Lösningsförslag
kapitel 2, uppg 16
a) Vinst Japan = 1 flaska vin (V). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 0.75 V i Japan eller
1V=1.333 M innan handel. I uppgiften ges att 4M=4V (eller 1M=1V). Vinsten fås då genom att
jämföra 1M=0.75V med 1M=1V (vinst i Japan 0.25 för varje såld säck med majs, 4 säckar =
4*0.25=1, dvs 1 flaska vin vinner Japan på att handla med Korea).
b) Korea 2 säckar majs (M). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 2V i Korea eller 1V =
0.5M innan handel. Korea har lägst alternativkostnad i vin och Japan har lägst alternativkostnad i
majs, enligt Ricardomodellen kommer de att specialisera sig i den vara i vilken de har
komparativa fördelar i (har lägst alternativkostnad i). Vinsten: Jämför som ovan, 1V=0.5M innan
handel, nu 1V=1M, dvs vinsten per flaska vin = 0.5M, 4 flaskor vin*0.5=2M.
c) Från 1 M=0.75V till 1M = 2V
d) Japan 3V och Korea 1M, dvs urspr. 1M=0.75V i Japan, nu 1M=1.5V (4M=6V): Skillnad=1.50.75=0.75. Byter 4M mot 6V dvs 4*0.75=3. Korea, byter urspr. 1V mot 0.5M men vid
internationell handel 1V=0.75M (4M=6V), dvs vinst = 0.25*4=1M.
Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)
a)
b)
c)
d)
e)
Utgå från enkel partiell modell sid 23. Mexiko importerar öl från Brasilien.
Konsumenter i Mexiko vinner, lägre priser köper mera öl.
Producenterna i Mexiko förlorar, de tappar efterfrågan pga för höga priser
I Brasilien förlorar konsumenterna genom att priserna stiger
I Brasilien vinner producenterna som kan ut högre priser
Lär er rita upp och härleda grafiskt den internationella marknaden för t.ex. öl. Utgå från ett hög- och
ett lågkostnadsland. Notera att lutningen på d och s i figur 2.1 kan vara avgörande för nettoeffekten
på ekonomin (t.ex. vinner konsumenterna mer än producenterna förlorar i Mexiko som figuren är
ritad nu).
Kapitel 3, uppg 12
Se bild nedan
Konsumtionsmöjlighetskurvor
innan och efter (streckade) handel
Majs
1. Konstruera PPF (utifrån MRT 1V=2M) och beräkna max majs (se nedan)
och max vete där vi vet att A kan tillverka dubbelt så mycket majs som vete
2. Dessutom har vi uppgiften info om produktion innan handel.
3. Antag nu att A kan byta 1 M mot 1 V på internationella marknaden.
Enl vårt antagande producerar A 32 ton majs, konsumerar 10 ton (enl uppg.),
Exporterar 22 ton majs mot 22 ton vete (import).
A
32
PPF
Vinsten i land A är 2 Majs och 10 Vete.
10 M, 22 V
10
8 M, 12 V
8
Konsumtionsmöjlighetskurva
12
16
22
Vete
MRT : 1V=2M i A eller 2M=1V
2
Räta linjens ekvation (byt sedan ut y mot Majs och x mot Vete)
y = kx + m
Vet att lutningen = -2 (dvs k = -2, givet i uppgiften)
y = -2x + m
Utvärdera y = -2x + m i punkterna y=8 och x=12 (givet i uppgiften)
8 = -2*12 + m
32 = m
kapitel 3, uppg 13
a. Se nedan
b. MRT I USA, 6 öl=1Chips (6Ö=1C) eller utgå från räta linjens ekvation = y/x, i detta fall har vi
Ö/C och fyra punkter: Jämför max Öl produktion med max Chipsproduktion. USA Ö/C =
30000 – 0 / 0 – 5000 = 6, dvs lutningen är 6 (MRT: 6Ö=1C).
