid uppfattas på andra sätt. Den ses som
något påbjudet från Gud och man bär den som tecken på vördnad och respekt för Honom. Ett
brott mot dessa regler kan innebära att man straffas av Gud. Detta går inte att ta lätt på då
stark tro är en realitet för många människor och det hjälper inte att se på klädedräkten som
något förtryckande och tro att kvinnan frigörs från en kvinnosyn som det svenska samhället
finner motbjudande. Att klädedräkten ibland kan vara förtryckande mot kvinnor är självklart,
men att tro att t ex huvudduken är förtrycket i sig är att feltolka situationen (Otterbeck, 1993 s
32-33).
Identitetsproblem
Enligt Stenberg (1999) så finns det även en oro bland föräldrarna för att barnen ska bli vilsna
och splittrade i den kommunala skolan, och att det på sikt kan leda att de förlorar sin
muslimska identitet. Barnen sägs leva i två olika världar, delvis skolans system där man lär
sig en sak och hemmets normer där man lär sig något helt annat. Julfirandet är något som kan
19
uppskattas av muslimska barn och ofta får föräldrarna frågan varför de inte firar jul och varför
tomten inte är hos dem. En muslimsk familj i Malmö har istället gett barnen presenter under
fastemånaden ramadan och även ordnat barnkalas under samma tid. Även andra sociala
aktiviteter har anordnats av islamiska församlingar som komplement till jul och påsklov
(Stenberg, 1999).
Även Samuelsson (1999) påpekar att det kan vara svårt för muslimska ungdomar att
kombinera regler som satts upp i hemmet av föräldrarna med regler som deras jämnåriga
kamrater lever efter i det svenska samhället. Att man är ute och festar efter skolavslutningen
eller vistas ute sent på helgkvällar är något som ogillas av många muslimska föräldrar. Ibland
förekommer det att muslimska flickor i tonårsåldern sminkar sig och byter kläder efter att ha
kommit till skolan och tar bort sminket samt byter till sina vanliga kläder när det är dags att gå
hem. Konflikter mellan barnen och föräldrar kan även uppstå på grund av barnens, speciellt
pojkarnas, starka ställning. Barnens kunskaper i det svenska språket, svenska samhället och
högre utbildningsnivå gör att faderns traditionellt starka ställning ifrågasätts. Stenberg (1999)
menar att språkproblematiken har förändrat barnens roll i familjen. Han menar att barnen
genom att tillägna sig ett nytt språk och genom kunskaper om det svenska samhället blir
förbindelselänk mellan föräldrarna och samhället.
I många samhällen där islam har haft mycket inflytande är det männen som bestämmer
mycket om hur kvinnan ska uppträda, medan kvinnor har väldigt lite att säga till om hur
männen bör bete sig. Detta förhållande är något som inte är förenligt med islam utan knyts
ofta till kulturella företeelser i det berörda landet, skriver Samuelsson (1999). Denna vana vid
manligt företräde kan innebära problem för en kvinnlig lärare som får det svårt med
auktoriteten, både när det gäller pojkarna och deras manliga föräldrar. Denna överhöghet kan
dock användas på ett konstruktivt sätt genom att läraren får chansen att tidigt etablera en
kontakt med pojkens far och försöka förankra skolans pedagogik och regler hos denne. Om
detta kan genomföras på ett bra sätt kan det innebära förbättringar när det gäller
ordningsproblem i klassrummet (a a).
Muslimer och islam har länge framställts som något farligt och främmande i Sverige.
Svenska predikanter framställde turkar och islam som ett av Guds straff redan under
trettioåriga kriget. Trots att mycket har förändrats sen dess, lever denna uppdelning
mellan dem och vi fortfarande kvar på många områden. Idag är det många forskare
20
som benämner dessa termer som islamofobi. Termen syftar till rädsla och fobi mot
muslimer och deras religion islam. Även kampanjer mot muslimer och islam bidrar till
denna rädsla (Larsson, 2005).
Religionsundervisning
När det gäller religionsundervisningen är vissa muslimska föräldrar bekymrade över att deras
barn ska lära sig om Bibeln, judendomen eller kristendomen. De menar att man från skolans
håll försöker påverka deras barn att överge sin religion. Här måste man skolan vara tydlig och
förklara att man läser om alla religioner för att ge eleverna kunskap och förståelse för andra
religioner och kulturer och att det inte är fråga om att få någon att byta eller överge sin
religion. Det händer ibland att föräldrar kräver att deras barn ska bli befriade från
religionsundervisningen och om begäran står fast kan barnen bli befriade från det. Under
dessa timmar får en annan undervisning ske, och då är det vanligt att eleverna går till
koranskolan där en lärd muslim undervisar eleverna om islam. En intervjuad lärare i Malmö
ansåg att det är orimligt att ersätta sekulär religionsundervisning med konfessionell sådan, då
hela meningen med undervisningen förloras. Som motvikt till dem som ser
religionsundervisningen som något negativt och påtvingat kan nämnas att islam som religion
uppmanar sina troende att söka kunskap och vägledning inom alla områden, skriver Otterbeck
(1993 s 37).
Idrottsundervisning
Vid idrottsundervisningen finns det muslimer som anser att pojkar och flickor ska skiljas åt
under undervisningen. Dessutom måste kroppen, för både flickor och pojkar, vara täckt med
mer kläder än vad som är brukligt vid svensk idrottsundervisning. Även vid bad, dusch och
simning ska flickor och pojkar vara åtskilda, eftersom det är förbjudet att titta på halvnakna
eller nakna kroppar. Vissa muslimer anser att man inte bör visa kroppen för någon annan
än den man är gift med (Stenberg, 1999). Oftast gäller dessa konflikter de muslimska
flickorna. Föräldrarna reagerar starkt på att deras döttrar ska vara nakna med andra flickor i
omklädningsrummet samt i duschen och vara klädda i åtsittande idrottskläder. Det kan även
uppstå problem när det gäller pojkar. Föräldrarna vänder sig mot att deras söner ska titta på
flickor som är klädda i åtsittande och utmanande kläder vilket man anser att de inte bör göra.
Dessa konflikter är inte lätta att lösa men man får kompromissa för att nå en
överenskommelse. Flickorna sätter på sig lös sittande kläder och behåller huvudduken på.
21
Vidare så kan idrotten läggas sist på schemat så att eleverna kan gå hem och duscha. Att
hänga upp draperier i duschen är också ett sätt som garanterar flickornas integritet.
