Sexologisk behandling
Inga Tidefors
Psykologiska institutionen
Göteborgs universitet
[email protected]
Sexuell hälsa
är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och
socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det är inte
endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet.
Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt
närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom
till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella
erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld.
För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste
människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas
och uppfyllas.
Sexuella rättigheter innefattar mänskliga rättigheter som
redan erkänts i nationella lagar, internationella dokument för
mänskliga rättigheter och andra överenskomna dokument.
Dessa inkluderar rätten för alla människor, fria från förtryck,
diskriminering och våld, till:
högsta möjliga hälsa i relation till sexualitet, inkluderande
tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård
att söka, få och tillägna sig information i relation till sexualitet
sexualupplysning,
respekt för kroppens integritet
fritt val av partner
att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte
frivilliga sexuella relationer
frivilligt giftermål
beslut om och när att få barn
att upprätthålla ett tillfredsställande, säkert och njutbart
sexualliv.
Vad är rimligt att förvänta sig
Inre föreställningar
Omgivningens föreställningar
Påverkan från massmedia
Sexualisering, avsexualisering eller kluvna
bilder?
Exempel på sexualitetsprestation
Freud ”den mogna orgasmen”
Reich såg sexualiteten som frigörare av
revolutionär kraft, hans idealisering av
orgasmen bidrog han till ett
prestationskrav att ha tillgång till orgasm
Ingår i att vara en ”lyckad” människa
Istället för att eftersträva multiorgasmer,
vara glad åt att i perioder ha upplevt god
sexualitet
Utveckling av det tvärproffesionella ämnet
sexologi/sexologisk behandling
Människor börjar att söka hjälp
Media lyfter fram vikten av fungerande sexualitet
Fanns i framförallt tyskland före kriget → utövarna
förföljdes, flydde eller sattes i koncentrationsläger
1947: Kinsey-institutet
1950-talet: Master & Johnson ”Human sexual respons”
1973: John Money’s bok om könsidentitet
1973: Gagnon & Simons Roll- och manuskriptteori
Sexologisk behandling
Utifrån skada: Spinalskada
Utifrån sjukdom: cancer, diabetes,
mag/tarmproblem, depression
Utifrån svårigheter att ”genomföra”
Utifrån att inte vilja ”genomföra”
Att lära ut teknik – att förstå hinder
att relatera till sig själv – att relatera till
andra
Sexleksaker och andra hjälpmedel
Vibratorer eller professionella
massageapparater
Olika bodylotions, glidmedel, väldoftande oljor
för sensuella smekningar/massage
Dildo, vagina-attrapp, vakuumpump, penisring
Erotisk litteratur, musik, doftljus, rökelse,
parfymer, bilder, filmer
Internet (www.msif.org www.sof.nu
www.cupido.no/shop )
”Det är en psykoanalytisk säkerställd iakttagelse att
intensiteten hos den känsla som oftast subjektivt
upplevs som sexuellt begär (inklusive tillhörande
fysiologiska fenomen) beror på icke-sexuella känslor
för narcissism, sadism, masochism, maktlystnad och t
o m ångest, ensamhet, tristess” (Fromm, 1976, s.
92).
”De många psykiska konflikter som sökandet efter
kärlek och tillfredställelse ger upphov till – resultatet
av kollision mellan den inre världens primitiva drifter
och yttervärldens begränsningar – tar sin början med
den allra första sinnliga relationen” (McDougall, 1996,
s. 13)
Psykoanalys→Objektrelationsteori→Anknytningsteorin
Anknytningsteorin är inte en teori om
sexualitet (förs ingen diskussion om
hetero-homo-bi eller transsexualitet)
Finns en strävan hos dagens
anknytningsteoretiker att integrera och
förstå den sexuella dimensionen
Varför är sexualiteten en arena där
fundamentala relationsfrågor
utkämpas?