På samma sätt får vi MRT Mexiko: 4Ö=1C. USA skall producera Öl och Mexiko Chips. Totala
produktionen av Öl i världen stiger från 26000 till 30000 flaskor öl. Totala produktionen av Chips
är konstant (3000 men det är bara Mexiko som producerar dessa nu).
c. Vid handel hamnar priset någonstans emellan, t.ex. 5Ö=1C. Om byteskvoten vid handel blir
5Ö=1C så specialiserar sig USA på öl och Mexiko på Chips. USA producerar 30000 öl byter bort
10000 mot 2000 påsar chips. Eller 2000 påsar chips bytes mot 10000 öl (1C=5Ö) ger Mexiko
2000 fler öl än innan handel (innan handel konsumerades 1000 Chips och 8000 Öl i Mexiko efter
handel konsumerades 1000 Chips och 10000 Öl i Mexiko). I USA kan man också konsumera 2000
fler öl.
Konsumtionsmöjlighetskurvor
innan och efter (streckade) handel
Öl
Öl
Mexiko
12000
USA
30000
18000 öl, 2000 Chips
8000 öl, 1000 Chips
A’
A
Chips
3000
Chips
5000
2
kapitel 3, uppg 14
Amerika komparativa fördelar i mat och Europa komparativa fördelar i kläder. Om bägge länder
specialiserar sig på den vara de har komparativ fördel i blir den totala outputen i världen större. Som ett
resultat av handel kan bägge länder konsumera utanför sin PPF (istället en punkt en punkt på ”trading
possibility curve”). Se figur 3.11
kapitel 4, uppg 6
a) Land C relativt gott om kapital
b) Land B relativt gott om arbetskraft
c) Eftersom stålproduktion är intensiv i användningen av kapital kommer Land C att ha
komparativa fördelar i att producera stål och land B i att producera textil.
kapitel 4, uppg 19
a) se bild nedan
b) Brasilien exporterar vin till Argentina, Argentina exporterar vete till Brasilien. Priset på vin stiger
i Brasilien, priset på vete stiger i Argentina. I båda länderna sker en ökad specialisering, dock ej
fullständig (pga. tilltagande alternativkostnader). I T.ex. Argentina ökar veteproduktionen på
bekostnad av vinproduktionen (tvärtom i Brasilien). Brasilien är arbetsintensivt och därför
triggas lönerna (w) upp i Brasilien när vinproduktionen i landet ökar. Tvärtom i Argentina, dvs. i
Argentina stiger avkastningen eller priset på kapital (r) men lönerna (w) faller.
Nationalinkomsterna i länderna förändras till fördel för de insatsfaktorer som används intensivt i
produktionen av vete i Argentina (dvs. kapitalägarna) och arbetstagarna i Brasilien (som
tillverkar vin vilket är arbetsintensivt). I Argentina faller lönerna och i Brasilien faller
avkastningen på kapital, dessa grupper får sålunda en mindre andel av nationalinkomsterna.
kapitel 5, uppg 4
Intraindustry tradeindex (Gruber Lloyd) 1
svaret blir 0.75, dvs
1
15 25
15 25
X M
X M
kapitel 5, uppg 9
Horisontell differentiering innebär små skillnader i produkten, t.ex. varumärke, färg eller dylikt. Likartad
prisbildning. Vertikal är mera substantiella skillnader mellan produkter, t.ex. olika typer av cyklar mtb,
racer, vardagscyklar eller olika bilar. Priserna skiljer sig relativt mycket mellan de olika produkterna.
kapitel 5, uppg 10
Monopolistisk konkurrens, oligopol, monopol. Beskriva dessa och skillnaderna dem emellan!
kapitel 5, uppg 11
Skalfördelar (stordriftsfördelar) innebär att man har stora fasta kostnader men de genomsnittliga
kostnaderna som är höga vid liten produktion faller med storleken på produktionen (AC faller), IRS
(tilltagande skalavkastning). Detta kallas även för interna skalfördelar. Externa skalfördelar kan uppstå
om en industri växer (i en region) och de enskilda företagen lättare kan få tillgång till insatsvaror och
arbetskraft. Genom att etablera sig geografiskt nära andra företag (samlokalisering) kan man dra
fördelar av tillgång till unik arbetskraft eller teknologi.
kapitel 5, uppg 12
Internationell handel ger ökade möjligheter att sälja fler varor som tillverkas med stora fasta kostnader.
