Reglera passionen Beskrivning av en sexualupplysningsbroschyr Birgitta Sandström Rapport nr 20 © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Förord Denna rapport ingår som en del i ett omfattande projekt vars syfte är att beskriva Svensk sakprosa från 1750 fram till idag. Studien behandlar en sexualupplysningstext som utgivits i många olika upplagor i Sverige mellan åren 1847-1955. Texten har diskuterats vid ett seminarium av deltagare i projektet. Jag vill här passa på att särskilt tacka Jan Svensson och Per Ledin för värdefulla synpunkter på tidigare versioner av denna rapport. Jag vill även rikta ett tack till Boel Englund och Luis Ajagán-Lester som initialt gav mig stöd och positiv kritik och till Ulla Terling-Hasán som varit till hjälp i den språkliga utformningen. Enskede den 16 mars 1998 Birgitta Sandström 2 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Innehåll Inledning Att läsa och tolka text – ett perspektivval Skriftens förpackning, struktur och innehåll Förändringar över tid Text som kommer och text som går Konstruktion av kroppar och sexualitet Tänkbara läsare Tystnader Diskussion Källförteckning Referenslista 3 4 10 14 17 26 34 52 53 55 61 61 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Inledning Det här är en text om sexualupplysning. Inte den dominerande, den vi förknippar med namn som Elise Ottesen-Jensen och Hinke Bergegren. Istället handlar det om en skrift som föregår dessa pionjärers arbete med svensk sexualupplysning och som sedan lever vidare vid sidan om huvudfåran. Skriften, vars titel är Tyst! Rådgivning för man och kvinna, utgavs för första gången i svensk översättning 1847. Originalet är skrivet på tyska och härstammar från 1812. Det är denna skrifts perspektiv, problemställningar och dess tänkbara läsare som behandlas i denna text. Talet om den svenska sexualupplysningen Trots att det förekommer olika framställningar och perspektiv i svensk sexualupplysningshistoria så finns vissa gemensamma kännetecken. Ofta analyseras samma historiska händelser ur samma källmaterial. Detta har lett till att vissa epoker är väl analyserade medan andra är mer eller mindre outforskade. Ett exempel på ett dokument som ofta citeras är en serie föreläsningar för medicine studerande av Carl von Linné sammanfattade i en bok med rubriken Sättet att tillhopa gå från 1770.1 Den skulle utgöra ett bevis på att det mycket tidigt i Sverige bedrevs en systematisk sexualupplysning.2 En annan i detta sammanhang mycket använd källa är texter om och av Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström.3 Hon beskrivs som en banbrytare när hon utförde sitt arbete med att undervisa i sexualhygien i Stockholms högre flickskolor redan 1897. Hennes broschyr Uppfostran och sexuell hygien 4 1 Orginaltexten, Collegium Medicinum, tror man härstämmar från en lärjunge till Linné som förde anteckningar under Linnés föreläsningar för blivande läkare. Texten är dechiffrerad av Nils Isberg 1979. 2 En skrivning som återfinns i SOU:1974:59 utgör kanske den mest omfattande genomgången av svensk sexualupplysningshistoria. 3 Andreens, A. (1956) Karolina Widerström 4 Widerström, K. (1907) Uppfostran och sexuell hygien Särtryck ur Manhem. Stockholm 4 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren är det första genomtänkta och i praktiken prövade förslaget på sexualundervisning i svenska skolor. Ett annat gemensamt drag i svensk sexualupplysningshistoria är att den ofta lyfter fram argument för eller emot sexualupplysningens effekter för utsatta, underprivilegierade grupper. 5 Det är antingen ungdomar generellt, arbetarklassens kvinnor eller kvinnor generellt, som står i fokus. De framställs antingen som vinnare eller förlorare i sexualupplysningsprojektet. Texter av Hinke Bergegren, Elise OttesenJensen, Frida Stenhoff, Ada Nilson, Alma Sundqvist, Anton Nyström – alla personer som var engagerade i eller hade ett nära samröre med arbetarrörelsen – används ofta som referenser. Ett exempel på en händelse där det ofta hänvisas till samma källmaterial, är framställningar av de strider som utspelades i samband med preventivmedelslagens tillkomst 1910. Den anarkistiske agitatorn Hinke Bergegrens tal, i Folkets Hus i Stockholm våren 1910, tilldelas en avgörande betydelse för sexualpolitiken i Sverige. Hans agerande framställs som en vändpunkt i synen på preventivmedel och sexualupplysning och som en bidragande orsak till att lagen om förbud att distribuera preventivmedel instiftades.6 Fram till dess fanns en viss parlamentarisk enighet om sexualupplysning och preventivmedel. En enighet som bestod i att endast de sjuka, icke arbetsföra grupperna inom arbetarklassen borde begränsa sitt barnafödande. Talet om sexualupplysning och barnbegränsning riktade sig endast till en begränsad del av arbetarklassen. Det var dessa grupper som behövde regleras och kontrolleras. De friska, arbetsföra arbetarna däremot skulle snarare uppmuntras till förökning.7 De tidiga socialdemokraterna hävdade att fattigdom och nöd inte enbart gick att lösa med begränsade barnafödslar utan även krävde omfattande sociala reformer. Målet var 5 Se bland annat Levin, H. (1986) och (1994). Lennerhed, L. (1994) Sandström,B. (1994), 40-år med RFSU (1973) och i Kap 3 i SOU 1974:59 som alla på olika sätt beskriver och analyserar argumenten för det samhälleligt nödvändiga i att upplysa de oupplysta i sexualfrågan. Ett exempel på händelse är preventivmedelslagens tillkomst där samtliga refererar till Hinke Bergengrens text Kärlek utan Barn. 6 Hinke Bergegren och instiftandet av preventivlagen nämns i SOU 1974:59 sid 149 Palmblad, E. (1990) sid 126 -134, Johannisson, K. 150-153, Lennerhed, L. (1994) sid 28-29, Levin, H. (1986) sid 149. 7 I handböcker avsedda för lärare i sexualundervisning utgivna mellan åren 1905 1915 samt mellan 1930 -1940 fanns i nästa samtliga fall ett kapitel om rashygien. De olika förespråkarna för rashygien hade samma mål i sikte: de skulle befria folket från fattigdom och misär. Sandström,B. (1994) 5 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren ökad levnadsstandard. Bergegren, som omfattade dessa ståndpunkter, lyfte i sitt tal 1910 fram de motsättningar som fanns under ytan. Han hävdade att kvinnan i ekonomiskt hänseende borde vara jämställd med mannen och att hennes sexualitet var lika stark, om inte starkare, än mannens. Därmed bröt han markant både mot den gängse uppfattningen att mannen av naturen var överlägsen kvinnan, vilket visade sig i hans sexualdrift, och att sexualiteten inte enbart var ämnad till reproduktion. Effekten av detta föredrag, som för övrigt trycktes i stora upplagor, 8 blev en hetsig parlamentarisk debatt vilket resulterade i en preventivmedelslag som förbjöd propaganda för preventivmedel. I den parlamentariska debatten som föregick beslutet framförde främst Alma Sundqvist, socialdemokrat och läkare, att kondomer var opålitliga som preventivmetod. Användande av preventivmedel skulle endast leda till att männen fick minskade möjligheter att disciplinera sin sexualitet.9 Lagen kom att gälla fram till 1938. I den statliga utredning som ligger till grund för 1977 års sexual- och samlevnadsundervisning finns ett omfattande avsnitt om svensk sexualupplysningshistoria.10 Där beskrivs preventivmedelslagens tillkomst främst ur den parlamentariska beslutsgångens perspektiv och berör inte den grundläggande motsättningen i synsättet på kvinnans jämställdhet. Frågan framställs som inflammerad och debatten som stundom hätsk. De båda huvudfrågorna om förhindrande av könssjukdomarnas spridning och behovet av reglering av barnafödandet ställs mot varandra och lagen röstades till sist fram med en knapp majoritet. Det intressanta är att samma år som lagen mot preventivmedelsupplysning kom, publicerades 1903 års betänkande angående åtgärder mot könssjukdomar. Detta betänkande låg sedan som underlag för 1918 års utredning om sexualundervisning i skolan. På ett förunderligt sätt lyckades man därmed särskilja frågorna om preventivmedelsupplysning och sexualundervisning. Motivet bakom sexualundervisning för den unga generationen var att minska spridningen 8 Se Lennerhed, L. (1994) Där beskrivs upplagan som 30.000. De faktum att detta tal fick så stor spridning har även bedömts som dåtidens massiva sexualupplysning där kunskapen om hur man använder kondomer och var dessa såldes spreds till grupper som tidigare inte haft den kunskapen. Därmed kom striden om preventivmedelslagen att få en direkt motsatt effekt än vad som var lagens intention. 9 Levin, H. (1989) 10 SOU:1974:59. 6 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren av könssjukdomar. Däri låg att undervisa om ”könsorganens byggnad och de mänskliga könsförhållandena.”11 Framställningen lägger tyngdpunkten på upplysning och kunskap som medel att förhindra icke önskvärda sexuella beteenden. Framtoningen i den statliga utredningen bär tydliga drag av utvecklingsoptimism. Tankefiguren att vi har gått från mörkret till ljuset, från det sämre till det bättre, beskriver väl förhållningssättet. Tilltron till den statligt reglerade sexualupplysningens, positiva effekter går som en röd tråd genom texten. Även Frida Stenhoff, som likt Hinke Bergegren var medlem i socialdemokratiska partiet i början av 1900-talet, propagerade för barnbegränsning och sexualupplysning som ett medel för arbetarklassen att uppnå rättvisa.12 De rika, menade hon, har sedan länge både kunskap och tillgång till metoder att begränsa barnantalet men de är inte särskilt angelägna att dela med sig av sina privilegier, hävdade hon. Även Elise Ottesen-Jensen, till yrket journalist och grundare av Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), uttalade sig på liknade sätt. Hon brukade i sina föredrag runt om i landet på 1920- och 30-talen berätta att en av de frågor som drev henne i hennes upplysningsarbete var ”Hur bär sig de rika åt för att inte få så många barn?” En fråga som antyder att det fanns en kunskap och en metod som var förunnat de välbeställda. Man kan utgå ifrån att dessa grupper och strömningar inte lika självklart solidariserade sig med arbetarrörelsens projekt där ekonomisk jämlikhet och sociala reformer stod i centrum. Sammanfattningsvis har tidigare beskrivningar av svensk sexualupplysning i stor utsträckning koncentrerat sig på vad som hände runt sekelskiftet och tidigt 1900-tal. Likartat källmaterial har använts och samma händelser har lyfts fram, ofta relaterat till arbetarrörelsen och socialdemokratins framväxt. Idén att via sociala reformer öka välfärden och att sexualupplysning bör riktas till underprivilegierade grupper poängteras. Andra tänkbara företeelser i svensk sexualupplysningshistoria, andra källor under andra tidsepoker kan kanske vidga bilden eller skapa nya bilder av det förflutna. 11 12 Ibid. sid 87. Sid 144 i Levin, H. (1989) 7 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva och tolka innehållet i en sexualupplysningstext med troligen stor spridning i Sverige under en lång tidsrymd. Undersökningsperioden omfattar tiden från mitten av 1800-talet till 1955 och gör inget anspråk på att vara heltäckande. Undersökningen omfattar endast en typ av publikation som utkom i många olika upplagor under denna tidsperiod. Avsikten är att frilägga innehållet i och motivet till sexualupplysning i denna text. De övergripande frågeställningarna formuleras som vad och hur det talas om sexualitet i texten och om, och i så fall hur, detta förändras över tid. Även frågor som: vad talas det inte om?, vem vänder sig texten till?, och hur legitimeras texten? kommer att analyseras. Svaren bildar underlag för en diskussion om hur talet om sexualitet kan förstås och hur detta kan relateras till det omgivande samhället och textens tänkbara läsare. Resultatet möjliggör också en diskussion om dessa texters förhållande till och släktskap med tidigare beskrivningar av svensk sexualupplysning. Material Jag har i valet av text följt principen att välja en text som kan tänkas ha haft stor spridning och därmed troligtvis lästs av och påverkat många individer under lång tid. Valet blev därmed i första hand en fråga om kvantitet. Den text om sexualupplysning som utkommit i flest upplagor och publicerats under en tidsrymd av drygt hundra år i Sverige utgör underlaget för studien. Detta urvalsförfarande ledde fram till en text som så vitt jag vet inte tidigare omnämnts eller refererats till i framställningar om svensk sexualupplysning. 13 Materialet utgörs av en skrift som utgavs för första gången i svensk översättning 1847. Den ursprungliga titeln är Tyst! Rådgivning för man och kvinna. Författaren är en man vid namn D:r Gotfried Becker. Han presenteras som praktiserande läkare och ledamot av flera lärda sällskap i Leipzig. Boken är en översättning från tyska där den första utgåvan kom 13 I Ekenstam K. (1994) är 1812 och 1916 års upplagor av Beckers skrift angivna som historiska källor. Däremot har jag inte funnit att det refereras till dessa källor i avhandlingen. Skriften tycks med andra ord inte ha använts och bearbetats närmare. 8 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren 1812. I Sverige kom regelbundet nya upplagor fram till 1955. Exakt hur många olika upplagor det handlar om och hur stor upplaga det rör sig om är svårt att säga eftersom det förekommer motstridiga uppgifter. 33 upplagor finns registrerade i Kungliga bibliotekets kartotek. 29 återfinns i dess arkiv. Långt ifrån alla utgåvor har uppgivit upplaga och ibland är ett senare upplagenummer lägre än en tidigare upplaga. Det framkommer inte någonstans hur stor varje upplaga är. Sekundärurvalet har skett efter principen att fånga upp när väsentliga förändringar i innehållet och/eller sättet att skriva skedde. Här framkommer tre perioder. Den första perioden utgörs av de utgåvor som kommer åren 1847-1898, där det skrivna innehållet är identiskt med originalutgåvan. En andra period infaller mellan åren 1899 och 1945. Då sker i förändringar i layouten och ett nytt skrivsätt konkurrerar delvis ut det tidigare. Den sista perioden kännetecknas av att delar av textinnehållet försvinner och nya avsnitt tillkommer. Den perioden varar från 1946 fram till sista utgivningsåret 1955. I detta sammanhang har fram för allt 1849, 1912 och 1946 års utgåvor använts. 1849 och 1946 års utgåvor har främst varit föremål för en innehållsmässig analys, medan 1912 års utgåva i huvudsak har använts som exempel på hur den språkliga förändringen visar sig. Övriga utgåvor har använts för en översiktlig beskrivning av denna publikation. 