BETÄNKANDE om rapporten från kommissionen till

advertisement
EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
A7-0320/2013
4.10.2013
BETÄNKANDE
om rapporten från kommissionen till rådet på grundval av medlemsstaternas
rapporter om genomförandet av rådets rekommendation (2009/C 151/01) om
patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner
(2013/2022(INI))
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Oreste Rossi
RR\1005520SV.doc
SV
PE510.691v03-00
Förenade i mångfalden
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 3
MOTIVERING......................................................................................................................... 20
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET ................................................. 23
PE510.691v03-00
SV
2/23
RR\1005520SV.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om rapporten från kommissionen till rådet på grundval av medlemsstaternas rapporter
om genomförandet av rådets rekommendation (2009/C 151/01) om patientsäkerhet och
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner
(2013/2022(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av Luxemburgdeklarationen om patientsäkerhet av den 5 april 2005,
–
med beaktande av rapporten från det andra mötet i det informella nätverket för
bekämpning av infektioner i samband med hälso- och sjukvård (juni 2008),
–
med beaktande av meddelandet av den 15 december 2008 från kommissionen till
Europaparlamentet och rådet om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner (COM(2008)0837),
–
med beaktande av kommissionens konsekvensanalys från december 2008,
–
med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om förslaget till rådets
rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner1,
–
med beaktande av rådets rekommendation av den 9 juni 2009 om patientsäkerhet och
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner,
–
med beaktande av Eurobarometerundersökningen (nr 327) om patientsäkerhet och
hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet som offentliggjordes i april 2010,
–
med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) rapport om de viktigaste delarna
i programmen för bekämpning av infektioner (Core components for infection prevention
and control programmes),
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den
9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och
sjukvård,
–
med beaktande av rapporten av den 13 november 2012 från kommissionen till rådet på
grundval av medlemsstaternas rapporter om genomförandet av rådets rekommendation
2009/C 151/01 om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner,
–
med beaktande av de årliga epidemiologiska rapporterna för 2008 och 2012 från
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC),
–
med beaktande av ECDC:s tekniska rapport av den 26 mars 2013 om grundläggande
1
EUT C 184E, 8.7.2010, s. 395.
RR\1005520SV.doc
3/23
PE510.691v03-00
SV
kompetens hos personal för kontroll av infektioner och hygien på sjukhus i EU (Core
competencies for infection control and hospital hygiene professionals in the European
Union),
–
med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 november 2009 om
antimikrobiell resistens (SANCO/6876/2009r6),
–
med beaktande av den gemensamma tekniska rapporten av den 17 september 2009 från
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) The bacterial challenge: time to react – A
call to narrow the gap between multidrug-resistant bacteria in the EU and the
development of new antibacterial agents,
–
med beaktande av Eurobarmoterundersökningen (nr 338) om resistensen mot
antimikrobiella medel, som offentliggjordes i april 2010,
–
med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om antibiotikaresistens1,
–
med beaktande av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om
initiativet för gemensam programplanering för forskning Den mikrobiella utmaningen –
ett nytt hot mot människors hälsa (C(2011)7660),
–
med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2011 om det hot mot folkhälsan som
antimikrobiell resistens utgör2,
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2011 om en
handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2011)0748),
–
med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2012 om antimikrobiell resistens och
dess inverkan på hälsovårdssektorn och veterinärsektorn – ett samlat hälsoperspektiv,
–
med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om den mikrobiella
utmaningen och en handlingsplan mot antimikrobiell resistens (2012/2041)3,
–
med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0320/2013), och av
följande skäl:
Allmänna synpunkter
A.
Patientens säkerhet4 och välbefinnande är grundläggande för hälso- och sjukvårdens
sammantagna kvalitet, och insatser för att öka patientsäkerheten är beroende av
1
EUT C 377 E , 7.12.2012, s. 131.
EUT C 131, 8.5.2013, s. 116.
3
Antagna texter, P7_TA(2012)0483.
4
Patientsäkerhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som att en patient inte på något onödigt sätt
ska komma till skada eller riskera att komma till skada inom hälso- och sjukvården.
2
PE510.691v03-00
SV
4/23
RR\1005520SV.doc
effektiva och långsiktiga strategier och program i hela EU.
B. God hälso- och sjukvård är avgörande för alla hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet
och tillgång till god hälso- och sjukvård är en grundläggande rättighet som EU, dess
institutioner och medborgare erkänner.
C.
I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att EU:s
insatser ska komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan,
förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och
mentala hälsan.
D.
EU:s insatser på patientsäkerhetens område består därför i att hjälpa medlemsstaterna att
samordna sin verksamhet på området och i att stödja de insatser där EU:s medverkan
kan tillföra ett mervärde.
E.
Det är mycket viktigt att medborgarna har fortsatt förtroende för hälso- och
sjukvårdssystemen i EU.
F.
Uppgifterna i EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem om negativa
händelsers1 prevalens och påverkan är för närvarande begränsade men ökar stadigt.
G.
Frågan om patientsäkerhet blir alltmer aktuell i hälso- och sjukvårdssystem över hela
världen, även i Europa.
H.
Resultaten i Eurobarometerundersökningen om patientsäkerhet och hälso- och
sjukvårdstjänsternas kvalitet visar samtidigt på att allmänheten är mycket medveten om
ämnet, men även på att det råder brist på information om patientsäkerhet.
I.
De negativa händelserna i samband med vård är för patienten eller patientens ofödda
eller kommande barn vårdrelaterade infektioner2, läkemedelsrelaterade händelser eller
händelser relaterade till medicintekniska produkter, däribland sådana som kan tillskrivas
icke-avsedd användning (”off-label”-användning), felaktiga diagnoser och
komplikationer som uppstår under eller efter ett kirurgiskt ingrepp.
J.
Vissa negativa händelser är kopplade till oundvikliga risker vid nödvändiga ingrepp
eller nödvändig medicinering från vårdpersonalens sida. Andra orsakas däremot av
medicinska misstag och luckor eller brister i vårdkedjan som skulle kunna undvikas.
K.
Man uppskattar att 8–12 procent av alla intagna patienter i EU råkar ut för någon form
av negativ händelse i samband med den vård som utförs, till exempel vårdrelaterade
infektioner, felbehandlingar, misstag vid operationer, problem som orsakas av fel på
sjukvårdsutrustningen eller otillräckligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning,
feldiagnoser eller uteblivna åtgärder efter läkarundersökningar.