T.ex. i boken om ”stora” bilar som exporteras från USA till Tyskland och från Tyskland ”mellanstora och
små” bilar till USA.
kapitel 5, uppg 13
Läs i boken sid 105-107.
kapitel 5, uppg 18
Man utgår ifrån att individer ”love variety” dvs upplever en ökad välfärd av tillgång till större
produktutbud. Handel mellan länder i snarlika varor som mobiltelefoner kallas för ”intra-industry trade”
och innebär att invånarna i länder som handlar med varandra får större valfrihet. Dessutom tillverkas
dessa varor under monopolistisk konkurrens vilket kan innebära att de var relativt dyra innan handel.
Priser och kvalitet kan förbättras till förmån för konsumenterna i de länder som handlar med varandra
pga ökad konkurrens.
kapitel 6, uppg 2
Se definition sid 119-120
kapitel 6, uppg 9
De är viktiga för att de bidrar till spridandet av kunskap och teknologi mellan länder. De bidrar till ökad
output genom att de kan allokera resurser till länder som saknar dessa (och därmed öka produktiviteten
i kompletterande insatsfaktorer). De kan även bidra till ökad sysselsättning och konkurrens i värdlandet.
FDI kan förklaras av stordriftsfördelar på koncernnivå, tex pga stora fasta investeringar i Forskning och
Utveckling (FOU) och utbildning och ”learning-by-doing”. Dessa kunskaper kan flyttas enkelt mellan
länder. Orsaken till internalisering (över gränser) är att outsourcing (offshoring) eller kontrakt inte alltid
är optimalt, t.ex. om man då riskerar att kunskaper läcker ut till konkurrenter, dvs ”intellectual property
rights” (IPR) skyddas inte lika bra i ett företag som tillverkar på licens. Då kan det vara bättre att
internalisera (förvärva) underleverantören eller att bygga upp från scratch (greenfield). Andra motiv för
gränsöverskridande investeringar är transportkostnader och att mottagarlandet kan erbjuda
komparativa fördelar i produktionen. Vi skiljer mellan horisontell och vertikal integration. Man kan skilja
på vertikalt och horisontellt integrerade multinationella företag. I ett vertikalt integrerat MNF är
produktionsprocessen uppdelad i olika led som är lokaliserade i olika delar av världen, medan ägande
och kontroll är centraliserad i samma företag. Man talar om integration bakåt när ett företag förvärvar
en underleverantör eller råvarukälla, och integration framåt när tillverkaren förvärvar en distributör av
produkten eller tjänsten. Incitament till vertikal integration uppkommer i de fall då transaktionskostnaderna förknippade med affärer mellan fristående företag på en marknad, där köpare och säljare
representerar på varandra följande led i en produktionsprocess, är väsentligt högre än om
samordningen sker inom ramen för samma företag.
Det klassiska exemplet på vertikal integration är när ett tillverkande företag köper en råvarukälla t.ex. en
gruva. En mera aktuell typ av ett vertikalt integrerat MNF är emellertid när ett företag, som inledningsvis
driver alla led i sin produktionsprocess koncentrerade till ett land, lokaliserar tillverkningen av vissa
insatsvaror eller halvfabrikat till dotterföretag i utlandet. Skälet till detta kan vara att den relativa
åtgången av olika resurser skiljer sig mellan produktionsprocessens olika led. Resultatet kan då bli att
vissa arbetsintensiva tillverkningsmoment fortfarande drivs i företagets regi men utlokaliseras till ett
land med låga löner, medan resten av tillverkningen, som kräver större insatser av real- eller
humankapital, bibehålls i hemlandet (man talar i litteraturen om ”offshoring”).