Simundervisningen är också ett infekterat ämne. Precis som vid idrotten så är det obligatoriskt
i den svenska skolan. Men att visa sig i badkläder är otänkbart för många muslimer som är
troende. Många flickor vägrar att delta i simundervisningen och inte kommer till
undervisningen. Ibland föreslås det att de åtminstone följer med och tittar, men att titta på
halvnakna kroppar är lika stor synd. Men många föräldrar låter sina barn delta om de har lång
t-shirt och långa byxor på sig. Andra vill ha det könsseparerat och de är det upp till skolan
att bestämma hur lång man vill kompromissa för att tillgodose elevernas behov och önskemål
(Otterbeck, 1993 s 35 - 36).
Föräldrarna
När det gäller skolor som har en hög andel barn med utländsk bakgrund är det viktigt att man
från skolornas håll tar reda på vilka förväntningar föräldrarna har, annars riskerar man att
hamna i ett bristtänkande som underkänner dessa föräldrar. Sociologen Nihad Bunar beskriver
detta bristtänkande så här:
Alltså ligger problemet hos dem, invandrarna, deras bristfälliga
språkkunskaper, deras föräldrar, och deras kultur./…/ Det innebär att
barnet definieras negativt i termer av vad det inte är, har eller
representerar. Det som barnet har, är eller representerar har inget värde
eller anses utgöra ett hinder. De allra flesta av de åtgärder som föreslås
eller vidtas bygger på antagandet att det är barnet, barnets familj, grupp
eller kultur det är fel på (Bunar 2001 s 44).
Detta existerande bristtänkande bör man vara medveten om för att kunna motarbeta
fördomarna som kan följa. Det kan inte vara rätt att endast den ”ena” parten ska ändra sig, det
måste vara ett ömsesidigt samspel där alla inblandade gör sitt bästa för att uppnå ett bra
klimat. Det går inte att ha ett samhälle med bara en ”kultur” när samhällets struktur innefattar
en blandning av folkslag och religion.
22
Att förstå den svenska skolans uppdrag är inte en självklarhet om man aldrig har gått i skola i
Sverige. Om detta sker då förlorar skolan värdefull kunskap som föräldrar skulle ha kunnat
bidra med.
De flesta föräldrar har inte själva förlorat känslan av att de är värdefulla
för sina barn, men de är rädda att andra människor gör en annan
bedömning. Det är då de känner sig kränkta och skuldtyngda. [---]
Föräldrarna har en enorm kraft och enorma resurser. Det handlar om att
använda dessa på ett bra sätt (Andersson, 1999 s 150).
En ömsesidig respekt mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden och ökar
trygghetskänslan för lärare, elever och föräldrar. Detta visar sina följder i form av att elevens
välmående blir synligt och skolarbetet blir mer stimulerande.
23
METOD
I vår undersökning kommer vi att använda oss av intervjuer med elever och
modersmålslärare. För att få validitet i undersökningen, krävs att vi samlar in så mycket
information, att vi kan göra en tolkning som så bra som möjligt stämmer överens med
verkligheten (Patel & Davidsson 2003). Vi kommer att utföra en kvalitativ undersökning där
vi med ljudupptagning möter eleverna och skolpersonalen. Vi har valt en s.k. ostrukturerad
intervju med en relativt hög grad av standardisering. Enligt Patel & Davidsson (2003) gör
detta att de intervjuade kan använda sina egna ord och fastän frågorna har en bestämd
ordningsföljd, lämnas utrymme för följdfrågor. Det som gör att vi inte har helt
standardiserande frågor är att vi intervjuar både vuxna och barn. Ett alternativ till de
kvalitativa intervjuerna hade varit att fråga fler elever och lärare med hjälp av standardiserade
intervjuer eller enkäter, så kallad kvantitativ metod. Dock är det stor risk att arbetet hade blivit
mer platt och det hade i den kvantitativa metoden inte gått att ha de öppna frågorna som vi vill
ha. Vår ambition är att upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av livsvärlden, att
beskriva uppfattningar eller en kultur (a a).
Urval
Personerna som medverkar i intervjuerna är verksamma i kommuner med hög andel
utlandsfödda. Enligt nedanstående kategorisering är de dessutom verksamma på s.k.
invandrarskolor.
Malmö kommun genomförde 1994-95 en studie gällande bostadssegregationens effekter.
Stadens skolor delades in i fyra kategorier:
Svenska skolor - andelen elever med utländsk härkomst är mellan 0 – 20
%.
Svenskdominerade skolor – andelen elever med utländsk härkomst är
mellan 20 – 50 %.
Invandrardominerande skolor – andelen elever med utländsk härkomst är
mellan 50 – 80 %.
Invandrarskolor – andelen elever med utländsk härkomst är mellan 80 –
99 %. (SOU 1996:55. Sverige, framtiden, mångfalden. Slutbetänkande
från invandrarpolitiska kommittén).
24
Sju personer som är aktiva på de berörda skolorna kommer att intervjuas, fem muslimska
elever mellan tio och tolv år och två modersmålslärare. Eleverna intervjuas eftersom de kan
stå mellan skolans värderingar ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen
tradition och västerländsk humanism” (Lpo 94 s 5) och familjens värderingar som kan stå i
bjärt kontrast till ovanstående citat. Enligt Otterbeck (1993 s 23) är hemspråksläraren en
viktig länk och tolk mellan skolan och hemmet. Hemspråkslärare är också ofta själv föräldrar,
med barn i den svenska skolan och enligt oss viktiga för en klar bild i vår undersökning. Då
eleverna inte är myndiga har vi kontaktat föräldrarna med brev där vi förklarat syftet med våra
intervjuer (bilaga 1).
