Vasa övningsskola
Gymnasiet
Information om
studentexamen
1
Läsåret 2007-08
Studentexamen
1. Anmälan
Anmälan till vårens studentskrivningar görs i november. Närmare information om detta ges
senare. Anmälningsblanketten för studentexamen inlämnar du personligen till kansliet
(=Gunlis). Tiderna för anmälan meddelas separat.
Observera att anmälan är bindande. Inlämnad anmälan kan inte ändras. I samband med att
du anmäler dig bör du först hos studiehandledaren kontrollera att du har avlagt de
obligatoriska kurserna i respektive ämne. Därefter för du din anmälan till kansliet.
Om du har sjukdom eller handikapp som kan påverka dina examensresultat bör du meddela
rektor i god tid om detta. Angående dyslexi eller annat handikapp se sid. 8.
2. Det kostar att skriva studenten
Undervisningsministeriet fastställer varje år kostnaden för deltagande i studentexamen.
Skolan överför avgiften till studentexamensnämnden på ett fastställt datum.
Kostnaden består dels av en grundavgift, 22 € och en avgift för varje prov, 24 €. Om du
anmäler dig till fem prov kostar studentexamen för dig : 142 €
Det är viktigt att du meddelar dina föräldrar om denna extra utgift.
Grundavgiften betalas varje gång du deltar i examen.
3. Tentamen
Du har möjlighet att delta i s.k. höjningstentamina innan du får ditt avgångsbetyg. Dessa
tentamina kan bestå av såväl muntliga som skriftliga prestationer. Vitsordet som du erhåller i
en höjningstentamen kan höja ditt slutvitsord.
Du kan också tentera ett ämne före studentskrivningarna enbart som förberedelse.
Du måste vid vårterminens början besluta dig för om du skall delta i tentamina före eller efter
skrivningarna. Om du trots anmälan inte tänker delta i tentamen måste du meddela detta
direkt till läraren eller kansliet!
4. Hörförståelseproven
Studentexamen inleds med proven i hörförståelse.
Tiderna för hösten 2007:
Hörförståelseproven:
Måndag
10.9
Tisdag
Engelska
Tyska
11.9
Finska, lång och medellång lärokurs
kl. 8.30-9.00
Främmande språk, lång lärokurs
kl. 8.30-9.00
kl. 11.00
2
Ryska
Franska/Spanska
kl. 13.00
kl. 15.00
Onsdag
12.9
Främmande språk, kort lärokurs
Tyska
kl. 8.30-9.00
Ryska
kl. 11.00
Engelska
kl. 13.00
Franska
kl. 14.00
Spanska
kl. 15-15.30
TIDERNA FÖR VÅREN 2008
Skriftligt prov:
Fredag 8.2
Modersmålet, textkompetens
kl. 9.00-15.00
Hörförståelseproven:
Måndag 11.2
Främmande språk, lång lärokurs
Engelska
kl. 8.30-9.00
Tyska
kl. 11.00
Franska
kl. 13.00
Ryska/Spanska
kl. 15.00
Tisdag 12.2
Onsdag 13.2
Tyska
Engelska
Franska
Ryska
Spanska
Andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs
kl. 8.30-9.00
Främmande språk, kort lärokurs
kl. 8.30-9.00
kl. 11.00
kl. 13.00
kl. 14.00
kl. 15.00
Du måste vara på plats minst 20 minuter innan provet börjar.
4. Betyg
Mellanbetyget utges i mars-april. Betyget får avhämtas hos Gunlis. Betyget innehåller vitsord
för alla ämnen som du läst under din gymnasietid. I de flesta fall är detta betyg identiskt med
ditt avgångsbetyg. Du kan höja vitsord genom tentamen även efter skrivningarna.
5. Livet efter bänkskuddardagen
Din normala skolgång slutar i och med ”penkkis” torsdagen den 17.2. Du har cirka fyra
veckor på dig att repetera inför de egentliga skrivningarna, som inleds måndagen den 14.3
med det första provet i modersmål. Fyra veckor är en kort tid, gör därför upp en noggrann
studieplan. Utnyttja tiden på ett vettigt sätt.
6. De skriftliga proven
Du har rätt att delta i ett prov i studentexamen när du före deltagandet har avlagt åtminstone
de obligatoriska kurserna i läroämnet i fråga.
Du har rätt att delta i provet i ett kort främmande språk, när du har läst minst tre
gymnasiekurser i språket i fråga. På rektors beslut kan du, även om du inte läst ovannämnda
kurser i ett kort främmande språk, få delta i studentexamen. Detta gäller om du t.ex. förvärvat
kunskaper i ämnet genom vistelse eller skolgång utomlands.
I studentexamen måste du skriva minst fyra prov:
Modersmålet (obligatoriskt för alla)
Finska
3
Engelska
Matematik
Realprovet
Främmande språk: Tyska/Franska
Du bör avlägga lång kurs i minst ett obligatoriskt ämne (finska, engelska, matematik).
Du har läst lång kurs i såväl finska som engelska, dvs. du har påbörjat dina studier i dessa
ämnen redan i lågstadiet. Du får välja lång eller kort matematik, oberoende av på vilken nivå
du läst matematik
Utöver de obligatoriska proven får du skriva ett eller flera extra prov:
- realprovet
- matematik
- språk (tyska, franska eller något annat språk)
TIDTABELL:
Datum och klockslag för de skriftliga proven hösten 2007: i Culturum
Fredag
Måndag
14.9 kl.9.00-15.00
17.9 kl.9.00-15.00
Modersmålet , textkompetens
Psykologi,filosofi, historia, fysik,
biologi
Onsdag
Fredag
Måndag
Onsdag
19.9
21.9
24.9
26.9
Fredag
28.9 kl.9.00-15.00
Måndag
1.10 kl. 9.00-15.00
Matematik, lång och kort lärokurs
Modersmålet, essäprov
Främmande språk, lång lärokurs
Religion, livsåskådningskunskap,samhällslära, kemi, geografi
Det andra inhemska språket, lång och
medellång lärokurs
Främmande språk, kort lärokurs
kl.9.00-15.00
kl. 9.00-15.00
kl.9.00-15.00
kl.9.00-15.00
Om du skriver två främmande språk (korta) får du två timmar extra tid (9.00-17.00).
Du bör vara på plats kl. 8.30!
Datum och klockslag för de skriftliga proven våren 2008: i Culturum
Måndag
Onsdag
Fredag
10.3 kl.9.00-15.00
12.3 kl.9.00-15.00
14.3 kl.9.00-15.00
Modersmålet, essäprov
Matematik, lång och kort lärokurs
Främmande språk, lång lärokurs
Måndag
17.3 kl.9.00-15.00
Onsdag
19.3 kl.9.00-15.00
Onsdag
26.3 kl.9.00-15.00
Fredag
28.3 kl.9.00-15.00
Religion, livsåskådningskunskap,samhällslära, kemi, geografi
Det andra inhemska språket, lång och
medellång lärokurs
Psykologi,filosofi, historia, fysik,
biologi
Främmande språk, kort lärokurs
Om du skriver två främmande språk (korta) får du två timmar extra tid (9.00-17.00).
Du bör vara på plats kl. 8.30!
7. REALPROVET REFORMERAS
4
Realprovet får en ny utformning som introduceras med examen våren 2006. Reformen
grundar sig på statsrådets förordning 27.3.2003 (250/2003) om ändring av
studentexamensförordningen. Reformen består i att det nuvarande realprovet ersätts av prov i
skilda realämnen. Den studerande kan välja att skriva bara ett prov i ett realämne, eller flera
prov om han eller hon så önskar.