9 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Att läsa och tolka text – ett perspektivval Den existerande tanke- och förståelsetradition som den som skriver historien lever i utgör både en begränsning och en möjlighet att återge och tolka tidigare epoker.14 Det är kunskap om vad som segrat i ideologi och handling som gör det möjligt att ge en förklaring till varför. Uppmärksamheten kan emellertid medvetet riktas åt ett annat håll än det mest invanda. Genom att ta fasta på motstridiga strömningar, parallellt existerande tanketraditioner och ställa frågor om hur dessa skapas och upprätthålls samt söka besvara hur de olika tanketraditionerna förhåller sig till varandra, kan andra bilder och mönster friläggas.15 Den teoretiska ansatsen i denna studie är inspirerad av Michel Foucaults resonemang om relationen mellan det mänskliga vetandet och historiskt bestämda sociala praktiker. Hans intresse för diskursernas uppkomst och möjlighetsvillkor, deras släktskap, leder till en problematisering av sambandet mellan makt och vetande och de sociala praktikerna.16 Ett perspektiv som innebär att intresset i denna studie riktas mot hur sexualiteten framställs och hur texten kan tänkas referera till det omgivande samhället. Paul Ricoeur har påverkat mitt sätt att läsa och analysera denna upplysningstext.17 Hans resonemang om att det är vad texten säger som står i fokus, inte författarens intentioner, stämmer med min avsikt att göra en diskursanalys.18 Texten, till skillnad från talet, skapar distans. I talet finns möjlighet till dialog även om det finns en spricka mellan det sagda, det du uppfattar, och det som sägs. En skriven text ger möjlighet till en 14 Se f.f.sid 46-48 i Ödman, P-J. (1986) om tolkandets tidsdimesion. Detta sätt att analysera historiska skeenden finns beskriven i inledningen av Vetandets arkeologi av Foucault, M. (1972) samt i Dreyfus & Rabinow (1982). Även i Diskursens ordning (1986) är begreppet diskurs beskrivet som det förhärskande sättet att tala och tänka om ett fenomen där vem som kan tala och med vilken auktoritet står i fokus. I detta samanhang använder jag ordet diskurs som liktydigt med sättet att tala om sexualitet och sexualupplysning. 16 Foucault 1980b;1982;1972. 17 Det är f.f. i Ricoeur, P. (1986) Från text till handling som detta resonemang är hämtat ifrån men det finns även beskrivet i Uggla Kristenssons avhandling Kommunikation till bristningsgränsen 18 Se sid 92 i Ricoeur, P. (1976) Interpretation Theory Discourse and the Surplus of Meaning 15 10 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren annan sorts dialog. Textens styrka är dess svaghet därför att texten i sig är ofullbordad. Förblir texten oläst saknar den mening. Den är inte i sig själv kommunikativ utan innebörden uppstår först när någon läser den.19 Detta förhållningssätt i när- och omläsningen av utsagorna har varit ett riktmärke. Dialogen har förts mellan texten och mig själv där varje omläsning bygger på en tidigare kunskap om hur jag uppfattat textens konkreta innehåll. Som hjälp att läsa och förstå texten på nya sätt har jag återvänt till frågeställningarna som kan betraktas som ett strukturellt analysinstrument. Att finna spåret till det förflutna Att läsa en text i syfte att tolka dess innebörder och mening innebär att använda en läsart. I det här sammanhanget har den varit färgad av nyfikenhet på överraskningar i förhållande till tidigare lästa texter i ämnet, en form av jämförande läsning. Vad förenar och vad avviker? De mönster jag omedelbart såg var de välbekanta. De tolkningar jag spontant gjorde utgick från min tidigare referensram. Min ambition har varit att förhålla mig medveten och kritisk till detta och pröva möjligheten att se något annat än det omedelbara.20 När en tolkning går för lätt finns det skäl att misstänka att det beror på vår förhistoria. Där är förhållandet till tiden en viktig faktor. Jag har läst dessa historiska texter med 1990-talets erfarenhet och tanketradition. Ambitionen har varit att förstå dess innebörd i en annan tidsepok. Ricoeurs resonemang om hur man kan förhålla sig till historiska berättelser har varit vägledande för läsningen.21 Han menar att det finns tre kopplingar som gör att den historiska tiden blir till just i den fog där vårt tidsbegrepp splittras upp. Den första är kopplingen mellan 19 Se f.f sid 299- 307 i Kristensson Uggla (1994) samt sid 207-235 Ricoeur (1986) I Kristensson Uggla (1994) sid 253 finns ett avsnitt som behandlar hur tolkningsprocessen kan förstås. “Den första läsningen ger en naiv förståelse vilket är den utgångspunkt läsaren måste ta /.../ Förutom den omedelbara, naiva meningen finns en annan mening, vilken emellertid kännetecknas av att den på en och samma gång är given och dold /.../Det finns en manifest (uppenbar) respektive latent (dold) mening och den latenta meningen kan endast nås via den manifesta och till en början kan man närma sig den dolda meningen endast genom en gissning, som först därefter kan prövas“ 21 Ricoeur (1986) Från text till handling. (sv. översättning 1993). 20 11 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren kalendertiden, det vill säga dagar, högtider, årstider, år och den astronomiska tiden. Den andra kopplingen är generationsskiftet. Där traderas från generation till generation kunskap och föreställningar. Flera generationers minneskjedjor lever i en samtid. Denna traderade kunskap gör att vi är en del av det förflutna. Vi bär med oss föreställningar och tankestrukturer, ett faktum som gör det möjligt att förstå och känna igen historiskt material. Den tredje kopplingen är dokumentet som utgör det efterlämnade spåret. Spåret blir en koppling mellan upplevd tid och fysisk tid. Ett spår är det som har efterlämnats och utgör en rest från det förflutna. I detta sammanhang utgör spåret en text som skrevs i tidigt 1800-tal och som aktivt spreds ända fram till mitten av 1900-talet. Det rör sig om ett fysiskt föremål där spåret är närvarande i nuet men har förlorat sin förflutna kontext – människorna, institutionerna och känslorna är borta. På ett annat plan är spåret endast tydligt för den som kan betrakta denna lämning som ett tecken på en förfluten tid. Att följa spåret är att sammanlänka det som inte längre är med det som fortfarande finns.22 Tillvägagångssätt Min bearbetning av materialet har skett i flera led. De olika frågeställningarna har styrt mitt läsande och skapat en systematik i bearbetningen men jag har också sökt efter frågor som texten erbjuder. Vid den första läsningen har frågan om vad det talas om lett till en koncentration på innehåll och struktur och dess förändring över tid. Underlaget har bestått av samtliga upplagor. Kontinuiteten och de eventuella brotten mellan de olika utsagorna kan visa på hur beständiga eller flyktiga olika föreställningar är. Exakt när och på vilket sätt förändringar i textinnehållet sker är en fråga som hänger samman med detta. Här kräver förändringar av alla slag en rimlig förklaring. Förändringarna kan bero både på tillfälligheter och medvetna handlingar korrelerade till omvärlden. Hur texten är förpackad ger ledtrådar till vilka spridningsvägar dessa texter hade. Även pris, framsidestext, bilder och annonser kan ge en fingervisning om vem den tänkte läsaren är. Här möjliggörs en avläsning av de rådande samhälleliga föreställningarna, 22 Ibid. 12 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren men också hur texten påverkar dessa. Den första läsningen innebar även en analys av hur texten legitimeras. Genom att lyfta fram och beskriva vilka auktoriteter som implicit och explicit åberopas, synliggörs hur inflytande och bildningsmönster från andra institutioner och discipliner ser ut och hur dessa bindningar förändras över tid. I den första bearbetningen utkristalliserades mycket tidigt ett par ämnesområden: kroppen och kroppssvätskornas betydelse. Ett tredje område som senare framträdde var vikten av sexuell återhållsamhet där förhållandet mellan natur och kultur ofta lyfts fram. Dessa olika ämnesområden har sedan styrt efterföljande omläsningar i 1849 och 1946 års upplagor. Jag har systematiskt sökt efter utsagor som implicit och explicit talar om dessa ämnen, först i den tidigaste utgåvan och sedan i den senaste utgåvan. Fokus har riktats på framställningar av mannens och kvinnans kropp och sexualitet i avsikt att klarlägga hur det sociala könet skapas. Både den språkliga framställningen och innebörden i texten har tolkats för att söka svaret på hur konstruktionen av kvinnans och mannens kropp och sexualitet framställs. 1912 års utgåva har framför allt använts som exempel på hur den språkliga framställningen förändrades under denna period. Hur det talas om sexualitet gäller dels den språkliga framställningen dels tänkbara innebörder i det skrivna. Vädjande, resonerande, uppmanande eller argumenterande skrivstilar berättar något om hur författaren vill att ämnet ska uppfattas. Vid ytterligare en omläsning har jag sökt svaret på vem den tänkbara läsaren kan vara. Där har utsagor använts som säger något om miljöer och personer. Sättet att skriva, miljö- och personbeskrivningar samt bildmaterialet ger en vink om vem texten vänder sig till. Detta ger möjlighet att reflektera över vilken social praktik som upprätthålls. En diskurs formande är beroende av en social praktik. Genom att någon läser, praktiserar en viss sexualitet, påverkar och upprätthåller han eller hon denna diskurs. Texten appellerar till vad människor faktiskt bör göra och tänka. Det innebär att historiska texter ger möjlighet att resonera kring hur en tänkt läsare faktiskt handlade och tänkte. Under samtliga genomläsningar har uppmärksamheten även riktats mot vad som inte talas om. Dessa tystnader ger möjlighet att resonera kring denna diskurs avgränsning. I framställningen markeras citaten med inskjuten marginal. Efter samtliga citat anges utgivningsår. 13 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Skriftens förpackning, struktur och innehåll Skriften borde kunna benämnas broschyr eller småskrift. Den allra första upplagan, liksom den andra, är bunden medan de senare är häftade. I 1849 års utgåva börjar skriften med ett Företal och en Inledning. I företalet och inledningen motiveras skriftens tillkomst. Resten består av fyra huvudavsnitt: Råd före samlaget, Råd vid samlaget, Råd efter samlaget samt ett avsnitt som benämns Bihang. Första avsnittet Råd före samlaget innehåller fyra kapitel. Kap I innehåller Allmänna föreskrifter som argumenterar för vikten att ge råd i dessa frågor och ett avsnitt Den manliga Säden som beskriver kroppsvätskor generellt och den manliga säden specifikt. Kap II, Nödvändigheten av måttlighet, beskriver fysiska och psykiska konsekvenser av odisciplinerad sexualitet. Kap III, Allmänna föreskrifter om när samlaget bör eller icke bör njutas, redogör för hur ofta och när under året samlaget bör utföras, hur samlaget påverkar den manliga säden och kvinnors och mäns förhållande till sexualitet. Ett avsnitt i detta kapitel heter Särskilda villkor för samlagets större eller mindre skadlighet. Där nämns olika sjukdomstillstånd som förvärras av samlag och vikten av munterhet och lust vid samlaget för avkommans beskaffenhet. Kap IV, Om lämpligaste tiden för samlagets utövande, talar om när på dygnet samlaget helst bör utföras. Råd vid samlaget, som utgör det andra huvudavsnittet, består av två underavsnitt. Det ena Huru skall samlaget förrättas berättar om vikten av att kroppsvätskorna blandas samtidigt där kvinnors kroppar och deras rörelse har betydelse för fertiliteten. Den andra rubriken lyder Den för samlaget lämpligaste ställning. Där argumenteras för den rätta samlagställningen, konsekvenser av kvinnors sexuella lust och olust, hur kvinnor ska förhålla sig till mannens sexuella behov och vikten av gemensam säng. Det tredje avsnittet, Råd efter samlaget, talar om hur befruktningen kan understödjas. Hvad qvinnan har att iakttaga efter samlaget beskriver 14 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren vikten av stillsamhet både strax efter samlaget och i största allmänhet. Hvad mannen har att iakttaga efter samlaget talar om vikten av vila strax efter samlaget men även om behovet av stärkande föda dagen efter. Det sista avsnittet, Bihang, består av två kapitel. Det första, Omständigheter, som angå samlaget i allmänhet, har tre underrubriker. Under den första, Samlag utom äktenskapet, beskrivs riskerna för könssjukdomar och tillvänjning vid glädjeflickor. I det andra avsnittet, Medel som påstås reta till samlag, berättar om olika födoämnens påverkan på sexuell lust. Det tredje, Villkor för dem som önska de blifvande barnen friska vackra och qvicka, talar om vikten av att samlaget utförs i estetiskt tilltalande miljöer och om årstidens påverkan på avkomman. I det andra kapitlet, Beskrivning om byggnaden och beskaffenheten av de båda könens födslodelar, redogörs först för Mannens könsdelar som benämns som Pungarne, Testikel, Bisten, Sädesgången, Sädesblåsorna, Blåshalskörtel och Urinröret. Under rubriken Qvinnans födslodelar beskrivs Venusberget, Mandeln eller Kittlaren, Möhinnan eller Hymen, Moderslidan, Lifmodren, Äggstockarne och Modertrumpeterna. Beskrivningen är detaljerad med genomgång av de olika kroppsdelarnas anatomi och fysiologi. De sista sidorna ägnas åt att spekulera i hur befruktning egentligen går till. Bild saknas elektroniskt Skriftens omslagsbild under de första 50 åren. Bild saknas elektroniskt Omslagsbild till 1946 års upplaga. 15 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Bild saknas elektroniskt Bild saknas elektroniskt Bild saknas elektroniskt Bild saknas elektroniskt 16 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Förändringar över tid De två första utgåvorna är inbundna i A6-format och kostade 32 shilling banco. Det går inte direkt att utläsa hur skriften försäljs eller distribueras, men man kan förmoda att försäljningen delvis skedde via postorder. I senare upplagor finns nämligen ett utbud av andra skrifter som kan beställas från olika postorderförlag. Efter de första två inbundna utgåvorna trycks skriften som häfte med mjuka pärmar. Formatet är A6 fram till 1872 för att sedan med några undantag (1883, 1898, 1900 och 1912) åter ges ut i A5-format. I A6-formatet är sidantalet ca. 120 och i A5 ca. 80. När det gäller skriftens struktur och innehåll sker obetydliga förändringar ända fram till 1946. Förändringarna består framförallt av att framsidesbild och insidesillustration växlar. 1872 kom en ny framsidesbild men 1883 används åter igen originalbilden. Sammanlagt rör det sig om 11 olika förlag/ tryckerier som ger ut denna skrift under dess omloppstid. Det tycks inte ha påverkat vare sig bildvalet eller textinnehållet. Det framstår snarare som något slumpartat vilken framsidesbild och även titel som används. Man kan förmoda att texten och ibland även bilderna köptes över mellan de olika förlagen och användes utan djupare tanke. Det skulle kunna förklara varför det under vissa perioder inte förekommer några bilder alls och varför de sedan plötsligt återkommer. Ibland är bilderna också spegelvända, vilket kanske kan uppstå i en överflyttning mellan olika tryckerier. De två första utgåvorna, 1847 och 1848, är identiska vad gäller textinnehållet utom på en punkt. Titeln på 1847 års utgåva är Tyst! Rådgifvare för man och kvinna. Den ändras 1848 till Tyst! Oumbärlig rådgifvare för nygifta med en annan formulering på insidan: Tyst! Oumbärlig rådgifvare för Älskade och nygifta. Det är samma förlag och tryckort och texten är tryckt i fraktur. Dessa två olika titlar förekommer under hela skriftens utgivningstid. Skriftens omslagsbild under de första 50 åren består av en sängkammarbild med en liten ängel sittande på 17 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren sänghimmeln (se bild sid 19). Därefter kommer några utgivningsår där endast titeln finns på framsidan. 