L.
Den demografiska förändringen leder till att andelen äldre patienter ökar. Dessa får ofta
1
Med en negativ händelse avses en händelse som medför att en patient drabbas av skada.
RR\1005520SV.doc
5/23
PE510.691v03-00
SV
många olika läkemedel förskrivna men klarar inte alltid att ta dem på ett korrekt sätt.
M.
Äldre patienter, personer med nedsatt immunförsvar och personer som drabbats av
kroniska sjukdomar, särskilt degenerativa kroniska sjukdomar, utgör också en grupp
som är särskilt utsatt för vårdrelaterade negativa händelser såsom feldiagnoser,
uteblivna åtgärder efter läkarundersökningar, förskrivning, utlämning eller utdelning av
olämpligt läkemedel (t.ex. off-label-förskrivning), av fel dos eller av två läkemedel som
inte bör kombineras, fel på eller dåligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning samt
infektioner i operationssår.
N.
Enligt internationella undersökningar beror uppskattningsvis mellan 13 och 16 procent
av sjukhuskostnaderna (eller en euro av sju) på problem som uppstått i samband med
vård.
O.
Uppskattningsvis mellan 30 och 40 procent av de negativa händelserna, inom såväl
sjukhusvården som öppenvården, orsakas av systemiska faktorer och skulle därför
kunna undvikas.
P.
Risken för negativa händelser i samband med vård ökar i samband med bristen på
finansiella, tekniska och mänskliga resurser.
Q. Den ekonomiska krisen har fördröjt de åtgärder som medlemsstaterna beslutade om 2009,
till följd av ändrade prioriteringar inom folkhälsoområdet.
R.
Varje fysisk eller juridisk person har rätt att i god tro och utan risk offentliggöra eller
sprida information om en omständighet, uppgift eller aktivitet, när bristande kännedom
om denna omständighet, uppgift eller aktivitet uppfattas som en risk för folkhälsan.
S.
Patientsäkerhet ges hög prioritet på den politiska dagordningen och medlemsstaterna
inrättade 2005 en mekanism för debatt om patientsäkerhetsfrågor och relaterade frågor.
En arbetsgrupp inrättades i vilken kommissionen avser att lyfta fram medlemsstaternas
arbete och verksamhet. De aktiva medlemmarna i arbetsgruppen är
Världshälsoorganisationen (särskilt genom World Alliance for Patient Safety),
Europarådet, OECD och europeiska sammanslutningar av patienter, läkare,
sjuksköterskor, apotekare, tandläkare och sjukhus.
T.
Vårdrelaterade infektioner hör till de vanligaste och allvarligaste oavsiktliga skadorna
för patienterna.
U.
Vårdrelaterade infektioner, som i genomsnitt drabbar 5 procent av alla intagna patienter,
utgör ett stort folkhälsoproblem i EU-länderna och dessutom en stor ekonomisk
belastning för de begränsade hälso- och sjukvårdsresurserna.
V.
Uppskattningsvis drabbades årligen 3,2 miljoner patienter i EU av minst en
vårdrelaterad infektion under sin vistelse vid de europeiska sjukhusens
akutvårdsavdelningar 2011–20121.
1
Enligt kommissionens svar på den muntliga frågan E-004648/2013 som ingavs den 14 juni 2013.
PE510.691v03-00
SV
6/23
RR\1005520SV.doc
W.
Vårdrelaterade infektioner, som i hög grad påverkar sjukligheten och dödligheten (37
000 personer avlider direkt till följd av en sådan infektion i EU) och kostnaderna (som
beräknas till mer än 5,5 miljarder euro per år i EU), utgör ett stort folkhälsoproblem i
EU:s länder.
X.
Vårdrelaterade sjukdomar kan uppstå till följd av exponering för alla slags miljöer där
vård ges, t.ex. primärvård, vårdcentraler, kommunal omsorg, privat vård, akutvård och
långtidsvård eller i samband med sjukvårdstjänster, eller i hemmet (i synnerhet på grund
av felaktig dosering, felaktig förpackning av läkemedel, kontaminerade instrument eller
medicintekniska produkter eller kontakter med patienter eller sjukvårdspersonal).
Y.
Det kan hända att en patient som ådragit sig en vårdrelaterad infektion under en
sjukhusvistelse drabbas först efter att ha lämnat sjukhuset.
Z.
Den genomsnittliga tiden för sjukhusvistelser minskar i medlemsstaterna.
AA. ECDC har ansvar för att i samarbete med internationella experter utarbeta vetenskapliga
rekommendationer om evidensbaserade åtgärder för effektivt förebyggande av
vårdrelaterade infektioner.
AB. Patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar ges ofta hemsjukvård i stället för
behandling på sjukhus.
AC. Tillståndet för vissa patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar kräver ofta
ständig vård och mycket ofta användning av medicintekniska produkter
(hjärtstimulatorer, andningshjälpmedel, katetrar, urinkatetrar osv.).
AD. Användningen av sådana medicintekniska produkter innebär risk för infektioner.
AE. Bristande efterlevnad av grundläggande hygieniska försiktighetsregler, inte bara vid
vårdinrättningar utan även i hemmet, leder ofta till ytterligare spridning av patogener
som är resistenta mot antimikrobiella medel.
AF. Enkla och kostnadseffektiva åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner, såsom
utbildning i vårdhygien (och särskilt hygienfrämjande insatser på sjukhus) förekommer
redan eller testas för närvarande på experimentbasis och med lovande resultat. Möjliga
alternativa och kostnadseffektiva metoder skulle med fördel kunna utnyttjas för att
kontrollera vårdrelaterade infektioner.
AG. Mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner kan uppehålla sig i
människokroppen under långa perioder och patienterna kan sprida dem under och efter
sin sjukhusvistelse. De vårdrelaterade infektionerna kan på så sätt beröra alla
vårdinrättningar, under både kortare och längre vistelser, och även patientens hem.
AH. Endast 13 medlemsstater har genomfört nationell övervakning av Clostridium difficileinfektioner1 och i bara tre av övervakningssystemen är allmänpraktiserande läkare
1
Enligt kommissions svar på den skriftliga frågan E-004649/2013 är dessa 13 länder: Belgien, Bulgarien,
Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och
Österrike. Se webbadressen: http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=P-2013-
RR\1005520SV.doc
7/23
PE510.691v03-00
SV
involverade i datainsamlingen, en situation som bör förbättras.
AI.