Följaktligen borde man vänta sig att finna vertikala direktinvesteringar i sådana branscher där den
relativa resursanvändningen skiljer sig mellan olika produktionsled, och där mottagarlandet har
komparativa fördelar. En förutsättning för sådana investeringar är vidare att det föreligger höga
transaktionskostnader för fristående aktörer. Slutligen borde man kunna observera en omfattande
inomföretagshandel i form av export till, och/eller import från, koncernens utländska delar.
Horisontellt integrerade MNF uppvisar en duplicering av verksamheten, dvs. lokalisering av samma
produktionsled i olika länder. Detta kan ske antingen genom förvärv eller nyetablering. Den relevanta
litteraturen på området kommer dels från industriell ekonomi, huvudsakligen begränsad till nationella
fusioner, och dels från teorin för internationell handel och investeringar. Den förstnämnda tar fasta på
att drivkrafterna till fusioner utgörs av strävan efter marknadsmakt genom att begränsa konkurrensen,
eller att utnyttja olika slag av stordriftsfördelar. På koncernnivå kan dessa utgöras t.ex. av gemensam
produktutveckling. På arbetsställe- eller produktnivå kan det finnas rationaliseringsvinster genom
samgåenden och fusioner som ger färre men längre produktlinjer på varje arbetsställe. Dessutom kan
det även uppstå effektivitetsvinster genom samordning av olika slag av tjänste- eller varuproduktion
(”economies of scope”). Ytterligare skäl till fusioner kan vara effektivisering av ledningsfunktionen eller
när samgåenden medför att den sammanlagda skattebördan för en koncern blir mindre än för
fristående bolag. Fusioner i syfte att minska konkurrensen kan förväntas uppkomma i branscher med
internationell fåtalskonkurrens, dvs. att inte bara produktionen i mottagarlandet är starkt koncentrerad,
och det utlandsägda företaget i hög grad exportinriktat, utan också att hela världsmarknaden, eller den
europeiska marknaden, är uppdelad mellan ett litet antal mycket stora företag.
kapitel 7, uppg 3
Specifika tullar, ad valorem tariffer, kombinerade tullar. En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator
(specifik tull), En procentuell tull på importerade varor (ad valorem), En kombination av båda, tex $4 per
ton plus 3 % av värdet.
kapitel 7, uppg 7
Kika på figur 7.1 och texten kring den.
kapitel 7, uppg 8
Tariffer som införs på import i ett land påverkar producenter, konsumenter och statens intäkter. Är det
ett litet land så påverkas inte priserna i andra länder, däremot kan de erfara att exporten till det lilla
landet som infört tarifferna minskar. När det lilla landet inför en tariff stiger priserna,
konsumentöverskottet minskar, producenterna finner att de kan börja producera mera, dvs. även
ineffektiva företag ansluter sig och börjar producera, men måste ta mer betalt, dvs. tullen innebär att
effektiv produktion i utlandet ersätts med ineffektiv produktion i det lilla landet. Producenterna i det lilla
landet vinner alltså på det liksom staten som får tullintäkter. I Figur 7.4 ser vi att konsumentöverskottet
flyttas över producenterna vid en prisökning pga. tullen. Den totala effekten fås genom att jämföra
förlust i konsumentöverskott, ökning i producentöverskottet och tullintäkterna, vi erhåller då
Dödviktsförlusten. Dödviktsförlusten i det lilla landet till följd av tullen utgörs av ytorna b+d i Figur 7.4.
kapitel 7, uppg 12
a) 11000 dollar
b) Innan tariffen är det inhemska förädlingsvärdet 7500 dollar, efter tariffen är det 8375 dollar
c) ERP är 11.67% (se sid 156) dvs ERP = (Tf - aTc )/(1 - a) eller (0.10-0.25*(0.05)/(1-0.25), där Tf =
tullen på färdiga varan, a = andelen insatsvaror som importeras och Tc är tullen på insatsvaror.
