©Copyright Torun Paulsson/Jennie Mattsson Nåntunaskolan 2006-03-20 Uppsala Tekniklektioner från förskoleklass till år 5 Lite tips och idéer för dig som precis ska börja undervisa i teknik. Definition av ämnet, år 3 -5: Teknik är människans metoder att uppnå något genom att använda olika föremål. Definition av ämnet, F-2: Teknik är allt människan uppfunnit. Förskoleklassen Modell av lekplatsen! Lektion 1: Tekniska begrepp/aspekter: olika material, ritningar, olika lösningar på problem. Hur? • Inledning med hemliga påsen. Där fanns flera olika material: glas, papper, plast, skinn, trämaterial, metall m.m. • Saga Mulle Meck bygger hus. Stoppa och prata om ritningar: Mulle Meck utgår från en ritning i sagan. • Gå ut och titta på lekplatsen på skolgården. Ställ frågor med anknytning till material och byggnadssätt. Till exempel varför har vi inte en klätterställning gjord av glas? Varför är inte gungan gjord av spikmatta? Toka gärna till det med orimliga kontraster till verkligheten så att barnen förstår vad Du vill få fram. • Låt därefter barnen rita en ritning av deras drömlekplats. Lektion 2: Tekniska begrepp/aspekter: skala, grunden först. Hur? • Hemliga påsen med flera saker i olika storlekar. Modellen ska vara utifrån samma skala. Alla fick därefter en liten träfigur att ha som sin egen gubbe. • Samlade alla olika drömlekplats- förslag på tavlan. Var och en fick sedan välja ut en sak som de ska bygga. Vad var och en valde skrevs upp på blädderblocket. • Barnens små gubbar målades och kläddes i lämpliga ”kläder”. • Vi läste resten av Mulle Meck bygger hus och pratade om hur viktigt det är att man börjar bygga grunden på huset. • Vi letade sedan efter material att börja bygga den utvalda delen av lekplatsen i. Var och en fick en storleksanpassad platta att bygga sin del av lekplatsmodellen på. Det fanns två storlekar. De som skulle bygga på höjden fick mindre plattor än de som byggde på längden/bredden. Teknikplanering för år 1 Lektion 1: En inledning om vad teknikämnet innebär. Prata om boktryckarkonsten och trycka på kort. Det finns färdiga mallar till tryckningen och vi kan göra egna potatistryck med. Här visas varje steg med hjälp av flanomaterial. Barnen får göra flera kort om de hinner. Lektion 2: Vi inleder med en sorteringsövning där de får lägga pennor utmed en tidslinje och försöka lista ut i vilken ordning pennorna tillverkats. Korten de gjorde förra veckan tas fram igen och den här gången får de prova på att skriva med fjädrar och bläck. Först får de prova på ett kladdpapper och sedan på sina kort. Det finns fjädrar åt var och en och bläcket kan hällas upp på mindre plattor/burkar så att de slipper vänta på varandra. Lektion 3: Barnen får börja med att sortera vanligt förkommande saker. Det ska handla om olika sätt att försluta saker (lim, tejp, knappar m.m.). Idag får barnen vika kuvert till sina kort. När de är klara med det får de lägga i korten och vi förseglar kuverten med lacksigill. Förslag på hur man kan fortsätta arbetet under våren: Ett förslag är att vi bygger upp en stad. Barnen kan fundera på vad som behövs i en stad för att få den att fungera. Då kan vi få in olika aspekter, t.ex. infrastrukturen i form av vägnät, transport i form av flyg och lastbilar, elektricitet, sophantering i form av förbränning, och en massa andra saker. Barnen kan bygga modeller av bilar och annat och sedan kan vi kanske göra riktig belysning och annat. Till alla i år 3 på Nåntunaskolan! Vi har upptäckt att det finns dinosaurieägg på vår planet! Det vore en katastrof om dessa kläcks på Tellus. Tänk om det blev en massa dinosaurier, som tog över jorden! Vi har hittat en avlägsen planet där äggen kan kläckas utan att skada någon levande varelse. Problemet är nu att vi inte har en bra landningskapsel för äggen. Vi tänkte skicka dem med ett rymdskepp och sedan släppa dem ner på marken med hjälp av kapseln. Nu undrar vi om ni kan göra en prototyp av en rymdkapsel med förslag på olika material. Vi har vissa krav: 1. Kapseln ska gå att släppa från 2 meters höjd utan att äggen tar skada. 