Barnets mönster för framtida
interaktioner med andra individer
grundläggs med vårdgivaren och
framför allt dennes förmåga att fungera
som en trygg bas. Detta är avgörande
för hur den inre arbetsmodellen för
relaterandet kommer att se ut
Sexualitet är starkt förknippat med kroppssensationer
som i sin tur påminner oss om hur vi hade det i våra
tidiga relationer. Dessa erfarenheter är registrerade och
finns lagrade i våra kroppar. Barnets sensuella band
med anknytningspersonen påverkar vuxen sexualiteten
”Gennem sine reaktioner påvirker moderen barnet på en
meget direkte måde, barnet får herigennem sin förste
vaesentlige ‘sexualoplysning’” (Hertoft, s. 29).
Relationen som en scen för tidig anknytning
Kroppen som en scen för tidig anknytning
Samlaget som en representation för eller
reparation av tidig anknytning
I samlaget är vi vuxna, men samlaget kan också
bli en scen där vi kan komma närmast det lilla
barn som vi än gång har varit, då vi i samlaget är
fysiskt nära, klängande, klamrande hud mot hud.
För vissa kan detta vara reparerande, för andra
kan det innebära ett hot att komma i kontakt
med plågsamma minnen och kanske kan
destruktiva impulser bryta fram
Kyssen och anknytning
“Every kiss implies the vulnerability, the
closeness, the sensuality and the trust that
exist between a mother (or mother figure)
and her child” (Blue 1996, p. 15).
The link between the kiss and the early
feeding indicates that the kiss may also
represent what our early attachment was like
(Phillips 1997). Kissing on the mouth can
have a mutuality that blurs the distinctions
between giving and taking” (Phillips 1997, p.
97).
Olika inre arbetsmodeller
Den med en trygg inre arbetsmodell hittar en balans mellan
att bli beroende och att behålla sin självständighet, plågas
inte av separationsångest och har en förmåga att
kommunicera om negativa känslor. Den med en trygg inre
arbetsmodell har en bättre förmåga att bevara en
sexualitet, där spänning och trygghet kan förenas.
Den med en ambivalent/överdrivet upptagen inre
arbetsmodell har lätt att bli förälskad, tenderar att bli
”klängig”, blir lätt svartsjuk, blir överdrivet beroende av
partnern, har en oro för att bli övergiven, fokuserar
negativa känslor och relaterar genom att visa hjälplöshet.
Den med en undvikande/avfärdande/nedvärderande inre
arbetsmodell har ett pragmatiskt förhållningssätt, är
misstänksam, strävar efter att minimera negativa känslor
och har svårt såväl att söka som att ge tröst.
den som har haft det tillräckligt gott och bra i
början av livet kommer att ha större kapacitet att
hantera de begränsningar och de gränser som
alltid finns i mötet med en annan vuxen. Den
som är programmerad med ovillkorslös kärlek
kan bättre stå ut med att en sådan kärlek inte är
realistisk att få som vuxen, medan den som inte
är impregnerad med ovillkorslös kärlek, söker
desperat att finna en sådan och tror sig i varje ny
fas av förälskelse att just den nyfunne andre, ska
kunna ge den rätta sortens kärlek.
Sexualiteten i den ”icke-bondade” relationen kan ha sina
risker: Vi vet inte särskilt mycket om den andre, vare sig
om den har dolda själsliga farligheter eller om den har
smittsamma sjukdomar. I den trygga relationen, där vi har
ett inre band med den andre, riskerar vi antagligen inte en
”doktor Djäkel och Mister Hyde-överraskning”, inte heller
att smittas av HIV, gulsot eller herpes. Här tar vi en annan
risk, dvs. den att via bandet till den andre, komma i
kontakt med tidiga känslor av brist och av att vara illa
behandlad. Denna risk kan vara väl så hotande.
För en individ med en osäker och ambivalent eller för den
med en avvisande inre arbetsmodell, kan kyssen eller
blicken med den verklige andra bli en smärtsam påminnelse
om tidiga brister och därmed något som måste undvikas.
Istället för det något förklenande begreppet
”missionärsställning” kan man ur ett anknytningsperspektiv
se ”ansikte mot ansikte” samlaget, som ett sätt att
förstärka de inre banden. Det kan dock också vara förenat
med fara, dvs. inte fara i en yttre bemärkelse utan faran av
att komma i kontakt med vårt eget inre.