Medborgarnas ökade rörlighet inom och mellan olika europeiska vårdsystem, vårdens
alltmer gränsöverskridande karaktär i Europa och möjligheten att söka vård i andra
länder än bosättningslandet gynnar dessutom den snabba spridningen av resistenta
mikroorganismer mellan medlemsstaterna.
AK. Antimikrobiell resistens är ett allvarligt och i vissa länder växande hot mot
patientsäkerheten, som kan komplicera återhämtningen från och behandlingen av
infektioner och ökar de nationella hälso- och sjukvårdskostnaderna.
AL. Vårdrelaterade infektioner är ofta svåra att behandla eftersom de mikroorganismer som
orsakar dem ofta är resistenta mot antimikrobiella medel.
AM. Enbart i EU, Island och Norge orsakar antibiotikaresistens uppemot 400 000 infektioner
och 25 000 dödsfall årligen, vilket medför utgifter på minst 1,5 miljarder euro i extra
sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster.
AN. Antibiotikaresistensen fortsätter att öka i Europa och kan för vissa bakterier uppgå till
25 procent eller till och med mer i vissa medlemsstater.
AP. De senaste tillgängliga uppgifterna visar att markörerna för antibiotikaresistens mot
bakterier som orsakar vårdrelaterade infektioner visar på en global tendens att
multiresistensen ökar och i synnerhet ökar andelen enterobacteriaceae som är resistenta
mot tredje generationens cefalosporiner och av meticillinresistenta S. aureus (gula
stafylokocker).
AO. Utvecklingen av nya antimikrobiella medel avtar.
AQ. Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel är en naturlig och ofrånkomlig
konsekvens av att dessa används, men resistensen kan begränsas om de nyttjas försiktigt
och rationellt.
AR. Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel kan påskyndas av en systematisk
och överdriven användning av dessa medel inom humanmedicinen, vilket kombinerat
med en otillräcklig hygien och infektionskontroll kan inverka negativt på effektiviteten
hos ett redan begränsat antal tillgängliga antimikrobiella medel.
AS. Eftersom nya antibiotika och antimikrobiella medel inte utvecklas är det avgörande att
de nuvarande antimikrobiella medlen utnyttjas effektivt och så länge som möjligt.
AT. Eftersom nya antibakteriella läkemedel inte utvecklas bör kommissionen och
medlemsstaterna samarbeta för att stödja framtagandet av och tillgängligheten för
sådana medel, med hjälp av ECDC och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
AU. Djuruppfödningen främjar antibiotikaresistens, såväl via livsmedelskedjan som via
djurspillning i vattnets kretslopp.
AV. Man kan konstatera en högre konsumtion av antibiotika bland de objektivt sett sämst
004649&language=EN
PE510.691v03-00
SV
8/23
RR\1005520SV.doc
informerade personerna och att bättre objektiv kunskap om antibiotika hänger samman
med ett ansvarsfullare beteende i fråga om användning av antibiotika.
AW. Vissa medlemsstater saknar ett stabilt rättsligt regelverk för att föreskriva och stödja en
rationell användning av läkemedel och det finns avsevärda skillnader i Europa i fråga
om konsumtionen av antibiotika, både i öppenvården och i sjukhusvården.
AX. Det finns ett behov av att utbilda och öka medvetenheten hos dem som är involverade i
användningen av antimikrobiella medel, däribland beslutsfattare, vårdpersonal och
allmänheten, så att de som skriver ut och de som lämnar ut läkemedel och medborgarna
kan ändra sitt beteende.
AY. Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts
för att förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna, och den har blivit en prioritering i
alla medlemsstaters folkhälsostrategier, genom att en behörig myndighet för
patientsäkerhet har utsetts (i 19 medlemsstater), och utbildning i patientsäkerhet vid
vårdinrättningar har främjats (i 23 medlemsstater).
AZ. Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts
i fråga om att anta och genomföra strategier (nationella och regionala) för att förebygga
och kontrollera vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna, och särskilt riktlinjer för
att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner, genom att inrätta aktiva
övervakningssystem för vårdrelaterade infektioner (eller genom att stärka befintliga
system).
BA. Vissa åtgärder som rådet förespråkar i sin rekommendation (2009/C 151/01) för att
förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna har dock än så länge bara vidtagits av ett
begränsat antal medlemsstater och det fortfarande finns utrymme för förbättringar såväl
när det gäller sjukhusvård som öppenvård, särskilt i fråga om patienternas ställning,
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare i vidare bemärkelse samt när
det gäller att upprätta europeiska nomenklaturer i fråga om patientsäkerhet och införa
europeiska riktlinjer för patientsäkerhetsstandarder.
BB. Vissa specifika åtgärder som rådet rekommenderar för att förebygga och kontrollera
vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna har hittills bara genomförts av ett
begränsat antal länder och det fortfarande finns utrymme för förbättringar, särskilt när
det gäller patientinformation från vårdinrättningarnas sida och stöd till forskning om
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner.
Genomförandet av rådets rekommendationer: stora förbättringar men ytterligare
framsteg behövs
1.
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits på medlemsstatsnivå och
som främst syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten och förhindra
förekomsten av vårdrelaterade infektioner, särskilt
– att samtliga medlemsstater har utarbetat strategier för patientsäkerhet och att många
medlemsstater prioriterat dessa strategier i sin hälso- och sjukvårdspolitik,
RR\1005520SV.doc
9/23
PE510.691v03-00
SV
– att en behörig myndighet för patientsäkerhet har utsetts i de flesta medlemsstater,
– att system för rapportering och återkoppling om negativa händelser successivt har
införts,
– att utbildning om patientsäkerhet allmänt har införts inom vården,
– att gränsöverskridande strategier för patientsäkerhet har genomförts i Frankrike,
Slovakien och Nederländerna (utöver nationella strategier),
– att samarbete mellan länder och regioner har ägt rum för att förverkliga de insatser
som rådet rekommenderat och att 21 medlemsstater (och Norge) genomfört
insatserna, i flera fall inom ramen för projekt som samfinansierats av EU.
Parlamentet vill dock att dessa insatser skyndsamt ökas.
2.
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att
förbättra den allmänna patientsäkerheten genom att uppmuntra medlemsstaterna att
utbyta bästa praxis och föreslå gemensamma definitioner och en gemensam terminologi
för patientsäkerhet, särskilt följande åtgärder:
– Kommissionens främjande via arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitet i
vården av utbyte av information om initiativ som rör dessa frågor.