Procedur
Eleverna som vi valt att intervjua finns på de kommunala skolorna som vi varit verksamma på
under vår utbildning. Vi kommer att fråga muslimska elever och efter medgivande från
vårdnadshavare kommer intervjuerna genomföras på lämplig plats i skolan. När man
genomför intervjuer uppstår en personlig relation mellan intervjuaren och
intervjupersonen. Förståelsen och intresset för intervjupersonen är viktigt att tänka på
eftersom det är lätt att intervjupersonen intar en försvarsställning om denne upplever
att vi som intervjuare är dömande. Det gäller även att komma ihåg att vi även uttrycker
oss med kroppsspråket och inte bara med ord (Patel & Davidsson 2003). När det gäller
intervjuer av barn är det extra viktigt att tänka på ovanstående. Detta eftersom barnen
kan vara väldigt känsliga och under press kan det låsa sig för dem och resultatet kan
påverkas. I undersökningen valde vi medvetet elever från olika länder, för vi tror att
tolkningen av islam skiljer sig åt beroende på vilket land det gäller. Vi vill ha en så jämn
könsfördelning som möjligt med två pojkar och tre flickor och dessa tillfrågas inte när hela
klassen är samlad. Detta för att vi vill att elever som inte tar stor plats i vanliga fall, får en
chans att komma till tals. Intervjufrågor har utarbetats på förhand och består av sex frågor
(bilaga 2). Intervjuerna kommer att ta mellan 20 – 40 minuter med en person i taget. Eleverna
ges en chans att lyssna på ljudupptagningen, för att kunna korrigera och förtydliga sina
åsikter. Dessutom har eleverna blivit informerade om att lärarna på skolan inte kommer att ta
del av deras åsikter, men att deras föräldrar kommer att få ut ljudfilerna om så önskas. Det är
dock viktigt att förstå intervjupersonernas svar inte alltid återspeglar verkligheten utan att
25
svaren kan anpassas efter vilken situation man befinner sig i. Därför måste man garantera
intervjupersonernas anonymitet och man bör välja en neutral plats för intervjuerna (Alvesson
& Deetz, 2000).
Otterbeck (1993 s 23) menar som sagt att modersmålslärarna är en viktig länk till hemmen
och därför en viktig del i vår undersökning. Det var däremot svårt att få modersmålslärare att
ställa upp på en av våra undersökningsskolor. De ville inte medverka i det här arbetet och
motiverar det med tidsbrist. Däremot gick det bra på den andra av våra undersökningsskolor,
där två modersmålslärare gärna ville ställa upp. Även här har intervjufrågorna har utformats
innan intervju och består av fem frågor (bilaga 3). Lärarna har informerats om arbetets syfte
och att de deltar anonymt. Tiderna för intervjuerna kommer att vara mellan 15-20 minuter och
möjligheten att lyssna på det inspelade materialet kommer att ges i efterhand. Detta för att
förtydliga eller korrigera sina åsikter, om det nu finns något oklart eller behövs förtydligas i
intervjun.
26
RESULTAT
Nedan följer en sammanställning av intervjuerna. Elevintervjuerna kommer först sedan följer
modersmålslärarna. Eleverna ett, två och tre kommer från skola A. Eleverna fyra och fem
samt modersmålslärarna kommer från skola B. Vid varje intervjutillfälle ( undantaget
modersmålsläraren ett) genomfördes intervjuerna med en intervjuare och
intervjupersonen i enskildhet.
Elev ett
Flicka 10 år från Afghanistan. Familjen kom till Sverige år 2002. Intervjun äger rum i skolans
hemkunskapssal där tiden för intervjun samt genomgång och förtydligande av inspelningen
tar någonstans mellan 15 – 20 minuter.
Flickan berättar att hon aldrig stött på några problem i skolan pga sin religionstillhörighet.
Skolbespisningen har alltid varit bra på att bemöta muslimska elever och serverar, enligt
eleven mycket bra mat.
När det gäller simundervisningen har eleven varit tillsammans med övriga klassen och flickan
med familj har inte haft önskemål om att ha könsindelad undervisning. På frågan om var
eleven lärt sig om islam svarar flickan att det är hennes föräldrar och hon som läser själv i
Koranen. Hon berättar att hennes föräldrar genomförde vallfärden till Mecka och Medina
förra året och att hon själv planerar att göra denna resa ”om några år”. Hon har varit i en
moské vid ett tillfälle i Sverige och hon ber inte regelbundet. Hon påtalar dock att hon håller
på att lära sig be och vill så småningom göra detta regelbundet. Hon vill börja med att be fyra
gånger/dag för att hon ”kan inte vakna klockan sex på morgonen, men sen ska hon börja göra
alla fem”.
Religionsundervisningen i skolan tycker flickan är bra. Bärandet av slöja har aldrig varit
något problem, men första gången hon använde den frågade klasskamraterna om anledningen
till slöjan. Ledighet vid islamiska högtider är inget problem ”om man skriver det i
kontaktboken”. De islamiska högtiderna tycker flickan att lärarna är bra på att beskriva för
klasskamraterna. Eleven berättar att när hon har modersmål, lär hon sig mycket om islam.
Slöjan är något som eleven tror kan vålla problem i den svenska skolan, men hon har som
27
tidigare sagts inte råkat ut för det själv och hon vet ingen som haft detta problem på ”hennes”
skola.
Efter ljudupptagningen lyssnar vi tillsammans på denna. Flickan säger sig vara nöjd, men
ändrar sig när det gäller religionsundervisningen. Hon tycker att undervisningen mest handlar
om Jesus och inte så mycket om islam.
Elev två
Pojke 10 år från Makedonien. Pojken är född i Sverige och bor endast med sin mamma.
Intervjun äger rum i ledigt klassrum och tar med genomgången av ljudupptagningen 10 – 15
minuter.
Eleven har aldrig haft några problem i den svenska skolan pga sin religionstillhörighet och
tror inte att det finns några problem. Han har inte tänkt på skolbespisningen och vad som
serveras där. Han äter inte griskött och det finns alltid alternativ. På frågan om vem eller var
han lärt sig om islam säger pojken att ”jag har inte lärt mig något om islam” och han tycker att
religionsundervisningen i skolan är bra. Han har lärt sig ”rätt så mycket” på
religionsundervisningen, men har inte det så ofta i skolan. Han tror att klasskamrater ”kan
hålla på” med flickor som bär slöja. Han har dock aldrig sett detta.
Vi lyssnar igenom ljudupptagningen och eleven är nöjd med denna och vill inte tillägga eller
förtydliga något.
Elev tre
Flicka 10 år från Kosovo. Född i Sverige och bor med båda föräldrarna. Intervjun genomförs i
ledigt klassrum med ljudupptagning. Tiden för intervju och genomgång är ca 15 minuter.
Eleven tror inte att det finns några större problem man kan stöta på som muslimsk elev i
svenska skolan och hon har själv ”det faktiskt ganska bra”. Flickan berättar att det är hennes
föräldrar som lärt henne om islam och hennes tro betyder mycket för henne. Hon berättar att
hon inte varit i moskén så många gånger. Religionsundervisningen i skolan tycker hon ”är
ganska bra” och innehåller ”lagom” mycket som handlar om islam. Eleven bär inte slöja och
tror inte det finns några problem för de som bär slöja. Hon ändrar sig efter att hon sagt detta
28
och berättar att bl a elev 1, ibland blir retad i skolan pga sin slöja. Hon berättar vidare att elev
1 blivit beskylld för ”att leka vuxen” för att hon använder slöja, men att elev 1 ”bryr sig inte”.