Ämnen där prov arrangeras
Vart och ett av följande läroämnen får sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox
religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi,
biologi, geografi och hälsokunskap.
Proven fördelas på två provdagar
Vid ett och samma examenstillfälle arrangeras två provdagar i realämnena. Beslutet om två
provdagar grundar sig på nämndens statistik över fördelningen av examinandsvar på olika
ämnen. Provdagarna passas in i examensschemat på så sätt att det blir ett uppehåll på en vecka
mellan dem. Under den första provdagen skrivs proven i psykologi, filosofi, historia, fysik
och biologi, och under den andra provdagen proven i evangelisk-luthersk religion, ortodox
religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. Under en
och samma dag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Vid ett och samma
examenstillfälle blir det därmed möjligt att skriva högst två realämnesprov. Genom att sprida
examen blir det möjligt att skriva prov i flera realämnen.
När införs proven?
Prov i realämnena arrangeras för första gången i den examen som genomförs våren 2006, med
undantag för ämnet hälsokunskap. Provet i hälsokunskap måste nämligen föregås av en
övergångs- och beredningsperiod, på grund av att hälsokunskapen ännu inte har fått en fast
ställning som läroämne i gymnasiet. Under denna övergångs- och beredningsperiod behandlas
hälsokunskapen ur olika aspekter i uppgifter i t.ex. psykologi och biologi. Ett eget prov i
hälsokunskap arrangeras för första gången i examen våren 2007.
Anmälan till prov
Till ett prov i ett realämne ska examinanderna anmäla sig på förhand på samma sätt som till
andra prov i examen. Samtidigt ska de uppge om det är fråga om ett obligatoriskt eller ett
extra prov. Anmälan är bindande för examinanden. Huruvida ett prov är obligatoriskt eller
extra är en sak som det inte är möjligt att ändra på i efterhand. Under själva provet är det inte
heller tillåtet att avvika från det ämne man valt.
Antal uppgifter och svar samt uppgifternas art
Den som anmäler sig till ett prov i ett realämne ska ha läst åtminstone de obligatoriska
kurserna i ämnet i fråga. I ämnen som saknar obligatoriska kurser krävs att man ska ha läst
minst två gymnasiekurser.Uppgifterna utgår i varje enskilt ämne från de obligatoriska och
fördjupade kurser som definieras i grunderna för läroplanen på riksnivå. Det är
utbildningsstyrelsen som utfärdar bestämmelsen om grunderna för gymnasiets läroplan.
Enligt statsrådets förordning (955/2002) erbjuder gymnasierna obligatoriska och fördjupade
kurser i olika realämnen enligt följande:
realämne
obligatoriska
kurser
fördjupade
kurser
religion
3
2
livsåskådningskunskap
3
2
psykologi
1
4
filosofi
1
3
5
historia
4
2
samhällslära
2
2
fysik
1
7
kemi
1
4
biologi
2
3
geografi
2
2
hälsokunskap
1
2
Antalet uppgifter i varje realämne kommer att vara så stort att det ger examinanden möjlighet
att välja bland uppgifterna. Antalet uppgifter hänger samman med antalet obligatoriska kurser
och fördjupade kurser definierade på riksnivå i ett ämne, samt på läroämnets karaktär och
uppgifternas karaktär. Uppgifterna och svaren (antal uppgifter/maximiantal svar) är i olika
ämnen följande: religion 10/6, livsåskådningskunskap 10/6, psykologi 10/6, filosofi 10/6,
historia 10/6, samhällslära 10/6, fysik 13/8, kemi 12/8, biologi 12/8, geografi 10/6 och
hälsokunskap 10/6.
Arten av uppgifter kan variera från ämne till ämne. Essäer och uppgifter som går ut på
tolkning och behandling av ett givet material kommer sålunda att bevara sin ställning allt efter
läroämne, likaså uppgifter som går ut på att räkna, identifiera en företeelse och tillämpa
modeller i anslutning härtill. En del uppgifter kan innehålla deluppgifter som går från en enkel
till en mer argumenterande framställning. I synnerhet i de naturvetenskapliga ämnena beaktas
också ämnenas experimentella karaktär.
Kravnivån för prov i enskilda realämnen kommer på det hela taget att motsvara nivån på
realprovet i nuvarande form. Svårigheten hos olika uppgifter kommer likväl att variera mer än
nu, från frågor som ansluter sig till kurserna och testar de grundläggande kunskaperna i ett
läroämne till uppgifter som kräver grundliga kunskaper i ämnet. För att få ett högre vitsord
måste examinanden kunna behandla också svåra uppgifter som ställer krav på moget
tänkande.
I varje prov kan ingå 1-2 krävande jokeruppgifter.
Poängsättningen följer nuvarande praxis, där en vanlig uppgift kan samla 0-6 och en
jokeruppgift 0-9 poäng.
I proven i fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära kommer det i likhet med nuvarande
praxis att vara tillåtet att använda hjälpmedel i form av fickräknare och tabellböcker.
Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna
I ett prov i ett enskilt realämne ingår 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Såväl en
vanlig uppgift som en jokeruppgift kan vara gränsöverskridande. De uppgifter som
överskrider ämnesgränserna anges inte separat, men genom uppgiftsbeskrivningen kan
examinanden styras till att behandla en uppgift ur olika aspekter, med avseende på
temahelheter i gymnasiet eller ett brett ämnesperspektiv. Ett svar på en uppgift som
överskrider läroämnesgränserna skall bedömas av läraren i ämnet för provet i fråga. Ett svar
på en gränsöverskridande uppgift t.ex. i biologi skall i skolan sålunda bedömas av läraren i
biologi. På studentexamensnämnden bedöms detta svar av en censor i biologi.
Relativ bedömning
I alla ämnen tillämpas en likartad relativ bedömning och likartade vitsordskategorier.
6
Ämnesspecifika beskrivningar av uppgifterna
Evangelisk-luthersk religion
Den evangelisk-lutherska religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser.
Antalet kurser och läroämnets karaktär har varit bestämmande för antalet uppgifter: den
studerande kommer vid varje examen att ha tio uppgifter att välja på. Bland uppgifterna
kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter, den ena en materialuppgift och den andra en
traditionell essäuppgift.
Vid en och samma examen skall den studerande lösa högst sex uppgifter. Maximipoängtalet
för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.
Religionsuppgifterna får en utformning som motsvarar de nuvarande allmänna målen för
realprovet. Religionsprovet är sålunda ett mogenhetsprov, som inte tar fasta bara på
utantillkunskap utan fäster vikt vid klar analys och tillämpning av kunskap på respektive
saksammanhang. Uppgiftstyperna i kommande prov är sådana som redan har förekommit i
tidigare prov. Avsikten är att det varje gång ska finnas några uppgifter som är baserade på
kärnstoffet i de centrala kurserna. Utöver dem kommer det att finnas uppgifter som
överskrider kursgränserna och tillämpande uppgifter som kan vara materialbaserade (textcitat,
bilder, tabeller, figurer och kartor). Det kommer också att finnas resonerande uppgifter, som
kan lösas på flera olika sätt. Också i dessa förväntas den studerande kunna tillämpa kunskap
som ingår i kurserna samt framföra argument för åsikter och påståenden. Specifikt för
jokeruppgifterna är att den studerande i svaren på dem kan dra fördel av kunskaper som
inhämtats utanför det grundläggande stoffet i kurserna. Den som väljer materialjokern
kommer också att kunna utgå från materialhelheter som är mer omfattande och mer
varierande än för närvarande. Hur svaret ska vara uppbyggt anges i uppgiftsbeskrivningen.