– Kommissionen samfinansiering av det OECD-ledda projektet för
vårdkvalitetsindikatorer som har möjliggjort insamling av jämförbara indikatorer för
patientsäkerhet i elva länder.
– EU:s samfinansiering inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning av sex
forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet.
– Antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen
av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, som syftar till att
klargöra patienternas rättigheter när de söker vård i en annan EU-medlemsstat samt
att se till att vården är säker och håller hög kvalitet.
3.
Europaparlamentet välkomnar det arbete som kommissionen och ECDC tillsammans
med hälsovårdsmyndigheter i medlemsstaterna har bedrivit för att förebygga och
kontrollera vårdrelaterade infektioner.
4.
Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förebygga och kontrollera
vårdrelaterade infektioner – insatser som är nära förbundna med kommissionens insatser
inom området resistens mot antimikrobiella medel. Parlamentet välkomnar i synnerhet
kommissionens finansiering av forskningsprojekt om vårdrelaterade infektioner och
antimikrobiell resistens och särskilt projekt med en europeisk dimension, såsom Ipseprojektet (Improving Patient Safety in Europe), Implement-projektet (Implementing
Strategies Bundles for Infection Prevention & Management) eller Prohibit-projektet
(Prevention Of Hospital Infections By Intervention and Training), som syftar till att
analysera befintliga praktiska riktlinjer om förebyggande av vårdrelaterade infektioner
PE510.691v03-00
SV
10/23
RR\1005520SV.doc
på sjukhusen i Europa och att testa en strategi för förebyggande av infektioner i blodet
som hänger samman med centrala venkatetrar (infektioner som är särskilt oroväckande
eftersom de förknippas med hög sjuklighet samt en hög dödlighet som direkt följd).
5.
Europaparlamentet välkomnar det samordnings- och övervakningsarbete som ECDC har
bedrivit, särskilt
– samordningen av det europeiska nätverket för övervakning av vårdrelaterade
infektioner och särskilt postoperativa infektioner samt vårdrelaterade infektioner som
patienter ådragit sig på intensivvårdsavdelningar, och användning av antimikrobiella
medel inom långtidsvården (HALT-2) samt stödet till EU-projektet för att förbättra
övervakningskapaciteten av Clostridium difficile-infektioner (ECDIS-net),
– samordningen av en punktprevalensundersökning om vårdrelaterade infektioner och
användning av antimikrobiella medel vid sjukhusens akutvårdsavdelningar,
– utarbetandet av riktlinjer för förebyggande och kontroll av Clostridium difficileinfektioner,
– utfärdandet av rekommendationer för att förhindra spridning av
karbapenemasproducerande Enterobacteriaceae,
– stödet till utarbetandet av riktlinjer och indikationer (strukturer och metoder) för att
förebygga vårdrelaterade infektioner.
6.
Europaparlamentet konstaterar det ännu inte finns någon klassifikation eller något
rapporteringssystem för patientsäkerhet på EU-nivå (som syftar till att identifiera, förstå
och analysera faktorer som har samband med patientsäkerhet och på så sätt främja
utbildning och förbättring av systemen).
7.
Europaparlamentet medger att det fortfarande är alltför få medlemsstater som
– har införlivat patientsäkerhet i sin utbildning för vårdpersonal,
– har handlingsplaner för att kontrollera vårdrelaterade infektioner,
– har vidtagit åtgärder för att förbättra vårdinrättningarnas information till patienterna
om vårdrelaterade infektioner och
– stöder forskning om vårdrelaterade infektioner.
8.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att
utöka insamlingen av jämförbara indikatorer för patientsäkerhet, och vill att samtliga
medlemsstater, med stöd av kommissionen, ska delta i detta arbete.
9.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta och förstärka det bilaterala
och multilaterala samarbetet när det gäller patientsäkerhet, på nationell och/eller
regional nivå.
Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner: allmänna rekommendationer
RR\1005520SV.doc
11/23
PE510.691v03-00
SV
10.
Europaparlamentet rekommenderar att patientsäkerheten och i synnerhet förebyggandet
och kontrollen av vårdrelaterade infektioner placeras högt på såväl EU:s politiska
dagordning som den på medlemsstatsnivå och regional och lokal nivå.
a) Åtgärder som syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten
11.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att
förbättra patientsäkerheten och, om detta ännu inte har gjorts, vidta fler åtgärder,
inbegripet handlingsplaner för att bekämpa vårdrelaterade infektioner, för att till fullo
följa rådets rekommendationer.
12.
Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att genomföra eller i förefintliga
fall förstärka
– åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör patientsäkerhet
och stärka medborgarnas ställning på detta område,
– åtgärder för grundlig och kontinuerlig utbildning på grundval av väldefinierade
standarder i patientsäkerhet för vårdpersonal och om deras egen säkerhet, särskilt
utbildningsmoduler i patientsäkerhet (som täcker olika områden såsom
medicintekniska produkter, rationell och omsorgsfull användning av läkemedel osv.)
i en eller flera olika slags utbildningar för vård- och omsorgspersonal och vårdare
samt upplysning till patienter och deras vårdare för att öka deras medvetenhet om
patientsäkerheten,
– gränsöverskridande åtgärder för patientsäkerhet, och
– åtgärder för att främja forskning om patientsäkerhet utifrån ett evidensbaserat
tillvägagångssätt med fokus på tillämpning, särskilt inom området alternativa
metoder till användning av antibiotika och hantering av antibiotikaresistens, i
synnerhet fagterapi,
– åtgärder till stöd för tvärvetenskaplig sårbehandling i medlemsstaternas
patientsäkerhetsprogram,
– åtgärder för att förebygga förekomsten och kontrollera spridningen av antimikrobiell
resistens, inbegripet utvecklingen av nya antimikrobiella medel,
13.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten att fastställa en
förteckning över läkemedel som används för annat än avsett ändamål trots att det finns
godkända alternativ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att vårdpersonal
och patienter informeras om läkemedel används på ett icke avsett sätt (off-labelförskrivning).
14.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och berörda EU-byråer att införa, eller
förstärka befintliga, former för rapportering om negativa händelser – särskilt sådana
som är kopplade till läkemedel och medicintekniska produkter – för att göra det möjligt
att fastställa ansvar i händelse av brister i vårdkedjan och lära av tidigare misstag, samt
att sprida information om dessa rapporteringsformer till allmänheten och garantera
insyn i alla förfaranden.