Högtider firar flickan och hennes familj efter skoltid, så hon vet inte om det skulle vara
problem att få ledigt. Flickan tror inte att skolan berättar om de islamiska högtiderna i skolan
och hon tycker inte att det är något problem med det. Hon berättar upprepade gånger hur bra
hon trivs på skolan.
Vi lyssnar igenom ljudupptagningen och hon är nöjd med denna, dock vill hon ändra lite när
det gäller islamiska högtider. Hon kommer på att andra elever brukar vara lediga från skolan
och samtidigt brukar läraren ”förklara” för eleverna vad det är för högtid som firas.
Elev fyra
Pojken är 10 år gammal och är född i Sverige. Föräldrarna kommer ursprungligen från
Bosnien där pappan varit imam och är även det i Sverige. Intervjun görs i ett enskilt rum med
ljudupptagning, där bara intervjuaren och intervjupersonen finns. Tid för intervjun är ca tio
minuter. Pojken lyssnade på ljudupptagningen efter intervjun.
Eleven berättar att alla muslimska elever som går på den berörda skolan trivs väldigt bra och
att det inte finns några problem som han själv har sett. Enligt honom känner de sig fria och
välkomna. Skolan behandlar honom väl när det gäller hans religiösa önskemål och som är
förenligt med Islam. Eleven berättar att han lär sig mycket om Islam hemma och genom att gå
i koranskola. Religionsundervisningen i skolan är också bra, enligt eleven, då det inte görs
någon skillnad utan alla religioner får lika mycket utrymme och det anser han är bra. Han
återkommer ofta till hur bra det står till med allting i skolan och påpekar att respekt för olika
önskemål från eleverna tillgodoses.
Elev fem
Eleven är 12 år gammal och kommer ursprungligen från Irak. Bor med syskon och båda
föräldrar i en stor familj. Intervjun genomfördes med ljudupptagning i ett enskilt rum där bara
intervjuaren och intervjupersonen befanns. Tiden för intervjun var ca femton minuter.
Enligt eleven så kan det uppstå lite problem när skolan har massagetimmen. Det finns olika
muslimer och vissa vill inte bli masserade eller berörda av det motsatta könet, eftersom det är
29
förbjudet enligt henne. Vidare säger hon att många muslimska tjejer har på sig sjal i skolan
eftersom de inte vill visa sitt hår. Hon säger att hennes svenska kompisar ofta frågar varför
hon inte tar av sig sjalen då de tycker att hennes hår är fint och ibland känner hon att hon
skulle vilja göra det. Även om det ibland blir konstigt då hon är den enda i klassen som bär
sjalen så kan hon inte tänka sig att ta av den, då sjalen är en del av hennes identitet. Hon
tycker att det är lite problematisk att hamna i en sådan situation och behöva förklara varför
hon bär sjalen. Eleven menar att ingen i skolan kan tvinga henne att ta på sig något hon inte
vill ha eller att ta av sig något hon har på sig. Alla väljer fritt vad de vill ha på sig i skolan och
det tycker hon är bra. Eleven tycker att skolan har visat förståelse för hennes religiösa
önskemål och nämner att det går bra på idrott att bära slöjan och ha heltäckande kläder för att
kunna delta i gympan. När det gäller mat så får elever som inte äter kött som inte är halalslaktat vegetariskt eller annan mat och det fungerar jättebra. Hemma äter hon halal-slaktat
kött men håller sig till vegetariskt i skolan då kreaturen inte är slaktade på rätt sätt. Ibland får
hon frågan av kompisarna om varför hon äter kött hemma men inte i skolan och det kan vara
svårt att förklara då hon tycker att de ändå inte skulle förstå. Även simundervisning är okej,
eftersom man har kunnat dela upp det så att en gång får killar gå till simhallen och en annan
gång är det dags för tjejerna.
Om Islam har hon lärt sig mest hemma och familjen brukar samlas ofta där fadern berättar om
Islam och berör även frågor om vad som är rätt och fel. Även i skolan lär hon sig mycket då
man pratar mycket om de olika religionerna och hon anser att det kommer mer och mer av det
i skolan. Religionsundervisningen i skolan fungerar väldigt bra och hon anser att om man har
kommit hit så får man acceptera vissa seder och bruk som är vanliga här eftersom man vill bli
en del av samhället. Bara för att man är med på julpyssel innebär inte att man förråder sin
religion eller blir av med sin identitet. Hemma brukar de ofta köpa en julgran och presenter
när det är jul, eftersom det är roligt.
Modersmålslärare ett
Har undervisat arton år som modersmålslärare, varav några år på den berörda skolan. De
flesta elever hon undervisar är muslimer. Intervjun genomfördes i ett rum där övriga
modersmålslärare befann sig för tillfället.
30
Modersmålsläraren säger att ett problem hon möter i sin undervisning är att muslimska pojkar
inte har respekt för henne som kvinna och att det beror på att kvinnan inom Islam har en
svagare roll än mannen. Hon betonar att alla elever inte är sådana men att många är det. Enligt
henne ser man tydligt om det är en man eller kvinna som undervisar och att eleverna beter sig
annorlunda mot män. I skolan är eleverna vana vid att kunna bestämma mycket medan läget
är det motsatta där hemma och då kan problemen uppstå när skolans demokratiska principer
krockar med hemmets auktoritära. Ett problem hon stöter på oftast är när pojkarna vägrar
massera flickorna när de har massage i skolan, säger hon. En kille har gått till rektorn och sagt
att han vägrar varpå rektorn har frågat modersmålsläraren om det är något som är förbjudet
enligt religionen. Hon svarade nekande, då det är småbarn det är fråga om och något förbud
existerar inte. De kom till slut överens om att pojken skulle vara med på massage då det inte
krockar med religionen. Modersmålslärare ett säger även att många muslimska elever vägrar
pyssla när det är jul och andra kristna högtider och speciellt om det är något man ska bygga
eller jobba med som har med grisar att göra. Hon tilläger att det är mycket lugnare nu än det
var för fem-sex år sedan. Då var det ett stort problem att bara få barnen att t ex besöka kyrkan.