1946 består framsidan av en blundande liggande kvinna iklädd svart linne, korsett och svarta strumpor (se bild sid 20) och 1954 består framsidan av en avbildad staty med en stående man som vilar sina armar på en sittande kvinnas huvud. På orginalutgåvan förekommer en bild på första uppslaget som sedan aldrig återkommer. Bilden bär titeln Amor och Psyche och föreställer en stående vingförsedd muskulös man som blickar bort i fjärran. På knä sitter en kvinna som med huvudet lätt på sned tittar upp mot mannen (se bild sid 21). Den bild som annars flitigast förekommer inuti boken är Paret, som förekommer i olika versioner (se bild sid 22 och 23). Den bilden återfinns till och från ända fram till 1887 då en anatomisk bild på ett kvinnligt bäcken i genomskärning med samtliga könsdelar namngivna dyker upp (se bild sid 24). Till den bilden finns ingen bildtext och det hänvisas heller inte till bilden någon annanstans i skriften. Paret återkommer 1898 och i den senaste utgåvan 1955. Layouten och språkbruket samspelar i förändringen även om språket genomgår en anmärkningsvärt liten förändring över tid. Annonser I slutet av 1800-talet dyker annonser för andra småskrifter upp för första gången. Titlarna varierar och det rör sig både om sexualupplysningstexter och allmänna upplysningstexter. I 1889 års utgåva kan man finna titlar som berör sexualitet och sexualupplysning på olika sätt. Några exempel är: Rådgifvare för Ynglingar och män som vilja göra lycka hos Det täckta könet av Prof A Eberrhad /:de uppl 224 sid Pris 1:50:- och Konsten att kyssa utgiven av förlaget Kärlekens barometer som beskrivs som ”En liten julklapp för Herrar och Damer” och kostar 50 öre. Tio äktenskapsbud för gifta män eller ”upplysande vägledning huruledes en gift man skall uppföra sig på det att hustrun alltid må känna sig lycklig och i allo tillfredsställd; den bästa gåfva en hustru kan gifva sin man” Pris 25 öre. Amor och hymen Af doktor Edward Winkler. Men man kan även hitta titlar som rör talekonst och allmänbildning. Som till exempel Tillfällighetstalaren på 150 sidor skriven av B.U. Petterson och som kan köpas för 1:50 samt Jagt- och Skjutkonst en 18 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren handbok för Skandinaviens jägare av P.G. Broman Carl Schoug för 3:75 Frågar du så svarar jag, 500 skämtsamma frågor sammanskrifna av Netob, 50 öre. Sa’ han och sa’ hon. Ordstäfsbok, innehållande omkring 1 100 ordstäf, 75 öre. På scenen och från salongen! Eller hvad onkel Blasius sett med obeväpnat öga under 40 år. Okritisk berättelse av Netob, 50 öre. Förekomsten av annonserna kan ses som ett exempel på en allmän idé om vikten av upplysning och bildning. Titlarna tyder på en balansakt mellan seriositet och lättsamhet och den dominerande bilden är att den vänder sig till män. Vältalighet och faktakunskap blandas med råd och dåd om hur man skall lyckas i kärlekskonsten. Ett möjligt utsnitt ur sekelskiftets föreställning om vad som var viktigt att behärska, åtminstone i kretsar där jakt och vältalighet förekom. Men det ger också en vink om att det omgivande samhället har förändrats sedan den första utgivningen. Där finns också en beställningsblankett i slutet av skriften, vilket skulle kunna stödja antagandet att Beckers skrift förmodligen spreds via postorder i slutet av 1800-talet. Det skulle innebära att nya skikt och därmed nya möjliga läsare fick tillgång till skriften. Språklig utformning 1849 ersätts det grafiska typsnittet fraktur med antikva. Innehållet är däremot oförändrat. Runt sekelskiftet sker en viss förändring i sättet att skriva. Det gäller ordföljden där vissa meningarna är omskrivna till att närma sig en mer modern ordform. Men fortfarande används ord som ”huru” och ”blefve” flitigt i texten. Några ord är också utbytta där exempelvis fallandesot har ersatts med epilepsi. Stavningen är i stort oförändrad där exempelvis f framför eller i stället för v används. Framför allt är språket troget den ursprungliga skrivningen vad gäller de citat som används ända fram till 1912. Därefter är citaten ibland förändrade innehållsmässigt. Förändringen böljar också fram och tillbaka där det ursprungliga sättet att skriva dyker upp igen efter några år av nytt språkbruk. Inte förrän 1946 års utgivning sker en radikal förändring. Då ändras stavningen och alla ”af” och ”hvilka” försvinner. Ordformen moderniseras ytterligare även om texten i många avseende gör ett 19 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren ålderdomligt intryck. Ett exempel på att originalskrivningen verkar haft ett hårt grepp om denna skrift är att man i 1946 års utgåva kan hitta text som mer överensstämmer med originalet än i de utgåvor som utkom runt sekelskiftet. I en skrivning om vikten av att inte söka njutning för tidigt skrivs i 1912 års utgåva. Men söke icke för tidigt en njutning, som först bör vara förenad med den fulla mognaden af vår kroppsbyggnad. (1912) Läser man samma parti i 1946 års upplaga står att läsa: Sök ej för tidigt, yngling, vänta ej för snart, flicka, den njutning som endast kan vara förenad med kroppens fullkomliga utveckling! (1946) Med andra ord ett närmande till originalets skrivning som lyder: Sök icke för tidigt, yngling, sök ej för tidigt, goda flicka, den njutning som endast kan vara förenad med vår kropps fullkomliga utveckling. (1849) En förändring över tid märks också i den retoriska framställningen. I orginalutgåvan byggs texten upp med retoriska frågor och med argument som både engagerar och berör. Den retoriska språkframställningen förekommer i upplagorna under hela 1800-talet men minskar betydligt i 1946 års utgåva. Det är tydligt att förändringen gäller den text som har tillkommit. Då blir framställningen stundom sval och distanserad. Även fast den moderna vetenskapen konstaterat, att de manliga säden lika litet som det kvinnliga ägget kan återföras till sitt ursprung eller ”uppsugas av blodet”, så följer därav inte att samlag skall utövas så långt det är möjligt att producera säd eller sperma. I själva verket förhåller det sig så att säden får sin fulländning, det vill säga blir helt färdigbildad just under själva samlaget. (1946) Partier som i sitt innehåll är oförändrat behåller den retoriska framställningen. 20 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren På vilken tid av dygnet är samlagets njutning hälsosammast? Denna fråga kan icke vara utan betydelse, och man har besvarat den på fler sätt. Fransmännen anse aftonen är bäst ”Vive l’Amoure aprés le Souper!” är deras ordspråk. (1946) Men sättet att skriva påverkar i ringa grad innehållet som i många stycken är i detsamma. I ett avsnitt beskrivs nödvändigheten av en stark kropp som i upplagan från 1946 nästan är identisk med 1849 års skrivning. samma stycke: Dock fordras visserligen en stark kropp för att kunna fördraga en så stark känsla. Liksom nu varje annan känsla lätt kan bliva skadlig, då den är för häftig, liksom själva glädjen o. d. kan giva anledning till dåliga följder, då kroppen icke äger nog styrka att fördraga den, så skall ock detta så mycket lättare kunna inträffa med denna, som av alla är den starkaste. (1946) Med den språkliga förändringen följer även ett förändrat sätt att referera. Referenssystem Även sättet att åberopa genomgår en förändring över tid. Flera av referenserna som är utsatta i 1849 och 1912 års utgåvor är helt borttagna i den senaste utgåvan utan att textens innehåll i grunden har förändrats. Det går med andra ord ibland inte att härleda källan till vissa påståenden om man endast läser utgåvan från 1946. Med några undantag finns heller ingen datering av källorna. Det gäller samtliga upplagor. Ett årtal återfinns emellertid i 1849 års utgåva och beskriver upptäckten av spermien. [...] Man upptäckte nemligen 1677, genom de då uppfunna förstoringsglasen, de så kallade sädesdjuren i säden, och nu trodde man sig här se den blifvande lilla människan, som endast väntande på ett samlag, för att marschera in i lifmodren, [...] (1849) Sättet att referera förändras markant i 1946 års upplaga. Det tidigare använda fotnotsystemet där den refererade källan återfinns nederst på sidan har försvunnit. Fotnoterna har antingen lyfts in i den löpande texten eller så har hänvisningen till andra källor försvunnit helt. De flesta 21 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren källhänvisningar är i stort desamma genom hela utgivningstiden. De referenser som används i 1946 års utgåva är således publikationer som härstammar från tidigt 1800-tal eller tidigare. Legitimering av texten I texten refereras flitigt till auktoriteter av skilda slag med det är inte alltid klart vilka dessa är och från vilket sammanhang dessa källor är hämtade. Klart är dock att läkarna dominerar som källor och att de flesta författare bär tyska namn. En enkel förklaring är att det ligger nära till hands eftersom författaren själv är tysk läkare. I texten åberopas även grekiska filosofer, skalder och diverse upptäcktsresande. När texten refererar till andra länder och kulturer är det oklart om det är läkare, antropologer eller folk i största allmänhet som står som författare. Ett tydligt drag är att legitimeringen av texten hänvisar bakåt i tiden. Det är oftare med hjälp av uttalanden och visdom från 1600- och 1700-tal än nya vetenskapliga rön som utsagorna får sin legitimitet. En ofta återkommande referens i samtliga utgåvor är en ”förtjänstfull” läkare i Heidelberg vid namn May. I argumenteringen för att inte för tidigt åtnjuta samlag hänvisas i samtliga upplagor till en tysk skrift, Medizinische Fastepredigten, där hans uttalande får stå som bevis för att kroppen och sexualdriften är två skilda saker. Där lyfts mannens kroppsliga och själsliga förutsättningar fram. Citatet återfinns i samtliga upplagor och innehåller i sin tur tankeväckande hänvisningar till andra auktoriteter i frågan. [...] – Lykurgus förbjöd ynglingarna att gifta sig före 37:de året, för att af en fullkomlig mogen säd afla friska och starka barn, hvilka han höll för en stats första lycka. – Intet var, enligt Cæsars och Taciti intygande, hos våra föraktligare, än då en yngling redan i 20:de året gjort framsteg i umgänget med qvinnokönet. – Hos dem visste man icke af någon oloflig kärlek, och i äktenskapets frukter såg man tydliga spår af mogna, starka föräldrar. – Genom vårt närvarande urartade lefnadsätt får väl den manliga säden större skärpa c), men icke derföre en snarare mognad. – Härigenom blir sanningen aflingsdriften tidigare uppväckt än de skedde hos forntidens ynglingar, som i sin uppfostran blefvo mindre bortskämda; men den 22 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren mogna sädens fulla aflingskraft inställer sig sällan före 30:de året, liksom själskrafterna vid dessa år vanligen först uppnå sin fullkomliga mognad. (1847) c) Eller bättre, den blir förr afsöndrad och visar äfven förr sin verksamhet.– På skärpa får man här icke tänka, och jag förstår icke inse hvad förf. menar Asterisken förekommer i 1849 och 1912 års upplagor medan i 1946 års upplaga refereras till May Medicinische Fastepredigten II, 16, 17 i löpande text. Det finns för männens räkning en fara i att slösa bort sin säd och att bli fader vid för unga år. Efter ovanstående citat blir det konkreta rådet att samlagsdebuten för män är att rekommendera mellan 20:e och 24:e året. Hur just dessa åldersstreck kan bestämmas går egentligen inte att utläsa i texten. Citatet ger egentligen underlag för att rekommendera en betydligt senare samlagsdebutålder. Det intressanta är att texten påtalar ett förhållande som författaren finner anledning att ifrågasätta. Förutom att den används för att övertyga läsaren om vådan av att ingå giftermål och avla barn för ung så beskriver den hur sädesvätskan kan påverkas. Genom vårt närvarande urartade levnadssätt erhåller väl den manliga säden större skärpa, men icke därför en hastigare mognad. (1946) Detta citat har föranlett författaren att komma med följande invändning: att den manliga säden skulle förbättras av ständiga uttömningar går stick i stäv med argumenten för återhållsamhet. Här poängteras att kroppsvätskorna måste återfå sin forna balans efter ett samlag och att det därför är viktigt att inte slösa i onödan med denna vätska. En blandning av att se människan som natur och kultur, som möjlig att förklara med förnuft eller som mystisk varelse genomsyrar texten i samtliga upplagor. Det ”naturliga” blir ibland ”det förnuftiga” med hjälp av reseskildringar och läkaruttalanden. Tilltron till insikt och möjlig förändring hos individen är stor. Målet tycks vara att kunna behärska naturen i en föränderlig omvärld där det ”naturliga” inte längre är naturligt. Åtskilliga jämförelser görs mellan djur och människa, där naturen framstår som ursprunget som ibland måste tämjas. En retorisk fråga om 23 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren ”aflingsdriftens första uppvaknade äfven tillfredsställande?” besvaras på följande sätt: gör anspråk på dess Denna slutsats vore visserligen riktig, om vi lefvde i ett fullkomligt naturtillstånd, om vi icke här måste hafva afseende på så mångfaldiga sakers inverkan, hvilka lika mycket kunna bidraga till dess förtidiga utveckling, som dess för stora lifvlighet – Föda, läsning, kläder, vällustiga taflor, till och med exempel och lättsinniga samtal, allt förenar sig att tidigare väcka denna drift, än om vi ännu lefde i naturtillståndet, der intet utom naturen sjelf finnes som retar oss att i förtid uppfylla en av hennes vigtigaste förrättningar. (1849) Själva kroppens beskaffenhet och det av naturen givna kopplas även till andra kulturer. I en lång och mycket detaljrik beskrivning av blygdläpparna som även kallas naturliga förkläden hänvisas till en upptäcktsresande vid namn Le Vaillant, men det framgår inte vem denne man var till yrket eller när denna upptäcktsresa genomfördes. Samma citat återfinns i samtliga upplagor där endast stavningen och några ord är utbytta i 1946 års upplaga. Citatet används både för att underbygga påståendet att hottentotter står för ett avvikande beteenden men också för att förklara hur blygdläpparna fått benämningen naturliga förkläden. En af mina jägare hade uppspanat en sådan Hottentottska. Följande dagen begaf jag mig genast till denna stam med min Hottentott, som genast igenkände den qvinna, som fästat hans uppmärksamhet.[...] Under flere förevändningar gaf jag henne några passande skänker, för att tillvinna mig hennes gunst, eller med ett ord förföra henne. Jag hade här icke att göra med koloniens oblyga och utsväfande Hottentotter, som alltid äro benägna att förekomma de Hvites önskningar och skändliga utsväfningar.