PE510.691v03-00
SV
12/23
RR\1005520SV.doc
15.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nytt utvärdera sina
rapporteringsformer för negativa händelser för att bedöma huruvida rapporteringen sker
i en kultur utan skuldbeläggning och att se till att vårdpersonal kan lämna information
öppet, utan att det leder till negativa konsekvenser för dem personligen.
16.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som höjer kvaliteten,
och inte bara kvantiteten, på rapporteringen av negativa händelser, så att rapporteringen
innehåller information som verkligen kan förbättra säkerheten och som gör det enkelt att
hämta ut uppgifter från systemet för en grundlig och systematisk utvärdering.
17.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i mycket större utsträckning än i dag
ta med patienternas uppgifter i de elektroniska systemen för patientsäkerhet och
negativa händelser och att systematiskt utvärdera dessa uppgifter för att förhindra
misstag.
18.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och berörda EU-byråer
att använda alla relevanta tekniska och statistiska instrument för att beskriva och
analysera negativa händelser.
19.
Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta
åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör patientsäkerhet och
stärka patienternas ställning på detta område.
20.
Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att på nytt beakta kraven på
upprättandet av en databas över bästa praxis i syfte att främja utbytet av bästa praxis
mellan medlemsstaterna. Uppgifter om negativa händelser skulle kunna förhindra dessa
komplikationer från att inträffa i framtiden och utgöra exempel på bästa praxis för
vårdgivarna.
21.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis genom en
evidensbaserad hållning och särskilt att fastställa gemensamma riktlinjer för alla
medlemsstater, på grundval av fallstudier och erfarenhetsutbyten, som ska tillämpas i
hela unionen.
22.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att när så är möjligt överföra strategier
och program för patientsäkerhet från sjukhusmiljöer till andra miljöer (särskilt
vårdinrättningar för både kortare och längre vistelser, men även patientens hem).
b) Åtgärder för att förebygga och minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner
23.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta tydliga nationella mål för att
minska vårdrelaterade infektioner och, om detta ännu inte har gjorts, vidta
kompletterande åtgärder för att förhindra och minska förekomsten av vårdrelaterade
infektioner i syfte att till fullo följa rådets rekommendationer, särskilt i fråga om att
– förebygga vårdrelaterade infektioner, såväl på som utanför sjukhus, genom en
systematisk tillämpning av One Health-synsättet, där både human- och
veterinärmedicinsk personal förbinder sig att förebygga resistenta infektioner och
minska användningen av antibiotika,
RR\1005520SV.doc
13/23
PE510.691v03-00
SV
– förbättra patientinformation från vårdinrättningar, särskilt information om
förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid dessa, och
– stödja forskning om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner, särskilt
sådana som orsakas av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA),
Clostridium difficile samt andra svårbehandlade infektioner, särskilt inom området
alternativa metoder till användning av antibiotika och för hantering av
antibiotikaresistens, i synnerhet fagterapi.
24.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa
partnerskapsavtal enskilt mellan kommissionen och medlemsstaterna eller direkt
medlemsstaterna emellan för att förebygga och lösa problemen med vårdrelaterade
infektioner på sjukhusen men även när det gäller vård i hemmet. Parlamentet uppmanar
kommissionen att stödja ytterligare insatser för förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner genom EU:s kommande hälsovårdsprogram.
Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner: konkreta åtgärder och rekommendationer
a) Förebyggande åtgärder
25.
Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina
befogenheter inom hälsoområdet, liksom att medlemsstaternas hälso- och
sjukvårdspolitik och system skiljer sig åt, men uppmuntrar ändå medlemsstaterna och
deras delegerade partner att
– säkerställa att det finns tillräckliga mänskliga, finansiella och tekniska resurser för att
se till att den vård som ges inom öppenvården i närsamhället eller sjukhusvården är
av högsta möjliga kvalitet. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att anslå tillräckliga
budgetar för patientsäkerhet och se till att den vård som ges inom öppenvården i
närsamhället eller sjukhusvården är av högsta möjliga kvalitet,
– prioritera effektiv personalplanering så att det finns tillräckligt med personal för att
hantera ökande patienttal och den därmed förbundna negativa inverkan på
infektionskontrollen.
26.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja bästa
praxis inom alla områden, även genom informationskampanjer, särskilt all praxis som
rör hygien (handhygien, sterilisering och maximal dekontaminering av instrument och
medicintekniska produkter) på sjukhus men även utanför (särskilt hemma hos
patienterna och deras familjer).
27.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella riktlinjer för
handhygien och allmän rengöring av sjukhus och vårdinrättningar.
28.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en målinriktad insats för att
förhindra felbehandlingar på sjukhus, däribland tillämpningen av WHO:s checklista för
säker kirurgi.
PE510.691v03-00
SV
14/23
RR\1005520SV.doc
29.
Europaparlamentet efterlyser mer och bättre samordnad forskning för att förebygga
vårdrelaterade infektioner.
30.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja undersökningar av utbrott på
sjukhus och hitta sätt att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner.
31.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla sina nationella rutiner för
lämplig användning av antibiotika för att begränsa spridningen av antimikrobiell
resistens och se till att antibiotikabehandling även fortsättningsvis är effektiv.
32.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla
plattformar och protokoll som gör det möjligt att överföra hälsodata och därvid
säkerställa att sådan verksamhet följer relevant europeisk uppgiftsskyddslagstiftning.
33.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa särskilda säkerhetsprotokoll
för degenerativa och funktionsnedsättande kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig
assistans utanför sjukhuset (på långtids- och medellångtidsboenden men även i
hemmet).
34.
I fråga om vård i hemmet betonar Europaparlamentet
– att tillståndet hos patienter (särskilt äldre och personer med begränsad rörlighet) som
återvänder hem efter en sjukhusvistelse bör bedömas noggrant när de lämnar
sjukhuset, särskilt för att bedöma och förebygga fallrisken,
– att patienter och deras vårdare bör få lämplig information, särskilt om frågor som rör
handhygien, nödvändig dekontaminering av återanvändbara instrument och
medicintekniska produkter, respekt för förfaranden och läkemedelsordination,
– att utrustningen bör vara engångsutrustning eller genomgå grundlig dekontaminering
om den återanvänds,
– att grundläggande försiktighetsåtgärder bör uppmuntras, särskilt i fråga om
bevarandet och användningen av läkemedel och att patienterna bör göras medvetna
om risken med användning av läkemedel som inte omfattas av godkännanden för
försäljning,
35.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förse kommissionen med information
om vaccinationsprogram för vårdpersonal, inbegripet den täckningsgrad som uppnåtts
inom vårdinrättningarna.