Barnen trodde att de skulle bli kristna och modersmålsläraren säger att hon aldrig glömmer en
elev som skakade av rädsla och skräck inför att besöka en kyrka. Trots förklaringar om att det
inte är något farligt så vägrade han.
Enligt modersmålsläraren så fungerar religionsundervisning på den berörda skolan väldigt
bra. Skolan tar upp alla religioner och det brukar inte vara några problem med det. Ibland kan
det uppstå diskussioner när man pratar om Kristendomen och Jesus, som betraktas som Gud.
Detta är något som islam förkastar och oacceptabelt för de muslimska eleverna. Vidare säger
modersmålsläraren att skolan är väldigt bra på att erbjuda eleverna annan mat då de inte äter
kött som inte är halal-slaktat. Alternativt får de vegetarisk kost även om eleverna är vana att
äta kött hemma. Några barn äter ändå det kött som finns, trots vetskapen om att de inte skall
göra det.
Det största problemet enligt henne är idrottsundervisning. Många vägrar delta eller duscha
och det borde man respektera från skolans håll då det inte är förenligt med religionen och
traditionen. Hon menar även att det traditionsenligt är förbjudet att klä av sig framför andra
och egentligen kanske inte har så mycket med islam att göra. Oftast råder hon eleverna att gå
på toaletten och försöka tvätta sig där med tvättlapparna, eftersom det luktar illa sedan när de
kommer från idrott. Hon ser inte någon lösning på det här problemet även om det är bättre nu
31
än för några år sedan. Enligt henne får alla muslimska barn, som vill, ledigt på viktiga
muslimska högtider i två dagar under förutsättning att föräldrarna skriver på. Hon betonar att
skolan borde bli bättre på att informera lite om högtiderna så att alla elever kan vara med,
vare sig det är påsk eller någon muslimsk högtid. Det leder till bättre förståelse och får
eleverna att umgås över religionsgränserna.
Modersmålslärare två
Har arbetat 11 år som modersmålslärare och samtliga på skolan han är verksam på idag. De
flesta av hans elever är muslimer. Platsen för intervjun är ett slutet arbetsrum i anslutning till
lärarrummet och vi stördes inte under de tjugo minuterna som intervjun tog.
Modersmålsläraren tror att det kan finnas problem som kan uppstå i den svenska skolan för
muslimska elever. Slöjan är ett exempel och vi diskuterar Burgårdens gymnasium och
behandlingen av de somaliska eleverna där. Problemet är nog litet enligt läraren och han tror
att ”svenska skolor sköter sig på ett bra och tolerant sätt”. Läraren fortsätter med
religionsundervisningen som han tycker att skolan sköter på ett bra sätt och han har i sin
undervisning även delar som tar upp islam. Idrottsundervisningen kan innebära ett problem
enligt läraren. Han tänker främst på omklädningsrum och duschningen då det finns de som
inte vill visa sig nakna. Simundervisningen ser inte läraren som något problem, då det finns
utrymme för att ha denna separat om så önskas. Skolbespisningen tycker läraren har bra mat
med stor variation. Han tycker dessutom att personalen som arbetar i köket är bra på att lyssna
på elever och alltid försöker tillgodose önskemål. Huruvida skolan tar upp muslimska
högtider och hur stor del islam får inom religionsundervisningen är han inte säker på. Han tror
dock att detta är bitar som får ”tillräckligt stor del”.
32
DISKUSSION
Syftet med vårt arbete är att se hur några elever med muslimsk bakgrund ser på den svenska
skolan och dess bemötande. Vi har även två modersmålslärares syn på skolan och dess
påverkan och bemötande av elever med muslimsk bakgrund. I vår diskussion kommer vi att
visa på samband mellan den teoretiska delen och vår undersökning samt att det kan vara
mycket svårt att bemöta och förstå islam och dess utövare för en utomstående om man inte
har tillräckligt stora kunskaper om religionens uppkomst. Vi kommer även att analysera
kopplingen mellan skolan och hemmen där vi kan se en problematik utifrån
genusperspektivet, västvärldens tanke om individualism och kritiskt tänkande. Som vi kan
påvisa i vårt arbete så har islam under århundraden växt till en världsreligion som har stort
inflytande och påverkan i västvärlden. Framförallt leder det till eftertanke och diskussion om
hur vi ska bemöta och förstå varandra för att kunna leva i samförstånd och harmoni.
De fem eleverna som vi intervjuat ger en samstämmig och relativt positiv bild av skolan som
eleverna går på. Bemötandet på dessa skolor beskrivs som tillfredsställande, med några få
undantag. Exempelvis tror elev ett att slöjan kan innebära problem i skolan, dock har hon inte
själv stött på problemet. Elev tre påstår däremot att hon sett elev ett bli ”retad” för sin slöja.
Här kan vi se att problemen ibland bara upplevs av någon som betraktar istället för den
inblandade. Detta tenderar att skapa en problematik som egentligen inte föreligger. Det kan
också bli jobbigt för elever om det uppstår allt för många frågor om slöjan. Detta påpekar elev
fem då hon ibland skulle vilja ta av sin slöja på grund av att andra i hennes omgivning inte har
slöja. Enligt oss kan det bli en identitetskris eftersom elev fem står med ”en fot i varje kultur”.
Att stå med ena foten i den arabiska kulturen och med den andra i svenska kulturen medför att
personen i fråga kan stå väldigt stabilt och är svår att dra ner, medan personen som står med
båda fötterna i en kultur kan vara lätt att dra ner, tror vi. Det gäller att lära sig hur man ska
handskas och dra nytta av dessa två kulturer och vägen dit är inte lätt. Ofta fastnar många i
fällan där man dras mellan hemmets och samhällets värderingar och fastnar i den ena, utan
möjlighet eller chans att ta tillvara den andra delen. Även Stenberg (1999) menar att barnen
kan leva i två helt olika världar där skolans normer kan krocka med hemmets värderingar.
Han berättar även om en familj i Malmö som under ramadan ger sina barn presenter och på så
sätt tar efter traditionen som finns i Sverige när man ger julklappar. Det finns sätt att närma
sig varandra utan att någon kultur försummas. Samuelsson (1999) berättar om problematiken
33
gällande muslimska tonårsflickor som vill göra samma saker som sina svenska kamrater.