I religionen kan de integrerade uppgifterna tänkas beröra läroämnen av skiftande slag. Mest
beröring kommer de ämnesövergripande uppgifterna uppenbarligen att ha med historieämnet,
men också filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, samhällslära, biologi (bioetik) och
geografi kan komma i fråga. När ett vetenskapshistoriskt perspektiv anläggs, kan
gränsöverskridande uppgifter komma att beröra varje läroämne som är representerat i
realprovet.
Ortodox religion
Den ortodoxa religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser. Övergången till
ämnesreal innebär att skolorna måste ta ett större ansvar än hittills för att anordna fördjupade
kurser också i den ortodoxa religionen.
Antalet kurser och målen för läroämnet har varit bestämmande för antalet uppgifter, som
kommer att uppgå till tio. Av dem skall högst sex uppgifter lösas. Poängsättningen följer
nuvarande praxis: 0-6 poäng för en vanlig uppgift och 0-9 poäng för en jokeruppgift. Bland
uppgifterna kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter.
Uppgifterna i ortodox religion har redan tidigare getts en utformning som motsvarar de
nuvarande allmänna målen för realen. Målet är alltså inte att mäta bara utantillkunskap, utan
uppgifterna avser att mäta förmågan att analysera och tillämpa kunskap på respektive
saksammanhang. I provet kommer att ingå dels några uppgifter som baserar sig på det
centrala stoffet i kurserna, dels uppgifter som överskrider kursgränserna och kräver en speciell
förmåga till tillämpning. Av de senare är en del materialbaserade. Dessutom ingår
resonerande uppgifter, som ger rum för eget kreativt tänkande, dock så att kunskap ur
kurserna utnyttjas och synsätt underbyggs med argument. I jokeruppgifterna kan den
studerande utnyttja kunskap som inhämtats utanför kurserna. I de resonerande uppgifterna
7
skall den studerande kunna utveckla tankegångar och tillämpa kunskap, men också visa
förståelse av den ortodoxa livsåskådningen.
Den ortodoxa religionen har redan tidigare haft en del uppgifter gemensamma med den
evangelisk-lutherska religionen, ibland också med livsåskådningskunskapen.
Religionsundervisningen har ett naturligt samband också med andra läroämnen, närmast
filosofi och historia, vilket ger en god grund för uppgifter som överskrider ämnesgränserna.
Livsåskådningskunskap
Livsåskådningskunskapen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser.Uppgifterna är tio
till antalet, av vilka två är jokeruppgifter. Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för
en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.
Provet i livsåskådningskunskap mäter förutom tillägnande av kunskap och utveckling av
åskådningsinsikt den studerandes beredskap att behandla ämnen med anknytning till
livsåskådning mångsidigt, skickligt och kreativt. Åskådningsfrågor är ofta personliga, men
grunden för behandling av dem är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik,
konsekvens och systematik. Utifrån den studerandes sätt att värdera och uttrycka åskådningar,
värderingar och föreställningar bedöms förmågan att se frågor ur olika synvinklar.
De obligatoriska kurserna bildar underlag för grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad
anges i uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en spridning som
differentierar mellan de högsta vitsorden.
Karakteristiska uppgifter är tillämpande uppgifter av typen "vad är den åskådningsmässiga
betydelsen?" samt problemlösningsuppgifter, t.ex. dilemman, som skall behandlas i essäform.
I provet ingår dessutom materialbaserade uppgifter som kan ha en närmare
uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något parallellt
textprov och c) kritisera det.
I de gränsöverskridande uppgifterna anläggs perspektiv som hör samman med andra
kunskaps- och livsområden, och den studerande kan uppmanas ge exempel från andra sådana
områden.
Filosofi
Filosofin har en obligatorisk kurs och tre fördjupade kurser.
Uppgifterna är tio till antalet, varav två är jokeruppgifter.
Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en
jokeruppgift nio poäng.
I filosofin mäts tillägnandet av begrepp och teorier samt förmågan att uttrycka filosofiskt
tänkande. Den studerandes förhållande till de filosofiska frågorna kan vara personligt, men
grunden för behandlingen av frågorna är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik,
konsekvens och systematik.
I serien uppgifter ingår tre grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad anges i
uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en tillräcklig spridning av de
högsta vitsorden.
8
Karakteristiska uppgifter är sådana som mäter kännedomen om filosofiska begrepp, teorier,
riktningar och historia. Materialbaserade uppgifter som lämpar sig för ämnet kan ha en
närmare uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något
parallellt textprov och c) kritisera det. Tillämpande uppgifter är logiska dilemman, lösning av
etiska problem och bruk av filosofiska teorier vid problemlösning.
I de ämnesöverskridande uppgifterna kan filosofiska begrepp och teorier användas för
gestaltning av frågor från andra kunskapsområden. Den studerande kan också uppmanas ge
exempel från andra kunskaps- och livsområden.
Psykologi
Psykologin har en obligatorisk kurs och fyra fördjupade kurser.
Provet i psykologi kommer att innehålla tio uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Sex
uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna
enligt 0-9 poäng.
Uppgifterna i provet i psykologi kräver behärskning och förståelse av psykologisk kunskap på
en hög kognitiv nivå. Uppgifterna mäter förmågan att bearbeta kunskap och behärska helheter
i stället för att enbart återge enskilda fakta. Den studerande skall kunna visa insikt och
förmåga att tillämpa inlärd kunskap. Uppgifterna representerar en varierande svårighetsgrad.
För att få något av de högsta vitsorden skall den studerande lösa de mer krävande uppgifterna.
Speciellt jokeruppgifterna förutsätter förmåga att kombinera innehållet i olika kurser. Formen
för uppgifterna varierar från essäuppgifter till materialbaserade uppgifter och problemlösning
samt till förståelse och tolkning av resultat från vetenskapliga undersökningar i psykologi.
De ämnesöverskridande uppgifterna mäter hur väl den studerande förstår den psykologiska
kunskapens samband med sociala, kulturella och aktuella frågor samt växelverkan mellan
psykiska, biologiska och sociala faktorer. De temahelheter som överskrider ämnesgränserna i
gymnasiets läroplan kommer också att ha en central roll. De ämnesöverskridande uppgifterna
förutsätter sålunda grundläggande kunskap i t.ex. biologi, samhällslära, historia, filosofi,
livsåskådningskunskap eller religion, vid sidan av kunskap i psykologi.
Historia
Uppgifterna i historia och samhällslära tar redan nu fasta på tillämpad kunskap i stället för
kontroll av detaljkunskap. I praktiken ges alltså ett urval frågor, som utöver de traditionella
rubrikuppgifterna är baserade på material i form av direkta citat, bilder samt grafisk
framställning och statistik. Denna inriktning kommer troligen att vidareutvecklas, så att
eleverna måste ha mer vittomfattande kunskap än tidigare, samtidigt som de måste kunna göra
ingående analys av innehållet i dokument. Till sin grundläggande karaktär kommer frågorna
knappast att förändras särskilt mycket jämfört med den nuvarande tillämpande typen av
uppgifter.
Historieämnet har fyra obligatoriska och två fördjupade kurser. Uppgifterna kommer att
avspegla innehållet i dessa kurser, dvs. allmän historia, Finlands historia samt möten mellan
kulturer. Eftersom antalet uppgifter och svar i historia troligen kommer att minska en aning,
kommer uppgifterna framdeles att innehålla mera material som svaret skall vara uppbyggt
kring. Dessa material får ändå inte vara alltför omfattande, för att den studerande ska klara av
9
att skriva provet på utsatt tid. Området för uppgifterna kan i någon mån utvidgas, och de
kommer tydligare än hittills att integreras med andra läroämnen (t.ex. samhällslära, geografi,
filosofi, religion och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap).