[...] Slutligen lät hon dock, full af förvirring, darrande och med händerna för ansigtet, aflossa det lilla förklädet och undersöka sig. ”Det så kallade naturliga förklädet är ingen förlägning af de mindre utan av de större blygdläpparne, hvilken kan gå ända till nio tum, mer eller mindre allt efter den omsorg man användt på denna besynnerliga skönhet. Jag såg en femtonårig flicka, som redan hade fyra tums långa blygdläppar. Gnidning och dragning lägga grund till denna förlägning, påhängda tyngder fullborda den. (1849) 24 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Den detaljrika beskrivningen på hur denna kunskap erövrats ger inblick i hur andra kulturer sågs i förhållande till den egna och den eftersträvansvärda. Den vite mannens rätt att stilla sin nyfikenhet tycks inte i detta sammanhang föranlett några etiska invändningar. Hottentotter framställs som onormala medan den vite mannen står för den sanna kunskapen. 25 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Text som kommer och text som går 1889 utkom denna upplysningsskrift med ett nytt skriftspråk. Innehållet förblev i princip oförändrat. Mellan 1914 och 1931 återgår utgivningen till originaltexten även om layouten förändras genom att ursprungstexten nu är uppdelad i mindre, numrerade avsnitt. Det är inte förrän i en andra upplaga 1946 som de stora förändringarna av innehåll och text sker. 23 Där är vissa partier borttagna och ny text har tillkommit. Ibland är avsnitten förlängda, ibland har ett avsnitt kortats ner. Det förekommer även helt nyskrivna avsnitt, exempelvis i beskrivningen av befruktningen. Nya motiv för vikten av att disciplinera kroppen med argument för det ”sunda livet” är också ett nytt inslag i skriften. Nu består skriften av sju kapitel med delvis nya rubriker. I första kapitlet, Råd före samlaget, som innehållsmässigt inte har förändrats nämnvärt, har en underrubrik tillkommit: Skall avlingsdriftens första uppvaknande även tillfredsställas? Där handlar det om en ny rubrik i den ursprungliga texten. Dessa nya rubriker ger ett intryck av att man velat poängtera det som nu ansågs väsentligt. Det förstärker ytterligare tesen att den unga pojken och flickan skall invänta lämplig ålder för samlaget. En ny rubrik återfinns även i det fjärde kapitlet: Hur en för vid vagina kan sammandragas. Texten återfinns även i tidigare upplagor. Man kan bland annat läsa att : Det bästa medlet för detta ändamål är att flitigt tvätta slidan medelst svamp, eller i densamma med vaginalspruta inspruta en lösning av alun i vatten, C:a 10 gram per liter. (1946) Exempel på tillägg i den tidigare texten är ett stycke som handlar om samlag utom äktenskapet. Texten är i början oförändrad och går ut på att den allvarligaste risken med utomäktenskapliga samlag är att de försvagar 23 Eftersom jag inte haft tillgång till utgåvorna mellan åren 1931 och 1945, de saknas i Kungliga bibliotekets arkiv, är detta påstående grundat på befintligt material. 26 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren mannen. Det medför en ”känslornas överspänning” genom att ”hundrade konstgrepp retas till nya bemötande”. Avsnittet i 1946 års utgåva avslutas emellertid med ett tillägg där det propageras för kondomer. Det är det enda stället där preventivmedel nämns. Motivet är inte barnbegränsning utan smittskydd. Det kan ses som en följd av att preventivmedelslagen upphörde 1938 och att det inte längre var förbjudet att tala om preventivmedel. Vid utomäktenskapliga samlag bör man alltid vara utrustad med pålitligt skydd mot smittoöverföring. Det bästa skyddet mot den vanligaste smittan genom könsumgänge, nämligen dröppelen, är gummikondongen, ett tunt gummihölje, som rullas upp över manslemmen. (1946) Ett avsnitt som kortats ner är texten under rubriken Den vid samlagets lämpligaste ställningen. I 1849 och 1912 års upplagor finns ett långt avsnitt om vikten av gemensamt sovrum som är borttaget i den senare utgåvan. Ett gemensamt sovrum motiveras bland annat med att om man måste springa mellan sovrummen om nätterna riskerar man att bli förkyld. Det är endast vid sjukdom som skilda sovplatser rekommenderas. Det sunda levnadssättet Ett delvis nytt inslag är talet om det sunda. Nu skruvas tonläget upp i argumenteringen kring vikten av sexuell disciplinering. I tredje kapitlet, som delvis består av ny text, återfinns två rubriker: Avhållsamhet som villkor för krävande andliga och kroppsliga prestationer och Sjuklig menstruation. Könsumgängets påverkan på intellektet beskrivs motsägelsefullt och kortfattat. Det kan både verka energigivande och förlamande. Hos högtstående hjärnans eller tankens arbetare har den könsliga kärleken ofta verkat häftigt tändande och uppeldande och befrämjat ett glänsande resultat, men lika sant är det att könsumgänget genom att bli alltför alldagligt hindrat stora andar från att uppnå bättre resultat.(1946) 27 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Könsumgängets konsekvenser på kroppsliga prestationer ägnas nu betydligt större utrymme än tidigare. För första gången nämns förhållandet mellan sexuell aktivitet och idrottsprestationer. Gäller det kroppsliga prestationer, såsom inom idrotten, så visar sig könsumgängets inverkan mycket starkare och mer direkt än ifråga om andlig verksamhet [...] Att efter kraftprestationer i könsligt avseende vänta kraftprestationer i idrott är orimligt, ett slösande med krafter, vilket hämmar sig bittert. (1946) Efter detta avsnitt kommer en ny text om sjuklig menstruation. Där beskrivs ingående beskaffenheten av och orsaken till flytningar och andra könssjukdomar hos kvinnor och det står inte en rad om menstruation. Orsaken till dessa sjukliga förändringar hänförs till levnadssätt och botemedlet är följdriktigt ”[...] ett sunt levnadsätt, sund föda, hälsosamt arbete o.s.v.[...] Avsnittet avslutas med: Sens moral: Iaktta din kropps funktioner. Ser du något misstänkt, sök finna vad det kan vara. Låt icke upphetsa dig till ängslan och oro. Tro inte vad som helst. Tro heller inte alltid läkarn, men tala förnuftigt och ärligt med honom. Små sjukdomssymtom kan ofta innebära stora faror, och det som ser förfärligt ut är inte alltid så farligt. (1946) Hur man ska förstå denna begreppsliga sammanblandning mellan sjuklig menstruation, som snarast borde ha handlat om olika blödningsrubbningar, och symptom på könssjukdomar är svårt. När denna upplaga trycktes fanns bevisligen tillgång till andra fakta än vad som här redovisas. Avsnittet om hur befruktningen går till är ett bevis på att den som omarbetat denna upplaga haft tillgång till senare vetenskapliga källor än originalutgåvan. När det gäller blödningsrubbningar finns redan i den första utgåvan beskrivningar av rubbningar som ett resultat av ”gnidningar på dessa känsliga blodreservoirer uti födslodelarna”. Under en annan rubrik beskrivs orsaken till blödningsrubbningar på följande sätt: Och var finns en retning, som verkar betydligare och häftigare, betraktad medelbart eller omedelbart, än gnidningen på dessa känsliga 28 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren blodreservoarer uti födslodelarna? – Däraf härrör benägenheten till blodstörningar, till blodflöden, för stark, mattande månadsrening, hvaröfver så många kvinnor hafva orsak att beklaga sig; men hvilken orsak de ej skulle hava, om de icke på detta sätt lagt grunden till sin helsas förstöring.(1946) Det är uppenbart att det sunda och kroppsligt disciplinerande inslaget har förstärkts i 1946 års utgåva. Tonläget är också ibland uppfordrande, nästan i beordrande militärisk stil. Ett nytt avsnitt med rubriken Befruktningens mysterium återfinns i slutet av skriften där även en bilaga med en havandeskapstabell har tillkommit. När det gäller texten i avsnittet om befruktning framstår den som modern och för dagen vederhäftig. Rubriken mysterium är vilseledande. Avsnittet före har beskrivit både mannens och kvinnans könsorgan. Framställningen är rikt illustrerad med anatomiska bilder. Den tyska bildtraditionen inom anatomi och medicin har använts. Om en sädeskropp nu finner ett ägg, borrar den hastigt ett hål i äggets ”skal”, tränger in i dess inre och åstadkommer här en liten revolution, en kemisk sönderdelning, varigenom äggets hud förbarkas och därigenom kommer att förhindra varje försök av en annan sädeskropp att intränga. Från det ögonblick sädeskroppen förenar sig med äggets groddkärna, daterar sig havandeskapet. (1946) Denna skrivning kan jämföras med det avsnitt som har försvunnit. I 1849 och 1912 års upplaga är avsnittet om befruktningen betydligt mer omfångsrikt. Olika teorier om vad som styr befruktningen slåss om utrymmet och författaren förhåller sig osäker till vad som faktiskt gäller. Det rör sig om varianter på två förklaringar: [...] fröen äro utspridda öfverallt: således kan en jungfru blifva hafvande [...] (1912) [...] fröen till det blifvande släktet äro förborgade i mannens säd [...] (1912) 29 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Även hur själva befruktningen går till är höljt i dimma i de tidigare utgåvorna. Jungfrufödsel kan inte uteslutas men mannen måste ändå finnas i närheten. Samlag har ofta ägt rum utan att möhinnan brustit, och utan att manslemmen djupt inträngt i moderslidan, och det oaktadt har likväl qvinnan blifvit häfdad. I sådana fall har det utan tvivel varit den i säden innehållna flyktiga ångan, som varit verksam. (1849) Texten återger två huvudteser om hur befruktningen går till. Den ena som menar att det finns ett ämne i kvinnans kropp som under vissa omständigheter utvecklar sig till ett foster. En tes som skulle göra mannen överflödig. Den andra tesen hävdar att det blivande släktet ligger förborgat i mannens säd. Det är den senare tesen som författaren argumenterar för. Ett till synes självklart val med tanke på att mannens kropp framställs som så fylld av kraft. Denna potentiella kraftkälla skulle annars vara helt överflödig. Avsnittet avslutas med att det förmodligen står över den mänskliga förmågan att utröna hur befruktningen exakt går till. Den motiveringen är logisk med tanke på argumenten för reglering av sexualiteten. 1946 års utgåva framstår som den mest motsägelsefulla. Moderna vetenskapliga rön blandas med referenser från originalutgåvan. Det tycks som om skriften har svårt att hålla ihop och brottas med hur påståendena ska legitimeras. Ibland talas det med stort eftertryck och pondus och ibland argumenteras för en distanserad hållning till den kunskap som förmedlas. Argument för textens tillkomst I företalet från 1849 beskrivs avsikterna bakom att publicera denna sexualupplysningstext. Det handlar om att göra samlaget oskadligt i större utsträckning än vad som nu sker och en varning utdelas för att läsa skriften i syfte att ”uppreta en förderfvad fantasi”. Språket framstår som bugande och anspråkslöst när syftet förklaras med att vilja förädla människosläktets samlag som naturen hade tänkt. Författaren skriver om sig själv i tredje person: 30 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Så anspråkslös han dock är, så tror han sig dock af sina samtida gjort sig icke ringa förtjent, om det lyckas honom att göra dem närmare bekanta med allt det, som bidrager att förädla samlaget, derigenom, att det alltid framställes med afseende på det stora ändamål och de vigtiga afsigter som naturen dermed föresatt sig att ernå. (1849) Även de inledande raderna i det första kapitlet är snarlika i samtliga utgåvor och bygger vidare på anledningen till skriftens tillkomst. Där argumenteras vidare för vikten av förädling av samlaget. Äro redan före samlaget råd af nöden? Skall äfven före detsamma dietiken föreskriva lagar? (1849) Svaret på den retoriska frågan är underförstått ja. Den retoriska skrivstilen kan dels ses som tidstypisk men kan också tänkas vara ett utslag av att upplysningstexter av detta slag inte var så vanliga när originaltexten skrevs. Det fanns anledning att motivera förekomsten för den tänkta läsaren. Dietiken är ersatt med sundhetsläran i början på seklet. En förändring som knappast är en översättning av begreppet vilket kan översättas med: läran om maten och dryckens betydelse för hälsan. De allra sista raderna i skriften ger även de en bild av vad texten vill åstadkomma. Jag slutar nu med en önskan, att hafva ledt några av mina läsare på den rätta stråten och hafva bidragit till upplysning af ett ämne, som bland alla dock är af största intresse. (1849) Det finns uppenbart olika vägar att vandra för att inhämta kunskap i detta ämne och denna skrift utger sig för att leda läsaren in på den rätta vägen. En väg som kan formuleras som att ta emot upplysning från de lärda. Titeln Tyst! Oumbärlig rådgivare för man och kvinna förstärker det auktoritativa intrycket. Den uppmanar till uppmärksamhet och pekar på att detta är något som alla bör ha kunskap om. Företalets anspråkslösa framtoning står i kontrast till den betydligt bestämdare framtoning som den övriga texten har. 31 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Nya argument Det huvudsakliga innehållet förändras inte nämnvärt från den första upplagan fram till 1946. Det är som tidigare nämnts snarare anslaget som blivit annorlunda. Det innebär att man som läsare kan uppfatta texten på ett nytt sätt. Influenser från ett naturvetenskapligt tänkande konkurrerar ut det moralfilosofiska vilket visar sig i sättet att skriva. Texten avlägsnar sig allt mer från det tidigare talliknande retoriska skrivsättet och en tydligare skriven text framträder innehållande mer säkra påståenden. I mitten på 1900-talet fanns en, får man förmoda, större acceptans för att skriva om sexualupplysning vilket också kan ha betydelse för det mer bestämda uttrycksättet. I 1912 års utgåva ställs fortfarande de retoriska frågorna: Äro råd nödvändiga redan före samlaget? Skall äfven före detsamma sundhetsläran föreskrifva sina lagar? (1912) I den senaste utgåvan börjar kapitlet med: Samlag är en av människokroppens viktigaste funktioner, i varje fall den för människosläktet mest avgörande funktionen. (1946) Tonen är bestämd och bjuder inte in läsaren till dialog. Den konstaterar snarare en sanning. De indirekta motiven för denna skrift förändras i den senaste upplagan och blir mer komplexa. Förändringen i textens innehåll bär tecken på att de nya vetenskapliga rönen inte helt har övertygat den som gjort omarbetningen. I ett avsnitt som behandlar kostråd för svaga män, som har funnits med sedan första utgåvan, har ett tillägg gjorts. Sedan dessa enkla men alltjämt fullkomligt riktiga råd gåvos, har vetenskapen gjort stora upptäckter rörande födoämnens sammansättning, deras näringsfysiologiska egenskaper. Man talar om olika slags av vitaminer etc. Men i det väsentligaste kvarstår värdet av de gamla erfarenheterna rörande mat och dryck. (1946) Ytterligare ett exempel på en tvehågsenhet till vetenskapliga framsteg kan utläsas i ett avsnitt om kvinnans sjukliga menstruation. Där framgår att 32 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren för mycket kunskap kan vara ohälsosamt. Det gäller i alla fall vissa kvinnor som bör vara försiktiga med att läsa för mycket. Jag vet en kvinna som genom att läsa en läkarbok fick för sig att hon led av hemska könssjukdomar, fast hon var fullkomligt frisk. För den olärde är vetenskapens språk ofta vilseledande. Nämnda kvinna gjorde sin uppfattning till en fix idé och måste intagas på sinnessjukhus. Så illa kan det gå om du inte i tid lär dig reflektera förnuftigt och att föra ett måttligt sexuellt samliv. (1946) Vad det innebär att reflektera förnuftigt ges det inga konkreta exempel på. Klart är dock att läkarna har tolkningsföreträde av vad som anses normalt. Det auktoritativa anslaget som var något tvetydigt i originalutgåvan har både förstärkts och försvagats i den senaste upplagan. Förstärkningen består i att skrivstilen är mer redovisande, ibland också klart föreskrivande. Tvetydigheten består i den skepsis som framskymtar mot nya vetenskapliga fakta. 