Enligt författaren sminkar sig flickorna och klär om när de kommer till skolan för att sedan
byta tillbaka och ta bort sminket innan de går hem till sin familj. Detta är något som vi sett
under vår egen skolgång och som påvisar vilket problem detta kan vara för flickor när de
skapar sin identitet. De vill ha det bästa av två världar och vi tolkar det som att flickorna vill
vara som alla andra. Otterbeck (1993 s 32) skriver att vissa koranverser uppmanar ibland
profetens hustrur och ibland alla muslimska kvinnor att täcka sina kroppar och inte visa sin
skönhet genom smycken och smink. Återigen anser vi att det rör sig om olika tolkningar av
koranen och dess budskap. Alla är inte överens om att detta gäller alla muslimska kvinnor.
Det finns mycket att jobba med och vi anser att skolan är den platsen där dessa kulturer möts
och därmed en arena som formar morgondagens medborgare och som färgas och präglas av
olika kulturer och religioner.
Elev fem påpekar att det kan vara ett problem på ”massagetimmarna” då det enligt henne är
förbjudet för motsatta kön att röra vid varandra på ett så intimt sätt. Samuelsson (1999)
berättar att det är vanligt i muslimska länder att kvinnor och män ofta är åtskilda både när det
gäller sociala och arbetslivet. Vi tror såklart att detta är anledningen till att elever upplever ett
obehag när dessa t ex ska massera varandra. Att fostras på ett sätt och sedan kastas in i något
helt främmande kan vara svårt att smälta. Modersmålslärare ett å sin sida finner inget stöd för
detta i religionen och påpekar att det inte är förbjudet att röra vid varandra. Vi kan här se
olika tolkningar av dillemmat och konstatera att folk kan tolka problem på olika sätt. Från
skolans håll är det säkerligen en bra tanke utifrån ett genusperspektiv, där relationerna mellan
pojkar och flickor kan underlättas och få dem att känna sig tryggare med varandra. Dock kan
vi konstatera att problem och olika tolkningar kan uppstå som i ovanstående fall. Som elev
fem påpekar så finns det olika muslimska tolkningar av samma frågor, precis som det finns
olika muslimska föreställningar om exempelvis ledarskapet i islam. I Lpo 94 finner vi inget
som säger att elever ska utföra massage på varandra, dock står det att en utbildning inte kan
vara lika för alla. Vi anser att problemet lätt kan lösas genom att låta elever med samma
uppfattning som elev fem få avstå från denna undervisning och genusarbetet som är så
viktigt kan ändå uppnås utan att eleverna rör vid varandra.
34
Matfrågan i skolan är enligt eleverna ett, två, tre och fyra inget problem då det finns bra
alternativ kost. Elev fem däremot äter en vegetarisk kost i skolan pga att köttet i skolan inte är
halalslaktat. Vi och de intervjuade ser inte detta som ett stort problem, men i framtiden kanske
skolbespisningen bör ha halalslaktat kött att erbjuda då muslimerna är en stor minoritet som
troligtvis kommer att växa ytterligare. Även om Sverige fortsättningsvis kommer att ha ett
förbud mot slaktmetoden, finns det inget förbud mot importerat halalslaktat kött.
Modersmålslärare ett berättar att skolan är bra på att erbjuda vegetariska alternativ, men att
elever ibland väljer att ändå äta det kött som serveras trots att det inte är halalslaktat och
därmed inte tillåtet. Har modersmålsläraren rätt i sin beskrivning, är det intressant att elever
äter det som religionen inte tillåter. Detta ser vi som ett tecken på att dessa elever inte fäster så
stor vikt i denna fråga, men det kan ändras i framtiden precis som vi tror att elev ett så
småningom kommer att ”orka” stiga upp till första bönen, eller kanske helt avstår från
bönerna.
Sim och idrottsundervisningen råder det delade meningar om bland elever och
modersmålslärare. Modersmålslärare ett uppfattar detta som ett stort problem i skolan. Hon
menar att många muslimska elever inte duschar efter aktiviteterna då nakenhet är ett tabu i
många fall. Problemet med duschningen tar även modersmålslärare två upp. Detta är något
som inte bekräftas av eleverna som deltagit i intervjuerna, men om det blir ett problem går det
relativt lätt att åtgärda detta problem genom att eleverna använder baddräkt och badbyxor
samt att duschdraperi monteras. Elev fem säger att det inte finns några som helst problem med
simundervisningen då denna är könsindelad och på idrottslektionerna används heltäckande
kläder och slöja. Elev ett bär slöja men deltar ändå i simundervisning tillsammans med pojkar.
Problematiken med duschningen som modersmålslärarna ser som ett relativt stort problem
påpekas inte av någon elev men detta betyder inte, enligt oss att problemet inte finns. Fem
elever behöver dock inte nödvändigtvis vara representativt i alla skolor och klasser.
Elev ett har planer på att börja be. Dock bara fyra gånger per dag då hon inte vill gå upp
klockan sex på morgonen. Detta tolkar vi som att många ”tränas” på att bli religiösa. Övriga
elever nämner ingenting om att de ber och det kanske kan bero på deras ålder. Familjernas
olika föreställningar om när man bör börja be varierar förmodligen.
Religionsundervisningen är alla elever nöjda med. En intressant sak att notera är att elev ett,
tre, fyra och fem har lärt sig om islam i hemmet och islamiska skolan. Elev två ”har inte lärt
35
sig om islam”. Kanske är det så att religionsundervisningen inte ges tillräckligt utrymme i
skolan eller förstår inte eleverna att islam ska ingå i religionsundervisningen? Vi har ofta hört
att (precis som elev ett påpekar) det handlar för mycket om kristendomen i
skolundervisningen. Dock betonar elev fem att det kommer mer och mer om islam i
undervisningen samt att hennes familj vid jultid köper julgran och delar ut presenter för att det
är kul. Detta i kombination med att eleven anser att man får anpassa sig lite till landet man
kommer till, gör att det byggs broar mellan kulturer och traditioner.
Det finns lärare som reagerar negativt på att elever får ledigt på muslimska högtider och
tycker att islam får alldeles för stort utrymme i media vilket gör att man favoriserar en viss
religion. Detta håller inte vi med om då medias bild av islam ibland är negativ och förvrängd.
Detta påpekas även av Larsson (2005), som skriver om att muslimer och islam länge (av
vissa) har framställts som något farligt och hotfullt i Sverige Att det förs en diskussion
kring ämnet är bra, men att bara kritisera leder ingenvart. Den ena skolan uppmärksammar
gärna t ex muslimska högtider och pratar igenom det när högtiden närmar sig. Här har man
även religionslärare till skillnad från den andra skolan, där även högtiderna får litet utrymme.
Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land tycker vi att man måste uppmärksamma högtider
för olika religioner eller som religionshistorikern Friedrich Max Müller sa: ”He who knows
one, knows none” (Rothstein, 1997 s 28).
Modersmålslärare ett säger också att religionsundervisningen fungerar bra, direkt efter att hon
berättar om elever som vägra göra julpyssel och elever som varit mycket rädda för att besöka
kyrkan. Denna ekvation får inte vi att gå ihop, men uppenbarligen kan det finnas en rädsla
bland elever att besöka kyrkan eller pyssla inför julen. Här kan man se en krock mellan ens
personliga övertygelse och religionsundervisningen i skolan. Det är viktigt att barnen inför
ett sådant besök förstår att det inte på något sätt är förbjudet för muslimer att besöka
synagogor eller kyrkor, då islam betonar vikten av utbildning och att lära känna andra
religioner. På de berörda skolorna ser religionsundervisningen annorlunda ut och även om de
intervjuade anser att religionsundervisningen är bra, finns det enligt oss brister. För eleverna
verkar det vara som det en gång var, kristendomskunskap istället för religionsundervisning.
Detta är något som måste klargöras eftersom det verkar finnas ett missförstånd om vad som
ska ingå i skolans religionsundervisning. Formuleringar som kristen etik och västerländsk
humanism är något som vi anser bör raderas och omformuleras i Lpo 94. Vad är egentligen
kristen etik och västerländsk humanism? Enligt Samuelsson (1999) är koranen Guds egna ord
36
förmedlade till mänskligheten genom Muhammed och dess ord går inte att ändra eller
ifrågasätta. Detta tillsammans med att elever ska tänka kritiskt och fostras till självständiga
individer i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism, gör att muslimska elever kan
känna sig vilse och förvirrade.
En sak som vi kan se är mannens roll och funktion inom islam. Elev fem berättar att det är
fadern som familjen samlas kring för att lära sig om islam. Som immigrant är man väldigt
mån om att bevara sin kultur och sina traditioner eftersom man ofta känner sig utlämnad och
ensam i sitt nya land. Otterbeck (1993 s 23) skriver om nyanlända familjer som inte är
bekanta med det svenska samhället och kan därför känna frustration över sin sociala
situation. Islam och koranen kan vara ett sätt att behålla sina traditioner och därmed känna
trygghet. Modersmålslärare ett kan ibland uppleva att elever har mindre respekt för henne pga
att hon är kvinna. Hon menar att det finns en risk för kulturkrockar när man har elevdemokrati
i skolan och i hemmet är det fadern som fattar beslut. Det finns troligtvis hem där fadern är
auktoritär, men detta kan inte kopplas till islam utan finns hos familjer med olika
trostillhörighet, om vi får generalisera. De muslimska familjer där man har denna syn på
kvinnan kan bero på att man tolkat mannens roll som familjeförsörjare till att vara överlägsen
kvinnan, men detta är enligt oss en feltolkning och inte representativt för muslimska familjer.
Inga Andersson (1999) skriver i sin bok om vikten att vara två pedagoger av vardera kön när
man träffar vårdnadshavare. Detta för att det enligt henne finns kulturer där män har lättare att
lyssna på manliga lärare. Detta tror vi förstärks ytterliggare av att föräldrarna ofta bär med sig
en syn på skolan och dess utövning från hemlandet. Krocken kan vara svår att överbrygga
med dessa erfarenheter, tror vi, och Inga Andersson har förmodligen helt rätt i sin beskrivning
gällande mötet med vårdnadshavare. Det kan vara mycket känsligt i mötet med föräldrar men
vi måste våga ta dessa möten på stort allvar. Zackari & Modigh (2002) säger att det inte får
lov att gå fel i första mötet med vårdnadshavare, men skulle det göra det måste man arbeta för
att återfå förtroendet för skolan hos föräldrarna. Självklart får det enligt oss aldrig bli det
bristtänkande som Bunar (2001) beskrev tidigare. Problemen ligger inte hos ”invandrarna”
och deras kultur utan det finns i vårt samhälle och är därför samhällets skyldighet att lösa
detta på ett bra sätt för alla parter.
37
SLUTSATS
Vi har kommit fram till att det viktigaste när det gäller ungdomar och deras uppbyggnad av
sin identitet är att erbjuda så mycket hjälp som möjligt, för att stärka deras strävan efter en
identitet som de kan bygga upp sin framtid kring. Det är inte lätt att komma till ett land där
religionen inte har så stort utrymme i samhället, speciellt om man kommer från länder där
religionen alltid är närvarande. Det är dessutom lättare att vara rädd för det främmande istället
för att bli nyfiken och intresserade av det som är olikt. Eleverna med muslimsk bakgrund kan
stöta på en rad problem i skolan som krockar med de övertygelser och regler som finns i
hemmet och som ibland kan vara svåra att överbrygga om man inte kompromissar. Detta är
dock vår syn, eleverna som vi talat med är generellt sett väldigt positivt inställda till skolan de
arbetar på. Risken för att man som pedagog överanalyserar kan vara mycket stor. Som vi
nämnde innan är många lärare tveksamma och oroliga inför möten med muslimska föräldrar
och hur kommunikationen ska ske på bästa sätt. Det är kanske även en rädsla för det som är
främmande och annorlunda som kryper in där, tror vi. Känner man inte till nånting tillräckligt
väl eller har hört mycket negativt om det, blir följden att man känner oro och misstro.
Tydligheten i dialogen med hemmet är av yttersta vikt, för alla vårdnadshavare känner sina
barn bäst. Envägskommunikation där skolan berättar hur föräldrarna ska fostra sina barn
genererar ingenting bra. Det talas flitigt om hållbar utveckling och då måste vi bli bättre i
samtalet.
Massagetimmarna verkar vara ett ämne som är omdiskuterat. Eleven som inte ville medverka
hänvisar till religiösa skäl, medan modersmålsläraren menar att det inte krockar med
religionen överhuvudtaget. Massage och beröring är inget som är obligatorisk, även om
det syftar till något gott. Därmed tycker vi att elever som motsätter sig dessa
lektionstillfällen bör slippa dessa lektioner. När det gäller idrottsundervisningen och
simundervisning har de elever vi talat med inte haft något negativt att säga, det har snarare
varit pedagogerna som påpekat vilka problem som kan bli aktuella. Vid problem vid dessa
tillfällen finns det olika hjälpmedel som bör användas. Det finns en ny baddräkt med luva som
dessutom täcker hela kroppen och man kan göra muslimska elever uppmärksamma på att
dessa existerar. I duschutrymme bör man sätta upp draperier då detta inte är en märkbar
kostnad och skulle förmodligen uppskattas. Däremot måste man som pedagog förklara
38
varför man sätter upp dessa för att motverka eventuella anmärkningar från övriga
elever.