Antalet svar i historia minskar i det kommande provet något, på grund av att svaren kommer
att kräva ett mer mångfasetterat och vittomfattande synsätt än tidigare. De materialbaserade
uppgifterna medför också att examinanderna måste ges mera tid för funderande och skrivning.
Ett lämpligt antal är tio valfria uppgifter, av vilka sex skall lösas. Den studerande har då
tillräckligt med valmöjligheter, eftersom det i historien är ett relativt stort antal kurser som
läses i gymnasiet. I provet i historia kommer det att finnas två jokeruppgifter, som dels utgår
från temahelheter och dels ska motsvara behovet av ämnesöverskridande uppgifter.
Jokeruppgifterna kan vara baserade på större material, som kräver en ingående kännedom om
den historiska utvecklingen. Maximiantalet poäng kan därför uppgå till totalt 42, dvs. fyra
vanliga uppgifter à 6 poäng ger tillsammans 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng
tillsammans 18 poäng.
Samhällslära
Samhällsläran har två obligatoriska och två fördjupade kurser, som gäller samhällskunskap,
ekonomisk kunskap och juridisk kunskap samt europeiskhet och den Europeiska unionen.
Stoffet i dessa kurser är av annan art än i historia, varför även uppgifterna kan vara något mer
begränsade än i historia och fokusera på t.ex. definitionen av en del begrepp. Traditionellt har
man i ämnet ekonomisk kunskap velat främja färdigheten att tolka grafiska framställningar
och tabeller, och detta fortsätter i det kommande provet. För närvarande ingår i uppgifterna i
juridisk kunskap i allmänhet ett s.k. rättsfall, och också denna tradition kommer att bevaras.
Kursen i europeiskhet och den Europeiska unionen integreras på ett naturligt sätt med den
kurs som behandlar historiens europeiska människa. Andra ämnen som samhällsläran kan
integreras med är bl.a. geografi (dvs. kulturgeografi), psykologi (dvs. socialpsykologi),
filosofi och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap.
Med hänvisning till ovanstående är det motiverat att i någon mån minska antalet svar i
samhällslära i det kommande realprovet. Den primära orsaken till detta är svarens mångfald
och omfång samt den längre svarstid som de tillämpande uppgifterna kommer att kräva. Ett
lagom antal är sex svar på tio valfria uppgifter. I provet kommer dessutom att ingå två
jokeruppgifter. I jokeruppgifterna kan mer omfattande material komma till användning,
material som kräver ett mer ingående utnyttjande av samhälleligt kunskapsstoff.
Maximiantalet poäng för en examinand kan sålunda uppgå till 42, när fyra vanliga uppgifter á
6 poäng tillsammans ger 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng tillsammans ger 18
poäng.
Fysik
Fysiken har en obligatorisk kurs och sju fördjupade kurser. Uppgifterna mäter behärskningen
av det centrala innehållet i de kurser som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplaner.
Provet i fysik kommer att innehålla 13 uppgifter: 12 vanliga (0-6 p.) och en jokeruppgift (0-9
p.). Antalet uppgifter har bestämts av lärokursens omfattning (åtta kurser). Den studerande
måste ha valfrihet i provet, så att skolornas varierande tyngdpunkter i undervisningen inte
skall påverka framgången i provet. Med detta antal uppgifter blir det möjligt att mäta
behärskningen av den längre lärokursen i fysik samt att åstadkomma ett prov som
differentierar tillräckligt väl. I provet i fysik skall högst åtta uppgifter lösas.
10
Provets svårighetsgrad ökar inte jämfört med nuvarande nivå. Bland uppgifterna kommer det
att finnas enkla uppgifter som hänför sig till enskilda kurser och som räcker till för ett lägre
vitsord. För att få något av de högsta vitsorden måste den studerande på ett framgångsrikt sätt
kunna behandla också krävande, för ämnet karakteristiska uppgifter som kräver ett fysikaliskt
tänkande.
Ca 60 % av uppgifterna kommer åtminstone delvis att bestå av räkneuppgifter, som mäter
identifieringen av fenomen och tillämpningen av de lagar som styr dessa fenomen, vidare av
tolkning av grafiska framställningar, analys av mätresultat osv. Bedömningen av
räkneuppgifterna beaktar inte bara den rätta lösningen utan även behandlingen av den
fysikaliska situationen, presentationen av motiveringar och bedömningen av det rationella i
resultatet.
Ca 40 % av uppgifterna kommer att vara essäuppgifter, som i fysiken ofta är
slutledningsuppgifter, analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt uppgifter av typen
"svara kort" och "motivera det rätta alternativet". Andelen egentliga rubrikuppgifter kommer
att vara rätt litet.
Jokeruppgiften är i sin typiska form en essäuppgift av ett mer krävande slag, en uppgift som
kräver kunskaper från flera kurser och som också kan överskrida läroämnesgränserna.
Enligt motiveringen till den nya studentexamensförordningen skall det i varje prov i ett
realämne finnas 1-4 uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. Provet i fysik har av
tradition haft uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin.
Integration kan naturligt förekomma även med vetenskapshistoria och hälsokunskap. I de
ämnesöverskridande uppgifterna beaktas de temahelheter som ingår i grunderna för
läroplanen.
Kemi
Provet i kemi mäter förståelsen av kemisk kunskap och färdigheten att tillämpa kunskapen.
Bedömningen skall dessutom beakta färdigheten att tillägna sig och bearbeta kunskap som
erhållits experimentellt. Bedömningen skall vidare klargöra hur väl den studerande förstår den
kemi som förknippas med det dagliga livet, med naturen och teknologin samt kemins
betydelse för människans och naturens välmående. Dessa områden ingår i temahelheterna i
grunderna för läroplanen.
Uppgifterna sammanställs utgående från innehållet i och målet för den obligatoriska kursen
och de fyra fördjupade kurserna som beskrivs i grunderna för läroplanen. De mäter
behärskningen av grundläggande begrepp, kännedomen om ämnens egenskaper, strukturer
och reaktioner, färdigheten att förklara kemiska fenomen med hjälp av ämnenas egenskaper
och strukturer, tillämpningen av kemisk kunskap samt prövning av modeller och matematisk
behandling av fenomen. Ämnesområdet kan förutsätta att man behärskar målen för fler än en
kurs.
Provet i kemi innehåller uppgifter av varierande svårighetsgrad: från lätta uppgifter som
förutsätter minneskunskap och begreppsmässig förståelse till mer krävande uppgifter som
testar förmågan att pröva modeller och färdigheten att tillämpa faktakunskap. Uppgifterna kan
ha formen av referat, beskrivningar, essäer eller problemlösning eller vara räkneuppgifter. I
provet ingår vanligen också en öppen uppgift som berör experiment.
Provet i kemi omfattar 12 uppgifter, av vilka högst åtta skall lösas. På detta sätt tas hänsyn till
gymnasiernas olikartade betoning av läroplanerna och till lärokurser av olika omfång. Av
uppgifterna är 1-2 jokeruppgifter, vilka förutsätter att innehållen i olika kurser kan
11
kombineras. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio
poäng.
Provet i kemi har av tradition innehållit uppgifter som varit integrerade med andra
naturvetenskaper, särskilt med biologi och fysik. På basis av målet för kurserna kan
läroämnesgränserna även naturligt överskridas i riktning mot geografi, hälsokunskap och
samhällslära. I de integrerade uppgifterna bemödar man sig om att formulera infallsvinklar
som överskrider gränserna mellan olika läroämnen.