Klinisk tillämpning
I den blinda ”icke-bondade” förälskelsen finns oftast
ögonkontakten och kyssen med på ett intensivt sätt. När
förälskelsen ”gått över” är det inte längre någon med mig
sammanblandad individ jag kysser eller tittar länge i
ögonen utan det är någon annan, någon separat. För en
individ med en osäker och ambivalent eller för den med en
avvisande inre arbetsmodell, kan kyssen eller blicken med
den verklige andra bli en smärtsam påminnelse om tidiga
brister och därmed något som måste undvikas.
Istället för det något förklenande begreppet
”missionärsställning” kan man ur ett anknytningsperspektiv
se ”ansikte mot ansikte” samlaget, som ett sätt att
förstärka de inre banden. Det kan dock också vara förenat
med fara, dvs. inte fara i en yttre bemärkelse utan faran av
att komma i kontakt med vårt eget inre.
Kämpa på
Utforska om paret vill och vågar kyssa varandra
och om de tittar på varandra under samlaget. Om
det finns svårighet hos den ene eller båda att
vara nära, men om det ändå finns en längtan
efter större närhet och en önskan om att ”ta
kamp” för relationen → uppmuntra att ”hålla
igång” någon form av ofarligt ”bondingbeteenden” som exempelvis att hålla varandra i
handen.
Vem är ”närmsta anhörig” exempelvis vid
sjukhusvistelse?
Ha flera
leva kvar i en relation och som samtidigt
ha parallella sexuella relationer → inte se
den andre i ögonen och inte kyssas. Detta
för att undvika att ett inre band uppstår,
som kan komplicera och försvaga bandet i
primärrelationen.
Leva ”vitt”
om den ene/a vill och inte den andre/a, så
leder detta till känslor av avvisande som
kan slunga oss tillbaka till tidiga känslor
av att inte vara önskad och hos den som
”inte vill” kan detta aktivera tidiga känslor
av att inte duga.
Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv är
det rimligt att gissa att innan äktenskapet
blev ”vitt”, dog kyssen långt före samlaget
syskonliknande kärleksrelationer
Det kanske är ”bondande” för nyförälskade att
borsta tänderna ihop, men så småningom blir vi
som ett syskonpar
”ofrivilligt vita äktenskap”: den med en osäker
och ambivalent eller för den med en avvisande
inre arbetsmodell, kan sexualitet tillsammans
med någon man har ett starkt inre band med
utgöra ett hot att kastas tillbaka till tidigare
känslor av brist.
Teori och verklighet
Vi människor låter oss inte på något
entydigt sätt beskrivas av modeller
och livet innehåller för de allra flesta
kamp och svårigheter, inte minst i
nära relationer, och att det är just
detta som gör oss till vanliga,
verkliga människor
heteronormativitet och familjeidealisering
ett av många förståelseraster att lägga på sexuell
utveckling
den verkliga människan inte går att kategorisera
på det sätt som görs i teorin
i situationer, där vi mår bra, agerar vi utifrån en
inre modell. I situationer som är hotfulla, kanske
vi blir avfärdande och stöter bort andra
människor. Vi kanske i konfliktsituationer blir
”överberoende” och har svårt att släppa taget,
håller på och ”tjafsar”, om vi inte kan få den
andre att tycka lika.
Livet, precis som anknytningsteorin, innehåller fler
versioner av olycka än lycka
Avfärdande inre arbetsmodell
”Lägg din hand i min om du har lust! Jag är inte
den som stannar kvar, att ur kärlek suga märg
och must. Jag är en som kommer och far”
Hjalmar Gullberg
Överberoende inre arbetsmodell
”Närmare mig till dig, närmare födelsens härd, tag
mig varmare, tag mig närmare dig”
Gunnar Ekelöf
Trygg och realistisk kärlek?
Min älskade glömmer
att öppna bildörrar
Min älskade förstår
inte alls poesi
Min älskade somnar
framför TV-rutan
Min älskade ger mig
aldrig röda rosor
Min älskade
ser inte heller
alla mina fel
Ulla Pironi