33 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Konstruktion av kroppar och sexualitet Jag har enbart använt exempel ur 1849 års utgåva för beskrivningen av mannens och kvinnans kropp och kroppsvätskor. Det beror på att dessa beskrivningarna genomgår ringa förändring över tid. I avsnittet om sexuell återhållsamhet och påbud om hur samlaget ska utföras har jag använt både 1849 och 1946 års utgåva, eftersom det finns exempel på förändringar i framställningen. Ur beskrivningarna har jag sedan rekonstruerat bilden av mannens respektive kvinnans kropp och hur disciplinering av kroppen gestaltas. Mannens kropp Beskrivningen av pojkens inträde i manligheten är fylld av positiva omdömen. Mannens kropp är färdig att brukas för sexualitet vid 21 års ålder. Men det gäller att bevara denna förmåga och inte förslösa den livgivande kraft som tillskrivs sädesvätskan. Det är när den börjar produceras som mannens personlighet formas. ”Undransvärda,” säger en författare a) ”äro de förändringar, som yttra sig i yngligens sinne och kropp, så snart den manliga säden närmar sig sin mognad och fruktsamhet, och dess finaste, dess flygtiga del hos återhållsamma personer, uppsupes i blodet. Alla djur bliva vid brunstidens infallande, nemligen då säden vinner mognad, modigare, starkare, tilltagsnare. De fruktar ingen fara; de strida modigare, ända till verkligt raseri, med sina rivaler. Hos den mogna ynglingen, då han lefver kyskt, blifva lifs- och nervkrafterna verksammare och livligare. Det på hakan framskjutande fjunet förvandlas till manligt skägg. Trakterna kring födslodelarna beklädes med hår; den mogne mannens sopran nedsjunker i sträf, djup bas; ögonen lysa eldigare; muskelkraften förhöjes; hjertat slår modigare och höjes af kärlek. Själskrafterna får ett mera manligt väsende; inbildningskraften mera fintligt, mera eldigt, omdömet mera stadgadt, 34 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren viljan verksammare, känslan af eget värde högre, känslan för det täckta könet mera berusande. (1849) Det är avsnittet om vad som händer om man har samlag för tidigt som gör det möjligt att förstå hur en önskvärd manskropp bör vara beskaffad rent fysiskt. I utsagan målas en bild av hur kroppen förtärs om en man börjar med samlag för tidigt. Denna kraftlösa, utmärglade, af skinn och ben bestående man, redan förslöad för hvarje njutning, som en kysk äkta säng kunde erbjuda honom. (1849) Den talar underförstått om att mannen bör vara kraftfull, välväxt och energisk. I övrigt är mannens kropp utförligast beskriven i avsnittet Beskrifning om byggnaden och beskaffenheten af de båda könens födslodelar. Avsnittet inleds med ett påstående om att det är viktigt för alla att känna till ”beskaffenheten af sin kroppsliga hydda” om inte annat för att det förekommer så många ”villomeningar” i ämnet. Ett argument för upplysning och bildning. Testikeln och manslemmen är de två könsdelar som omgärdas med många värderande ord. Testikeln beskrivs som den för människans avlelse viktigaste delen. Byggnaden beskrivs som ”lika fin som konstig”. Den är ömtålig och ska aktas för stötar och slag och det varnas för omåttliga samlag och onani som kan leda tillsjukdomstillstånd. Beskrivningen av manslemmen är även den värderande och ibland lyriskt gestaltad. Det är sätet för ”den högsta vällust”. Användningsområdet för alla mannens könsdelar framställs också som synnerligen adekvata. Huru väl äro icke för övrigt hvarje af dessa organer inrättade till vinnande af det ändamål, som därmed åsyftas. (1849) Även manslemmens förmåga till förändring beskrivs som mycket ändamåls–enligt. Hade manslemmens struktur blifvit beräknad endast för samlaget d.v.s. alltid i styf ställning, så skulle den vid klädsel, rörelser och arbeten blifvit lika hinderligt som sårande för sedeskänslan. Huru lyckligt att det icke 35 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren varit så bestämdt! Huru väl att den synes försvinna af sig sjelf, så snart den ej mer behöves till det stora ändamål, som dermed skall ernås.(1849) Beskrivningen av mannens kropp ger en bild av att den är inte bara stark av naturen utan också ändamålsenligt konstruerad. Den är gjord för energi och kraft. Allt är förutbestämt och finurligt uträknat. Den dagen sädesvätskan börjar pulsera i ynglingens kropp urskiljer han sig från kvinnan och blir då både modigare och starkare än under pojkåren. Utsagorna handlar i stor utsträckning om könsorganen men det är inget i texten som motsäger att dessa beskrivningar även gäller mannens övriga kropp. Denna starka och energirika byggnad hålls vid liv av olika vätskor, där blodet utgör den viktigaste kroppsvätskan för människan. Mannens kroppsvätskor I beskrivningar av kroppsvätskor nämns, förutom blod, slem, mjölk och sädesvätska. Mannens säd har tilldelats ett eget avsnitt där balansen mellan kroppens vätskor ägnas stort intresse. Att förlora en andel vätska innebär en fysisk påfrestning på kroppen och särskilt kännbart för mannens kropp är förlusten av säd. Ju mer man förlorar desto svårare blir följderna därav. Men det talas även om andra utdunstningar i samband med samlaget. Bland de åtskilliga kroppsvätskor, som innehållas i människokroppen, gifves det ingen, som icke är af vikt för dess välbefinnande. Allt ifrån den gemensamma källan, ur hvilken de leda sitt ursprung, nämligen blodet, intill den där på det konstigaste sätt beredda säden, äro de alla mer eller mindre oumbärliga och för hälsan viktiga. (1849) Det är dock något alldeles exceptionellt med tillblivelsen och innehållet i säden. Ingen vätska kräver så vidlyftig beredning som mannens sädesvätska. Även här används en referens i den första upplagan som är borttagen i den senaste tappningen. Referensen är en anonym författare och benämns som ”en författare över ämnet”. 36 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren ”Ingen del af menniskokroppen,” säger nämnde författare öfver detta ämne, ”behöfver till sin fulla utveckling och förädling så lång tid,så mycken samverkan af lifs- och nervkrafter, som testiklarna och den i dem beredda mogna fruktbara säden. Verkstäderna för den mogna mannens förnuft äro till och med mycket förr utbildade till sina förrättningar, än den manbare ynglingens testiklar. Åt alla innanmäten, alla krafter i den lefvande kroppen har naturen liksom gifvit befallning att endast långsamt, och genom en gradvis skeende verkan af hela den djuriska organismen, ur blodet extrahera en förträfflig saft, som genom sin inneboende, lifgifvande kraft, sin elektriska eld skulle alstra efterkommande. (1849) Texten fortsätter med att beskriva produktens beskaffenhet: En sådan vätska är den mogna manliga säden, den innehåller verkliga menniskofrön d), ämnen till detta sjelfverksamma Jag; den är den fullkomligaste produkt, som vår kropp genom sin underbara kraft kan frambringa; den är den skapande Allmaktens största underverk, den är djurrikets non plus ultra. (1849) Helt följdriktigt ställer sig författaren lite senare i texten frågan: Kan det vara naturens mening, att en med så mycken möda beredd vätska sorglöst skall förslösas? (1849) I beskrivning av mannen säd görs jämförelser med djurriket i både lyriska och ibland även demoniska ordalag. ”Kapunen” säger von Haller, förlorar sin förmåga att gala, sin styrka, sin blodröda kap; han aflägger hustuppens manliga vaksamhet och urartar till qvinnlig veklighet /.../ Tjuren, annars så vild, förvandlas genom kastrering till en tålig och tam oxe” Så verksam är mannens säd! (1849) Utdunstningar i samband med samlaget gäller både för män och kvinnor medan den ”onaturliga sädesförlusten” gäller endast män. Utdunstningen, såväl under samlaget som efter detsamma, vanligen är mycket förökad. Äro de begge njutande fullkomligt friska och unga, så 37 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren gifva de hvarannan derigenom å ömse sidor en icke obetydlig ersättning för de som under sjelfva samlaget omedelbart uppoffras. Huru kan denna afsigt, som Tissots, Hefelands och andra läkares tanke i synnerhet bestyrker derigenom, att sjelfva samlaget, så stora krafter det ock i och för sig fodrar, ändock behöver mindre, än den onaturliga sädesförlusten som Heidenreich kallat Onani; huru kan, ger jag, denna afsigt bättre ernås, än då den ena ljuft slumrar i den andres armar; och om morgonen stärkt till kropp och själ uppvaknar? (1849) Det tycks som om själva svaret på manligheten återfinns i sädesvätskan. Det är genom den som själva manligheten får sin näring. Metaforen att betrakta mannens kropp som en välkonstruerad maskin, i ständigt behov av bränsle för att fungera, leder tankarna till industrialismens framväxt på 1800-talet. Samtidigt är det ingenting i texten som beskriver någon form av teknisk eller industriell utveckling. Påståendena underbyggs ofta med hänvisningar till tidigare epoker och djurriket. Jämförelsen med djurriket är intressant eftersom skriften i stort förespråkar ett behärskande av naturen. Bildspråket för snarare tanken till mannen som jägare och beskyddare i en bonde- och jägarkultur. Det är tydligt att texten ger prov på ett särartstänkande i synen på mans- och kvinnokropp. Mannens kropp är stark i motsats till kvinnans som är svag av naturen. Beskrivningen underblåser även att det bara finns en typ av manskropp medan gestaltningen av kvinnans kropp inte framstår som lika entydig. Kvinnans kropp I utsagorna om kvinnans kropp framställs hon, med några få undantag, i termer av eftergivenhet och konturlöshet. Kroppen som helhet är svag och bräckligt konstruerad. Eftersom det fordras en stark kropp för att kunna genomföra och uppleva vällusten i ett samlag varnas de allra svagaste kvinnorna. Risken är annars stor för att de ska drabbas av fallandesot, det som idag går under benämningen epilepsi. Speciellt den redan svaga kvinnan bör vara uppmärksam på vilka förödande konsekvenser ett alltför utsvävande sexualliv kan ha. 38 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Den svaga qvinnan – huru mycket särskild anledning har hon icke, att alltid lyda denna röst, då beskaffenheten af såväl hela hennes kropp, som i synnerhet hennes födslodelar, straffar henne, det förra oberäknadt, på ännu ett annat, icke mindre farlig sätt för samlagets omåttliga njutning. (1849) Vad gäller kvinnans könsdelar är särskilt fysiologin, men även i viss mån anatomin, betydligt diffusare beskriven än mannens könsorgan. Beskrivningen ges inte heller lika stort utrymme. Underlivets konstruktion framställs som något som lätt drabbas av allehanda åkommor. Hvilken svampaktig, lös väfnad utgöra icke hennes födslodelar? Huru lätt förorsakas här stockningar af vätskor, då kärlen i denna lösa vävnad så lätt eftergiva för hvarje utvidgning, hvarje påträngning, som blodet förorsakar, då en retelse verkar på dess delar. (1849) Medan mannens könsorgan beskrivs som ändamålsenliga och finurliga och något man bör vara aktsam om framstår de kvinnliga könsorganen som i viss mån oförklarliga. Om man kan inse till hvad ändamål mannens födslodelar tjena, så är detta icke alltid händelsen med qvinnans. Men om man i det förra fallet fann den beundransvärda vishet för den ämnets afsöndring och meddelande, så finner man det andra, att allt der icke mindre åsyftar befodrandet af nedlagda menniskofröets utveckling och tillvaro, och att under daningen af dess tillkommande tillvaro, lemna det för all yttre åverkan tryggadt hviloställe. (1849) Men bilden av kvinnokroppen är inte entydig. Olika kvinnor kan också ha olika starka kroppar och är därför mer eller mindre skapta för samlag och graviditeter. Samlaget är en sorts påfrestning på kroppen, en annan är graviditeten. För täta graviditeter passar inte alla kvinnokroppar, det gäller främst de ”sysslolösa damerna”. Intet försvagar qvinnans kropp så mycket som täta barnsängar. Dock finnas visserligen qvinnor, som årligen kunna skänka sina män en kärlekspant och i det hela njuta varaktig och blomstrande helsa; men hvar 39 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren finns de? Icke i våra förnäma, sysslolösa damers boudoirer, utan i landtmannens koja, der hustrun under träget arbete och ren luft, med munterhet och gladt sinne, hastigare återfår sina krafter, än våra fruar i stadens förströelser ens kunna ana. (1849) Även beskrivningen av när kvinnans kropp är färdigutvecklad för graviditet präglas av termer för styrka. En styrka som ska matcha mannens och klara en graviditets påfrestningar. Det motsägelsefulla i utsagorna blir synligt i en referens som används för att motivera avhållsamhet i unga år. Där framställs kvinnan i vad man kan uppfatta som positivt värderande ordalag: En flickas blomstringstid infaller vid dess 18:de till 20:de år.