Biologi
Biologin har två obligatoriska kurser och tre fördjupade kurser.
Provet i biologi kommer att innehålla 12 uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Högst åtta
uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna
enligt 0-9 poäng.
Uppgifterna i biologi utarbetas enligt grunderna för gymnasiets läroplan. För att få något av
de högsta vitsorden i biologi måste den studerande behärska innehållet i såväl de obligatoriska
som de fördjupade kurserna väl. För de högsta vitsorden räcker det inte med att behärska bara
de obligatoriska kurserna. Fulla poäng för ett svar på en jokeruppgift kräver en vidsträckt
behärskning av ämnet.
Uppgifterna ordnas efter stigande svårighetsgrad, de lätta först och de svåra sist.
En uppgift kan innehålla två eller flera delar. En del av uppgifterna kan vara baserade på ett
material som ges i anslutning till uppgiftsbeskrivningen.
För maximipoäng för uppgifter som överskrider läroämnesgränserna krävs kunskaper också i
det andra läroämnet, som för biologins del för det mesta kommer att vara hälsokunskap, kemi
eller geografi. I de gränsöverskridande uppgifterna kommer det av uppgiftsbeskrivningen att
framgå vilket det andra ämnet är som också skall behandlas i uppgiften.
Geografi
Provuppgifterna i geografi utgår från två obligatoriska och två fördjupade kurser. Provet
kommer att innehålla tio uppgifter, varav två är jokeruppgifter. Högst sex av uppgifterna skall
lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng.
Den studerande kan om han eller hon så önskar lösa båda jokeruppgifterna.
Provet i geografi mäter examinandernas mogenhet i geografiskt tänkande på grundval av både
kunskaper och färdigheter. Det som bedöms är behärskningen av de grundläggande
begreppen, beredskapen att framföra argument för geografiska påståenden och ståndpunkter
samt färdigheten att observera regionala sammanhang. Provet kommer att innehålla uppgifter
som mäter färdigheten att tolka, bedöma och tillämpa geografisk kunskap. Uppgifterna kan
innehålla kartor, diagram och andra bilder samt statistik och textmaterial. Det är färdigheten
att analysera, behandla och framlägga fakta som bedöms, liksom färdigheten att tolka kartor
och grafiska framställningar.
12
Provuppgifterna i geografi gäller struktur och funktion hos den levande och icke-levande
naturen såväl som system skapade av människan. Den studerande kan också få till uppgift att
behandla växelverkan mellan mänsklig verksamhet och natur. Uppgifterna mäter också den
studerandes färdighet att behandla globala, regionala och lokala företeelser och problem samt
förmågan att resonera kring lösningen på sådana problem. De testar också förmågan att lyfta
fram faktorer som påverkar en värld i förändring med hjälp av den geografiska kunskap de
tillägnat sig. Uppgifterna kan vara inriktade på skillnader i utveckling mellan olika regioner
och mäta förmågan att diskutera möjligheterna att lösa bristande jämlikhet i ekonomiska och
sociala avseenden. I enlighet med geografins natur kan uppgifterna också mäta den
studerandes förståelse av territoriets, rummets och platsens betydelse i geografiskt tänkande.
Jokeruppgifterna kommer att förutsätta förmåga att kombinera olika sakhelheter, förmåga att
behandla och bedöma geografiska fakta samt kännedom om aktuella frågor i geografi.
Jokeruppgifterna ger geografiskt intresserade en möjlighet att visa sitt specialkunnande på
området.
Uppgifterna i geografi kommer att vara upplagda så att provet mäter en ingående kunskap i
ämnet. Utöver de grundläggande uppgifterna kommer det i provet att finnas uppgifter som
förutsätter mångsidig geografisk förståelse, behandling och analys. För något av de högsta
vitsorden krävs svar även på dessa mer omfattande uppgifter.
Provet i geografi kommer också att innehålla uppgifter som överskrider ämnesgränserna. De
gränsöverskridande uppgifterna kommer att vara inriktade på både naturvetenskapliga och
samhälleliga teman samt på teman där naturvetenskaper är integrerade med
samhällsvetenskaper. Vid utarbetandet av de integrerade uppgifterna är tonvikten lagd på de
allmänna temaområden i grunderna för läroplanen som går över gränserna för enskilda
läroämnen. Sådana uppgifter avser att mäta hur väl examinanderna kan analysera nutida
företeelser och miljöer samt föra fram motiverade uppfattningar om den framtid som bör
eftersträvas.
8. Kontroll av räknare och tabeller
En dag före realprovet och matematikprovet måste du lämna in din räknare och din
tabellsamling för kontroll. Du för dessa till skolans kansli. Räknarens minne töms och
instruktionsboken skall ej vara med. I tabellboken får det inte finnas några anteckningar. På
räknaren och på tabellbokens pärm sätter du en tydlig lapp med ditt namn. Observera att det
inte räcker med att namnet finns inne i tabellboken. Du får ha flera tabellböcker och räknare
om du så önskar ( t.ex. en finsk tabell).
9. Förseningar
Om du av något godtagbart skäl kommer försent till ett prov gäller följande:
- förseningen och orsaken antecknas i protokollet
- om du anländer före kl. 10.00 får du börja skriva provet med de övriga. Ditt prov slutar
dock kl. 15.00 precis som för de övriga eleverna.
- Om du anländer efter kl. 10.00 måste skolan kontakta studentexamensnämndens kansli för
att kunna ge dig tillåtelse att skriva provet.
OBS! Om du uteblir från ett extra prov, måste du meddela skolan om detta senast dagen
innan!
10. Sjukdom
- Om du av läkare konstateras vara i så dålig kondition att du inte kan närvara vid provet
tillåts du skriva provet hemma under övervakning av en lärare.
- Kontakta skolans rektor, prorektor eller byråsekr. vid sjukdom.
13
Ett läkarintyg måste inlämnas till kansliet om din prestationsförmåga varit nedsatt på grund av
sjukdom. Intyget sänds till studentexamensnämnden genom skolans försorg.
Rektor Ulla Granfors
3247610 skolan
Prorektor Stefan Röj
3247679 skolan
Byråsekr. Gunlis Båsk
eller 3247612 skolan
tel. 0505424929 hem eller
tel. 3571531 hem eller
tel. 3440318 hem/ 0503381037
11. Fusk eller försök till fusk
Bestämmelserna gällande ”svikligt förfarande, försök till fusk eller grovt brott mot ordningen
under examen” är mycket stränga vad studentexamen beträffar. Redan misstanken om att
någon skribent försöker fuska är tillräcklig för att rektor skall tillkallas och skrivningen
avbrytas för skribenten. Om det sedan i förhör kan fastslås att skribenten försökt fuska eller
försökt hjälpa annan skribent att fuska, avbryts skribentens pågående prov. Skribenten förlorar
samtidigt rätten att delta i de följande proven i examen. Redan skrivna prov blir automatiskt
underkända. I försvårande fall kan rektor dessutom avstänga abiturienten från att delta i nästa
examenstillfälle.
12. Genomförande av proven
Det är både fysiskt och mentalt krävande att koncentrera sig på ett prov i sex timmar. Det är
viktigt att du är väl förberedd, detta gäller även din medhavda matsäck. Ta med dig mat som
ger snabb energi såsom bananer, druvsockertabletter, varm kakao, choklad, russin m.m. Om
du är en inbiten kaffedrickare, ta med dig en rejäl termos med kaffe!