Orsaken till att landet väljer olika tariffer på insatsvaror och färdiga varor kan vara att man vill
bygga upp en egen produktion av färdiga varor, eller utvidga den befintliga.
kapitel 8, uppg 5
På kort sikt i en statisk modell med perfekt konkurrens har det ingen betydelse om man inför en tull
eller kvot, priset påverkas lika mycket av bägge. Skillnaden är att en tull missgynnar de utländska
producenterna som är minst effektiva. De effektiva producenterna kan fortsätta att sälja till landet som
inför tull genom att sänka priserna. En kvot fördelas mer stokastiskt, dvs. det spelar ingen roll om man är
mer produktiv eller ej, man kan bara exportera ett givet antal varor ändå till landet som infört en kvot.
Detta är också ett stort problem med kvot på längre sikt, dvs. om de utländska producenterna ökar sin
effektivitet kan de ändå inte sälja mer till landet som infört en kvot. En konstant tull däremot innebär att
om de utländska producenterna ökar sin effektivitet kan de sälja mer till landet som infört tullen, dvs
värdet av tullen deflateras (minskar i värde) med tiden, inte kvoten, den är sålunda mest skadlig.
Detsamma gäller om efterfrågan i landet ökar, då innebär en tull att den ökade efterfrågan (till
konstanta priser) riktas till utlandet, inte de inhemska producenterna. En ökad efterfrågan i ett land med
kvoter leder istället till att de inhemska producenterna producerar mer och därför kan de sätta högre
priser och då förlorar till invånarna i landet (och samhället) som infört en kvot mer på detta än på en
tull.
kapitel 8, uppg 6
se figur 8.2 och rita upp en liknande för denna uppgift.
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A
U
E
P
p0
p’
pv
a
b
Priser vid kvot
c
d
Världsmarknadspriser
O
K
Q0
Q1
C1
C0
q
import efter kvot
import före kvot
1
Om landet är ett högkostnadsland (hemlandet) i produktionen av stål innebär handel att man
importerar väldigt mycket vid priset pv. Priset faller alltså från p0 till pv pga internationella handel.
Produktionen i landet minskar till Q0 och konsumtionen ökar till C0. Skillnaden mellan inhemsk
produktion och konsumtion är importen. För att öka den inhemska produktionen väljer alltså detta land
att införa en kvot istället för t.ex. tull eller produktionssubvention. Effekterna på priserna blir emellertid
desamma som vid en tull eftersom varuknapphet driver upp priserna, men nu genom budgivning. Dvs
även om man kan importera till ett lågt internationellt pris kommer kvoten att begränsa hur mycket som
importeras och då drivs varupriserna i landet upp genom budgivning. De utländska producenterna kan
då sälja produkten dyrare till detta land. En importkvot (k) reducerar importen i figuren till avståndet
mellan c1 och q1. Minskad import leder till högre priser på stål. Den nya jämvikten i hemlandet blir vid
p’ : Inhemska konsumenter förlorar konsumentöverskott motsvarande hela ytan a+b+c+d.
Producentöverskottet stiger i hemlandet med a. Dödviktsförlusterna (effektivitetsförlusterna) är b+d.
Skillnaden i denna figur och en figur med tull blir faktiskt bara c, dvs tullintäkten uteblir nu. Det innebär
dock att nettoeffekten i hemlandet av en kvot blir sämre än vid en tull.
kapitel 8, uppg 7
Se även svar uppgift 5 ovan. När efterfrågan ökar kommer importkvoten att leda till att importpriserna
stiger, vilket leder till at de inhemska producenterna kan ta ut högre priser och då börjar lågproduktiva
företag att producera. Vi ersätter sålunda effektiv produktion i utlandet med ineffektiv i hemlandet. Den
utländska producenten som ändå kan sälja en del till ”hemlandet” får mer betalt för varorna än i andra
länder. Förlusterna för samhället är större vid en kvot och blir dessutom mycket större när
produktiviteten ökar i utlandet eller när efterfrågan ökar i hemlandet, se svar ovan.
kapitel 9, uppg 7
se sid 196-201
kapitel 9, uppg 17
se sid 209-214
kapitel 9, uppg 20
se sid 213-215