–– Vid denna ålder äro alla hennes behag utvecklade, hennes växt fullbordad, hennes bröst utslagna, hennes födslodelar utvecklade och förlora genom samlaget och hafvande-tillståndet icke så lätt sin muskelstyrka; hon har styrka nog att belöna mannens omarmningar med ett barn emot hvilken hon kan uppfylla sin moderspligter i hela deras vidd. (1849) Texten om kvinnans kropp är, till skillnad från beskrivningen av mannens, inte lika entydig. Kroppen kan både vara stark och svag, ändamålsenligt och obegripligt konstruerad. Den är beroende av ålder och klasstillhörighet. De kvinnor som lever på landet har inte bara en annan sorts kropp, de besitter även ett annat sinnelag och en annan styrka än de sysslolösa damerna i staden. Nyanserna är intressanta. Framställningen kopplar ihop förmåga att sätta många barn till världen med en energi och styrka som liknar beskrivningen av mannen. Det faktum att det är kvinnan som bär fostret och att detta sker på ett för omvärlden skyddat ställe står i kontrast till skrivningen om det svampaktiga i kvinnans yttre könsorgan. Det är som om dessa olika delar av kvinnans kropp inte hänger ihop eller att vissa kvinnor är mer lämpade att föda barn än andra. Kvinnans kroppsvätskor Kvinnans kroppsvätskor är även de diffusare gestaltade än mannens med en stark betoning på att när de uppträder är det tecken på sjukliga 40 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren förändringar. Kvinnors livsenergi tycks inte komma från någon kroppsvätska utan är snarare tecken på förlust av kraft. Ingen väsentlig vätskeförlust uppstår heller vid samlaget för kvinnan. Qvinnokönet har väl mindre, och troligen alldeles intet, att befara i afseende på förlusten af en vätska, så vida en sådan hos detsamma i detta fall antingen alldeles icke äger rum, eller, om äfven, enligt flere läkares påstående, något dylikt finnes, som under samlaget utgjutes, detta dock på intet sätt, i afseende på mödosam beredning och vigten af sin bestämmelse kan jemföras med mannens. (1849) I en beskrivning av de kvinnliga könsorganens beskaffenhet är förekomsten av slem i fokus. Orsaken till att den normala förekomsten hamnar i obalans beskrivs som någon form av retning. Att könssjukdomar som ”hvita flussen” förutsätter en partner nämns ej. Sjukdomen tycks uppstå i kvinnan själv och genom hennes egen försorg. Hela inre ytan af qvinnans aflelseorganer är, vid fullkomlig helsa och vid tillbörlig renlighet, öfverdragen med ett mildt, nästan luktfritt slem, som icke har annat ändamål, än att så mycket möjligt är skydda dessa fina, i så hög grad känsliga delar, för hvarje åverkan, hvarje tryckning, som under samlaget eller under nedkomsten kunde uppstå. Myckenheten af det slem, som för detta behof afsöndras ur de pulsådrors finaste grenar som gå dessa organer för att tilldela dem föda, är i sig sjelf icke stor. Men en retelse, som verkar på dem, bringar, utom andra hit icke hörande orsaker, det derhän, att detta slem afsöndras i större mängd, och då detta ofta händer, så blir denna afsöndring den andra naturen, som man säger, – den fortfar beständigt; nu börjar en flytning af detta slem, som för dess ursprungliga hvita färg fått namn af hvita flussen. (1849) Några rader längre fram i texten beskrivs konsekvenserna av denna åkomma där hela människan blir involverad. Småningom börjar hela kroppen att känna den ihållande förlusten. Köttet blir slappt, ansigtsfärgen förlorar sin friskhet, ögonen sin glans och lifliga eld; de omgifvas af en blå ring; musklerna förlora sin styrka; hela kroppen utmärker sig genom matthet, och slemmet, som i början är så mildt och 41 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren godartadt, antager nu en helt annan beskaffenhet. Det blir skarpt, tunt, illaluktande och liknar ett gröngult var. Ofta är det omöjligt att fullkomligt bota det onda, som dock närmast troligen icke var annat än följden af en njutning, hvilken måste begagnas så mycket sparsammare, ju större och mera betydande den är till sina följder. (1849) Kvinnors kroppar är inte bara svagare än männens; de tycks också vara konstruerade med en större mottaglighet för sjukdomar. Den normala kroppsvätskan är luktlös och obetydlig och tilldelas ingen energigivande funktion. De kroppsvätskor som uppmärksammas är oftast tecken på någon defekt eller på något som bör avlägsnas. Kvinnans vätskor är lika med orenhet och kvinnokroppen avger även allehanda obehagliga lukter. I ett resonemang om hur kvinnor bör behaga den man som skaffar henne rang i samhället och som vakar och sörjer för hennes existens beskrivs vikten av renlighet. Här tycks den tidigare beskrivne starke mannen också inneha ett ytterst känsligt luktsinne. Se denna hulda, älskvärda qvinna, hon vet ganska väl huru renligheten och snyggheten i hennes nattklädsel lika mycket befordrar och underhåller den sinnliga njutningen, som det förskönar hennes behag och intager den finkänslige mannen. Hon bör vara mer sorgfälligt, då hon på aftonen afkläder sig, än koketten vid sin morgon-toilett. (1849) Här finns en hänvisning till andra kulturer. Den österländska kvinnan från Turkiet får stå som ett föredöme i konsten att behaga. Ett ljumt bad mottager den unga Turkinnan, hvars behag under den kommande natten skola förtjusa mannen. All lukt, som den på huden torkade utdunstningen kunde hafva, försvinner härigenom. Välluktande vatten fuktar det lockiga håret och stänkes på den svällande ottomanen, som är bestämd för den äkta kärlekens njutningar. (1849) Även den ofta citerade May har yttrat sig i frågan om vikten av kvinnans renlighet inte för sin egen del, utan för att undvika obehag för mannen. ”En klok hustru,” säger han ” som vill behålla sin man för sig, skall, för att försköna sina kroppsliga behag, använda alla toilettens konstgrepp. [...] i 42 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren njutningens ögonblick sorgfälligt undvika, att på ett eller annat sätt besvära mannens luktorganer. (1849) Föreställningen om kvinnans orenhet efter barnsängstiden och förbudet att ha samlag de tre första månaderna efter förlossningen kopplas i texten till avslagets obehagliga lukt. Speciellt viktigt ansågs skälet till avhållsamhet vara i länder med varmare klimat. Om kvinnan bröt mot denna regel kunde mjölken sina eller blodstörtning uppstå. Kvinnas kropp är genomgående svag och bräcklig i beskrivningarna. Den drabbas lätt av allehanda sjukliga avvikelser. Orsaken är oftast ett ”oförnuftigt sexuellt beteende”. Menstruationsblodet härleds inte till den livgivande funktion det faktiskt är tecken på utan beskrivs enbart i termer av sjuklighet och abnormitet. Denna bräckliga konstruktion där det lätt tycks sippra ut allehanda illaluktande vätskor står i stark kontrast mot den starka och funktionella kropp med sunda kroppsvätskor som tilldelats mannen. Manskroppen, till skillnad från kvinnas kropp, tycks också vara befriad från obehagliga lukter. Måttfullhetens lov Beskrivningen av kropp, kroppsvätskor och disciplinering av sexualiteten hänger givetvis samman. Den kraft som både kommer ur sexualiteten och förbrukas vid olika sexuella handlingar uppmärksammas. En tydlig uppmaning till läsaren går ut på att hålla igen. Sexualiteten ska brukas endast vid särskilda tillfällen och under speciella omständigheter. Här finns föreskrifter om vid vilken ålder, årstid och tid på dygnet det är lämpligt att utföra samlag. Men det finns också noga beskrivet hur och i vilken miljö samlagen lämpligen ska utföras och om vikten av att uppleva passion. Olika påbud gäller dock för män och kvinnor. Beskrivningen av mannens starkare kroppsliga konstruktion och den personlighetsmässigt ”vildare” läggning som inträder i puberteten kan jämföras med kvinnans svaga och diffusa kropp med en medföljande svag mentalitet. De skilda beskrivningarna får konsekvenser för vilka förhållningsorder som bjuds. Männen måste bevara sin av naturen givna styrka och akta sitt känsliga organ medan kvinnorna inte bör utsätta sin bräckliga kropp för stora påfrestningar eftersom de så lätt genererar sjukdomar. 43 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Ett direkt föreskrivande påstående som återfinns i alla tre upplagorna är vikten av återhållsamhet i unga år. Både könen framställs i detta avseende som likvärdiga. En jämlikhet som bryts när pojken kommer i puberteten. Skälet till avhållsamheten är att kroppen inte är konstruerad för samlagets konsekvenser. Men det framförs också motiv som har med ansvaret för avkomman att göra. En allt för ung person kan inte ta ansvar för barn. Allt tal om preventivmedel lyser med sin frånvaro vilket innebär att resonemanget bygger på att samlaget har som mål att leda till graviditet. ”Sök ej för tidigt, yngling, sök ej för tidigt, goda flicka, den njutning, som endast kan vara förenad med vår kropps fullkomliga utveckling.” Jämförelsen med djurlivet poängteras liksom att människan endast skenbart blir mogen i förtid vilket visar sig genom att ett för tidigt sexualliv bestraffas med fysiska åkommor. Därefter följer en målande beskrivning av vilka fysiska konsekvenser som väntar om man inte lyder dessa råd. Innehållet i texten är detsamma i alla tre utgåvorna: Han blev genom familjeförhållande nödgad till ett äktenskap vid en ålder, då man fordom blott hade en dunkel aning om det förras hemligheter, och nu är han, denna kraftlöse, utmärglade, af skinn och ben bestående man redan förslöad för varje njutning, som en kysk äkta säng kunde erbjudit honom. (1946) För kvinnan beskrivs konsekvenserna av ett för tidigt sexualliv på följande sätt: Hennes svaga kropp kunde inte uthärda hafvandetillståndets besvärligheter; hon kunde inte tåla den förlust af vätskor, icke de plågor, som med nedkomsten äro förenade; och så vissnade de blommor redan, som knappt eller icke ännu framträtt i sina knoppar. –Det rysligaste skelett står nu där, varest ännu den mest blomstrande skönhet bort skådas, om icke utvecklingen och tillfredsställandet av begär ägt rum, som ännu hela år voro ägnade åt en ostörd slummer. (1946) Ett par sidor längre fram tas förhållandet mellan natur och kultur upp, även det i nästan identiska ordalag i samtliga utgåvor. Sexualiteten framställs som en drift. En drift som har med släktets fortbestånd att göra och som om den får leva ostört, inte gör sig gällande förrän det är 44 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren lämpligt. Detta ostörda naturtillstånd är utgångspunkten i talet om disciplinering. Svaret på frågan om ett sexuellt uppvaknande även innebär att driften ska tillfredsställas ges i texten: Denna fråga kan besvaras jakande, om vi levde i ett fullkomligt naturtillstånd; Om vi här icke måste hava avseende på mångfaldiga sakers inverkan, vilka lika mycket kunna bidraga till dess för tidiga utveckling, som dess för stora livlighet. – Föda, kläder, läsning vällustiga tavlor, till och med exempel och lättsinniga samtal, allt förenar sig i att tidigare väcka denna drift, än om vi ännu levde i naturtillståndet, där intet utom naturen själv finnes, som retas oss att i förtid uppfylla en av hennes viktigaste förrättningar. (1946) När det gäller lämplig samlagsdebutålder för kvinnor rekommenderas att vänta med samlag till mellan 18:e och 22:a året. Där finns ett citat som stöder detta påstående vars slutsatser verkar bygga på någon form av empiri. Ett bärande argument för att just kvinnan ska iaktta sexuell måttlighet hänvisar till hennes svagare kropp. Skrivningen är i 1946 års upplaga nästan identisk med originalet. Den svaga kvinnan – hur mycken särskild anledning har hon icke att iakttaga måttlighet, då beskaffenheten av såväl hennes kropp, som i synnerhet hennes födslodelar, straffar henne, det förra oberäknat, på ännu ett annat, icke mindre farligt sätt, för samlagets omåttliga njutning. (1946) En icke namngiven källa används som referens och ger en ingående beskrivning av vad som händer om kvinnor föder barn i allt för unga år. Konsekvensen blir en oförmåga att skaffa barn senare i livet. Även här har framställningen till form och innehåll inte nämnvärt förändrats över tid. Kroppen sätter gränser för sexualiteten. Argumenten är förmågan till reproduktion. Men det är inte endast kroppens beskaffenhet som används som motiv för sexuell måttfullhet även sinnesstämningen är viktig. Lusten och glädjen ges betydelse liksom närvaron och uppmärksamheten i samlagssituationen. Munterhet och en känsla af verklig kraft äro två andra lika vigtiga vilkor, på hvilka mycket beror vid samlagets njutning, åtminstone för den varelse, 45 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren som har att tacka detta för sitt ursprung. Själen måste i en sådan stund icke hava känsla för annat än sjelva njutningen; och olycklig den, hvars far endast tänkt på sina forskningar, sina handelsböcker, sina göromål under det han i sin makas sköte skulle njuta de ljuvligaste nöjen. Deraf kommer att så mången lärd mans barn till själen endast bliva krymplingar och i intet likna sin fader; deraf kommer, att barn, aflade under förtjusningens ögonblick utom äktenskapet, så väl i själs- som kroppskrafter vanligen mycket öfverträffa dem, som aflas under äktenskapet, der kärleken njutas med så mycket större liknöjdhet, ju färre hinder finnas, som kunde göra njutningen behagligare, och mera uppelda den lyckliga fantasi. Däraf kommer vidare, att det förstfödda barnet i en familj icke sällan blir det fullkomligaste, så vida begge föräldrarna vid dess aflande icke allenast hade lika kroppskrafter, utan äfven en lika stor njutning, den ingen vana, ingen öfvermätthet hade förminskat. (1849) Lusten är uppenbart kopplad till resultatet och det handlar om lust hos båda parterna. Men denna lustutlevelse har sina gränser. Ett återkommande tema är måttfullheten. Det bärande motivet för sexuell måttfullhet är för mannen att han måste spara på sin energi vilket är kopplat till sädesvätskan. Kvinnan å andra sidan har i grunden en kropp som är svag och måste därför skyddas mot den påfrestning som samlaget och en eventuell graviditet utgör. Huvudansvaret för att den sexuella måttfullheten efterlevs ligger hos kvinnan. Det är hon som med konstens alla regler skall balansera mellan åtrå, utlevelse och återhållsamhet. Mannen har å andra sidan att leva upp till den energirike och starke man som inom givna ramar har som uppgift att befrukta kvinnan. Men det är uppenbart att denna måttfullhet inte alltid är så lätt att efterleva även om den motiveras med att det är viktigt för hälsan och fortplantningsförmågan. Lösningen tycks vara att det kommer an på kvinnan att vara den som håller måttet. Åtskilliga motsägelsefulla beskrivningar framhåller att kvinnan ska bejaka mannens åtrå samtidigt som hon måste tänka på att inte vara alltför sexuellt intresserad. Hon ska diskret vara den som visar mannen att samlag inte är möjligt till aftonen. Fast en god och klok hustru avvisar i princip aldrig en uppeldad man. Om detta är nödvändigt, framställs det som angeläget att inte avvisa mannen sexuellt på ett sätt som kan såra. Förmågan att såra tycks vara särskilt utvecklad bland de högre ståndens kvinnor. 