Att observera! All mat du har med dig skall förvaras i kontrollerbara askar eller kärl. Alla
originalförpackningar eller omslag avlägsnas och maten sätts i till exempel plastaskar. Skala
apelsinerna och lägg färdiga klyftor i en ask, risken finns att du annars kladdar ner dina
provpapper.
Lägg all mat på en bricka.
Mobiltelefonerna stängs av och lämnas utanför skrivsalen.
Vid toalettbesök åtföljs du av en kustodiant, som låser upp dörren åt dig.
Planera din skrivtid, vissa prov bör ju även renskrivas. Detta tar tid.
Proven i modersmålet renskrivs med bläck- eller kulspetspenna.
Vid oklarheter kallar du på kustodiant genom att räcka upp handen.
Alla papper lämnas upp. Klottpappren korsar du över. På konceptet skriver du Koncept och
lägger detta med det renskrivna provet.
Endast en skribent åt gången lämnar in sina provpapper, övriga väntar på sin tur vid den egna
platsen.
Skrivningarna avslutas på exakt angiven tid och då bör alla papper omedelbart lämnas in.
Du får varken röka eller använda snus under skrivningarna!
Du skriver alltså minst fyra ämnen. Någon övre gräns för antalet ämnen finns teoretiskt sett
inte, men du kan inte skriva flera än sju ämnen per skrivningstillfälle (höst eller vår).
14
För att du skall bli godkänd i studentexamen krävs:
- Att du erhållit ett godkänt avgångsbetyg från gymnasiet (totalt minst 75 avlagda kurser,
vari ingår alla obligatoriska kurser samt minst 10 fördjupade kurser). Du är godkänd i
ett läroämne om du erhållit godkänt vitsord i minst 2/3 av de kurser du läst i ämnet.
- Att du godkänts i den skriftliga delen av examen.
13. Bedömningen i studentexamen
Vid bedömningen i studentexamen används vitsordsskalan:
L
laudatur
E
eximia cum laude approbatur
M
magna cum laude approbatur
C
cum laude approbatur
B
lubenter approbatur
A
approbatur
I
improbatur (=underkänt)
Proven i de obligatoriska ämnena är avgörande för ett godkännande eller underkännande i
studentexamen.
Ett underkänt extra ämne skrivs inte ut på betyget.
Du har säkert hört talas om att någon blivit t.ex. ”L-student”, men från och med vårterminen
1996 är detta medelvärde avskaffat. Ur ditt studentbetyg framgår enbart vitsorden i de
enskilda proven.
Vitsorden fördelar sig ungefär så här:
L
E
5%
15%
M
C
B
A
20%
24%
20%
11%
I
5%
Den relativa fördelningen varierar i någon mån beroende på ämne och examenstillfälle.
14. Kompensation – vad är det?
Du kan bli student även om du blivit underkänd i ett visst ämne. Detta kallas kompensation.
1. Det finns fyra grader av underkänt, de kallas för i+, i, i- och i=.
2. Varje prov man skriver ger så kallade kompensationspoäng. Dessa är följande:
Vitsord
L
E
M
C
B
A
kompensationspoäng
7
6
5
4
3
2
15
3. Kompensationspoängen adderas. Därefter gäller följande:
För att kompensera
För att kompensera
För att kompensera
För att kompensera
i+
i
ii=
behövs
behövs
behövs
behövs
12 kompensationspoäng
14 kompensationspoäng
16 kompensationspoäng
18 kompensationspoäng
15. Måste man skriva hela studentexamen på en gång?
Hösten 1996 trädde en ny bestämmelse i kraft, som ger dig rätt att dela upp sin studentexamen
på två eller tre olika tillfällen om du så önskar. Dessa möjligheter finns:
Alla prov på en gång
Vår 1
x
Höst 1
Vår 2
Höst 2
x
Två tillfällen
Tre tillfällen
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Det är viktigt att du är medveten om att ditt studentbetyg innehåller endast de ämnen som du
skrivit till och med det tillfälle när du skrivit ditt fjärde och sista obligatoriska ämne. Om du
till exempel skriver alla obligatoriska ämnen på våren och sparar de extra ämnena till hösten,
så kommer ditt studentbetyg inte att innehålla de extra ämnena. Du får ett särskilt intyg på de
ämnen du skriver senare.
16. Dyslexi eller annat handikapp
När du avlägger studentexamen är det viktigt att du har de bästa förutsättningarna att klara av
provet. Det är viktigt att du i god tid meddelar rektor om sjukdom eller handikapp som kan
påverka dina examensresultat. Det kan vara fråga om t.ex. hörselskada eller olika former av
dyslexi (läs- och skrivsvårigheter). Rektor informerar dig närmare hur du skall förfara i dylika
fall.
Om en du har läs- och skrivsvårigheter och om du eller din målsman vill att svårigheterna
skall beaktas i studentexamnen, skall du skaffa fram en utredning över läs- och
skrivsvårigheterna. Utredningen sänds till studentexamensnämnden i samband med anmälan.
Svårighetsgrad
Läs- och skrivsvårigheterna graderas på en skala 0-5 (0=ingen störning, 5=synnerligen svår
störning). Om läs- och skrivsvårigheterna graderas som medelsvåra eller svår (grad 3-5) kan
du anhålla om specialarrangemang vid prov. I lindriga fall (grad 1-2) kan du i gränsfall få ett
16
vitsord, men bara ett vitsord höjt när vitsordet för proven slutligen slås fast. Om en examinand
med medelsvår eller svår störning inte anhåller om specialarrangemang, kan också han eller
hon få ett vitsord höjt.
Utlåtande
Ett villkor för specialarrangemang vid prov är att du har fått utlåtanden över dina läs- och
skrivsvårigheter av två personer. Den ena personen bör vara utbildad speciallärare, psykolog
med erfarenhet av störningen eller talterapeut. Utlåtandet kan vara utfärdat i klass 9 eller
under gymnasietiden. Den andra personen bör vara en specialläkare, i regel barnneurolog,
neurolog eller foniater. Detta utlåtande bör vara utfärdat under gymnasietiden.
Om du inte anhåller om specialarrangemang, räcker det med ett utlåtande (speciallärare,
psykolog eller talterapeut).
Specialarrangemang vid prov.
Gymnasiet kan anhålla om specialarrangemang för en examinand med medelsvåra eller svåra
läs-och skrivsårigheter. Det kan handla om förlängd tid i skriftliga prov, förlängd tid i
hörförståelseprovet, en inspelning med långa pauser i hörförståelseprovet, befrielse från
renskrivning i modersmålsprovet med bläck eller kulspetspenna, uppgifter med stora
bokstäver och rätt att använda dator eller skrivmaskin för renskrivning av svar.
17. Att göra om ett prov
Att göra om ett godkänt prov
En person som fått godkänt på ett prov i studentexamen får göra om provet en gång. Det finns
ingen tidsgräns för att gör om ett godkänt prov.
Att göra om ett underkänt prov
Ett underkänt obligatoriskt prov får göras om två gånger under de tre examina som följer
omedelbart på den examen där den studerande fått underkänt på provet i fråga. Om du fått
underkänt på ett obligatoriskt prov på den mer krävande nivån, får du när provet görs om delta
i ett prov som bygger på en kortare lärokurs i samma ämne.
Att komplettera examen
Efter avlagd examen har du rätt att komplettera din examen med prov som du inte tidigare har
skrivit. En examen kan också kompletteras med ett prov på en annan nivå i samma ämne. Det
är möjligt att komplettera examen efter att examen är avlagd. Inga tidsbegränsningar gäller för
komplettering av examen. Om du får underkänt på ett kompletterande prov får du göra om det
två gånger utan tidsgräns.
