2015‐03‐04
Framtidens grovfoder i
sydöstra Sverige
Majs
Christian Swensson Inst. för Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp
(LRF Mjölk)
Innehåll
Majsens plats på kartan
Majsen – fotosyntesmästaren
Majshistoria, jmf Sverige och Danmark
Framtidens gröda
Vad vill mjölkkon ha?
Odlingsaspekter
Majs miljöbov eller miljöhjälte?
(Majsens utvecklingsstadier)
1
2015‐03‐04
Majsarealen i norra Europa
3 600 ha
18 300 ha
183 000 ha
16 000 ha
21 800 ha
507 600 ha
Source, Eurostat
2 038 000 ha
2
2015‐03‐04
25
20
15
10
5
0
Denmark
Sweden
Latvia
Lithuania
Germany
Netherlands
Poland
Finland, Norway
* 0,1
< 2 000 ha
Sweden, Latvia, Lithuania, Ireland
20 000 ha
*10
Denmark
200 000 ha
*100
Germany
> 2 000 000 ha (15% of agricultural land)
3
2015‐03‐04
160000
140000
120000
100000
80000
Maize cultivation, ha
Wild boar
60000
40000
20000
0
Agroväst, Skara, 2008
4
2015‐03‐04
Majshistoria
Majsens historia
(Hans Thorell, Växjö möte 2005)
Klassen Poaceae (gräs)
Familjen Maydeae
8 släkten
Zea Mays, Zea Mexicana, Tripsacum finns i Amerika
5
2015‐03‐04
Majs är en C4 växt
trimmad fotosyntes
Fotosyntesen
(utnyttjar 1% av solenergin)
C4 växter syftar på att en första stabila föreningen som
bildas i fotosyntesen innehåller 4 kolatomer. Dessutom kan
de stänga sina klyvöppningar under dagen medför en
effektiv vattenhushållning, Producerar en större bladyta per
N-enhet.
Förutsättning värme.
Exempel majs, sockerrör
C3 växter vallväxter, baljväxter
Bra i kalla klimat.
6
2015‐03‐04
The maize story in Denmark or
the sadDenmark
storyyear
of 2100
fodderbeet
It began with fodderbeet
Chaper one: then EU came with new subsidies on whole crop silage
(Mc Sharry reform 1995)
Chapter two: Warmer climate
Cultivation of maize on sandy soils in northern Jutland
Increasing dairy cattle
More know-how
Chapter three: Subsidies to biogas maize in Germany
Cultivation of biogas maize in southern Jutland
7
2015‐03‐04
Composition of the feed ration, dairy cows in Denmark – herd level
Net energy
100%
straw
90%
whole crop
80%
maize silage
70%
60%
beets
50%
grass and hay
40%
pasture
30%
concentrate
20%
cereals
10%
milk
0%
1920
1950
1980
2010
Troels Kristensen, Aarhus universitet, 2014
Sweden and maize silage
From the sixties and until the beginning of the new
millenium
Maize were cultivated by the earls and barons in southern
Sweden
Around the millenium shift an increase due to (?)
Warmer climate
Inspiration from Denmark & US
Marketing (?)
Distillers grain (DDGS) + Maize silage
Satisfied dairy farmers
8
2015‐03‐04
Sverige
9
2015‐03‐04
Avkastningsökning,
ökning i värmeenheter
2 000 – 2 100 + 1 300 kg ts
2 400 – 2 500 + 700 kg ts
2 600 – 2 700 + 400 kg ts
10
2015‐03‐04
Ts-halten ökar med 0,3% per dag mål 32% ts
FAO baseras på tshalten i kolven
10 enheter motsvarar 1 -2 dagar i tidighet eller 1-2% i tshalt
FAO i DK 160 -220
Annorlunda rangering i kalla områden
Stay-green lägre tshalt i stjälken risk för vätskeförluster
under ensilering
Framtidsgrödan
11
2015‐03‐04
Majs – framtidsgrödan
(som redan är här)
2055
Varmare klimat – vad händer då? Jämförelse av sorterna
Avenir (FAO-tal 180), Isberi (190), Jasmic (210) och Burli
(230).
Modellering med MAISPROQ (data från åren 2006-2008 sortprovningarna
(Linköping, Visby, Uppsala och Kristianstad), försöksdata från Skara och Kristianstad
2008-2009).
Modellering med klimatdata 2025, 2055 och 2085
Källa: Nkurunziza et al., 2014. Crop genotype-environment modelling to evaluate
forage maize cultivars under climate variability. Acta Agriculturae
12
2015‐03‐04
Stärkelse
Majsensilagets ur kons
perspektiv
13
2015‐03‐04
Vad vill kon ha?
Vad kan majsensilage bidra med?
Energi
Struktur
Källa: Mårten Hetta, NJV, SLU Umeå)
14
2015‐03‐04
Majsensilage konkurrerar med
1.Stärkelserika fodermedel =
energifodermedel
2.Strukturfodermedel
Dvs spannmål, vallfoder och
HP-massa
Majs är ett energirikt och
proteinfattigt foder!
15
2015‐03‐04
Oba and Allen,1999
En enhet ökad smältbarhet för
NDF
+ 0,17 kg ökat
torrsubstansintag
+ 0,25 kg ökad mjölkavkastning
16
2015‐03‐04
Proteinbristen hos majsensilage!