2. Materialet ska vara så miljövänligt som möjligt, för att inte skada den nya planeten. 3. Vi behöver bra beskrivningar av hur man bygger kapslarna, både med bilder och med ord. 4. De kapslar, som inte fungerar bra, behöver vi få veta vad som gick fel för att vi ska slippa göra samma misstag. Det är bråttom! Vi vill ha allt färdigtestat till 29 november. Om ni inte tar er an uppdraget får vi ge det till någon annan skola. Men vi hoppas att ni kommer att fixa det här! Tack för all hjälp! Hälsningar från Nurot Sonplaus, chef för rymdforskning i Uppsala. År 4 Vikingaskeppen förflyttas Inledande övning: Låt barnen försöka flytta olika saker utomhus. Vad går lätt att flytta och vad går inte lika lätt? Hur ser underlaget ut? Hur påverkar underlaget det vi ska flytta? Uppgift: Leta reda på en stock utomhus. Flytta den med hjälp av mindre, runda stockar, på samma sätt som vikingaskeppen förflyttades över land. Avslutande: Vad upptäckte barnen när de arbetade? Hur kommunicerade dem? Vad behöver man tänka på om man ska flytta ett skepp på det sättet någon mer gång? Gör en gemensam ”tipslista” på blädderblock eller dylikt. Nät Inledning: Titta på olika saker som vi äter och diskutera hur man har fångat dem eller på annat vis bearbetat dem innan de kommer till kylskåpet. Till exempel kan man använda fisk, mjöl, spaghetti, mjölk m.m. Drag paralleller till vikingatiden och hur de var tvungna att göra då för att få samma saker. Material: Mattvarp. Övning: Dela in barnen i små grupper om tre eller fyra barn i varje. Låt dem utifrån beskrivningen nedan knyta ett eget nät. Avslutning: Dokumentera hur barnen gick till väga och vad som var svårt i skrivhäften. Kallsmide Sorteringsövning: Sortera verktygen i verktygslådan. Låt barnen tänka ut ett eget sätt och prata om de olika förslagen. Material: Verktygslådor, metalltråd (grövre), skruvstäd, hörselskydd, bänkskivor som skyddar borden. Uppgift: Gör ett vikingasmycke av en metalltråd. Forma genom att bearbeta metallen med hammaren samtidigt som metallen är fastsatt i skruvstädet. Det kan också vara bra att använda sig av en plattång. Avslutningsvis: Låt barnen skriva ner i sina skrivhäften hur de gjorde sitt smycke och vad som var svårt och vad som var lätt. Därefter kan de skriva ner det hela en gång till på en skylt och ställa ut det tillsammans med smycket på en anslagstavla i skolan. Stentyngd varp Inledande samtal: Vad har vi för olika sorters tyger i kläderna vi har på oss? Titta på barnens kläder och låt dem först prata parvis om varifrån kläderna kommer och vad de är gjorda av. Prata sedan om det i stor grupp. Material: En käpp per grupp, varptråd, stentyngder och garn. Uppgift: Se beskrivningen nedan. Runor Material: En rundstav av trä, vassa knivar, tvingar att fästa staven vid ett bord, skyddsskiva. Uppgift: Barnen ristar in sitt namn med runor i en trästav. Tänk på att fästa staven ordentligt med en tving och att skydda bordet. De som vill kan färglägga runorna med en röd penna. Avslutning: Låt barnen beskriva hur de gjorde i sina skrivhäften. År 5 Medeltiden ”Robin Hood”: Sorteringsövning: Lägg fram det som ni tagit med ut för att använda när ni ska göra pilbågarna; kniv, tråd och ringarna. Lägg till material från platsen: sten, trä, blad m.m. Låt barnen hitta på egna sätt att sortera sakerna på. Man kan ha material, ursprung, tillverkning (fabrik eller handarbete) och många fler utgångspunkter. Medeltida vapen: pilbågen (prata om katapult, armborst och slangbella). Alla får tillverka en egen pilbåge. Man kan slå upp pilbåge/långbåge i National encyklopedien om man vill ha lite mer fakta. Människan har använt sig av pilbåge i mer än 10000 år och det finns folkslag som gör det än idag. Under medeltiden utvecklades pilbågen och användandet var mer utbrett. Många tänker kanske på Robin Hood som antas ha levt på 1100-talet och som Pyle har skrivit en bok om. Det var också vanligt att barn på medeltiden i Sverige lekte med pilbågar. Material: Segt och starkt trä i pinnform (barnen får själva leta upp lämpliga pinnar), någon form av tråd t ex mattvarp, knivar och eventuellt rockringar. Uppgift: Var och en får göra en pil och en pilbåge. Vi hänger upp rockringar på olika avstånd och höjder. Barnen får sedan skjuta genom ringarna och tävla i träffsäkerhet. Avslutning: Låt barnen berätta vad som var bra eller mindre bra med deras pilbågar. Vad kan de ge för tips till varandra för att det ska gå bättre nästa gång? Om någon har en exceptionellt bra båge kan man låta de andra prova och se vad det är för skillnad mellan bågarna och pilarna. Katapult: Sorteringsövning: Använd verktygslådornas innehåll och låt barnen ge förslag på sortering av verktygen. Förslag på material: blompinnar, fotoburkar eller andra små plastburkar, ståltråd, limpistoler med lim, en bit av en plastpåse och småstenar. Uppgift: Bygg en katapult! Låt eleverna själva förklara hur en katapult fungerar. Ställ frågor kring vad det är som gör att ena sidan slungas iväg. När barnen förstått konceptet kan man ta fram en katapult och visa. Därefter får de bygga en och arbeta i par. Se beskrivningen nedan. Avslutande övning: För att se om alla har förstått hur en katapult fungerar kan man ge en skrivuppgift till barnen. Låt dem svara på frågor som till exempel hur man bygger en katapult, vad det är som gör att man kan slunga iväg föremål med den och vad den användes till under medeltiden. Kvarnen Inledning: Använd bilden på en kvarn i teknikboken. Gör övningen där man beskriver hur vinden sätter fart på kvarnvingarna och hur rörelsen överförs vidare i kvarnen ner till kvarnstenarna. Låt gärna barnen skriva ner det hela i skrivhäften. Vindkraft: Hur man utnyttjade vinden under medeltiden och hur vi gör nu. Passa på att ta med miljöaspekten av olika energikällor. Aspekter såsom ändlig energi och oändlig, växthusgaser, allt som känns att det passar med undervisningen. Material: Blompinnar, papper, sugrör, limpistoler med lim, mindre träbitar m.m. Uppgift: Bygg en vindsnurra. Barnen arbetar två och två och gör en snurra tillsammans. Det kan vara svårt att få den att rotera om den är för stor, likaså är det viktigt att det inte blir för stor friktion vid rotationsfästet. Vattenhjul Inledande övning: Vattenkraft: Hur man utnyttjar vattenkraft idag med älvarna i norr och hur man utnyttjade vattenkraften under medeltiden. Förklara hur en skvalta fungerade. Det står om skvaltor i teknikboken för år 4-6. Lärarhandledning finns också. Material: Vi samlar ihop olika ”skräpmaterial” såsom mjölkförpackningar, konservburkar och träskräp. Limpistoler med lim, spik och annat smått som kan behövas tas fram. Till de här lektionerna kan det behövas skruvstäd och verktygslådor. Även en skyddsskiva att ha på borden är bra. Uppgift: Bygg ett vattendrivet hjul. Om man vill får man försöka sig på en skvalta, men man kan göra något man själv kommer på också. Det här räknar jag med att det kan ta lite tid och jag avsätter två lektionspass till det. Låt barnen arbeta parvis. Annars blir det lätt att en del blir passiva. Vattentransport Sorteringsövning: Tag hjälp av de saker som ska användas vid lektionen och lägg till en del andra. Ungefär 10 olika föremål är lämpligt vid sorteringsövningen. Transport av vatten: Hur får vi vatten nu och hur fick man vatten till åkrar och hus i Sverige under medeltiden? Den historiska kopplingen kan göras ganska lång och innehållsrik. Vi har olika former av bevattningssystem genom tiderna. Hur ser det ut i olika länder idag? När man duschar utomlands kan det vara sämre tryck i slangen, vad beror det på? Material: Det behövs ungefär 10 meter slang vardera till fem grupper. En hink med vatten till varje grupp. Uppgift: Transportera vatten 10 meter med minsta möjliga lutning. Vi håller till på skolgården för att kunna hämta mer vatten vid behov. Var och en ska också få promenera med vatten i två hinkar en längre sträcka för att få prova på hur det känns. Teknikfriluftsdag för F-1-2! Tema: hur man använder sig av olika uppfinningar för att klara sig i naturen. Störst fokus på matlagning och bygga skydd. Vi ”steker” bröd över elden, lagar folieinpackad mat och gör en gryta över eld. År 3-4-5 Friluftsdag med tema jord, eld, luft och vatten! Det kommer vara 3 stationer som barnen går mellan under dagen. Barnen gör två stationer före lunch och en efter. Vi planerar att hålla till vid Stordammen där vi har möjlighet att arbeta med flottar i dammen, det finns eldstäder med galler till grillningen och skogen med pinnar och annat som vi kan tänkas behöva under jord- och luftstationen. Flotte åt en kotte! Här får man arbeta tre och tre med att göra en flotte åt en kotte. Innan barnen börjar bygga får de samla ihop olika sorters material som de hittar i skogen. I grupp provar vi vad som flyter och vad som sjunker. Innan man provar flytförmågan får barnen gissa om det sjunker eller flyter. När vi gått igenom det få de arbeta med sina egna flottbyggen. Material förslag: mattvarp, knivar och en såg, som lånas ut vid behov. Sten flyger högt! Här gäller det att bygga en fallskärm åt en sten. Var och en får leta reda på en egen sten som ska få en fallskärm. Barnen kastar upp stenen i luften, alla kastar vid samma tillfälle och åt samma håll, och kontrollerar att alla stenar mår bra efter fallet. Fallskärmarna gör vi av en bit plastpåse och mattvarp. Det är bara bra om eleverna provar olika sorters plastpåsar och storlekar på fallskärmarna. Material: Mattvarp, saxar, plastpåsar. Står med båda fötterna stadigt på marken! Nu ska barnen bygga en så hög ställning/torn som möjligt genom att använda det de hittar i skogen. Mot slutet av arbetspasset ser vi vilka som vann i den gruppen. Som en inledning kan man prata om hur Eiffeltornet ser ut. Det är störst nertill och smalast upptill. Varför är det så? Material: Pinnar och annat i skogen. Tänt var det här! Vid återsamlingen efter lunch provas olika materials brinnförmåga vid en av eldstäderna. Barnen får gissa vilket material som brinner bäst respektive sämst. I samband med det kan man prata om ”eldvett” och material i kläderna som barnen har på sig. Förslag på material: Tändstickor, fleece, bomullstyg, nylonstrumpa, ull, bomull m.m. Vill Du komma i kontakt med oss? [email protected] [email protected] www.Nantunaskolan.uppsalaskolor.se