Du får ett separat betyg över ämnen som du kompletterat din examen med.
Inför studentskrivningarna
Några praktiska råd – en hälsning från dina lärare!
Modersmålet
1.
Disponera din tid:
t.ex
1h förberedelse
2h utkast
1/2h lunch
17
1/2h bearbetning av utkastet
2h renskrivning
2. Renskriv enligt följande:
Rubrik + rubriknummer understreckas
Konceptet = uppsatsens första sida
Enkla ark = uppsatsens övriga sidor, skriv endast på framsidan
De enkla arken sätts inuti konceptet
Klottpapper och utkast markeras med diagonalt streck
Alla papper lämnas in
Kom ihåg!
- Skriv med god handstil
- Meningsbyggnaden skall vara korrekt med fullständiga meningar
- Styckeindelningen avslöjar hur du har strukturerat din text och hur du logiskt har byggt upp
den. För täta eller glesa byten av stycke försämrar begripligheten i din text. Nytt stycke kan
du ange genom att börja texten en bit in på raden, eller lämna en rad tom mellan varje stycke.
Textens längd kan diskuteras, ingenting finns angivet. På 2-3 sidor hinner du knappast reda
vad rubriken förutsätter och om din uppsats blir över 8 sidor borde du fråga dig om varje nytt
stycke och varje ny sida verkligen tillför texten något. Kanske en uppsats på 4-6 sidor skrivna
med normal handstil vore det optimala?
- I det materialbaserade provet skall din text fungera som en diskussion med materialet ifall
inte något annat är klart angivet i uppgiften.
- Du bör även självständigt ta ställning till bakgrundsmaterialet. Långa referat är sällan
motiverade. När du citerar skall du minnas att inte göra det istället för att referera. Man citerar
(” ”) när man anser att någonting inte går att säga på ett bättre sätt än just så. Om det gäller
dikter citerar du antingen genom att skriva av dikten helt och exakt eller så visar du på radbyte
med ett snedstreck.
Finska, engelska, franska och tyska
Allmänna föreskrifter tagna direkt ur Studentexamensnämndens (SEN) föreskrifter
Provprestationera skall vara:
- snyggt, prydligt och entydigt skrivna med blyerts- , bläck- eller kulspetspenna (som
skriver snyggt och fläckfritt)
- Optiska blanketter BARA med mjuk blyertspenna (HB el. nr. 2)
- Otydlig skrift tolkas enligt det sämsta alternativet
- Använd inte enbart stora bokstäver
- Papper som använts som koncept MÅSTE strykas över
- Optiska blanketten: en svärtad oval utgör det definitiva svaret.
- Osvärtad= Felaktigt svar
- Öppna frågor: ett svar som är skrivet på fel språk ger 0 poäng.
- Svaren skall skrivas ner på det slags papper som anges i anvisningarna i provhäftet.
- Provhäftet ger också anvisningar för längden på uppgiften.
Tilläggsuppgifter:
Läs anvisningarna skilt för varje uppgift!
- Hör-, läsförståelsen. Svara på rätt språk. Svara på rätt svarsblankett. Följ anvisningarna!
- Struktur: Vid s.k. öppna strukturer där du skall skriva in ett passande ord/en passande
struktur, skriver du på den blankett som anges i provhäftet. Finns det inget svenskt ord att
18
-
utgå ifrån är det meningen att du från sammanhanget skall veta vad som fattas i det andra
språkets text.
Sammandrag. Håll dig till ordantalet och ange antalet ord. Skriv på varje rad på enkelt
rutigt papper.
Du behöver inte översätta el. skriva rubrik.
Uppsats/fri skrivning. Läs instruktionerna till den rubrik du valt.
Skriv på varje sida och rad på ett dubbelark.
Numrera rubriken och ange antalet ord.
Varje papper bör ha ditt Namn och Nummer.
Matematik
Det långa och det korta provet i matematik innehåller vartdera 15 uppgifter. Du får lösa
högst tio uppgifter.
Provet i den långa matematiken kan innehålla 1-2 s.k. stjärnuppgifter, som kräver en bredare
och mer ingående behandling än de andra uppgifterna. (Gäller fr.o.m våren 2007).
Stjärnuppgifterna markeras med en stjärna före numret på uppgiften och de placeras i slutet av
serien uppgifter.
Studentexamensnämnden har som mål att ordna provuppgifterna efter ungefärlig
svårighetsgrad, från den lättaste till den svåraste. De uppgifter som är baserade på de
fördjupade kurserna placeras ändå som regel i slutet av provet, före stjärnuppgifterna. Detta
gäller oberoende av svårighetsgrad.
Varje uppgift bedöms från 0 till 6 poäng, förutom stjärnuppgifterna som bedöms från 0 till 9
poäng.
Uppgift 1 skall räknas på ett helark med början på första sidan. De andra uppgifterna räknas
på halvark. På varje halvark är det tillåtet att skriva ner endast en uppgift. Vid behov fortsätts
behandlingen av en och samma uppgift på ett annat, tomt papper. Helarket med uppgift 1
fungerar som omslag för de andra uppgifterna. Om du inte löser uppgift 1, skall uppgifterna
läggas i ett helark med ditt namn.
De slutgiltiga prestationerna, de som är avsedda att bedömas, skall vara skrivna med snygg
och tydlig handstil. Använd blyertspenna. Endast i figurer är det tillåtet att använda
färgpennor, dock inte rödpenna. Figurer skall vara tydligt ritade och de enheter som används i
dem skall vara tydligt markerade. Passare och linjal skall användas i sådana uppgifter där det
är relevant att använda dem.
Under provet skall du tydligt stryka över de uppgifter som du inte vill få bedömda. Om
du av misstag löser fler än 10 uppgifter, räknas resultaten för de bästa svaren bort. Också
papper som använts som koncept skall strykas över. Namn bör dock finnas på dessa papper.
I matematiken är det tillåtet att använda fickräknare och MAOL:s tabeller. Dessa skall senast
dagen före provet lämnas in för kontroll. Räknaren måste motsvara studentexamens
föreskrifter.
19
Biologi, geografi
Provuppgifterna är baserade på samtliga obligatoriska och fördjupade kurser i ämnet.
Under åren 2006-2008 är proven utfomade så att en examinand kan lösa dem
oberoende av om han/hon har studerat enligt den gamla eller den nya läroplanen.
Varje provpapper skall vara försett med examinandens nummer, namnteckning och
namnförtydligande.
I teckningar är det tillåtet att använda färgpennor (inte rödpenna).
I proven i fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära är det tillåtet att använda
fickräknare och tabellböcker. Båda skall vara granskade.
Rubriken på ett svar skall bestå av namnet på det realämne som skrivs eller av en
bokstavsförkortning och numret på uppgiften, t.ex. BIOLOGI 3 eller BI 3, men inte av
formuleringen i uppgiften.
Det första svaret skall skrivas på ett helark (A3) med början på första sidan. De andra
svaren kan skrivas på halvark (A4). På varje enskilt papper får man skriva svaret på
bara en uppgift. Vid behov kan man fortsätta att behandla en uppgift på ett annat tomt
papper. I helarket skall de andra svaren läggas in i nummerföljd.
Under provet skall examinanderna klart och tydligt stryka över de prestationer som de
inte vill ha bedömda.
För prestationer som är otydliga, orediga och påfallande osnygga kan poängtalet
sänkas.
Om en examinand till bedömning lämnar ett antal svar som överskrider maximiantalet
svar för ämnet i fråga, anses provet bestå av de 6/8 svar som har lägst poängtal.
Om en examinand ger fler än ett svar på en och samma uppgift, kommer uppgiften att
bedömas enligt det svar som ger lägst poängtal.