Viktigast att få fram ett majsensilage med hög smältbarhet
Optimerar mikrobsyntesen i våmmen
Brist på protein eller egentligen lättlösligt protein
Fixas genom enkla kväveföreningar eller vallensilage med
mycket råprotein
17
2015‐03‐04
Proteinbristen hos majsensilage
< 100 gram råprotein per kg ts
18
2015‐03‐04
UREA
(omdiskuterat fodermedel)
Innehåller cirka 460 gram N per kg
Råproteinmängd 6,25 * 460 = 2 875 gram
Proteinbrist majsensilage (90) jmf vallensilage (140)
50 gram rp
50 gram råprotein/kg ts
5 kg ts majsensilage = 5 * 50 =250 gram rpbrist
motsvarar cirka 90 gram urea
Alternativt vallensilage med 180 gram råprotein
250/40 = 6,25 kg ts vallensilage
Stärkelseproblematiken
för mycket skämmer allt
19
2015‐03‐04
Majsensilage i foderstaten
Ann-Therese Persson,Växa (D&U,2009)
”Majsensilage måste ha bra näringsmässig- och hygienisk
kvalite och vara billigare än vallensilage för att konkurrera”
Keady, 2015
Optimalt med 50% majsensilage av grovfodret
20
2015‐03‐04
Odling av majs
21
2015‐03‐04
Välja sort
Tidighet
(måste uppnå 31-33% ts före 15 oktober)
Hög avkastning
Smältbar energi
Smältbara fiber
Sådd
Jordtemperatur > 8 grader
EKO > 10 grader
Stora frön klarar sig bäst
(stor skillnad i tusenkornvikt)
Utsädesmängd
9 plantor per m2
75 cm radavstånd 4 cm djup
22
2015‐03‐04
Gödsling
(Axelsson et al., 2015)
Startgiva fosfor 18 kg P tillräckligt
Oberoende av P i jorden?
N giva?
Hel eller delad?
Måste vet något om N i jorden!
Fakta nr 33/2011
23
2015‐03‐04
24
2015‐03‐04
Skörd
Tshalt 30 -33% ts
Stubbhöjd >20 cm
(näringsvärdet på vallen?
25
2015‐03‐04
Vad händer efter frost?
(Spörndly, SLF)
Efter frost:
Majskolven fortsätter lagra in stärkelse och växa i omfång
efter frost. Kolvandel och stärkelsehalt ökar.
Ingen ökning av ts-skörden.
Fiberfraktionen blir förvedad och osmältbar.
Tillgänglig näring minskar.
Hygieniska kvaliten försämras.
Skörda senast veckan efter frost.
.
Fakta nr 277/2011
26
2015‐03‐04
Majsen och miljön
Majsensilage i foderstaten
minskar metanavgången
Holländsk studie
Metanavgången minskar med 8-10% när vallensilage ersätts med
majsensilage (ingen påverkan på mjölkavkastning)
(Gastelen et al., 2015, JDI)
27
2015‐03‐04
Miljöpåverkan odling
28
2015‐03‐04
Miljöpåverkan odling
pesticider
Miljöpåverkan odling
29
2015‐03‐04
Majs och miljö, tyska
erfarenheter
(Antje Hermann, universitetet Kiel)
15,5% av totala åkerarealen cirka 2,6 miljoner ha
Problem med övergödning (N-läckage), växthusgaser och
”landskapsbilden”
Majs (C4-växt) utnyttjat N bättre än t.ex. rajgräs
optimal skörd vid 124 – 135 kg N jmf med 300 kg N
Majs efter majs risk för N-läckage
”Undersown crop” bättre än att så fånggröda efteråt
Majs efter majs Nej
Majs på mulljordar Nej
Majs och odlingslandskapet
”biologisk mångfald”
Majsarealen i förhållande till åkerarealen
Skåne 6 240/443 692 = 1,4%
Halland 2 013/109 311 = 1,8%
Kalmar 3 154/120 940 = 2,6%
Gotland 2 314/85 820 = 2,7%
30
2015‐03‐04
Majsensilage 2.0
svenskt perspektiv
Prognosverktyg utarbetat
Proteinstrategi i foderstater med majsensilage (och
vallensilage)
Täckodling av majs
CCPM
”complete cover plastic mulch system”
Tunn plastfilm (6 mikroner) med hål som majsplantan kan
tränga igenom. Skyddar mot tidig frost.
Samma maskin lägger ut plast, sår och sprutar en herbicid
Cirka 1 månad tidigare sådd!
+ mer skörd 3,1 ton, speciellt för sena sorter
70 – 80% av majsarealen på Irland täckodlas
31
2015‐03‐04
Drivkrafterna
Bonden i Hälsingland: ”Det är en rolig gröda för den blir så
stor” (ATL 13.10.2009)
Utsädesföretagen!?: Det testas cirka 50 sorter i Sverige,
majsareal 15 000 ha. Danmark 100 sorter, majsareal 150
000 ha.
Det snackas mycket majs - överallt
32
2015‐03‐04
Källor – tackar!
Tack för uppmärksamheten!
33
2015‐03‐04
Majsens utvecklingsstadier
34
2015‐03‐04
35
2015‐03‐04
36
2015‐03‐04
37
2015‐03‐04
38
2015‐03‐04
39
2015‐03‐04
Svensk Majsmästare
40
2015‐03‐04
41
2015‐03‐04
42
2015‐03‐04
43
2015‐03‐04
44
2015‐03‐04
Rätt pris idag <1,00 kr/kg ts
45
2015‐03‐04
Dent & Flint
Odling
Ogräsbekämpning
2 – 3 bekämpningar (?)
46