Religionsundervisningen är något som bör diskuteras mer på skolorna. Det finns elever som
påpekar att det handlar för mycket om kristendomen, men de är ändå nöjda med
religionsundervisningen. Man bör dessutom ha lärare som är utbildade i detta ämne. Annars
tror vi att det finns en risk att religionsundervisningen bara bedrivs vid vissa tillfällen, såsom
jul och påsk. Vi frågar oss om man kan kalla religionsundervisningen för tillfredsställande,
som modersmålsläraren 1 gör, när vissa elever darrar då de ska besöka en kyrka. Här verkar
det brista i information och kommunikation mellan eleven och föräldrar å ena sidan och
lärarna å den andra. Innan dessa utflykter kan lärarna alltid fråga föräldrarna för att veta hur
det ligger till, eller skicka ett brev där man förklarar syftet med besöket. Återigen är
kommunikationen det bästa verktyget för att lösa sådana problem.
Undervisningen om islam kommer till stor del från hemmet och det är kanske därför som
eleverna ibland kan uppfatta religionsundervisningen i skolan som något förknippat med
kristendomen. Har man inte ämneslärare som kan undervisa om alla religioner, så är det lätt
att man bara jobbar mot att ”kunna återge några grundläggande bibliska berättelser….”
(Skolverket 2000 s 84) och detta är inte någon hållbar utveckling. Som lärare ställs man inför
situationer som kräver snabba beslut och då gäller det att fatta ”bra” beslut som inte upplevs
som kränkande eller orättvisa. Det kan vara en svår balansgång, men det är pedagogens och
skolans ansvar att detta sker. Vi tycker att svaret på Olof Francks (2003) fråga är att man ska
använda sig av hjärtats etik istället för domens etik.
39
REFERENSER
Alvesson, M & Deetz S (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: studentlitteratur
Andersson, D & Sander, Å (red.). (2005) Det mångreligiösa Sverige – Ett landskap i
förändring. Lund: Studentlitteratur
Andersson, I (1999) Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag
Armstrong, K (1992) Muhammed. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Armstrong, K (2000) Islam. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Bunar, N (2001) Skolan mitt i förorten – fyra studier om skola, segregation, integration och
multikulturalism. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag symposion
Franck, O (2003) Domens eller hjärtats etik? Lund: Studentlitteratur
Hartman, S G (2000) Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och
etik. Linköping: Linköpings universitet
Hjärpe, J. m. fl.(2004) 99 frågor om islam. Stockholm: Leopard förlag
Johansson, L (20031006) Dagens nyheter.
Johansson, L (20031025) Dagens nyheter.
Lärarnas riksförbund (2005) Lärarboken, Lpf 94. Stockholm: Lärarnas riksförbund
Utbildningsdepartementet (1994) Lpo 94. Stockholm: Fritzes förlag
Nordberg, M (1988) Profetens folk. Stockholm: Tidens förlag
Otterbeck, J (1993) Muslimer I svensk skola. Malmö: Gleerups förlag
Patel, R & Davidsson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Rothstein, M (red.).(1997) Humanistisk religionsforskning. Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Rothstein, M m fl (1994) Religionshistoria ritualer Mytologi Ikonografi. Copenhagen:
Nordisk forlag A.S.
Samuelsson, J (1999) Islam i Sverige. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Samuelsson, J (1999) Muslimers möte med svensk sjukvård och skola. Lund: studentlitteratur
Islamguiden (2008) Islam: Den snabbast växande religionen i Europa.
> http://www.islamguiden.com/islam.shtml < 2008-11-24.
SIS (2008) Om SIS. >http://www.islamiskaskolor.se/omsis.php< 2008-12-15.
Skolverket (2000) Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Fritzes
förlag
SOU 1996:55. Sverige, framtiden, mångfalden. Slutbetänkande från invandrarpolitiska
kommittén.
Stenberg, L (1999) Muslim i Sverige. Stockholm: Bilda förlag
40
Svanberg, I & Westerlund, D (red.). (1999) Blågul islam? Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Zackari, G & Modigh, F (2000) Värdegrundsboken. Stockholm: Utbildningsdepartementet
41
BILAGOR
Bilaga 1: Brev till intervjuelevers föräldrar för godkännande av intervjuer.
Bilaga 2: Intervjufrågor till eleverna.
Bilaga 3: Intervjufrågor till modersmålslärare.
42
Bilaga 1
Brev till intervjuelevers föräldrar för godkännande av intervjuer.
Till A och B skolornas föräldrar
Hej. Vi är två studenter som heter Elvir Kosovac och Thomas Karlsson och vi går sista
terminen på lärarutbildningen där vi just nu skriver en uppsats. Vi vill i vår uppsats se hur
man i skolan bemöter elever med muslimsk bakgrund. Det är elevernas åsikter och tankar vi
vill se.
Vi skulle vilja intervjua ert barn, för att få barnets bild av skolan. Barnets namn och vilken
skola det handlar om kommer inte att synas i vår uppsats. Vi kommer t ex skriva ”flickan eller
pojken” och ”skolan i en skånsk kommun” när vårt arbete är klart. Lärarna på skolan kommer
inte heller att höra intervjuerna. Självklart kommer ni föräldrar att få se arbetet när det är
klart, om ni så vill.
Med vänlig hälsning
Elvir Kosovac
Thomas Karlsson
43
Bilaga 2
Intervjufrågor till eleverna.
FRÅGOR
Vad finns det för problem som muslimska elever kan stöta på i din skola?
Hur tycker du att skolan har behandlat dig när det gäller din religionstillhörighet? (ex. mat,
idrottsundervisning, simundervisning etc.)
Var/vem har lärt dig om islam?
Vad betyder islam för dig?
Vad tycker du om religionsundervisningen i skolan?
Vad tycker skolan om att bära slöja?
44
Bilaga 3
Intervjufrågor till modersmålslärarna.
FRÅGOR
Vad finns det för problem som muslimska elever kan stötta på i den här skolan?
Vad tycker du om religionsundervisningen i den här skolan?
Hur står det till med praktiska saker som mat, klädsel och idrottsundervisningen?
Tillgodoses barnens behov från skolans håll?
Hur ställer sig skolan till ledighet vid muslimska högtider?
45