36.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja vårdpersonalens
informationskampanjer om hur man undviker vårdrelaterade infektioner.
37.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som gör patienternas
familjer mer delaktiga i hur de ska förhindra misstag vid medicinering och
egenbehandling.
RR\1005520SV.doc
15/23
PE510.691v03-00
SV
b) Informationsspridning och utbildning
38.
Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta specifika
upplysningsåtgärder för att öka medvetenheten om vårdrelaterade infektioner, inte
enbart riktade till hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor
och så vidare) utan även till exempelvis formella och informella vårdare och
frivilligarbetare vid sjukhus som har kontakt med patienterna.
39.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nationella riktlinjer för hur
vårdpersonal kan utbilda patienter om användningen av antibiotika.
40.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ge patienter och
vårdpersonal särskild information och utbildning om problemet med resistens mot
antimikrobiella medel.
41.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utarbetandet av bästa praxis ta
hänsyn till och ta tillvara kunskap som härrör direkt från patienterfarenheter.
c) Patienträttigheter
42.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att säkra patientförtroendet
för hälso- och sjukvårdssystemen och i synnerhet att göra patienterna aktivt delaktiga i
sin säkerhet.
43.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera patientorganisationer i
utformningen av ny lagstiftning och nya hälsoprogram.
44.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lokal nivå fastställa en myndighet
eller kontaktperson som ska ansvara för att ge patienterna information och uppgifter om
patientsäkerhet, i syfte att stärka allmänhetens förtroende för hälso- och
sjukvårdssystemen genom ökat tillhandahållande av lämplig och lättförståelig
information.
45.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att upplysa patienterna om riskerna,
säkerhetsnivån och de åtgärder som vidtas för att undvika vårdrelaterade negativa
händelser, för att garantera att patienten får ge sitt uttryckliga medgivande till den
behandling som rekommenderas och för att patienten mer allmänt ska få kännedom om
patientsäkerhet. Parlamentet vill att medlemsstaterna via lämpliga
organisationsstrukturer (t.ex. patientombudsmän), ska informera patienterna om
klagomålsförfaranden och möjligheter till rättslig prövning om vårdrelaterade negativa
händelser skulle inträffa.
46.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att
i möjligaste mån främja ett medlingsbaserat tillvägagångssätt om vårdrelaterade
negativa händelser skulle inträffa.
47.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra allmänpraktiserande
läkare att informera sina patienter om deras rättigheter samt möjligheter att klaga på och
inrapportera fel och negativa händelser.
PE510.691v03-00
SV
16/23
RR\1005520SV.doc
48.
Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina
befogenheter inom hälsoområdet. Kommissionen uppmuntras trots detta att införa
instrument för kollektiv prövning i gränsöverskridande fall om negativa händelser
inträffar i samband med att flera patienter får liknande behandling.
d) Kontroll, diagnos och uppföljning
49.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, berörda EU-byråer och medlemsstaterna
att överväga åtgärder för att säkerställa återkoppling av information om patientsäkerhet,
från vårdpersonalens men även patienternas sida. Parlamentet understryker att
rapporteringen bör präglas av öppenhet på alla nivåer.
50.
Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som gör nationella
punktprevalensundersökningar om vårdrelaterade infektioner med hjälp av ECDC:s
harmoniserade metod att regelbundet göra dessa undersökningar, samt uppmuntrar
samtliga medlemsstater att införa sådana undersökningar. Parlamentet uppmanar med
kraft kommissionen att titta närmare på Global Microbial Identitfier-initaitivet1, som
stöds av en lång rad forskare i hela världen, och som kan övervaka och avslöja
alarmerande vårdrelaterade infektioner samt öka kapaciteten att reagera på spridningen
av infektioner, även gränsöverskridande infektioner.
51.
Europaparlamentet rekommenderar inrättande av regionala eller lokala arbetsgrupper
som arbetar med specifika frågor när det gäller patientsäkerhet. Det kan till exempel
inrättas arbetsgrupper som arbetar särskilt med att förebygga olyckor bland äldre,
minska risken vid operationer eller minska risken för felmedicinering.
52.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja sjukhusens och
vårdinrättningarnas inriktning på grundläggande sjukvård som till exempel observation
av patienter och bedömning av trycksår, varav det senare utgör en stort men ofta
ouppmärksammat problem för patienter både på sjukhus och i hemmet.
53.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att utifrån
medicinska behov och med beaktande av patientskyddet utarbeta riktlinjer om off-labelförskrivning av läkemedel.
54.
Europaparlamentet uppmanar ECDC att i samarbete med EMA utarbeta en förteckning
över patogener som kan orsaka allvarliga eller potentiellt dödliga infektioner och som är
antibiotikaresistenta och kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Förteckningen bör
uppdateras regelbundet med hjälp av det europeiska nätverket för övervakning av
konsumtionen av antimikrobiella medel (ESAC-net) och det europeiska nätverket för
övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-net) inom ECDC.
55.
Europaparlamentet rekommenderar att en förteckning över vårdrelaterade infektioner,
som systematiskt ska spåras på sjukhus och andra vårdinrättningar inom EU, ska
upprättas i samarbete med EMA och ECDC).
1
http://www.globalmicrobialidentifier.org/
RR\1005520SV.doc
17/23
PE510.691v03-00
SV
e) Europeiskt och internationellt samarbete
56.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillsammans med
WHO och OECD förbättra samarbetet med målet för att införa standarder i fråga om
definitioner, terminologi samt indikatorer som rör patientsäkerhet, särskilt för att
möjliggöra isolering av högriskpatienter vid ett pandemiskt eller gränsöverskridande
hot.
57.
Europaparlamentet understryker vikten av att inrätta ett effektivt europeiskt nätverk för
nationella övervakningssystem som skulle arbeta utifrån standardiserade kriterier som
ska fastställas av kommissionen och medlemsstaterna för att kartlägga och kontrollera
olika platser där spridning av vårdrelaterade infektioner har ägt rum (inklusive andra
inrättningar än sjukhus) samt smittvägar. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att
fortsätta sina ansträngningar att samla in jämförbara och aktuella uppgifter i fråga om
allmän patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Parlamentet uppmanar
medlemsstaterna att årligen offentliggöra dessa uppgifter.
58.
Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att i förefintliga fall dela med sig
av system för god praxis i fråga om allmän patientsäkerhet och i synnerhet inom
området förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner och överföring av
multiresistenta bakterier (t.ex. förebyggande av spridning av legionärssjuka via
sjukhusens varmvattensledningar).
59.
Europaparlamentet erkänner vikten av ECDC:s program om antimikrobiell resistens och
vårdrelaterade infektioner, särskilt när det gäller ansträngningarna att stödja och
standardisera övervakningen av vårdrelaterade infektioner, erbjuda vetenskapliga
utlåtanden och tillhandahålla utbildning och information.
60.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att inrätta plattformar
som gör det möjligt att utbyta uppgifter om vårdrelaterade negativa händelser och att
dessutom främja alla insamlingssystem på detta område, samtidigt som det säkerställs
att sådan verksamhet följer tillämplig europeisk dataskyddslagstiftning. Parlamentet
understryker att patienterna måste behandlas med iakttagande av etiska principer och
skyddet av personuppgifter.
61.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att
få till stånd stimulansåtgärder för utvecklingen av nya antibakteriella läkemedel.
Stimulansåtgärderna bör ingå i ett lämpligt europeiskt regelverk med syftet att
uppmuntra samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att ge ny fart åt
forskning och utveckling på det antimikrobiella området.
62.
Europaparlamentet uppmuntrar EU att inom ramen för det åttonde ramprogrammet för
forskning som inleds 2014 samfinansiera forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet,
vårdrelaterade infektioner och resistens mot antimikrobiella medel.
f) Övervakning och rapportering
63.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förlänga
övervakningsperioden över vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra
PE510.691v03-00
SV
18/23
RR\1005520SV.doc
rekommendationen om patientsäkerhet, inbegripet förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner, med ytterligare minst två år.
64.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med ECDC
inom området för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Parlamentet
uppmanar särskilt de nationella myndigheterna att regelbundet begära att ECDC
genomför kontroller på plats och att offentliggöra de rapporter som ECDC har lagt fram
för dem. Vidare betonar parlamentet i detta avseende vikten av att i framtida
budgetramar säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till ECDC så att det kan fullfölja
sitt samordnings- och övervakningsuppdrag.
65.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, Regionkommittén och medlemsstaternas regeringar.
RR\1005520SV.doc
19/23
PE510.691v03-00
SV
MOTIVERING
Patientsäkerhet: en stor folkhälsoutmaning i Europeiska unionen
Tillgången till säker hälso- och sjukvård är en grundval för hälso- och sjukvårdssystem av hög
kvalitet. Det är även en erkänd grundläggande rättighet som Europeiska unionen, dess
institutioner och EU-medborgarna värdesätter. Patienterna har följaktligen rätt att vänta sig att
alla ansträngningar görs för att garantera deras säkerhet.
Hälso- och sjukvården är ett område som är förenat med stora risker eftersom negativa
händelser i samband med vård (och inte i samband med den medicinska åkomma som
behandlas) kan medföra allvarliga skador, komplikationer och lidande och till och med leda
till att patienter avlider. Vissa negativa händelser är kopplade till oundvikliga risker vid
nödvändiga ingrepp eller nödvändig medicinering. Andra orsakas däremot av medicinska
misstag och luckor eller brister i vårdkedjan som skulle kunna undvikas.
Man uppskattar att 30–40 procent av de vårdrelaterade negativa händelserna, inom såväl
sjukhusvården som öppenvården i närsamhället, skulle kunna undvikas. Vårdrelaterade
infektioner drabbar uppskattningsvis i genomsnitt 5 procent av alla intagna patienter, det vill
säga 3,2 miljoner personer varje år i EU, och är den direkta orsaken till att 37 000 av dessa
avlider. Vårdrelaterade infektioner skulle kunna undvikas i minst 20 procent av fallen. Äldre
och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt känsliga för sådana infektioner, och
utvecklingen av antibiotikaresistens gör det ofta svårare att bekämpa infektionerna.
Patientsäkerheten bidrar framför allt till en förbättrad livskvalitet. De skador som patienter får
till följd av vårdrelaterade negativa händelser medför dock även en tung börda för samhället,
som blir ännu tyngre i tider av ekonomisk kris. I vissa medlemsstater ökar exempelvis
förekomsten av Clostridium difficile-infektioner, som utgör cirka 5 procent av alla
vårdrelaterade infektioner i Europa och är den misstänkta orsaken i 2 procent av de fall då
patienter får läggas in på nytt. De ekonomiska effekterna på de europeiska hälso- och
sjukvårdssystemen uppskattades 2013 till 3,7 miljoner euro. Förutom att förbättra för
patienterna utgör samtliga investeringar på patientsäkerhetsområdet därför en potentiell
besparingsmöjlighet. Den prioritet som ges åt patientsäkerhet bidrar således till lägre
kostnader för behandling av patienter som drabbats av vårdrelaterade negativa händelser och
även till en bättre användning av finansiella och mänskliga resurser. För att nå dessa mål kan
patientsäkerheten förbättras betydligt på olika sätt.
Sammanfattning av rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande
och kontroll av vårdrelaterade infektioner
I rådets rekommendation (2009/C 151/01) av den 9 juni 2009 förordas därför att ett antal
åtgärder vidtas för att förbättra patientsäkerheten i EU.
a)
I rekommendationens första avsnitt, som handlar om allmän patientsäkerhet, uppmanas
medlemsstaterna att vidta ett antal åtgärder för att minimera risken för att patienter
lider skada vid hälso- eller sjukvård. Särskilt följande åtgärder rekommenderas:
– Att stödja upprättande och utveckling av nationella strategier och program om
patientsäkerhet.
PE510.691v03-00
SV
20/23
RR\1005520SV.doc
–
–
–
Att stärka patienternas ställning.
Att upprätta system för rapportering och återkoppling om negativa händelser.
Att främja åtgärder för utbildning och fortbildning i patientsäkerhet för
vårdpersonal.
– Att utveckla forskningen på området.
I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna även att utbyta kunskaper,
erfarenheter och bästa praxis och att klassificera och mäta patientsäkerheten på EUnivå genom att samarbeta med varandra och med kommissionen samt med andra
berörda europeiska och internationella organ.
b)
Det andra avsnittet rör förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner.