Ett godkänt prov får tas om en gång och ett underkänt prov fås tas om två gånger.
Fysik och kemi
Att tänka på innan man anmäler sig till realen:
Läs alla de kurser skolan erbjuder i ditt ämne. (Diskutera i god tid med en av
ämneslärarna om du av någon anledning inte har möjlighet att läsa alla kurser).
När du anmäler dej till realprovet skall du veta om du vill skriva det som ett
obligatoriskt eller extra prov. Du kan inte ändra dej senare. Du kan inte heller byta
ämne i ett senare skede utan anmälan är bindande.
Realprovsfrågorna i fysik och kemi:
Vid provtillfället får du ett häfte med frågor i det ämne du valt, i häftet finns bara
frågor i ditt ämne
20
Antalet frågor du får och antalet frågor du skall svara på är beroende av hur många
obligatoriska och fördjupade kurser som finns i ämnet. I fysik får du 13 frågor och i
kemi får du 12 frågor. I vardera ämnet skall du svara på 8 frågor.
Både fysik- och kemiprovet innehåller två jokerfrågor var. Dessa är mera krävande, är
utmärkta med ett +-tecken och är placerade i slutet av provet. Vanliga provfrågor kan
ge 0 – 6 poäng var, medan jokerfrågorna kan ge 0 – 9 poäng var. Du får svara på båda
jokerfrågorna om du vill.
I varje prov finns 1 – 4 frågor som överskrider ämnesgränserna, dessa kan vara
antingen vanliga eller jokerfrågor. I de ämnesöverskridande frågorna gäller det att
behandla frågan ur olika aspekter med hänsyn till olika ämnen eller temahelheter i
gymnasiet, men med tyngdpunkten på det realämne du skriver (d.v.s. om frågan är
ställd i kemiprovet ligger tyngdpunkten på kemi, är den i fysikprovet är tyngdpunkten
på fysik).
Realprovets uppgifter kan vara av olika typ:
o Essäfrågor
o Uppgifter som går ut på tolkning och behandling av ett givet material
o Räkneuppgifter
o Uppgifter som går ut på att identifiera en företeelse eller tillämpa relevanta
modeller
Uppgifterna kan bestå av en fråga eller av deluppgifter
Både fysik och kemi är experimentella ämnen, detta syns också i realprovet
Praktiska detaljer under realprovet:
Provpapper får du från skolan
o Den första uppgiften du löser skriver du på ett dubbelvikt konceptpapper med
början på första sidan, resten av frågorna skriver du på enkla A4-ark
o På varje enskilt papper får du skriva svaret på bara en uppgift, och om du
behöver mera utrymme så fortsätter du på ett annat enkelt, tomt ark
o Rubriken på ett svar består av namnet på ämnet du skriver (eller ämnets
förkortning) och numret på frågan, men inte av uppgitsbeskrivningen, t.ex.
Fysik 1, Fy 3, Kemi 4, Ke 7
o På varje ark skriver du också ditt nummer, din namnteckning och
namnförtydligande
o Renskriv dina svar snyggt och tydligt med en blyertspenna (HB eller nr 2). Om
du gör en teckning får du använda färgpennor, men inte röd färg.
o De svar du inte vill ha bedömda skall du tydligt och klart stryka över. Dessa
papper skickas inte in till studentexamensnämnden, utan sparas i skolan.
o När provet är slut lägger du in dina svar i nummerordning i det dubbelvikta
konceptpapperet
I både fysik- och kemiprovet får du använda fickräknare och tabellbok. Du måste
lämna in både räknaren och tabellboken till granskning senast dagen före provet, dessa
samlas in vid skolans kansli. Du får båda tillbaka vid provets början. Mobiltelefoner
får inte tas med till provet.
o Det är förbjudet att använda räknare som innehåller symboliska operationer,
t.ex. symbolisk derivering och integrering (numerisk derivering och integrering
tillåtna)
21
o Räknaren får vara programmerbar, men minnet i räknaren måste vara tömt och
programmen nollställda när räknaren lämnas in till granskning. Provfrågorna
kräver inte en programmerbar räknare.
o Tillåtna tabellböcker är MAOL:s tabeller (Editum) eller motsvarande på finska
(Otava), samt Ranta-Tiilikainen: Lukion taulukot, WSOY. Båda tabellerna får
användas samtidigt. I tabellerna får inte finnas några andra anteckningar än
ägarens namn.
Under provet är det inte tillåtet att låna räknare eller tabellböcker av/åt någon annan
Att tänka på när du svarar på en realprovsuppgift:
Läs uppgiften noggrant och besvara den, inget annat
Svara väldisponerat och logiskt, använd ett exakt språk och korrekta termer
Ta med bara väsentliga fakta, se på uppgiften ur olika synvinklar och underbygg dina
påståeden väl. Sätt in fakta i ett större sammanhang.
Visa att du har kunskaper och färdigheter som du behärskar på ett självständigt sätt
och också kan tillämpa
Utnyttja eventuellt material som ges i samband med uppgiften
Om uppgiften går ut på resonemang så håll fakta, motiverade ståndpunkter och åsikter
tydligt isär från varandra
Om uppgiften förutsätter matematisk behandling så se till att du använder adekvata,
motiverade storhetsekvationer och formler
I kemi skall du alltid använda reaktionslikheter när det är möjligt
Kom ihåg att otydliga, orediga eller osnygga svar kan sänka poängtalet
Svara inte på flera uppgifter än 8. Svarar du på flera så kommer de 8 sämsta svaren att
tas i beaktande. Samma sak gäller om du ger två svar på samma uppgift: det lägre
poängtalet är det som beaktas.
Är det något du ännu funderar över så fråga någon av ämneslärarna!
Historia, samhällslära, religion, livsåskådning, psykologi och filosofi
Några praktiska råd:
- Skriv läsligt
- Läs noga igenom hur uppgiften är formulerad
- Jämför den fråga du planerar besvara med andra frågor och försök bedöma svårighetsgraden.
- Läs igenom alla frågor, du kan nämligen få oväntad hjälp t.ex från bakgrundsmaterialet till
en annan fråga.
Vad förutsätter essäuppgifterna?
I essäsvaret uttrycker du som skribent dina kunskaper och tankar i ett längre skriftligt svar. Då
svaret bedöms fästes vikt vid kunskapsnivån och då främst faktamängden. Svaret kan ge
mycket varierande bild av dina kunskaper och tankar:
- vad du vet, hur noggranna, riktiga och välgrundade kunskaperna är
- hur logiskt du uttrycker dina kunskaper
- presenterar du spridda detaljer eller bildar ditt svar en helhet
- har du uppfattat frågan rätt
- skiljer du på väsentliga och oväsentliga fakta
Essäuppgifter är till sin omfattning rätt begränsade och det betyder att frågeformuleringen ger
dig vinkar om hur svaret skall bearbetas. I historia och samhällslära kan t.ex följande
tankegångar förekomma:
- förändringsprocessen, att framställa en utveckling eller ett händelseförlopp
- varför? Av vilken orsak? (faktorer som påverkar fenomenet och dess bakgrund)
- att utreda orsaker och följder
22
-
att uppskatta fenomenets betydelse
att jämföra olika fenomen
att bedöma samma fenomen ur olika perspektiv
att utreda ett allmänt fenomen genom olika exempel
att motivera ett påstående eller att bedöma dess riktighet
De bästa svaren visar på både kunskap och beläsenhet samt förmåga att tänka och
använda kunskapen.
Lycka till i dina förberedelser inför
studentskrivningarna!
23