46 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren [...] Mitt under sinnenas rus vare dock alltid den hulda blygsamheten mäktig i hennes bröst! Må den aldrig bliva henne likgiltig! Må hon lik den sköna rosen tillåta att mannen njuter hennes behag, men må hon icke visa honom ett begär härska hos henne, som skulle förringa hennes värde, hans aktning! Kättja, fräckhet och omåttlighet i äktenskapsnöjets njutning vanhedra kvinnan och försvagar mannen, uppfylla honom med avsmak för en varelse, som aldrig borde söka, utan blott av kärlek till honom, tillåta dess verkställande. Men däremot har även May ganska rätt, då han härleder så många olyckliga äktenskap därifrån, att kvinnan visar köld, då hennes man i dess armar söker sällheten. (1946) Samlagets var, när och hur Återhållsamheten tar sig också uttryck i en mycket detaljerad beskrivning av var, när och hur samlaget skall utföras. Här framskymtar för första gången en svag man. När det gäller betydelsen av miljön finns noggranna beskrivningar av sängen. Den är kopplad till att barn till rika föräldrar blir vackra och begåvade, en tidig beskrivning av hur det ekonomiska och symboliska kapitalet hänger samman. Innehållet i texten har genomgått en obetydlig förändring över tid. Rika personer hava orsak mer till sina barns skönhet. De kunna för kärlekens njutnings låta inrätta ett ställe, svarande mot allt, som i ljuva, angenäma drömmar kan vagga fantasien. Sängarna bör vara elastiska, prydda med målningar, som reta sinnena och åskådliggöra skönheten. Rökelser kunna vidare försätta sinnena i ett ljuvt rus och ett svagt sken samt melodien av en speldosa fullkomna sällheten av en huld makas omfamning. (1946) Texten visar på hur miljön påverkar avkomman. I samma avsnitt som i 1946 års upplaga bär titeln Villkor för dem som önska de blifvande barnen friska, vackra och i 1849- och 1912 års upplagor namgetts till 47 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Villkor för dem som önska de blifvande barnen friska, vackra och qvicka, finns ett avsnitt om just dessa villkor. Allt vi i detta hänseende veta, är: att ett par, utrustat med skönhet samt oförminskade själs- och kroppskrafter, även avlar med lika egenskaper begåvade barn, såvida samlaget utövas måttligt, vid full styrka, med verklig passion och under omständigheter som hava inflytande på inbildningskraften samt, vad skönhet angår, kunna uppfylla den med motsvarande bilder. (1946) Ett bejakande av lusten och sinnligheten men under reglerade former ger inte bara vackra barn – det garanterar även barn med begåvning. Den reglerade passionen omfattar både man och kvinna. Även om det för kvinnors del tidigare i texten ges en del restriktioner på grund av hennes svagare kropp, så är skrivningen om verklig passion inte riktad enbart till det ena könet. Passionen är även en förutsättning för att mannen inte skall frestas till utsvävningar. [...] Sällan skall mannen begå en utsvävning, då han hos sin hustru finner vad han söker hos en mätress, nämligen passion, bevågenhet och retelse till kärlek [...] (1946) Maj och juni är kärlekens månader. De resulterar i att barnens föds på vårvintern och det framstår som självklart lämpligast. Ett mönster som faktiskt fortfarande gäller i Sverige. Tidpunkten på dagen spelar en viktig roll med tanke på den kraftansträngning som tilldelas samlaget. Argument för att utföra samlaget på morgonen styrks visserligen av kända läkare men författaren vill inte stämma in i denna föreställning: Äldre läkare, isynnerhet Boerhave, anse morgonstunden bäst. Kroppens styrka skall då vara minst försvagad, mest concentrerad, munterheten störst och sinnet gladast och intet annat hindra en glad njutning, än mannens egen vilja. (1849) Motargumenten går ut på den matthet som är förenad med förlusten av sädesvätska men tröttheten drabbar även kvinnan. Att somna på morgonen beskrivs som ohälsosamt. 48 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren /... den minst tjenliga att giva kroppen kraft och styrka; att vanligtvis på morgonsömnens olust plär följa i stället för vederkvickelse, tröghet i stället för munterhet, matthet i stället för styrka. (1849) Slutsatsen blir att aftonen är den lämpligaste tidpunkten för samlag. Själva samlagets utförande ger en bild av ömsesidighet. Där poängteras också vikten av att samlaget skall vara fruktsamt. Denna fruktsamhet kopplas samman med vad som kan tolkas som en gemensam orgasm och legitimeras med stöd av citat från Bibeln: För att så mycket säkrare åstadkomma denna blandning af båda vätskorna, och den deraf beroende befruktningen, är det äfven nödigt att, så vidt möjligt är, låta begge könens födslodelar närma sig varandra i detta vigtiga ögonblick, då den högsta njutningen infinner sig, och känslan af den högsta vällust gör själen känslolös för varje annan tanke. Skriftens uttryck: ”Och båda varda ett kött” skall här bokstafvligen uppfyllas. (1849) Återigen ett exempel på hur sexuell utlevelse motiverades med att konsekvenserna var eftersträvansvärda. Varje samlag har som yttersta syfte att reproducera människosläktet. I 1946 års upplaga är innehållet i sak något förändrat. Kvar är skrivningarna som poängterar den ömsesidiga och utdragna njutningen. Begreppet orgasm har tillkommit och används för att beskriva lustkänslornas höjdpunkt men detta kopplas inte direkt samman med själva befruktningen. Däremot utmålas den ömsesidiga sympatin som en förutsättning för att den manliga säden skall komma i kontakt med livmodermunnen. Det har således skett en viss förskjutning i argumenten för den gemensamma passionen. I den senare skrivningen är detta snarare ett medel än ett mål. De inledande raderna under rubriken Den för samlaget lämpligaste ställningen ger exempel på något komplext förhållande till upplysning och nya vetenskapliga rön. Andemeningen lyfter fram frågan om vad som kan vara den yttersta gränsen för människans vetgirighet. Skrivningen återfinns i samtliga upplagor: Endast människan kunde uppställa den frågan: i vilken ställning, i vilket läge bör samlaget njutas? Endast hon kunde framkasta den, hon, som 49 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren grubblar på allt, som på alla möjliga sätt söker öka varje njutning och alltid söker förfina den, hon finner störst. (1946) Denna fråga är tydligen enkel att besvara. Här finns ingen tvekan . I allmänhet kan man utan tvivel antaga för säkerhet att Naturen för människan bestämt en ställning, i vilken samlagets ändamål säkrast och lättast kan ernås. Bedömd ur denna synpunkt är således den vanligaste även den naturligaste. (1946) Efter detta citat återfinns en anatomisk bild av mannens bäcken. Det naturliga refererar till den anatomiska konstruktionen. Leonardo da Vincis bild av ett älskande par i genomskärning, där mannen ligger ovanpå kvinnan, får stå som ett belysande exempel på hur människan bör genomföra samlaget. Andra ställningar förkastas ömsom med argument för att de utgör en allt för stor ansträngning på kroppen eller också påminner de om djurens kopulation. Detaljerade råd för vad man bör tänka på efter samlaget ges också. Även här är textens innehåll lika i alla upplagor. I konsekvens med den dikotomiska framställningen mellan könen är råden olika för kvinnor och män. Kvinnor bör strax efter samlaget hålla sig i stillhet, helst med låren lagda över varandra. Alla starka kroppsrörelser såsom dans och hopp ska undvikas även dagarna efter samlaget, allt för att underlätta en befruktning. Mannen bör efter samlaget omedelbart sova. Det är av naturen ordnat så att denna sömn självmant infinner sig som ett svar på den kraftansträngning som är förenat med sädesavgången. För de män som är lite svagare än normalt av naturen rekommenderas att morgonen efter äta en näringsrik frukost. Ett rekommenderat mål är ett par, tre råa äggulor som blandas med ett glas gott vin, några teskedar socker och lite stött kanel. Men det går lika bra med god okryddad choklad. I allmänhet rekommenderas för de lite svagare männen att vara sparsam med samlagen och i stället äta en stärkande diet av gott kött, fågel och råa eller löskokta ägg för att erhålla den kraft som behövs för att genomföra ett samlag. Mäns svaghet, till skillnad mot kvinnans, kan med andra ord 50 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren åtgärdas med näringsrik kost. En skrivning som tyder på att männens svaghet är av en annan karaktär. I grunden finns förutsättningar för styrka hos mannen. Resonemangen om var, när och hur samlagen skall utföras och upplevas har en gemensam klangbotten. De utgår från att samlaget skall leda till att ett barn föds i rätt tid. 51 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Tänkbara läsare Det är uppenbart att denna text inte vänder sig till en framväxande eller existerande arbetarklass. De miljöer som beskrivs är snarare de borgerliga salongerna där det fanns möjlighet med skilda sovrum, exklusiva sängar och tillgång till god mat och gott vin. Talet om att en estetisk fysisk miljö påverkar avkomman, kan knappast rikta sig till någon annan än den som rimligtvis har möjlighet att ordna detta. Även den första omslagsbilden för tankarna till en miljö med ekonomiska tillgångar och en möjlighet till intellektuell stimulans.24 Den kvinna som omtalas är den sköra svaga, sysslolösa stadskvinnan som bör vara aktsam om sin kropp och själ. Ibland nämns även kvinnor från högre stånd. Hon jämförs med en annan ”sort”; den rödkindade, robusta bondska kvinnan av mer tålig natur som inte framstår som en tänkt läsare. Männen är av naturen kraftfulla och energiska. Vad denna kraft och energi skall användas till, förutom samlag, framgår inte. Det finns ingen beskrivning av fysiskt ansträngande arbete. Det arbete som nämns är det intellektuella. Annonserna, som dyker upp runt sekelskiftet, om jakt och fiske för tankarna till en manlig fritidssysselsättning, annonserna om vältalighet och ordstäv till en intellektuell miljö. De skikt som denna skrift i sitt originalutförande var riktad till torde vara den tyska borgarklassen. Den svenska läsekretsen i mitten på 1800talet var förmodligen från samma skikt i samhället. Runt sekelskiftet när annonserna dyker upp finns det anledning att utgå från att läsekretsen både förändrades och vidgades. Trots att innehållet i texten inte förändras nämnvärt så kan man tänka sig att skriften förskjuts från att vara en allmän sexualupplysningstext för ett litet utvalt skikt till att bli en kommersiell produkt. Detta blir ännu tydligare i 1946 års utgåva där framsidesbilden för tankarna till det mer obskyra.25 Vem som i praktiken verkligen läste den är däremot omöjligt att fastställa. Faktorer som läskunnighet, ekonomi och kanske också möjlighet till diskretion borde ha påverkat spridningen under hela perioden. 24 25 Se bild sid 19. Se bild sid 20. 52 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Tystnader Ett område som det råder tystnad om är preventivmedel. När kondom nämns är det dess funktion att hindra smitta av könssjukdomar som poängteras. Elise Ottesen-Jensens undran över hur de rika bär sig åt för att begränsa antalet barn kan besvaras med: genom att reglera passionen. Med hänvisning till mannens och kvinnans skilda kroppar och kroppsvätskor regleras samlagsfrekvensen med olika påbud. Samlaget ska ske på våren, på natten, i liggande ställning i en elastisk säng. Själva samlaget skall utföras under passion och med glädje i en estetiskt tilltalande miljö. Det får inte, med tanke på sädesvätskans återhämtningstid, ske för ofta. Kvinnan skall vara nytvättad och lukta gott. Hon får inte vara gravid eller ha fött barn för mindre än tre månader sedan. Därtill tillkommer att ingen av parterna bör vara förkyld, ha gikt, ha anlag för hypokondri, vara lungsiktig eller besväras av hemorrojder. Själen skall dessutom vara fri från alla bekymmer och aftonmåltiden skall inte ha intagits för sent. Om alla dessa förhållningsregler helt eller delvis efterlevdes torde samlagsfrekvensen inte varit alltför hög. De skikt som denna skrift ursprungligen riktar sig till är vad Elise Ottesen-Jensen skulle beskriva som rika. Ett svar på hennes undran över att antalet barn i de besuttna klasserna var betydligt lägre än hos dem med sämre ekonomi kan vara deras förmåga att reglera passionen. Det ordas heller inte så mycket om begreppet kärlek. Sexualiteten kopplas till kroppsliga begär och inte till kärleksbegreppet. Det talas om åtrå, ömsesidig sympati och kärlekens njutningar men inte om förälskelse och kärlek mellan man och kvinna. Speciellt kvinnors sexuella känslor beskrivs som styrda av viljan. Att behålla måttfullheten och samtidigt inte visa för stor kyla är en fråga om viljeyttring. Avsnittet om samlag utanför äktenskapet är visserligen skrivet med män som målgrupp men ger en osentimental bild av erotiken. Sexualiteten kommer naturligt från kroppen och det är med förnuftet och viljan som den kan förstås och styras. 53 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Ett annat icke uttalat perspektiv är det psykologiskt förklarande. Beskrivningarna av sexualiteten utgår enbart från en fysiologisk och anatomisk grund. Det kraftlösa och nedstämda har sina förklaringar i kroppsliga åkommor likväl som det starka och energigivande. Hela resonemanget om vilka samlagställningar som är lämpliga grundar sig på beskrivningar av kroppens fysiologi. Vad man bör göra sexuellt kan motiveras med hur kroppen är konstruerad. Det är kroppens fysiska och fysiologiska begränsningar som bestämmer vad som är lämpligt och normalt. De medel som anses leda till ökad sexuell lust är även de bestämda av kroppens fysiologi. Samhällets ansvar för jämlikhet och ökad välfärd där sexualupplysning kan ses som en förutsättning nämns inte i texten. De livsvillkor som skymtar fram mellan raderna är ekonomiskt bekymmerslösa. De förutsätter möjlighet till näringsriktig mat, personlig hygien, skilda sovrum, konst och musik. Kunskapen om hur sexuallivets ska levas är snarare en fråga om personlig utveckling och förfining än en samhällelig angelägenhet. Rashygien, som annars var ett vanligt inslag i sexualupplysningsböcker under 1900- talets första hälft, nämns inte.26 Det hade kanske inte varit möjligt eftersom man kan anta att de flesta barn föddes inom det egna skiktet. Ett skikt som knappast beskriver sig som annat än en förädlad ras. Det talas även ganska lågmält om onani; det som snarast betraktades som ett folkhälsoproblem från sekelskiftet och fram till 1930-talet nämns här bara i förbifarten. Behov av renlighet gäller endast kvinnor. Mannen är antingen av naturen ren eller så betraktas mannens hygien som oväsentlig i sammanhanget. 26 Sandström (1994) 54 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Diskussion Det mest uppseendeväckande med denna skrift är att den under sin nästan hundraåriga utgivningstid i Sverige genomgick så få förändringar. De tydliga brotten som återfinns under dess utgivningstid kan härledas till ett par yttre samhälleliga förändringar. Ett nytt typsnitt som infördes under senare delen av 1800-talet samt en viss förändring i sättet att skriva som gör sig gällande runt sekelskiftet. De nya vetenskapliga rönen om befruktning och könssjukdomar var förmodligen omöjliga att blunda för vid 1946 års utgivning likaså ett nytt stavningsätt. Även om föreställningen om mannens och kvinnans kropp och sexualitet i grunden inte förändrats så krävdes det då andra sätt att legitimera dessa påståenden på. Den envetna hållningen att inte tala om preventivmedel, trots att preventivmedelslagen upphörde att gälla 1938, är logisk med tanke på att hela skriften genomsyras av idén om det goda med människans självkontroll. Det hade varit omöjligt att plocka in ett avsnitt om tekniska barnbegränsningsmetoder i detta sammanhang. Man kan också ana att de som upprätthöll denna praktik såg preventivmedel som ett hot. Moderniteten och den tekniska utvecklingen kom i konflikt med människans eget ansvar för kulturell förfining. Ytterligare en möjlig förklaring till att en upplysningsskrift med anor från 1800-tal överlever under en så lång epok, är att beskrivningarna av manlig och kvinnlig sexualitet i grunden inte genomgått någon större förändring under denna tidsrymd.27 Framställningen av mannen som stark och oberoende och kvinnan som svag och beroende återfinns i den dominerande floran av sexualupplysningtexter, fast då i andra ordalag. Texten kan också ses som ett exempel på Foucaults tes att diametralt olika värderingar är besläktade och influerade av varandra. Ett nära släktskap, menar han, kan härledas mellan de första kristna lärorna och 27 Ibid 55 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren antikens moralfilosofi.28 Uppmärksamheten på vikten av en estetisk miljö för lyckade samlag skulle kunna illustreras med bildmaterial från 1990-talets offentliga sexualupplysningstexter.29 Foucault kopplar även samman sexualitetens uppkomst med borgarklassens framväxt på 1600talet. Förändringen skedde successivt från en självhärskarens makt över medborgarnas liv och död till en ny makt, utvecklad i kontroll över kroppen, som Foucault kallar för biomakt.30 Kontrollen över kroppen med hjälp av förnuftet är ett genomgående tema i texten. Den personliga friheten och ansvaret består i att med kunskap styra kroppens handlingar. Det finns också det som framträder som kvalitativt annorlunda i denna upplysningsskrift jämfört med den dominerande beskrivningen av manlig och kvinnlig sexualitet.31 Det talas nämligen ovanligt mycket om kvinnans sexualitet. Hon ingår explicit och implicit i beskrivningen av passion och vikten av gemensam orgasm, vilket annars är ovanligt. Den dominerande beskrivningen är att mannen har en av naturen mycket stark sexualitet medan kvinnans knappt är skönjbar och därför inte ens behöver ordas om. Framställningen av kvinnans sexualitet i denna text påminner om den man brukar förknippa med 1600-talets föreställningar32. Sexualitet är där något som omfattar hela kroppen, den är mustig och omfattar blod, svett och tårar. Kvinnan är i högsta grad aktivt närvarande. En sådan framställning av kvinnan innebär också att hon tilldelas makt över sexualiteten, både sin egen och ibland även mannens. Hon kan reglera sexualiteten så att den når de förfinade nivåer som garanterar en god avkomma, men hon kan också med sin kyla avfärda och förlöjliga mannen. Trots att mannen beskrivs som den överordnade med ansvar för försörjning och som tilldelas en betydande styrka och kraft blir makten inte endimentionell. Den utövas i handlingar där kvinnors 28 I f.f.Foucault (1986) Sexualitetens historia del 2.Njutningarnas bruk. Härkomstanalys, att studera hur olika utsagor bildar mönster av släktskap, har även utförligt beskrivits av Beronius (1982) 29 Underlaget för jämförelsen är omslagsbilden i en brochyr utgiven av Folkhälsoinstitutet på 1990-talet Om njutning, kärlek och kondom. 30 Foucault (1993) Övervakning och straff 31 Här tänker jag dels på de sexualupplysningstexter som utgör underlaget i Önskvärda sexuell betenden (1994) där kvinnans sexualitet knappt nämndes eller beskrevs som svagare utvecklat än mannens dels på underlaget i Texter om sexualupplysning (1997) som även det styrker detta påsående. 32 Se Ekenstam (1994) Kroppens idéhistoria och i Isberg (1979) Sättet att tillhopa gå 56 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren handlingsutrymme inte är oväsentligt.33 Ett tecken på flexibilitet är framställningen av kvinnokroppen som svår- och mångtydig. Jämfört med det entydiga idealet av mannen som stark och energirik kan kvinnokroppar både vara starka och svaga beroende på sammanhanget. Man kan också tolka detta som att denna manliga författare saknar kunskap om hur kvinnan fungerar och därför framställer henne som något oklar. Texten är också entydigt skriven ur ett manligt perspektiv med mannens erfarenheter som utgångspunkt. Mitt urvalsförfarande ledde fram till en text som inte haft betydelse i tidigare framställningar om svensk sexualupplysning. Förklaringen kan vara att den inte politiserar sexualupplysningen på det sätt som ryms i den diskursiva regimen. Texten understödjer inte den dominerande beskrivningen av motivet till svensk sexualupplysning från sekelskiftet och framåt. Den förlorar sedan sin legitimitet i den strid som utspelades om vilken sexualupplysning som då krävdes. Texten har sedan levt vidare som en parallell diskurs, förmodligen för att den under denna tidsrymd hade en efterfrågan. Detta reser frågan om denna typ av text möjligen är ett exempel på ett dominerande inslag av sexualupplysningstexter i mitten av 1800-talet eller om den här typen av texter alltid funnits jämsides med ett mer politiskt och samhällstillvänt tal om sexualitet? Den sexuella praktik som texten förordar riktar sig till en annan krets än vad arbetarrörelsen hade i åtanke. I Ekenstams avhandling Kroppens idéhistoria Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950 består källmaterialet både av upplysningstexter liknade Beckers skrift och texter med en socialpolitisk utgångspunkt i sexualfrågan. Kungliga bibliotekets arkiv med rubriken Svenska Samlingar Medicinska Könsförhållanden talar också ett tydligt språk. Där finns en ansenlig mängd texter om sexualitet av författare som inte självklart kan kopplas till arbetarrörelsen. Så anledningen till att vissa texter om sexualitet och sexualupplysning oftare än andra varit föremål för forskning beror snarare på perspektivet i forskningen. Ett argument för att denna sexualupplysningsskrift kan sorteras in under en annan strömning än de som hittills dominerat framställningen av 33 Denna syn på makt stämmer väl in på vad Foucault skriver i Sexualitetens historia (1980) Han utgår ifrån tesen att sexualiteten formas av samhällets maktstrukturer och menar att makten alltid är i rörelse “...makt är inte en institution och inte en struktur, det är inte en viss förmåga som somliga skulle vara utrustade med det är namnet på en strategisk situation i ett givet samhälle.“ s 118. 57 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren sexualupplysning i Sverige är att den överhuvudtaget inte berör sexualupplysning som lösning på några social orättvisor. Texten upplyser om vilka regler och föreskrifter som gäller för sexuallivet för män och kvinnor och isolerar detta från samhällelig inblandning. Den appellerar till individen och den enskildes förnuftiga ställningstagande och vänder sig till en läsekrets med vissa ekonomiska möjligheter. Det ideal som lyfts fram är valfrihet och förnuft som en garanti för förädling och kontroll av sexualiteten, ett ideal som kontrasterar mot den folkrörelseinfluerade sexualupplysning som verkade för ökad levnadsstandard och ekonomisk jämlikhet. Om texten vände sig till personer där levnadsstandarden redan var hög finns givetvis inga starka skäl att argumentera för lösningar på sociala orättvisor. Därför tycks också texten vara ringa påverkad av yttre händelser som exempelvis preventivmedelslagens tillkomst 1910 eller bildandet av arbetarregering 1934. Skriften kännetecknas av en oföränderlighet och ett vidmakthållandet av kunskaper och föreställningar från svunna tider. I mitten av 1900-talet sprids alltså texter som refererar till vetenskapsrön från tidigt 1800-tal. Förändringarna i textinnehållet i 1946 års upplaga visar på hur det nya tar plats och brottas med det gamla. Det var möjligt att i texten både referera till nya vetenskapliga rön och till fakta från 1800-talet. Kunskapen om hur befruktning går till blandas med resonemang om att det finns en av naturen given samlagsställning. I den senaste upplagan förstärks också bilden av kroppslig disciplinering. Den kraft och energi som mannen besitter och som i de tidigare upplagorna inte får något utlopp annat än i samlagsakten ges nu en annan uttrycksmöjlighet; idrottsprestationen. Runt sekelskiftet ökar uppmärksamheten på sexualupplysningens innehåll och funktion i Sverige. Det tar sig i uttryck i en ökad produktion av texter i ämnet. Tidsmässigt sammanfaller detta med den svenska industrialiseringens framväxt, vilket skulle kunna förklara att sexualupplysningstraditionen i Sverige så starkt förknippas med de problem som urbaniseringen skapade. Mycket tidigt kom striden om sexualupplysning att röra sig om två huvudfrågor, dels kravet att upplysa om människans sexualitet och fortplantningsförmåga, dels att i praktiken förhindra spridning av könssjukdomar och oönskade graviditeter. Det är lätt att förstå att frågan om preventivmedel och förhindrande av könssjukdomars spridning var den fråga som skapade mest turbulens. Här 58 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren rör det sig om ett direkt föreskrivande för sexuella handlingar och ett accepterande av att samlag inte enbart betraktades som medel för reproduktion utan kunde ses som njutning i sig. I Beckers sexualupplysningstext framställs regleringen av sexualiteten inte som ett förnekande av lusten och glädjen i sexualiteten. Snarare är njutningen en förutsättning för ett lyckat sexualliv och en garanti för en god avkomma. Argumentet att avkommans kvalitet är beroende av ett njutningsfullt sexualliv faller om samlagets yttersta mål inte längre är att sätta barn till världen. Om en sådan uppfattning omfattades av majoriteten borde inte föreställningen om sexuell njutning vara problemet. Snarare handlar det om att preventivmedel gör det svårare att argumentera för vikten av att kontrollera sin sexualitet, ett argument som också framfördes av många kvinnor i Sverige i samband med debatten om tillgänglighet till kondomer och pessar.34 Preventivmedel uppfattades av många som ett hot mot männens träning i självkontroll. Ett sätt att tolka upprördheten över Hinke Bergegrens uttalande om att kvinnor var behäftade med en starkare sexuell lust än männen, är att det rörde sig om det otillåtna i att låta denna sexuella lust blomma ut. Tankefiguren att människan förädlas genom träning i att känna igen och reglera den sexuella lusten kan tjäna två syften. Dels byggs hela den sexuella lusten upp kring behärskningens konst dels fungerar det som en barnbegränsningsmetod. I en mening kan man ana att ett icke återhållet sexualliv också kunde uppfattas som ett sätt att förslösa kraften där kanske även förmågan till passion skulle gå förlorad. I den statliga utredningen 1977:59 lyfts två samverkande händelser fram som avgörande för den framtida utvecklingen av sexualupplysningen.35 Den ena är läkaren Karolina Widerströms krav på sexualundervisning i flickskolan som framförs med argumentet att flickor måste lära sig att skydda sig mot pojkarnas okontrollerbara sexualitet. Det andra en tysk rörelse som ville bekämpa könssjukdomarnas spridning genom upplysning och avkriminalisering av kondomer. Förklaringen till att tystnaden kunde brytas i dessa frågor runt sekelskiftet härleds ur naturvetenskapernas påverkan på livsåskådningen, strävandet efter kvinnans likaberättigande, liberala och socialistiska program för 34 35 Levin (1989) SOU 1974:59 sid 76 59 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren samhällsordningen, sekulariseringen och pedagogiska strömningar som ledde bort från latinskolan i riktning mot mera ”realkunskaper”.36 Beckers sexualupplysningstext motsäger en sådan beskrivning. Det är varken pojkarnas okontrollerade sexualitet eller bekämpande av könssjukdomar som anges som motiv för denna texts tillkomst. Här är människans förädling i fokus där förnuftets seger över kroppens lustar lyfts fram. Disciplinering av sexualitet som tema i en skrift utgiven under 1800-talet är i sig föga överraskande. Det finns beskrivet i flera tidigare arbeten. Det gäller även konstruktionen och kontrollen av kroppen.37 Det som förvånar i denna text är framställningen av det sexuella spelet mellan man och kvinna. Den sexuella utlevelsen ges betydelse för både män och kvinnor liksom den gemensamma upplevelsen. Därmed ger texten prov på en annan konstruktion av sexualiteten än den dominerande under 1900talets första hälft. Påståenden legitimeras med referenser som hellre riktar sig bakåt i tiden än blickar framåt mot nya djärva upptäckter. 36 Ibid sid 76-77 Se exemeplvis Johannisen (1994)Den mörka kontinenten och (1997)Kroppens tunna skal samt Ekenstam(1994) Kroppens idéhistoria 37 60 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Källförteckning Becker Gotfried Tyst! Oumbärlig rådgivning för man och kvinna 34 olika upplagor mellan åren 1847 - 1955 Referenslista Andreens, A. (1956) Karolina Widerström. Stockholm, Norstedt. Beronius, M. (1982) Genealogi och Sociologi. Nietzsche, Foucault och den sociala analysen. Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag. Burchell, G. Gordon, C. Miller, P. (red) (1991)The Foucault effekt. Studies in governmentality. Chicago, Harvester Wheatsheaf. Ekenstam, C (1994) Kroppens idéhistoria. Dicsiplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950. Hedemora, Gidlunds Bokförlag. Foucault, M. (1972) Vetandets arkeologi. Lund, Bo Cavafors Förlag. Foucault, M. (1980a) Sexualitetens Historia. 1. Viljan att veta. Stockholm, Gidlunds. Foucault, M. (1980b) Power/Knowledge: Selected interviews & other writings 1972-1977. New York, Pantheon Books. Foucault, M. The Subject and Power(1982). I Dreyfus,H. & Rabinow, P. (red) Michel Foucault. Beyond Structuralism and Hermeneutics. Chicago, The University of Chicago Press. Foucault, M. (1986) Sexualitetens historia. 2. Njutningarnas bruk. Södertälje, Gidlunds. Foucault, M. (1987) Sexualitetens historia. 3. Omsorgen om sig. Södertälje, Gidlunds. Foucault, M. (1993) Övervakning och straff. Lund, Studentlitteratur. Foucault, M. (1993) Diskursens ordning. Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag. Johannisson, K. (1994) Den mörka kontinenten. Stockholm, Norstedt. Johannisson, K (1998) Kroppens tunna skal. Stockholm, Norstedt. Lennerhed, L. (1994) Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960talet. Stockholm, Norstedts. 61 Birgitta Sandström Reglera passionen © denna version 2001, Studentlitteratur och författaren Levin, H. (1989) Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia. Stockholm, Natur och kultur. Nyström, S. Sandström. B. Texter om sexualupplysning. Under utgivning. Palmblad, E. (1990) Medicinen som samhällslära. Uddevalla, Bokförlaget Daidalos AB. Ricoueur, P. (1976) Interpretion Theory Discourse and the Surplus of meaning. Texas, Christian University Press Fort Worth. Ricoueur, P. (1986) Från text till handling. En atologi om hermeneutik sammanställd av Peter Kamp och Bengt Kristensson. Stockholm/Stehag, Symposium. Sandström, B. (1994) Önskvärda sexuella beteende. Stockholm, LHS. SOU: 1974:59 Sexual och samlevnadsundervisningen. Stockholm, Liber. Widerström, K. (1907) Uppfostran och sexuell hygien. Stockholm, Särtryck ur Manhem. Kristensson Uggla. B. (1994) Kommunikation till bristningsgränsen. Paul Ricouer. Stockholm, Brutus Östlings förlag. Ödman, P-J. (1986) Tolkning förståelse vetande. Hermenutik i teori och praktik. Stockholm, Almqvist &Wiksells förlag. 62