Medlemsstaterna uppmanas att på lämplig nivå anta och införa en strategi för
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Inom ramen för den
rekommenderade strategin förordas vårdhygieniska åtgärder på medlemsstatsnivå eller
regional nivå eller vid vårdinrättningarna (särskilt upprättande av aktiva
övervakningssystem, utarbetande och tillhandahållande av riktlinjer, genomförande av
utbildning och fortbildning för vårdpersonal, åtgärder för information till patienterna
och stöd till forskningen om vårdrelaterade infektioner).
Preliminär utvärdering av uppföljningen av rådets rekommendation om patientsäkerhet
och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner
I november 2012 offentliggjorde kommissionen, på grundval av rapporter från
medlemsstaterna, en sammanställning av de åtgärder som medlemsstaterna hade vidtagit för
att rätta sig efter rekommendationen.
De flesta medlemsstater uppgav att de vidtagit flera av de åtgärder som anges i
rekommendationen:
–
–
–
–
–
–
När det gäller den allmänna patientsäkerheten har de flesta medlemsstater byggt in
patientsäkerhet som en prioriterad fråga i hälso- och sjukvårdspolitiken.
När det gäller utbildning i patientsäkerhet har de flesta länder vidtagit åtgärder vid
vårdinrättningarna.
När det gäller system för rapportering och återkoppling har de inrättade systemen
möjliggjort information om befintliga brister och förbättrats avsevärt, det finns dock
utrymme för ytterligare förbättringar.
När det gäller att stärka patienternas ställning har betydande ansträngningar gjorts,
främst i sjukhusmiljön.
När det gäller forskningen framhäver man i rapporten inrättandet av nationella
forskningsprogram om patientsäkerhet i samtliga medlemsstater.
När det gäller förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner har de flesta
medlemsstater vidtagit olika åtgärder för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade
infektioner, generellt sett i linje med strategierna för återhållsam användning av
antimikrobiella medel inom humanmedicin och/eller strategier för patientsäkerhet.
Samtidigt har åtgärder vidtagits på EU-nivå, särskilt i form av finansiering av flera initiativ, i
synnerhet inom ramen för EU:s program på hälsoområdet eller det sjunde ramprogrammet för
forskning (till ett sammanlagt belopp på 16 miljoner euro).
RR\1005520SV.doc
21/23
PE510.691v03-00
SV
De rapporter som medlemsstaterna har upprättat och som sammanställts av kommissionen
visar att det, trots de framsteg som har gjorts sedan 2009, fortfarande finns utrymme för
förbättringar.
Föredragandens ståndpunkt och sammanfattning av de viktigaste rekommendationerna
Föredraganden konstaterar att vissa åtgärder som rådet rekommenderar för att förbättra
patientsäkerheten i medlemsstaterna än så länge bara har vidtagits av ett begränsat antal
medlemsstater och att det fortfarande finns utrymme för förbättringar när det gäller såväl
sjukhusvård som annan vård, särskilt i fråga om patienternas ställning, utbildning av hälsooch sjukvårdspersonal och vårdgivare i vidare bemärkelse. Vidare konstaterar föredraganden
att det krävs fortsatta ansträngningar för att upprätta europeiska nomenklaturer i fråga om
patientsäkerhet och införa europeiska riktlinjer för bestämmelser om patientsäkerhet.
Föredraganden konstaterar för övrigt, särskilt när det gäller vårdrelaterade infektioner, att
vissa åtgärder som rådet rekommenderar för att förebygga och kontrollera vårdrelaterade
infektioner i medlemsstaterna hittills bara har genomförts av ett begränsat antal länder och att
det fortfarande finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller patientinformation och
även stöd till forskning om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner.
Föredraganden uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att vidta (eller stärka befintliga)
åtgärder för att stärka medborgarnas ställning i fråga om patientsäkerhet och förebyggande
och kontroll av vårdrelaterade infektioner, åtgärder för utbildning och fortbildning av
vårdpersonal men även av patienter och deras vårdare, gränsöverskridande åtgärder och
åtgärder för att främja forskning om patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner.
Föredraganden uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för harmonisering
av klassifikationer och insamling av jämförbara indikatorer. Föredraganden uppmanar
medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att i möjligaste mån främja ett
medlingsbaserat tillvägagångssätt när vårdrelaterade negativa händelser inträffar och
uppmuntrar införandet av harmoniserade ersättningssystem på EU-nivå.
Med tanke på den åldrande befolkningen i EU och den oroväckande utvecklingen av resistens
mot antimikrobiella medel betonar föredraganden att patientsäkerheten, och särskilt
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner, bör få en viktig plats såväl på
EU:s politiska dagordning som på medlemsstatsnivå och regional och lokal nivå.
Föredraganden framhåller särskilt vikten av att medlemsstaterna avsätter tillräckliga medel,
särskilt budgetmedel, för patientsäkerhet. När det gäller förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner framhåller föredraganden det mervärde som ECDC ger genom sin
samordnings- och övervakningsverksamhet. Vidare betonar föredraganden vikten av att i
framtida budgetramar säkerställa ett tillräckligt och varaktigt stöd till ECDC så att ECDC kan
fullfölja sitt samordnings- och övervakningsuppdrag.
I rådets rekommendation uppmanas kommissionen att bedöma i vilken utsträckning de
föreslagna åtgärderna fungerar effektivt. Eftersom vissa åtgärder har inletts alldeles nyligen
eller ännu inte har vidtagits stöder föredraganden förslaget om att utarbeta en andra rapport i
juni 2014.
PE510.691v03-00
SV
22/23
RR\1005520SV.doc
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande
25.9.2013
Slutomröstning: resultat
+:
–:
0:
Slutomröstning: närvarande ledamöter
Elena Oana Antonescu, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi,
Sergio Berlato, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Biljana Borzan, Milan
Cabrnoch, Spyros Danellis, Chris Davies, Jill Evans, Elisabetta Gardini,
Matthias Groote, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach,
Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter
Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan,
Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova,
Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries,
Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Horst
Schnellhardt, Richard Seeber, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore
Tatarella, Thomas Ulmer, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
58
0
0
Slutomröstning: närvarande suppleanter Margrete Auken, Erik Bánki, Mark Demesmaeker, Jutta Haug, Marusya
Lyubcheva, Miroslav Mikolášik, Vittorio Prodi, Renate Sommer,
Rebecca Taylor, Vladimir Urutchev, Anna Záborská, Andrea Zanoni
Slutomröstning: närvarande suppleanter Ioan Enciu, Sabine Lösing, Kerstin Westphal, Dubravka Šuica
(art. 187.2)
RR\1005520SV.doc
23/23
PE510.691v03-00
SV
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards