Xiphias gladius - svardfisk - 206289

advertisement
Xiphias gladius
Svärdfisk
NE
NA
LC
Fiskar
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Ej tillämplig (NA)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Perciformes (abborrartade fiskar), Familj: Xiphiidae
(svärdfiskar), Släkte: Xiphias, Art: Xiphias gladius - svärdfisk Linnaeus, 1758 Synonymer:
Kännetecken
Den enda fiskarten med ett långt svärd på nosen som kan påträffas i svenska vatten.
Totallängd 445 cm, vanligen 200 cm med svärd och stjärtfena. Kropp långsträckt med tyngre framparti. Huvud
relativt kort och högt med tandlös mun och ett kraftigt förlängt, tillplattat nosparti som är något tillspetsat framtill.
Fenorna har enbart mjukstrålar. Ryggfenan är hos unga individer sammanhängande och välutvecklad från huvudet
till nära stjärtfenbasen, men efter ungefär en meters längd finns bara ett fåtal fenstrålar kvar framtill och en mycket
liten fenrest långt bak på stjärtspolen. En liknande förlust av mittpartiet sker med den smalare analfenan. Bukfenor
saknas. Bröstfenorna är smala men långa. Stjärtspolen har en kraftig ås på sidan, och stjärtfenan är kraftigt inskuren
med långa, smala och böjda lober. Fjäll finns hos unga individer men försvinner, liksom sidolinjen, vid omkring en
meters kroppslängd.
Färgen är allmänt mörk (från brun till mörkgrå) men blir ljusare mot buken. Fenorna är något mörkare än kroppen.
Fenstrålar och fjäll: D1 34-40, D2 4-5, A1 13-14, A2 3-4, P 16 V saknas. Fjäll finns endast hos unga individer.
Utbredning och status
Svärdfisk förekommer regelbundet men sällsynt och inte varje år i Västerhavet, än mer sällan i södra Östersjön.
Arten har en kosmopolitisk utbredning och finns i alla hav utom de arktiska och antarktiska.
Ekologi
Svärdfisk är en oceanisk art som finns i de övre fria vattenlagren, företrädesvis i mildtempererade och varma hav.
Födan utgörs huvudsakligen av fiskar och bläckfiskar. Den vandrar snabbt upp och ned mellan vattenlagren; ned till
600-800 meter under dagen och grundare, på mindre än 200 m djup, under natten. Svärdfisk har en särskild
uppvärmning av ögon och hjärna som gör att dessa håller sig varma även vid dykning ned till djupa, kalla vatten.
Hjärnan kan vara 10-14 °C varmare än det omgivande vattnet. Den värmande vävnaden är en specialiserad del av en
av de yttre ögonmusklerna. Man har visat att svärdfiskögats förmåga att uppfatta snabba förlopp är högre vid högre
temperatur. Svärdfisk är ständigt på vandring; till kallare vatten sommartid och mot varmare vatten för övervintring.
Leken sker under hela året i varmare hav, i Medelhavet huvudsakligen mellan juni och augusti. En hona kan avge upp
till fem miljoner ägg. I Atlanten är honor av svärdfisk lekmogna vid ca 70 centimeters längd (svärdet inte inräknat)
och hanar vid 100 cm, men på andra håll blir de könsmogna först vid större längder. Svärdfisk är fiskätare och har en
bred fiskmeny. Genom att slå med svärdet åt sidorna kan den döda eller bedöva större byten.
Övrigt
Namngivning: Xiphias gladius Linnaeus, 1758. Systema Naturae, 10:e upplagan, 1: 248.
Etymologi: gladius (lat.) = svärd: det antika latinska namnet på svärdfisk.
Uttal: [Xífias gládius]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2
Download
Random flashcards
Create flashcards