2008
2
FÖRORD
Läkemedelshantering är en av de vanligaste arbetsuppgifterna inom all sjukvård samtidigt som läkemedelshantering
utgör ett riskområde. Om inte läkemedel hanteras på rätt sätt kan de ställa till mer skada än nytta. I läkemedelshanteringsprocessen ingår många olika personer där var och ens agerande är betydelsefullt för att patienten ska få rätt
läkemedel och använda dem på rätt sätt.
Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering
SOSFS 2001:17. Föreskriften är gemensam för all läkemedelshantering inom den verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen, oavsett om det är landstinget, kommunen eller enskild utförare som
är huvudman. Med läkemedelshantering avses här ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och
förvaring av läkemedel.
I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och tandvårdslagen (SFS 1985:125) framgår att kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården respektive tandvården systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras.
Enligt SOSFS 2005:12 ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för hur alla åtgärder som rör en enskild
patient skall kunna identifieras och spåras i dokumentationen.
Instruktionen för läkemedelshantering i Västerbottens län 2008 är en reviderad och omarbetad version av instruktionen från 2001. I arbetet med instruktionen har en bred remissrunda ingått, där olika verksamheter och tjänstefunktioner har faktagranskat innehållet och gett synpunkter (se bilaga I).
Instruktionen gäller för all hälso- och sjukvård inklusive tandvård i Västerbotten. Det åligger verksamhetschefen/
medicinskt ansvarig sjuksköterska att, utifrån gällande regelverk och detta häfte, upprätta skriftliga instruktioner för
läkemedelshanteringen. Instruktionerna ska vara entydigt utformade och bör vara sammanfogade samt ha så pass
hög detaljeringsgrad så att de kan ingå som en del i introduktionen av all ny personal som hanterar läkemedel.
Inför arbetet med revideringen av instruktionen har andra landstings arbeten för en säkrare läkemedelshantering
tagits i beaktande. Vi vill främst nämna och rikta ett stort tack till landstingen i Sörmland och Norrbotten som har
ställt sitt gedigna arbete till förfogande.
Kontakta gärna Läkemedelskommittén om något i häftet är oklart eller diskutabelt eller i övrigt vad som kan revideras eller läggas till i nästa version av dessa instruktioner. På så vis håller vi regelverk och praxis både förankrade och
levande. Instruktionen med aktuella revideringar kommer att finnas tillgänglig på Linda/Ämnesområde/Vård och
hälsa/Läkemedel/Föreskrifter och rutiner och på www.vll.se/ Vård & hälsa/Läkemedel
September 2008
Rune Dahlqvist
Läkemedelskommittén i Västerbotten Eva Bergdahl
Läkemedelskommittén i Västerbotten
3
Innehåll
1. ANSVAR.......................................................................................................................................................................................................................................... 7
1.1 Egenvård – Hälso- och sjukvård.......................................................................................................................................................................... 7
1.2 Vårdgivarens ansvar. ................................................................................................................................................................................................... 7
1.3 Läkemedelskommitté.................................................................................................................................................................................................. 8
1.4 Verksamhetschefens/MAS ansvar. ................................................................................................................................................................... 8
1.5 Medicinskt ledningsansvarig läkares/ Odontologiskt ledningsansvarig tandläkares ansvar..................................... 9
1.6 Avdelningschefens/ motsvarandes ansvar.................................................................................................................................................. 9
1.7 Läkemedelsansvarig sjuksköterskas ansvar................................................................................................................................................. 9
1.8 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar....................................................................................................................................................... 9
1.9 Läkares ansvar................................................................................................................................................................................................................10
1.10 Sjuksköterskas ansvar...............................................................................................................................................................................................10
1.11 Bedömningsinstrument – Safe Medication Assessment, SMA....................................................................................................11
1.12 Under-/tandsköterskas/vårdbiträdes ansvar............................................................................................................................................11
1.13 Personlig assistent ansvar. ....................................................................................................................................................................................11
1.14 Delegering........................................................................................................................................................................................................................11
2. ORDINATION AV LÄKEMEDEL...............................................................................................................................................................................12
2.1 Behörighet att ordinera läkemedel..................................................................................................................................................................12
2.2 Krav på en läkemedelsordination. ....................................................................................................................................................................12
2.3 Ordinationshandling/ läkemedelslista...........................................................................................................................................................12
2.4 Signaturlista.....................................................................................................................................................................................................................13
2.5 Behandlingsscheman, Spädningsscheman................................................................................................................................................13
2.6 Generella direktiv. .......................................................................................................................................................................................................13
2.7 Waran (warfarin)..........................................................................................................................................................................................................14
2.8 Vaccinationer..................................................................................................................................................................................................................14
2.9 Medicinska gaser.........................................................................................................................................................................................................14
2.10 Terapirekommendationer.......................................................................................................................................................................................15
2.11 Utbyteslista - Rekommendationer för preparatbyten.........................................................................................................................15
2.12 Naturläkemedel.............................................................................................................................................................................................................15
2.13 Vid utskrivning...............................................................................................................................................................................................................15
2.14 Samordnad vårdplanering.....................................................................................................................................................................................16
3. IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL. ....................................................................................................................................................17
3.1 Definitioner......................................................................................................................................................................................................................17
3.2 Behörighet att iordningställa läkemedel.......................................................................................................................................................17
3.3 Iordningställande inom sluten vård.................................................................................................................................................................17
3.4 Iordningställande inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård...............................................................................18
3.5 Kontroll vid iordningställande.............................................................................................................................................................................18
3.6 Praktiskt handhavande.............................................................................................................................................................................................19
3.7 Iordningställande av injektioner och infusioner......................................................................................................................................19
4. ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL................................................................................................................22
4.1 Kontroll vid administrering....................................................................................................................................................................................22
4.2 Signering............................................................................................................................................................................................................................22
4.3 Avvikelse............................................................................................................................................................................................................................23
4.4 Uppföljning......................................................................................................................................................................................................................23
4.5 Dosspridning..................................................................................................................................................................................................................23
4.6 Intag av perorala läkemedel..................................................................................................................................................................................23
4.7 Läkemedel för injektion och infusion.............................................................................................................................................................23
4
4.8 Andra former av administrering.........................................................................................................................................................................23
4.9 Läkemedel via sond....................................................................................................................................................................................................23
4.10 Läkemedel via central venkateter och epiduralkateter......................................................................................................................24
4.11 Efter läkemedelsadministrering. ........................................................................................................................................................................24
4.12 Avfallshantering............................................................................................................................................................................................................24
5. REKVISITION AV LÄKEMEDEL. ..............................................................................................................................................................................25
5.1 Beställning av läkemedel till läkemedelsförråd........................................................................................................................................25
5.2 Bassortiment. ..................................................................................................................................................................................................................25
5.3 Generella behandlingsanvisningar inom kommunal hälso- och sjukvård.............................................................................25
5.4 Licensläkemedel och kliniska prövningar....................................................................................................................................................26
5.5 Apotekstillverkade läkemedel.............................................................................................................................................................................26
5.6 Lån av läkemedel..........................................................................................................................................................................................................26
5.7 Antidotförråd..................................................................................................................................................................................................................26
5.8 Akuta läkemedel...........................................................................................................................................................................................................26
5.9 Katastrofläkemedel.....................................................................................................................................................................................................27
5.10 Jourdoser...........................................................................................................................................................................................................................27
5.11 Spolvätskor.......................................................................................................................................................................................................................27
5.12 Läkemedelsnära förbrukningsartiklar.............................................................................................................................................................27
5.13 Expedition.........................................................................................................................................................................................................................27
5.14 Leverans och mottagande......................................................................................................................................................................................27
5.15 Returer till apoteket....................................................................................................................................................................................................28
5.16 Fakturering.......................................................................................................................................................................................................................28
5.17 Statistik................................................................................................................................................................................................................................28
6. FÖRVARING AV LÄKEMEDEL..................................................................................................................................................................................29
6.1 Hos den enskilde..........................................................................................................................................................................................................29
6.2 Läkemedelsförråd........................................................................................................................................................................................................29
6.3 Förvaringsanvisningar...............................................................................................................................................................................................31
6.4 Förvaring utanför läkemedelsförråd................................................................................................................................................................31
6.5 Läkemedelsprover.......................................................................................................................................................................................................31
6.6 Medel för tekniskt bruk...........................................................................................................................................................................................32
6.7 Sprutor och kanyler....................................................................................................................................................................................................32
6.8 Indragningsblanketter..............................................................................................................................................................................................32
6.9 Reklamation.....................................................................................................................................................................................................................32
6.10 Läkemedel som ej används...................................................................................................................................................................................32
6.11 Medicinska gaser.........................................................................................................................................................................................................32
7. NARKOTIKA. ............................................................................................................................................................................................................................34
7.1 Definitioner......................................................................................................................................................................................................................34
7.2 Grad av säkerhet..........................................................................................................................................................................................................34
7.3 Lokal instruktion...........................................................................................................................................................................................................34
7.4 Förvaring av narkotika..............................................................................................................................................................................................34
7.5 Förbrukningsjournal för narkotika....................................................................................................................................................................34
7.6 Signaturlista.....................................................................................................................................................................................................................35
7.7 Lån av narkotika............................................................................................................................................................................................................35
7.8 Hanteringsrutiner vid uttag/tillförsel..............................................................................................................................................................35
7.9 Returer och kassationer av narkotika.............................................................................................................................................................35
7.10 Inventering och kontroll..........................................................................................................................................................................................36
8. FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL.................................37
5
8.1 Förvaring och märkning. .........................................................................................................................................................................................37
8.2 Lagrings- och användningstider för läkemedel.......................................................................................................................................38
8.3 Läkemedel utan krav på sterilitet.......................................................................................................................................................................40
9. CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED RISK FÖR BESTÅENDE TOXISK EFFEKT...........................42
9.1 Ansvar..................................................................................................................................................................................................................................42
9.2 Riskbedömning.............................................................................................................................................................................................................42
9.3 Skyddsinformation......................................................................................................................................................................................................42
9.4 Cytostatika........................................................................................................................................................................................................................42
9.5 Toxiska läkemedel.......................................................................................................................................................................................................43
10. BIVERKNINGAR, ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER, ÖVERDOSERINGAR..............................................................44
10.1 Biverkningar....................................................................................................................................................................................................................44
10.2 Överkänslighetsreaktioner....................................................................................................................................................................................45
10.3 Överdosering och giftinformation....................................................................................................................................................................45
11. KVALITETSSÄKRING.....................................................................................................................................................................................................46
12. HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL........................................48
13. APO-DOS.................................................................................................................................................................................................................................52
13.1 Syftet med Apo-Dos...............................................................................................................................................................................................52
13.2 Förutsättningar för att få Apo-Dos................................................................................................................................................................52
13.3 Vem får ordinera.......................................................................................................................................................................................................52
13.4 Ansvarsfördelning. ..................................................................................................................................................................................................52
13.5 Dosrecept......................................................................................................................................................................................................................54
13.6 Förlängning av dosrecept...................................................................................................................................................................................54
13.7 Doseringstider............................................................................................................................................................................................................54
13.8 Ordinationsändringar............................................................................................................................................................................................54
13.9 Dossortiment...............................................................................................................................................................................................................54
13.10 Licenser...........................................................................................................................................................................................................................54
13.11 Apos-Dos patient på sjukhus...........................................................................................................................................................................54
13.12 E-dos.................................................................................................................................................................................................................................55
13.13 Hur betalar man?.......................................................................................................................................................................................................55
13.14 Avvikelser......................................................................................................................................................................................................................55
BILAGOR
Bil. I Sändlista Instruktion för läkemedelshantering, 2008, VL.............................................................................................................56
Bil. II Regelverk, lagar och föreskrifter....................................................................................................................................................................57
Bil. III Lokal instruktion för läkemedelshantering - förslag till innehåll. ..............................................................................................58
Bil. IV Exempel Ansvarsfördelning - checklistor................................................................................................................................................59
6
ANSVAR
1. Ansvar
1.1 Egenvård – Hälso- och sjukvård
Den som förskriver läkemedel kan vid förskrivningstillfället behöva ta ställning till om patienten klarar
av att själv hantera sina läkemedel. Om förskrivaren
bedömer att patienten inte klarar det, bör ställningstagandet dokumenteras i patientjournalen. (SOSFS
2001:17)
Grunden för läkemedelshanteringen är att den skall
vara individuell och säker utifrån den enskildes sjukdom eller funktionshinder och personliga förutsättningar. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar
för omhändertagande och förvaring av de läkemedel
som har ordinerats och för den egna medicineringen.
Om en patient själv har ansvaret för att hantera sina
läkemedel, skall föreskrifterna i SOSFS 2001:17 inte
tillämpas. Det gäller även om patienten behöver viss
praktisk hjälp.
Vid samordnad vårdplanering mellan sluten vård, primärvård och kommun är det viktigt att avgöra, vad som
för den enskilda patienten utgör egenvård respektive
vad som ska räknas som sjukvård. Läkaren ska alltså
bedöma individens förmåga att ta eget ansvar. Närstående kan komplettera patientens egen förmåga.
Om patienten och närstående inte kan ta eget ansvar
för sin vård ska detta klart framgå i patientjournalen.
(SOSFS 2005:27).
Den läkare som är ansvarig för medicineringen är
också den som fattar beslut om att fråntaa patienten
det egna ansvaret. Det är en individuell bedömning
och anpassad till den enskilda patientens fysiska och
psykiska status och sociala situation. Ansvaret för läkemedelshanteringen övergår då till en sjuksköterska.
Beslutet skall dokumenteras i patientjournalen och ska
återfinnas på lätthittat ställe i patientens journal.
Ansvarig sjuksköterskas uppgift är att finna en praktisk
lösning i samråd med den ansvariga läkaren och eventuella närstående. Detta innebär att närstående inte
kan kräva tillgång till medicinskåp eller att få överta
viss del av läkemedelshanteringen. Ett delat ansvar på
flera parter utgör en säkerhetsrisk och därför ska det
regleras noggrant.
Ny bedömning av förmågan att ta eget ansvar skall göras av ansvarig läkare vid behov och efter inrådan från
närstående eller vårdteam, framför allt vid demensutveckling.
Patienten kan behöva stöd med allt från enkel hjälp
med medicinering i hemmet, t.ex. inköp på apotek eller öppnande av burkar, till ett fullständigt omhändertagande av läkemedelshanteringen.
Exempel 1: En person med parkinsonsjukdom kan vara klar och redig och förstå sin egen
medicinering men pga. skakningar vara ur stånd
att inta läkemedlen själv (samt sakna hjälpande
anhörig) = egenvård. I detta fall är patienten berättigad till insats enligt socialtjänstlagen för att
få hjälp att inta sina läkemedel.
Exempel 2: En person med demenssjukdom
(som saknar närstående) klarar inte sin medicinering pga. mental/psykisk oförmåga = sjukvård. Det kan innebära att sjuksköterskan administrerar läkemedlen eller att sjuksköterskan
delegerar till kommunens hemtjänstpersonal/
motsvarande.
1.2 Vårdgivarens ansvar
Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa
att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. (SOSFS 2001:17)
Vårdgivaren skall
1. fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa
upp och utvärdera målen,
2. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt
med mål, organisation, rutiner, metoder och
vårdprocesser som säkerställer kvaliteten,
och
3. ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att
vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. (SOSFS 2005:12)
I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och tandvårdslagen (SFS 1985:125) framgår att kvaliteten i
verksamheten inom hälso- och sjukvården respektive
tandvården systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras.
7
ANSVAR
Enligt SOSFS 2005:12 ska ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur alla åtgärder som
rör en viss patient skall kunna identifieras och spåras i
dokumentationen.
Vårdgivaren är den fysiska eller juridiska person
(landsting, kommun, aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskild firma) som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård.
Landstinget i Västerbotten bedriver och ansvarar för
hälso- och sjukvård i slutenvård, öppen vård, primärvård, hemsjukvård i ordinärt boende samt tandvård.
Kommunerna i Västerbotten bedriver och ansvarar
för hälso- och sjukvård i särskilda boenden upp t.o.m.
sjuksköterskenivå. I kommunal verksamhet svarar
nämnden för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, ges en organisatorisk ställning och placering som gör det möjligt för henne/honom att fullgöra
sina uppgifter.
Definitioner enligt Termbanken,
Socialstyrelsen
Sluten vård är hälso- och sjukvård när den ges till
1.3 Läkemedelskommittén
Enligt lagen om läkemedelskommittéer ska det i varje
landsting finnas en eller flera läkemedelskommittéer
(SFS 1996:1157). Kommittén ska verka för en effektiv, säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning
inom länet, kostnads­effektiv för individ, sjukvård och
samhälle. Kommitténs arbete riktar sig till såväl offentliga som privata vårdgivare samt till pati­enter och
allmänhet. Rekommendationerna skall vara grundade
på vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkemedelskommitténs uppgift är också att utarbeta riktlinjer för
rutiner för säker läkemedelshantering (VL Regelverk
2008). Läkemedelskommittén har genom detta dokument utarbetat lokala riktlinjer och rutiner för läkemedelshanteringen.
1.4 Verksamhetschefens/MAS
ansvar
Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga
rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt
skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för
narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för
läkemedelshantering.
patient inskriven vid vårdenhet, t.ex. på sjukhus
Öppen vård är hälso- och sjukvård som inte är sluten vård eller hemsjukvård. Öppen vård inkluderar
kommunal hälso- och sjukvård, primärvård, vård på
Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och
säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården.
sjukhusens mottagningar samt tandvård
Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges i patients bostad eller motsvarande. Hemsjukvård ges
i såväl ordinärt som i särskilt boende samt i daglig
verksamhet och dagverksamhet. Skilj från öppen
vård
Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat
boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Ordinärt boende - det som inte är särskilt boende räknas som ordinärt boende. (Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
ges även i ordinärt boende).
8
Uppgifter som enligt Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd för läkemedelshanteringen skall utföras
av verksamhetschefen fullgörs inom tandvården av
en chef med motsvarande funktion, och inom den
kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt
ansvariga sjuksköterskan, MAS. (SOSFS 2001:17)
Verksamhetschefen ansvarar för
• att ledningsansvaret för läkemedelshanteringen är tydligt fördelat
• att det utarbetas skriftliga och verksamhetsanpassade instruktioner för läkemedelshanteringen och att de tillämpas.
att fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen
tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården
samt att fastställda avvikelserutiner tillämpas
• att personalen känner till författningar och
föreskrifter om läkemedelshanteringen
•
ANSVAR
• i vilken utsträckning ordination enligt generella direktiv ska förekomma och att de omprövas regelbundet.
• att rutiner finns så att läkemedelshanteringen följs upp internt och att extern kvalitetsgranskning utförs.
• i vilken omfattning delegeringar får förekomma och att det sker på ett korrekt sätt
(gällande läkemedelshantering är delegering
endast tillämpligt för öppen vård, primärvård
och kommunal hälso- och sjukvård)
Enligt författningen måste vissa specifika moment ingå
i den lokala skriftliga instruktionen. Här namnges t ex
de personer som fått sig tilldelat särskilda ansvarsområden. Instruktionen kan gälla olika nivåer inom verksamheten. Exempelvis kan man ha en övergripande
instruktion för verksamheten/kliniken som sedan
kompletteras med instruktioner för varje enhet inom
verksamheten. Instruktionerna bör ha så pass hög detaljeringsgrad att de kan ingå som en del i introduktionen av all ny personal som hanterar läkemedel.
Verksamhetschefen får enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 30 ”uppdra åt sådana befattningshavare inom
verksamheten, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter”.
1.5 Medicinskt ledningsansvarig
läkares/ Odontologiskt ledningsansvarig tandläkares ansvar
På varje enhet inom hälso- och sjukvården och tandvården, där verksamhetschefen inte är läkare eller
tandläkare, ska det finnas en namngiven läkare eller
tandläkare med ledningsuppgifter, medicinskt ledningsansvarig läkare, MLA, eller en odontologiskt ledningsansvarig tandläkare, OLA.
Ansvaret innefattar övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet inklusive journalföring i den dagliga
medicinska eller odontologiska vården och för medicintekniska produkter på enheten. Det innefattar att
rätta till brister inom ramen för sina befogenheter eller påtala bristerna för verksamhetschefen. Ansvaret
omfattar även systemet för medicinsk kvalitetssäkring
och för avvikelserapportering och läkemedelsansvar.
Om läkemedelsansvarig läkare (LAL) finns inom enheten ska denne rapportera till den medicinskt ansvarige
läkaren. Innehållet i MLA:s/LAL:s/OLA:s ansvar skall
anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Se exempel Ansvarsfördelning, bilaga IV.
1.6 Avdelningschefens/ motsvarandes ansvar
Beroende på enhetens storlek är vissa enheter organiserade med en avdelningschef. Avdel­ningschefen
är direkt underställda verksamhetschefen. Ansvaret
för enhetens läkemedelshantering och verkställandet
av fastställda lokala regler och direktiv bör åläggas
den legitimerade sjuksköterska/motsvarande som är
avdelningschef. Inom tandvården kan motsvarande
ansvar för avdelningschef åläggas tandläkare eller
tandhygienist. Innehållet i avdelningschefens/motsvarandes ansvar skall anges i den lokala instruktionen
för läkemedelshanteringen. Se exempel Ansvarsfördelning, bilaga IV.
1.7 Läkemedelsansvarig sjuksköterskas ansvar
På varje enhet inom hälso- och sjukvården och tandvården ska det finnas en namngiven sjuksköterska/
motsvarande som är ansvarig för delar av läkemedelshanteringen och läkemedelsförrådet. Läkemedelsansvarig sjuksköterskas roll kan se olika ut vid olika enheter. Innehållet i läkemedelsansvarig sjuksköterskas
ansvar skall anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Om ansvaret är fördelat på flera
sjuksköterskor ska detta klart och tydligt framgå av
den lokala instruktionen. Se exempel Ansvarsfördelning, bilaga IV.
1.8 Hälso- och sjukvårdspersonalens
ansvar
Enligt Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS, SFS 1998:531) avses bland annat
med hälso- och sjukvårdspersonal:
• den som har legitimation för yrke inom hälsooch sjukvården
• personal som är verksam vid sjukhus och
andra vårdinrättningar och som medverkar i
hälso- och sjukvård av patienter
• den som i annat fall vid hälso- och sjukvård
av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare
Skyldigheter
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
• ska utföra sitt arbete i överensstämmelse
med vetenskap och beprövad erfarenhet
• hålla sig informerad om och i arbetet tillämpa
gällande författningar, riktlinjer och andra
regler som gäller
9
ANSVAR
•
•
•
ska rapportera till närmaste chef om brister i
rutiner eller om oegentligheter upptäcks
bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör
sina arbetsuppgifter
får överlåta en arbetsuppgift till någon annan
endast när det är förenligt med kravet på en
god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.
1.9 Läkares ansvar
Arbetsuppgifter och ansvar som gäller för läkare gäller
även tandläkare inom dennes verksamhetsområde.
Patientansvarig läkare har ansvar för fastställande av
diagnos och att därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling och anvisningar om vård av patienten.
I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta
ställning till om den ska fortsätta.
Vid inskrivning av patient i sluten vård skall inskrivande läkare, efter granskning, överföra pågående
läkemedelsbehandling till läkemedelsmodulen i datajournalen. Nytillkomna läkemedelsordinationer ska
dokumenteras på samma sätt.
Vid överföring av patient till annan klinik skall inskrivande läkare på mottagande klinik ta ställning till pågående läkemedelsbehandling.
Vid utskrivning av patient skall läkaren lämna till patient/närstående och till ev. mottagande vårdgivare
en signerad fullständig läkemedelslista. Från och med
hösten 2008 skall endast läkemedelslistan från System
cross version 4.13 eller senare användas. Observera
att listan kan behöva förtydligas manuellt.
Förändringar av tidigare läkemedelsbehandling samt
nyinsättning ska dokumenteras i patientjournalen. Det
är läkarens skyldighet att ta ställning till patientens aktuella läkemedelsordinationer vid såväl in- och utskrivning. Patientansvarig läkare ansvarar för att aktuella ordinationer finns samlade i patientens läkemedelslista.
Patientansvarig läkare bedömer och journalför ändringar av läkemedelsordinationer från andra vårdgivare
Läkarens ansvar omfattar också information angående
syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att
vänta samt hur eventuella biverkningar ska observeras.
10
Patientansvarig läkare lämnar till patienten och/eller
närstående en läkemedelslista enligt ovan tillsammans
med erforderliga recept. För att undvika avbrott i behandlingen ska läkaren förvissa sig om att ordinerade
läkemedel finns tillgängliga. Risken för avbrott är särskilt stor när det gäller t ex läkemedel för klinisk prövning, licenspreparat och extemporeläkemedel, eftersom dessa kan ta tid att få fram.
I läkarens ansvar ingår bedömning om den enskilde
själv har möjlighet att sköta sina läkemedel. Om så inte
är möjligt ska kontakt tas med distriktssköterska i primärvården eller distriktssköterska/sjuksköterska i den
kommunala hälso- och sjukvården. Bedömningen ska
dokumenteras i journalen. (Läs mer om läkares ansvar
vid utskrivning på sid 15, kap 2.13).
1.10 Sjuksköterskas ansvar
Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras
av sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor,
biomedicinska analytiker, medicintekniska assistenter
och tandhygienister inom deras respektive verksamhetsområden. (SOSFS 2001:17)
Sjuksköterskan ansvarar för att läkemedelshanteringen genomförs på ett säkert sätt och enligt aktuella författningar och lokala instruktioner.
Sjuksköterska har kompetens att självständigt ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande av
ordinerade doser och administrering av läkemedel till
patienten.
Sjuksköterskans ansvar omfattar även att känna till
indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismen samt kunna informera patienten om läkemedlens användning.
Ansvarig sjuksköterska ska också dokumentera patientens behov av hjälpinsatser vid läkemedelsanvändning, utvärdera effekten av ordinerade läkemedel samt hålla kontakten med läkaren.
Sjuksköterska i primärvård/kommunal hälso- och
sjukvård i sitt område för den eventuella hjälp patienter behöver med läkemedelshantering. En systematisk
bedömning och uppföljning av patientens läkemedelsanvändning bör regelbundet göras för att identifiera eventuella problem som kan utgöra risker för en
osäker läkemedelsanvändning
ANSVAR
1.11 Bedömningsinstrument – Safe
Medication Assessment, SMA
Safe Medication Assessment, SMA, är ett instrument
för bedömning av patienters läkemedelsanvänding.
SMA är tänkt att användas vid inskrivning av patienter i hemsjukvården och vid uppföljning av patienters
läkemedelsanvändning i hemsjukvården. Det är också
tänkt att användas vid uppföljning av patienter som är
nyutskrivna från andra vårdenheter och där en förändring i hälsotillstånd eller läkemedelssituation har uppstått samt vid misstanke om brister i patientens förmåga att adekvat och säkert använda sina läkemedel.
Problem som kan utgöra risker för en osäker läkemedelsanvändning identifieras och tydliggörs med hjälp
av bedömningen. Denna kan användas som underlag
för planering och genomförande av vård och behandling, för dokumentation i patientjournalen samt för
återföring och diskussion med läkare. Information och
bedömningsformulär återfinns på
www.viss.nu/Läkemedel
1.12 Under-/tandsköterskas/vårdbiträdes ansvar
Huvuduppgiften för undersköterskor och vårdbiträden är omsorg och omvårdnad. Vid överlämnande,
genom delegering, av arbetsuppgift som avser läkemedelshantering omfattas vårdpersonalen av yrkesansvar enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område. (SFS 1998:531).
Personal får assistera en sjuksköterska/läkare/tandläkare genom att utföra enstaka arbetsuppgifter vid
iordningställande och administrering av läkemedel.
Vid assistans ligger ansvaret kvar hos den sjuksköterska/läkare/tandläkare som gett uppdraget.
I vårdpersonalens ansvar ingår också att inom ramen
för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den
enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska och/eller arbetsledare
Ibland kan det vara samma arbetsuppgift där ansvaret
bedöms olika. Läs mer om Egenvård sid 7, kap 1.1.
1.14 Delegering
En sjuksköterska/tandläkare/tandhygienist som arbetar i primärvård/folktandvård/kommunal hälso- och
sjukvård, får genom delegering överlåta åt en annan
befattningshavare att iordningställa eller administrera
läkemedel under förutsättning att det är förenligt med
en god och säker vård av patienten.
I sluten vård och ambulanssjukvård kan iordningställande eller administrering av läkemedel ej delegeras.
Delegeringsförfarandet regleras i
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, 1998:531
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14
Ändring i föreskrifterna och allmänna råden om
läkemedelshantering i hälso- och sjukvården,
SOSFS 2001:17; 2005:24; 2006:24
Kompetenskrav och behörighet för tandhygienister och tandsköterskor samt delegering inom
tandvården; SOSFS 2002:12.
Rutinerna för delegering skall ingå i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
Assistans/handräckning
Det är inte fråga om "delegering" om det gäller att
vid ett enstaka tillfälle uppdra åt någon att utföra en
uppgift i form av assistans eller handräckning. När
sjuksköterskan/motsvarande behöver assistans med
iordningställandet av vissa doser, ska sjuksköterskan
i sådana fall identifiera det iordningställda läkemedlet
och i övrigt fastställa dosens riktighet till antal eller volym.
1.13 Personlig assistents ansvar
Gränsdragning mellan hälso- och sjukvårdsinsatser
och egenvård kan inte anges generellt utan ska bygga på en individualiserad bedömning av patientens
ansvarige läkare. Personliga assistenter kan dels utföra
delegerade arbetsuppgifter dels egenvårdsuppgifter.
11
ORDINATION AV LÄKEMEDEL
2. ORDINATION AV LÄKEMEDEL
2.1 Behörighet att ordinera
läkemedel
Läkare, tandläkare, tandhygienister, barnmorskor och sjuksköterskor
Bestämmelser om läkares, tandläkares, tandhygienisters och barnmorskors behörighet att ordinera
läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter om
förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter). (LVFS 1997:10).
Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter om
kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av
läkemedel. (SOSFS 2001:16).
2.2 Krav på en läkemedelsordination
Skriftlig ordination!
Läkemedel skall ordineras skriftligt och styrkas med
ordinatörens signatur.
Ordinationen ska vara entydig och innehålla uppgifter
om
• läkemedlets namn
• läkemedelsform
• styrka
• dosering i antal/volym
• administrationssätt
• tidpunkterna för administrering
Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst
läkemedel skall bli tydlig, får doseringen anges som
mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
Internationella enheter skall vid läkemedelsordination
förkortas med E. (SOSFS 2001:17)
Muntlig ordination
Muntlig ordination ska ges endast i undantagsfall. När
patienten behöver omedelbar behandling får läkare
eller tandläkare ordinera läkemedel muntligt. Ordinationen skall i efterhand dokumenteras i patientens
ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller
tandläkarens signatur.
12
Telefonordination
Telefonordination får ges när den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Vid telefonordination repeterar sjuksköterskan som kontroll
ordinationen, dokumenterar den som en uppdragsordination, signerar denna i ordinationshandlingen och
anger ordinerande läkares namn samt tidpunkten för
ordinationen.
Den som ordinerat läkemedel per telefon skall i efterhand signera ordinationen om inte synnerliga skäl
finns. Om detta inte är möjligt ska ordinationen signeras av ansvarig läkare.
En uppdragsordination skall alltid signeras av ordinerande eller ansvarig läkare.
Konsultordination
En konsulterande läkares ordination ses som en rekommendation eller remissvar. Ansvarig läkare gör ett
ställningstagande och ordinerar därefter. En konsulterande läkares ordination förs in i ordinationshandlingen av ansvarig läkare.
2.3 Ordinationshandling
Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling/läkemedelslista. I ordinationshandlingen ska anges samtliga läkemedel som ska administreras till patienten. Ordinationshandlingen skall ge en
samlad bild av ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling och är en del av patientens journal.
Ordinationshandlingen är det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett absolut krav att
ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte
uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna
ska tillföras patienten.
En gemensam ordinationshandling skall eftersträvas
för samtliga läkemedel inklusive infusioner. I de fall
det inte är möjligt ska det klart och tydligt framgå i den
lokala instruktionen för läkemedelshanteringen vilka
ordinationshandlingar som är i bruk, exempelvis om
ordination av infusioner sker i pappersformat.
Sluten vård
Inom sluten vården skall läkemedelsordinationerna
föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel skall med sitt signum i ordinations-
ORDINATION AV LÄKEMEDEL
handlingen bekräfta varje ordination och ändringar av
tidigare införda ordinationer. (SOSFS 2001:17, 3 kap,
3 §).
Ordinationen ska göras skriftligt i ordinationshandlingen och signeras av den som ansvarar för ordinationen samt för ändringar av tidigare införda ordinationer. Samtliga ordinationer ska dagligen bekräftas med
läkares signum. Om annan rutin förekommer skall den
anges i den lokala instruktionen.
Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får inte förekomma
Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för
ordinationen, får en hänvisning göras till fastställda
behandlingsscheman (t.ex. för antikoagulantia och
cytostatika) och spädningsscheman (t.ex. för antibiotika) i ordinationshandlingen.
Detta innebär att:
• Såväl stående som tillfälliga ordinationer
återfinns på samma dokument.
• Ordinationen ska dagligen bekräftas/vidimeras av läkare (se ovan)
• Journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag.
• Registrering sker när ordinerade läkemedel
tillförts.
Ordination gäller från förmiddagsronden till nästa
rondtillfälle (vanligen ett dygn senare), dvs. morgondosen klockan 08.00 ska ges enligt föregående dags
ordination om inget annat är angivet. Om läkaren inte
vill att morgondosen ska ges nästa dag ska detta framgå skriftligt.
Öppen vård, Primärvård och Kommunal
hälso- och sjukvård
Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall
den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården
av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på en
annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen
skall signeras och det skall framgå vem som ordinerat
respektive läkemedel (SOSFS 2001:17).
Normalt ska den länsgemensamma läkemedelslistan
från Systeam cross version 4.13 eller senare användas. Avsteg från detta ska dokumenteras i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
2.4 Signaturlista
På varje enhet skall det finnas en signaturlista med
namnförtydliganden på de befattningshavare som i
något avseende ordinerar, iordningställer och/eller
administrerar läkemedel. På listan skall namn, befattning och handskriven signatur anges. Listan skall
uppdateras regelbundet och arkiveras enligt enhetens
bestämmelser.
2.5 Behandlingsscheman,
Spädningsscheman
Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för
ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. (SOSFS 2001:17)
Schemat innehåller individuellt ordinerade läkemedel
som ingår i en fastställd behandlingsplan för en viss
patient. Behandlingsschemat är en del av patientens
journal. Om nödvändiga anvisningar av betydelse för
ordinationen av utrymmesskäl ej får plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till fastställda spädningsscheman som finns förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
2.6 Generella direktiv
Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella
direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och
antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient
utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas
restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för
ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS
2001:17).
Generella direktiv är en ordination av läkemedel som
gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination
behöver ges.
Inom den kommunala hälso- och sjukvården skall MAS
delges direktiven innan de börjar tillämpas.
För patient som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas.
13
ORDINATION AV LÄKEMEDEL
De generella direktiven ska ingå i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Generella direktiv
hålls aktuella genom revidering varje år. Verksamhetschefen (eller annan person utsedd av verksamhetschefen)/MAS ansvarar för revideringen.
1. Profylax mot difteri och stelkramp, (SOSFS
1990:21)
2.7 Waran (warfarin)
4. Vaccination av barn, (SOSFS 2006:22)
För att säkerställa hanteringen vid ordination av tablett
Waran 2.5 mg bör enhetliga och klara rutiner inom sluten och öppen vård gälla. Om ordinationen inte delgivits eller uppfattats rätt kan allvarliga konsekvenser till
följd av feldosering uppstå.
5. Profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin
och immunoglobulin – före och efter exposition
Ordinationen skall ges i antal tabletter per dag/vecka
för att utesluta feldosering. Den som ger ordinationen
skall förvissa sig om att den uppfattats rätt. Skriftlig ordination till patient eller behjälplig höjer säkerheten.
Telefonordination till särskilda boenden skall alltid ges
till sjuksköterska.
Aktuell ordinationslista/behandlingslista för tablett
Waran lämnas hos patient i öppen vård där den förvaras tillsammans med medicinlistan. På medicinlistan
skrivs tablett Waran in och under dosering hänvisas till
ordinationslistan. Ny ordination av tablett Waran och
ny tid för PK-INR test fylls i av patient eller av den som
är ansvarig. Senast i samband med Waran-insättandet
ges patient och anhörig muntlig och skriftlig information om behandlingens risker.
Ansvaret för detta vilar på den läkare som påbörjar behandlingen.
I de fall distriktssköterska/sjuksköterska delegerat
medicindelning till personal skall hon informera och
förvissa sig om att det är förenligt med hög patientsäkerhet.
2.8 Vaccinationer
Vaccinationsverksamheten är en del av läkemedelshanteringen. Bestämmelser om det medicinska ställningstagandet vid vaccination finns i Socialstyrelsens
föreskrifter om vaccinationsverksamhet (SOSFS
2006:24).
En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i
enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna
råd och rekommendationer:
14
2. Vaccination mot pneumokocker, (SOSFS
1994:26)
3. Vaccination mot influensa, (SOSFS 1997:21)
6. Preventiva insatser mot tuberkulos.
•
•
En sjuksköterska som genomgått en utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna i första stycket är behörig
att till barn och vuxna ordinera läkemedel för
vaccination enligt punkterna 1–6.
En sjuksköterska som genomgått någon annan utbildning som innefattar kunskapsområdet är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt punkterna 1–3
och 5–6.
Det är verksamhetschefen som skall ansvara för att det
görs en bedömning av om utbildningarna enligt ovanstående punkter motsvarar specialistutbildningarna
till distriktssköterska eller specialistutbildning inom
hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen
för läkemedelshantering.
Batchnummer
Den som iordningställer och administrerar ett vaccin
skall dokumentera vaccinets batchnummer eller något
annat identifikationsnummer i patientjournalen.
2.9 Medicinska gaser
Medicinska gaser är läkemedel. Medicinska gaser är
vid normala lufttrycks- och temperaturförhållanden
gasformiga läkemedel avsedda att tillföras genom inandning eller att användas vid annan behandling eller
för diagnostik.
Andningsgaser ordineras alltid av läkare som också
anger volym som skall tillföras per minut. Ordinationen förs in i ordinationshandlingen.
I öppen vård i det egna hemmet får behandling med
andningsoxygen i lösa flaskor och med oxygenkoncentratorer endast ordineras av specialistläkare vid
Lungkliniken för lungpatienter samt av specialistläkare
ORDINATION AV LÄKEMEDEL
i Neurologi vid Hortons huvudvärk. Specialistläkare
vid Lungkliniken gäller även för patienter som inte
tillhör någon av ovan nämnda specialistområden, där
långtidsbehandling med syrgas övervägs.
Ansvarig läkare och MAS avgör om tillgång till syrgas
för akuta behov ska finnas i särskilda boenden. Syrgas
ska i så fall finnas upptaget i de generella direktiven.
Läs mer om Gaser på sid 33 Förvaring, kap 6.11.
2.10 Terapirekommendationer
Läkemedelskommittén fastställer varje år rekommenderade läkemedel för sjukvården och tandvården i
Västerbottens län. Dessa rekommendationer täcker
de medicinska behoven för de allra flesta patienter
med vanliga sjukdomar både i öppen och sluten vård.
Aktuella terapirekommendationer återfinns på
www.vll.se/Vård och hälsa/Läkemedel
2.11 Utbyteslista i slutenvård
En aktuell så kallad utbyteslista, Rekommendationer
till preparatbyten i Sluten vård, distribueras till avdelningar och mottagningar. Listan godkänns av Läkemedelskommittén. Utbyteslistan baseras bland annat
på landstingets upphandling och ändamålsenliga förpackningar. Listan revideras årligen och sammanställs
av apoteket. Vid beställning byter sjukhusapoteket
automatiskt ut enligt utbyteslistan.
För att en sjuksköterska ska kunna göra ett utbyte
enligt listan ska den vara underskriven av verksamhetschefen/medicinskt ansvarig läkare och ingå i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering på avdelningen/enheten.
Om ett läkemedel av medicinska orsaker inte får bytas
ut mot annan synonym skall detta anges i journalen
och i ordinationshandlingen/läkemedelslistan.
De läkemedel som ges till patienten enligt utbyteslistan ska dokumenteras. Ansvarsfördelningen mellan
läkare och sjuksköterska vid byte av läkemedel enligt
utbyteslistan ska framgå av den lokala instruktionen.
2.12 Naturläkemedel
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal såsom läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier står
under Socialstyrelsens tillsyn och skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprö-
vad erfarenhet utifrån lagen om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) och
läkemedelslagen (SFS 1992:859)
Naturläkemedel är en grupp läkemedel för egenvård
som bedömts och godkänts av Läkemedelsverket i
enlighet med gällande läkemedelslagstiftning. Legitimerade läkare kan förskriva eller rekommendera naturläkemedel. Legitimerade sjuksköterskor, apotekare
och receptarier kan inom ramen för sin yrkeskompetens rekommendera en patient/kund att använda ett
naturläkemedel i egenvårdssyfte.
De nämnda yrkeskategorierna ska, beträffande naturläkemedel, beakta vetenskap och beprövad erfarenhet och samråda med patienten i varje enskilt fall
på samma sätt som när det gäller förskrivning/rekommendation av andra receptfria läkemedel.
Utgångspunkten bör vara att sträva efter att hitta den
behandling som är lämpligast för den enskilde patienten. Särskild omsorg bör läggas vid bedömningen om
det över huvud taget är lämpligt att patienten/kunden
rekommenderas läkemedelsbehandling inom egenvården.
Förskrivning/rekommendation av godkända naturläkemedel bör journalföras på samma sätt som andra läkemedel enligt Läkemedelsverket, vilket i dagsläget inte är
möjligt. Dokumentationen kan därför göras lämpligen
under sökordet Läkemedel i journalanteckningen.
En aktuell förteckning över idag godkända naturläkemedel, med godkända indikationer och övrig produktinformation finns på Läkemedelsverkets webbplats
www.lakemedelsverket.se
2.13 Vid utskrivning
Vid utskrivning från slutenvården ska patienten medföra recept och/eller läkemedel i tillräcklig mängd för
att undvika avbrott i medicineringen. Dessutom ska
aktuell signerad ordinationshandling/läkemedelslista
medföras. Fr.o.m. hösten 2008 skall endast läkemedelslistan från System cross version 4.13 eller senare
användas. (Läs mer sid 10 Ansvar, kap 1.9)
Vid utskrivning av patient skall läkaren lämna till patient/närstående och till ev. mottagande vårdgivare en
signerad fullständig läkemedelslista.
15
ORDINATION AV LÄKEMEDEL
I god tid före utskrivningen bör läkare och sjuksköterska tillsammans med patienten gå igenom den
fortsatta läkemedelsbehandlingen. Speciell tonvikt
bör läggas vid indikationen för varje läkemedel, vilket
också anges på receptet (”för hjärtat”, ”mot värk” etc.).
Eventuellt rekommenderas hjälpmedel som Dosett
eller apotekens dosexpedition i dosbricka/dospåse
(Apo-Dos).
Instruktion i hur man rätt använder t ex inhalationsläkemedel, ögonläkemedel, stolpiller ska ha föregått
utskrivningen. Patienten bör ha fått tillfälle att själv
träna svåra moment under överinseende av kunnig
sjukvårdspersonal.
2.14 Samordnad vårdplanering
Av vårdplanen skall det tydligt framgå vilka insatser
efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att en hälso- och sjukvård och socialtjänst av
god kvalitet skall uppnås. Vårdplanen skall samordnas
med eventuell planering för patienten som fanns före
inskrivningen i den slutna vården. Vårdplanen skall i
förekommande fall innehålla uppgifter om bland annat aktuella läkemedelsförskrivningar tillhandahållna
eller förskrivna medicintekniska produkter, hjälpmedel eller förbrukningsartiklar (SOSFS 2005:27)
Det är känt att misstag och missuppfattningar rörande
läkemedelsanvändning är särskilt vanliga i vårdens
övergångar d v s när patienten byter vårdgivare och/
eller vårdnivå. Anledningarna är ofta brister i kommunikationen och informationsöverföringen mellan å ena
sidan de olika vårdgivarna, å andra sidan mellan vårdgivarna och patienten och i förekommande fall dennes
närstående. En korrekt läkemedelsanvändning förutsätter att patienten är väl införstådd med syftet med
behandlingen och tar sina läkemedel och att information delges berörda aktörer i vården.
Kravet på vårdplanering regleras i Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
vid vårdplanering inför utskrivning av patienter från
den slutna hälso- och sjukvården till den öppna hälsooch sjukvården och socialtjänsten (SFS 1990:1404)
samt i Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid
in- och utskrivning av patienter i sluten vård; (SOSFS
2005:27).
Lagen och föreskrifterna skall även tillämpas vid överföring av information mellan vård- och omsorgsgivare
16
i samband med in- och utskrivning av patienter i den
slutna hälso- och sjukvården.
Gemensamma rutiner för samordnad vårdplanering
finns framtagna för Västerbotten. Rutinerna gäller
samverkan, informationsöverföring och vårdplanering
mellan landstingets sluten vård och öppen vård och
kommunerna. De omfattar utskrivningsklara patienter
som har behov av nya eller fortsatta vård- och omsorgsinsatser av kommunen, landstingets öppna hälso- och sjukvård och/eller av annan enskild utförare.
IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
3. IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
3.1 Definitioner
Tillverkning
Med tillverkning enligt läkemedelslagen avses framställning, förpackning eller ompackning av läkemedel.
Med tillverkning avses alla steg från inköp av råvaror
och material till produktion, kvalitetskontroll, godkännande, lagring och distribution av läkemedel jämte
tillhörande kontroller. Hit hör också framställande av
flerkomponentblandningar, ex.vis Breiviks blandning.
Tillverkning av läkemedel får endast göras av personal
med farmaceutisk kompetens.
Iordningställande
Med iordningställande av läkemedel avses dispensering av bruksfärdigt läkemedel, inklusive eventuell
utspädning eller upplösning för viss patient.
(GMP vid tillverkning av extemporeläkemedel och lagerberedningar, SLS 2008)
•
•
•
•
•
Uppdelning av tabletter, kapslar och andra
avdelade läkemedelsdoser
Uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska.
Upplösning av torrsubstans.
Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.
Flödesinställning och övriga förberedelser
för att tillföra läkemedel i form av medicinsk
gas
3.2 Behörighet att iordningställa
läkemedel
Sjuksköterska, läkare, tandläkare,
apotekare eller receptarie
Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska,
läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. (SOSFS
2001:17)
Sjukhusfysiker/Sjukgymnast
Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel.
Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patienter i samband med
fysioterapi. (SOSFS 2001:17)
Studerande
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring
inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal. (SOSFS 2001:17)
Legitimerad sjuksköterska under vidareutbildning har
inom ramen för sin grundutbildning, behörighet att utföra olika hälso- och sjukvårdsuppgifter som exempelvis att iordningställa och administrera läkemedel.
Delegering
Läs om Delegering på sid 16 Ansvar, kap. 1.14
3.3 Iordningställande inom sluten
vård
I slutenvårdens ordinationshandling skall genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat
läkemedel. (SOSFS 2001:17)
Eftersom författningen kräver att samma sjuksköterska/motsvarande som iordningställer en läkemedelsdos normalt också skall administrera den, ställs krav på
arbetssätt som uppfyller detta.
Det kan uppstå situationer, när sjuksköterska/motsvarande behöver assistans med iordningställandet
av vissa doser. Sjuksköterskan identifierar i sådana fall
det iordningställda läkemedlet och fastställer i övrigt
dosens riktighet till antal och volym. Läkemedlen ska i
sådana fall märkas med patientens namn, läkemedlets
namn, styrka, mängd och vem som iordningställer.
Hantering av patientens egna läkemedel i
slutenvård
Användning av patientens egna läkemedel ska ske på
rätt indikation och med samma krav på patientsäkerhet och dokumentation som övrig läkemedelshantering. Ekonomiska fördelar ska alltid förbli en bieffekt.
Indikationer
Patientens egna läkemedel får/kan användas i sluten
vård i nedanstående situationer:
• Läkemedlet tillförs med personlig utrustning
av typ inhalator.
• Läkemedel för externt personligt bruk av typ
hudsalvor, ögondroppar och ögonsalvor
• Läkemedlet är ovanligt och det är rationellt
att för kortare period använda patientens
medtagna eller under vistelsen nyförskrivna
17
IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
läkemedel för att garantera kontinuitet i behandlingen.
• Apo-Dos-förpackade läkemedel går att använda som egna läkemedel förutsatt att dospåsarna är intakta.
Ordination
Vid dosdispensering från apotek har farmaceut
kontrollerat och expedierat läkemedelsdoserna.
Dospåsarna/–brickorna distribueras märkta med
patientens namn, personnummer samt läkemedlets
namn, styrka, dos och tidpunkt för intag. Apoteket
ansvarar för innehållet i obrutna påsar/bubblor.
Ansvarig läkare ska ta ställning till om behandlingen
med eget medfört läkemedel ska fortsätta och med
vilken dosering. Beslutet ska dokumenteras i ordinationshandlingen och signeras som övriga läkemedel.
Läkare bekräftar ordination dagligen. Ingen skillnad
görs mellan övriga och egna läkemedel.
Läkemedel ordinerade på dosrecept som distribueras i
originalförpackning från apotek, behöver ibland delas
i Dosett av sjuksköterska. På dosreceptet står dessa
läkemedel under raden ”Stående ordination”.
Förvaring
Vidbehovs-läkemedel
Patientens egna läkemedel ska förvaras i patientens
låda i avdelningens låsta läkemedelsvagn. Undantag
görs för de läkemedel som patienten kan kräva ständig
tillgång till, t.ex. inhalationsläkemedel, kortverkande
nitroglycerinpreparat eller liknande. Den enskildes
förmåga att själv sköta sådan medicinering måste bedömas individuellt och kontinuerligt av ansvarig sjuksköterska och läkare. Detta dokumenteras i ordinationshandlingen. Principiellt finns ingen skillnad mellan tilldelade och egna läkemedel i den situationen.
Läkemedel får inte lämnas på sängbordet, om det finns
risk för att andra personer kan komma åt dem. När patienten skall träna att själv sköta sin medicinering får
medicin för flera intagningstillfällen lämnas ut.
3.4 Iordningställande inom primärvård och kommunal hälso- och
sjukvård
Ordinationsunderlag
Läkemedel skall iordningställas med aktuell ordinationshandling som underlag t.ex. läkemedelslista, recept eller dosrecept. Ordinationshandlingen skall förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel.
Dosett
Dosett skall endast märkas med namn och personnummer. Aktuell ordinationshandling skall förvaras
tillsammans med de iordningställda läkemedlen.
Det skall framgå av journalhandlingen vem som har
delat dosetten. Denne är ansvarig för innehållet i dosetten.
18
APO-dos
Iordningställande/administrering av vid behovsläkemedel ska beskrivas i den lokala instruktionen.
3.5 Kontroll vid iordningställande
Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och
läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten
(SOSFS 2001:17).
I samband med iordningställandet skall läkemedlets
hållbarhet kontrolleras liksom att inga synliga förändringar på innehåll eller förpackning kan iakttas.
Läkemedel kan i vissa fall iordningställas i medicinbägare (t.ex. flytande).
Bägaren (inte locket) skall vara tydligt märkt med:
• namn och personnummer
• läkemedlets namn, styrka och dos
• tid för överlämnande/intag
• datum och signum av den som iordningställt
läkemedlet
Endos
Endos är separat förpackade läkemedel (t ex tabletter/
kapslar), som är märkta med preparatnamn, beredningsform, styrka, hållbarhet och tillverkningskod, avsedda att intas vid ett tillfälle. Tillverkning av endos är
läkemedelstillverkning och får endast utföras av den
som har tillstånd till sådan tillverkning samt på sjukhusapotek. Endosförpackning innebär att läkemedlet
kan identifieras ända fram till patienten. Märkning
skall ske enligt gällande författning LVFS 2005:11.
IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
Läkemedelspåse
Om patienten får läkemedel som inte skall intas omedelbart, iordningställs det i läkemedelspåse. Iordningställandet skall ske av sjuksköterska. Läkemedelspåsen förses med patientens namn och födelsedata,
läkemedlets namn, styrka och dos, tid för administrering/intag samt anvisning om läkemedlets användning.
Den ordinerande läkarens namn skall framgå, datum
för iordningställande samt signum av den som iordningställt påsen. Om möjligt används endosförpackade läkemedel.
3.6 Praktiskt handhavande
ka illa eller utlösa kontaktallergier i t.ex. munhåla och
svalg. Om patienten har svårt att svälja hela tabletter
bör någon annan beredningsform ordineras. På www.
apoteket.se finns en förteckning med kommentarer
över tabletter/kapslar som måste eller bör sväljas hela.
Listan uppdateras kontinuerligt.
Allergirisk
Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken
beaktas – dels genom att det dammar, dels genom
att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. Det gäller
framför allt antibiotika. Bulklaxativ som innehåller ispaghulapulver (t.ex. Lunelax och Vi-Siblin) är allergena.
Sensibilisering genom inhalation har rapporterats hos
vårdpersonal.
Undvik beröring
Ta aldrig i tabletter med fingrarna utan använd handskar eller något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket) vid uppdelningen.
Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet när halva tabletter har ordinerats.
En lös tablett, hel eller delad, får inte återföras till originalförpackningen.
Flytande läkemedel mäts upp i direkt anslutning till utdelandet med hjälp av medicinbägare eller pipett. Om
flytande läkemedel ges peroralt med hjälp av spruta
eller sond skall en speciell spruta användas för detta
ändamål.
Brytningsdatum, klockslag
Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. Om injektionsflaskan
och flytande läkemedel får användas flera gånger,
anteckna alltid datum för första punktering. För läkemedel med kortare hållbarhet är 24 timmar antecknas
även klockslag.
Skyddsinformation
En översikt över samtliga risker med läkemedelshantering finns i häftet "Skyddsinformation för hälso- och
sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel" från
Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Preparatspecifik
skyddsinformation beställs från apotek eller läkemedelsfabrikant.
Läs om Cytostatika och Läkemedel med risk för överkänslighet och bestående toxisk effekt på sid 42 kap 9.
3.7 Iordningställande av injektioner
och infusioner
Injektionsläkemedel
Kontrollera
• alltid mot ordinationshandlingen att det är
rätt läkemedel i rätt mängd och rätt styrka
som dras upp
• att vätskan är normal till färg och utseende
och att utgångsdatumet inte har överskridits
• att ampullen, injektionsflaskan, sprutan och
kanylen är felfria
Krossa inte läkemedel
Endast i undantagsfall får man krossa tabletter.
Kontrollera vad som gäller i det enskilda fallet eller
kontrollera i häftet "Sväljes hela". Om den som iordningställer patientdosen bedömer att en tablett skall
krossas, skall detta göras med hjälp av en tablettkross,
inte i en mortel.
Spara flaskan eller ampullen till dess att injektionen har
givits.
Sväljes hela
Tillsatserna skall göras omedelbart före användningen
och innehållet måste blandas efter varje tillsats.
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela eftersom
de får förändrad effekt om de krossas. Andra kan sma-
Infusionsläkemedel
I första hand används färdigberedda infusionslösningar eller sådana som bereds på sjukhusapotek av hygieniska och hållbarhetsskäl.
19
IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
OBS! Nya och ej rekommenderade blandningar ska
aldrig göras utan att först ha kontrollerats med farmaceutisk kompetens på sjukhusapoteket. Att blanda på
egen hand medför risk för allvarliga biverkningar och/
eller utebliven effekt hos patienter.
Tillsatser till pågående dropp bör undvikas.
Om infusionen är kontinuerlig byts infusionsaggregatet minst var 24:e timme eller oftare om infusionslösningen eller eventuella tillsatser kräver det. Aggregat
byts alltid efter:
• Blodtransfusion
• Infusion med fettemulsion
• Infusion med läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion
Infusionsvätska skall förbrukas inom 12 timmar. Tiden
kan begränsas ytterligare pga. tillsatta läkemedel.
På varje avdelning, där infusionstillsatser görs, bör
kompendiet ”Tillsatser till infusionsvätskor” från Apoteket AB finnas. Det innehåller dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som följs om inte ledningsansvarig läkare föreskriver annorlunda.
När infusion skall ges på särskilt boende och i eget ordinärt boende rekommenderas infusionspump för att
trygga patientens säkerhet. Under hela infusionstiden
ska personal finnas tillgänglig (minimum per telefon)
för att ge en säker infusion.
Åtgärder för att förhindra
smittspridning
I hälso- och sjukvårdslagen står det att vården ska vara
av god kvalitet och hålla en god hygienisk standard. I
vårdsituationer finns många risker för överföring och
spridning av hepatitvirus och andra blodburna smittor.
Vårdrelaterad smittspridning kan förekomma exempelvis via injektionsläkemedel, natriumklorid 9 mg/ml,
heparinlösningar, lokalanestetika och kontrastmedel
i förpackningar som räcker till mer än en patient och
som är avsedda för flergångsbruk.
•
•
20
Använd i första hand endosbehållare/-ampuller
Flerdosbehållare bör i största möjliga utsträckning vara patientbundna
Praktisk instruktion vid iordningställande av injektions- och infusions-läkemedel:
1. Desinfektera händerna.
2. Desinfektera arbetsytan.
3. Desinfektera gummimembran med klorhexidinsprit före uppdragning av läkemedel. Desinfektera engångsampullens hals innan den bryts.
4. Tag ny spruta och kanyl vid varje uppdragningstillfälle. Låt ej uppdragningskanylen sitta kvar,
alternativt kan uppdragningskanyl med filter och
lock användas under högst 12 timmar.
5. Alla påbörjade flergångsförpackningar måste
märkas med datum och läkemedel med kortare
hållbarhet är 24 timmar även med klockslag. Öppnade engångsampuller får ej sparas.
6. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen.
7. Syningskontroll av infusionsvätskan och injektionsvätskan ska göras före och efter tillsats. Då
kontrolleras att förpackningen är intakt och att
ingen fällning uppstått eller andra synbara förändringar skett.
8. På en behållare för infusionsvätska skall finnas signerade uppgifter om patientens identitet, datum,
eventuella tillsatsers art och mängd, klockslag för
tillsats och signum av den som gjort tillsatsen,
starttid för infusionen och infusionshastighet. En
etikett skall fyllas i och sättas på behållaren oavsett om tillsats har gjorts eller inte.
9. Vid uppdragning av injektionsvätska i injektionsspruta, som inte omedelbart används, skall injektionssprutan märkas med läkemedlets namn och
styrka, uppdragningstid samt signum av den som
utfört uppdragningen. Sådant färdigställande förutsätter att läkemedlet inte påverkas av kontakten
med sprutan.
10. Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma tillfälle, ska varje spruta
alltid märkas med signerade uppgifter om patientens identitet samt läkemedlets namn och
styrka. Speciellt i samband med anestesi- och
intensivvård kan förtryckta etiketter användas till
injektionssprutorna. Etiketterna kan beställas från
apoteket.
IORDNINGSTÄLLANDE AV LÄKEMEDEL
Läs om Iordningställande och hantering av injektioner/infusioner med cytostatika/cytotoxiska läkemedel samt läkemedel med bestående toxisk effekt (exempelvis vissa antibiotika) se sid 42-43, kap. 9.4; 9.5
Läs om Förvaring, lagrings- och användningstider för
läkemedel på sid. 37 kap 8
21
ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL
4. ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL
En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. (SOSFS 2001:17)
Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska,
läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett
läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala instruktionen för
läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17)
När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av
en receptarie eller apotekare skall en sjuksköterska,
läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet
ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten, utom när uppgiften är delegerad. Receptarier och
apotekare får inte administrera läkemedel.
Den som överlämnar läkemedlet till patienten skall
förmedla upplysningar om hur läkemedlet skall intas
samt erforderlig medicinsk information.
Hemsjukvård i ordinärt eller särskilt
boende
Kontrollera mot kontrollista före överlämnandet, för
att undvika att dubbel dos ges.
Kontrollera mot ordinationshandlingen att rätt antal tabletter finns i dosetten/Apo-Dospåsen. Apo-Dospåse
öppnas i samband med överlämnandet.
Läkemedel som inte ligger i Apo-Dospåse måste uppmärksammas så att de inte glöms bort. Det kan vara
t.ex. en antibiotikakur, Waran, ögondroppar eller flytande läkemedel, laxermedel.
Se sid 17, kap 3.2
Vid överlämnandet skall patienten få nödvändig information, t.ex. om hur och när läkemedlet skall intas
(under tungan, till eller mellan måltider).
Delegering
OBS! Problem vid överlämnandet/intaget skall dokumenteras och rapporteras till ansvarig sjuksköterska.
Studerande
Läs om Delegering på sid 11, kap. 1.14
4.1 Kontroll vid administrering
4.2 Signering
Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera
patientens identitet och ge patienten det ordinerade
läkemedlet vid avsedd tidpunkt. (SOSFS 2001:17)
Överlämnande av läkemedel skall signeras. Överlämnandet signeras direkt efter given dos. Den som signerar överlämnad dos ansvarar för att patienten intagit
läkemedlet.
Vid överlämnande/administrering ansvarar man för
att:
• Rätt person
• Rätt läkemedel
• Rätt dos
• Rätt tidpunkt
• Rätt beredningsform
För att undvika förväxling bör överlämnande och intag
ske i patientens rum/lägenhet.
Sluten vård
Den som överlämnar läkemedlen skall kontrollera att
läkemedlen överensstämmer med ordinationshandlingen. Därför måste ordinationshandling finnas tillgänglig vid överlämnandet. Kontrollera ordinationshandlingens utdelningslista före överlämnandet, för
att undvika att dubbel dos ges.
22
Sluten vård
I … ordinationshandling … skall genom signering
framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. (SOSFS 2001:17)
Öppen vård/Primärvård och Kommunal
hälso- och sjukvård
Om läkemedelsordinationerna sammanställts i en ordinationshandling … får signering göras på en särskild
lista och avse administrerat läkemedel till en viss patient vid en viss tidpunkt. (SOSFS 2001:17).
Dosett/Apo-Dospåse signeras för sig, övriga läkemedel signeras var för sig. Det ska klart och tydligt framgå
av kontrollistan om patienten både har läkemedel i
ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL
Dosett och Apo-Dospåse och/eller övriga läkemedel
som exempel vis flytande läkemedel.
Sjuksköterska ansvarar för att kontrollistan är aktuell.
Kontrollistor är journalhandlingar och sparas i 3 år.
Aktuell kontrollista förvaras tillsammans med vårdtagarens läkemedel och ordinationshandling/läkemedelslista.
4.3 Avvikelse
Om den som överlämnar läkemedel vid kontrollen
upptäcker ett fel skall det dokumenteras och rapporteras. Sjuksköterskan/läkaren ansvarar för bedömning,
eventuella åtgärder samt hantering och uppföljning
enligt lokal avvikelserutin. Fel i Apo-Dos skall snarast
rapporteras till dosapoteket.
4.4 Uppföljning
Den ansvariga sjuksköterskan skall hålla sig informerad om effekter och eventuella biverkningar av
läkemedlet men också om det finns några problem i
samband med intaget (smak, sväljbarhet etc.). Det är
av största vikt att personalen rapporterar iakttagelser
rörande patienternas tillstånd för att kunna följa upp
behandlingsresultatet. Dessa rapporter skall ligga till
grund för diskussion med läkaren om patientens behandling.
4.5 Dosspridning
Medicinen skall fördelas så jämnt som möjligt över
dygnet. Se särskilt till att intervallen mellan den ena
dagens sista och nästa dags första dos inte blir för stor.
Följande tider rekommenderas vanligtvis för intag läkemedel:
•
•
•
Kl 8 vid dosering 1 gång dagligen
Kl 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen
Kl 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen
I många fall krävs andra tider. Exempelvis måste vissa
läkemedel, såsom parkinsonmedel, doseras jämnt
över dygnet - fyra, fem, sex gånger eller fler.
4.6 Intag av perorala läkemedel
Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas tillsammans
med riklig mängd vätska och inte i liggande ställning.
Läkemedel kan nämligen orsaka skador i matstrupen
om de fastnar där.
Följande underlättar nedsväljning:
• En klunk vätska sväljes omedelbart före läkemedelsintaget.
• Använd mer tjockflytande som t.ex. filmjölk,
yoghurt eller kräm som alternativ till vatten.
• Drick minst glas vätska efteråt.
För patienter med sväljsvårigheter överväg andra beredningsformer, t.ex. lösning eller stolpiller.
Vid administrering av antibiotika i form av mixtur, använd handskar.
4.7 Läkemedel för injektion och
infusion.
Se Iordningställande av injektioner och infusioner, sid
19 avsnitt 3.7
4.8 Andra former av administrering
Skyddshandskar används vid administrering av läkemedel i form av kräm, salva, salvkompresser, vagitorier, stolpiller, ögon- och örondroppar.
Plåster med läkemedel ska appliceras på torr, ren och
hel hud. Appliceringsställe bör varieras.
4.9 Läkemedel via sond
Sprutor som behövs för bestämning av sondläge, genomspolning efter matning eller för administrering av
läkemedel ska märkas med ”ENDAST FÖR SOND” för
att de inte ska förväxlas med sprutor som är avsedda
för intravasala eller epidurala injektioner. (SOSFS
1988:25)
Särskilda sondsprutor finns som är lila. Inom t.ex. pediatriken, får koninsats och spruta användas.
Läkemedel bör inte blandas med sondnäringen utan i
stället ges som bolusdos, dvs. läkemedlet ges separat
i sonden.
Observera att extra noggranna rutiner måste iakttagas,
när patienten har både sond och en intravenös infartsväg (SOSFS 1988:25). Förväxling mellan infartsvägar
skall inte kunna ske. Delegering av sondmatning bör
inte ske när patienten har flera infartsvägar.
23
ADMINISTRERING/ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL
4.10 Läkemedel via central
venkateter och epiduralkateter
Läkemedelsinfusion till patienter som både har central
venkateter (CVK) och epiduralkaterer (EDK) medför
en risk för att patienter ska utsättas för skador. Läkemedel som ska ges genom epiduralkatetern kan av
misstag istället ges genom den centrala venkatetern,
eller vice versa.
I samband med administration av läkemedel och när
vårdpersonal ska identifiera katetrar eller infarter finns
en risk att bokstavskombinationerna CVK och EDK
förväxlas.
Socialstyrelsen rekommenderar följande åtgärder för
att reducera risken för att CVK och EDK – trots tydliga
och synliga bokstäver – förväxlas:
•
Märk epiduralkatetrar och infarter med utskriven text ("epidural") istället för att använda förkortningen EDK. Den visuella skillnaden mellan etiketter märkta med "epidural" och "CVK"
är större än etiketter för "CVK" och "EDK".
Att ersätta bokstavskombinationen EDK är en bättre
åtgärd än att till exempel lokalt enbart särskilja epiduralkatetrar och centrala venkatetrar med olika etikettfärger. Det finns då en källa till fel när patienter och
vårdpersonal byter avdelning eller sjukhus, där en viss
färgmarkering kan ha en annan betydelse.
4.11 Efter läkemedelsadministrering
Kanyler, sprutor, infusionsset, transfusionsset, tomma
ampuller som varit inne hos patient ska inte återföras
till eller kasseras i läkemedelsrummet.
Droppställningar, droppräknare och pumpar ska desinfekteras vid spill och mellan varje patient.
4.12 Avfallshantering
Instruktioner för Västerbotten gällande sjukvårdsavfallen smittförande skärande/stickande avfall, smittförande avfall, cytostatikaavfall och läkemedelsavfall
finns framtagna.
Se Linda/Ämnesområde/Administration och verksamhetsstöd/Miljö/Avfallshantering
Sprutor och kanyler i hemmet
Använda sprutor stoppas tillbaka i plasthylsan i vilken
den levererats och läggs därefter i förbränningsfraktionen i hushållsavfallet. T.ex. Safe-Clip, som klipper
av kanylerna och samlar upp dem i en försluten behållare lämnas när den är full tillbaka till apoteket och en
ny erhålles.
24
REKVISITION AV LÄKEMEDEL
5. REKVISITION AV LÄKEMEDEL
5.1 Beställning av läkemedel till
läkemedelsförråd
Varje enhet får sina läkemedel från apoteket enligt ett
speciellt leveransavtal eller annan överenskommelse.
Allmänt
Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig
hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS
2001:17)
Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Där namnges samtliga
personer som får beställa läkemedel. En lista över dem
som får beställa läkemedel skickas till apoteket. Listan
skall vara underskriven av verksamhetschef/MAS/
motsvarande och revideras årligen. Ändringar meddelas sjukhusapoteket fortlöpande.
Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är
en månads förbrukning. För läkemedel med liten åtgång beställs liten storlek på förpackningen eller del
av förpackning (endos).
Det finns flera olika sätt att rekvirera läkemedel:
• Elektronisk beställning
• Speciella rekvisitionsblanketter som faxas eller postas
Vid beställning via fax eller post beställs speciella rekvisitionsblock från levererande apotek.
De är av två typer, ”Läkemedelsbeställning” för de
flesta läkemedel och ”Läkemedelsbeställning, kontrollvaror”.
Rekvisition av andra än godkända läkemedel (t.ex. vissa ex-temporepreparat) skall uppta av läkare godkänd
dosering och/eller anvisning om användandet. Produktresuméer (FASS-texter) för vissa ex-temporepreparat och för licenspreparat finns att få från apoteket.
Beställning av narkotika
För odenaturerad sprit och narkotika grupp II och III
(t.ex. Morfin, Oxycontin) anges endast ett preparat
per blankett. Styrka och mängd förtydligas med bokstäver, t.ex. ”två x tio x en ml”. Om narkotika beställs
via e-beställning behövs inget förtydligande.
För narkotika grupp IV och V (t.ex. Zopiklon, Midazolam) skrivs beställningen på separat blankett, fler
preparat kan beställas på samma blankett. Beställs
narkotika via e-beställning kan andra läkemedel beställas samtidigt som narkotika, systemet sorterar sedan läkemedlen till separata beställningar.
Underskrift
För elektroniska beställningar läggs olika personbundna behörigheter upp.
Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas
av den i den lokala instruktionen namngivna behöriga
hälso- och sjukvårdspersonalen.
5.2 Bassortiment
Varje enhet bör ta fram det bassortiment, som används
frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter
och sträva efter att ha så få styrkor som möjligt av ett
läkemedel för att minimera risken för feldosering.
Bassortimentslistan skall innehålla beslutsdatum samt
underskrift av verksamhetschef/medicinskt ledningsansvarig/läkemedelsansvarig läkare/tandläkare.
5.3 Generella behandlingsanvisningar inom kommunal
hälso- och sjukvård
Läkemedelskommittén har tagit fram ett förslag till generella behandlingsanvisningar, GBA, för läkemedel
inom kommunal hälso- och sjukvård i samtliga kommuner i Västerbottens län.
GBA innehåller
• Läkemedel som kan ges i akuta situationer
enligt generella direktiv vid överkänslighetsreaktioner, akut hjärtsvikt/lungödem, hypoglykemi och krampanfall
• Läkemedel som kan ges vid enkla åkommor
enligt generella direktiv
• Läkemedel som ska finnas i akutbox
• Läkemedel som bör finnas i basförråd
GBA är giltiga efter underskrift av: chefläkare för primärvården, medicinskt ansvarig läkare för primärvården och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).
25
REKVISITION AV LÄKEMEDEL
5.4 Licensläkemedel och kliniska
prövningar
Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens efter ansökan från apoteket
till Läkemedelsverket. En licens kan gälla för enskild
patient eller för användning till en patientgrupp som
behandlas vid en klinik s.k. generell licens. Reglerna
finns angivna i LVFS 2008:1.
För att en licens skall beviljas krävs Att förskrivande läkare/tandläkare förutom att skriva rekvisition/recept
på preparatet lämnar en skriftlig motivering för dess
användning. Motiveringen skrivs på en särskild blankett som kan hämtas från Läkemedelsverkets hemsida,
www.lakemedelsverket.se
Reglerna för kliniska prövningar finns angivna i LVFS
2003:6. Såväl godkända som icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. En klinisk prövning
får inte genomföras innan tillstånd har meddelats av
Läkemedelsverket och den har godkänts av forskningsetisk kommitté. Läkemedlen skall levereras via
apoteket, som bl.a. skall kontrollera att de är korrekt
märkta och lagerhålls under kontrollerade former. Endast efter dispens från Läkemedelsverket kan annat
leveranssätt väljas.
5.5 Apotekstillverkade läkemedel
Apoteket Produktion & Laboratorier AB (APL) tillverkar och lagerhåller ett antal läkemedel med rikslicens.
En rikslicens omfattar hela Sveriges behov av läkemedlet. Endast Apoteket AB kan beviljas rikslicens. Ett
sådant läkemedel ska inte kunna ersättas av godkänt
läkemedel eller vara tillgängligt som licensläkemedel
Hittills finns 30 godkända rikslicensprodukter varav
flera finns i olika styrkor. Det är dermatologiska preparat innehållande aktiva substanser som karbamid,
propylenglykol, salicylsyra, borsyra och metylrosanilin
samt flera odontologiska beredningar. Att ett läkemedel är godkänt som rikslicens innebär att Läkemedelsverket bedömt att det är medicinskt ändamålsenligt
och att den inlämnande dokumentationen är tillräcklig. Produktresumén är en sammanfattning av läkemedlets dokumenterade egenskaper och information
om dess användning. Se www.apl.apoteket.se/specialläkemedel/lagerberedningar/rikslicenser
26
5.6 Lån av läkemedel
Vid lån av läkemedel mellan enheter skall den lånande
enheten helst få en hel förpackning om det inte finns
endosförpackade läkemedel. ”Lån” av läkemedel mellan enheter dokumenteras skriftligt av säkerhetsskäl.
Detta innebär, att redan den enhet som lånar fyller i
läkemedlets namn och styrka samt datum och signum
på läkemedelspåsen eller på den vanliga rekvisitionen.
Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt signum och lämnar helst ut en originalförpackning. Den
som lånar ut ska förvissa sig om att den som lånar är
behörig.
För lån av narkotika gäller särskilda regler, se Narkotika, sid 35 , kap. 7.7
Lånade läkemedel återlämnas normalt inte och om det
sker skall det vara i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer skall lånade tabletter i påse eller
bägare kasseras.
Skulle ett läkemedel som behövs akut inte kunna anskaffas på något av dessa sätt, när sjukhusapoteken i
Västerbotten är stängda, kan sjukhusapotekets jourhavande farmaceut i Umeå sökas via växeln.
5.7 Antidotförråd
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt antidotförråd på bl.a.
sjukhusens akutmottagningar. Detaljerade anvisningar
om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns
i överdoseringskapitlet i FASS.
Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kapitlet ”Akuta förgiftningar och
motgifter” i Läkemedelsboken (LB). Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet. Giftinformationscentralen nås dygnet runt via 112.
5.8 Akuta läkemedel
För behandling av livshotande situationer finns ett antal akutvagnar/-väskor utplacerade. När en akutvagn/väska har brutits skall den omedelbart kompletteras i
enlighet med den lokala instruktionen.
För brådskande fall, framför allt vid risk för allergiska
reaktioner, bör en akutbricka finnas tillgänglig på enheten. En sådan bricka skall innehålla enstaka ampuller och material för injektion samt doseringsanvis-
REKVISITION AV LÄKEMEDEL
ning i enlighet med den lokala instruktionen. (SOSFS
1999:26)
Akutask är främst avsedd för distriktssköterskor och
kan vara lämplig på mottagningar och vid vissa av
kommunens särskilda boendeformer.
De akuta läkemedel som ska finnas på enheten ska
anges i den lokala instruktionen.
5.9 Katastrofläkemedel
Katastrof- och beredskapsplanering är ett av landstingets säkerhetsområden. Det innefattar en enhetlig
inriktning av den katastrofmedicinska beredskapen
inom länet genom planering, utbildning och övning
inför stora olyckor och andra allvarliga eller extraordinära händelser. Ordförande i den lokala säkerhets- och
katastrofkommittén (LSK), som finns vid varje sjukhus,
är ansvarig vilket innehåll som ska finnas i katastrofförråden inom sitt upptagningsområde samt för vilka
hälsocentraler/sjukstugor som ska ha förråd, innehållande bl.a. de s.k. Emergobältena med läkemedel. Ytterst ansvarig för dessa läkemedel är verksamhetschefen på respektive vårdinrättning. Ansvarsfördelningen
och hanteringen av katastrofläkemedel på enhetsnivå
ska i ingå i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen.
5.10 Jourdoser
Jourdoser är avsedda att överlämnas till en patient när
apoteket är stängt, men inte i större mängd än som är
nödvändigt till dess att patienten kan få läkemedlet
expedierat på apotek. Jourdoser förvaras åtskilda från
övriga läkemedel. Märkning och förpackningar se Läkemedelspåse sid 18 , kap.3.5 .
5.11 Spolvätskor
Spolvätskor är inte läkemedel enligt EU-beslut. Det
innebär att kostnaden för dessa inte kan räknas in i
högkostnadsskyddet för läkemedel. Landstinget i Västerbotten har åtagit sig att betala hela kostnaden för
spolvätskor som är individuellt ordinerade. Spolvätskor förskrivs på recept eller dosrecept och apoteket
debiterar landstinget.
5.12 Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
Förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering
är individuellt förskrivna och är kostnadsfria för patienten. Artiklar förskrivna på hjälpmedelskort eller
dosrecept beställs från/hämtas på apoteket.
Apotekets Läkemedelsnära produkter se
www.apoteket.se/sortfortlmn.pdf
Teststickor för blodglukos förskrivs på hjälpmedelskort helt kostnadsfritt för patienten. Landstinget har
genom upphandling reducerat pris på sju teststickor.
Se Linda/Ämnesområde/Vård och hälsa/Läkemedel/
Upphandlat
5.13 Expedition
Beställningskontroll
På apoteket kontrolleras samtliga recept och rekvisitioner av en farmaceut. Eventuella kompletteringar
och rättelser inhämtas per telefon. I anslutning till
detta kan också en diskussion med beställaren ske
beträffande preparat som ej rekommenderas av Läkemedelskommittén. Apoteket byter till synonyma upphandlade samt rekommenderade läkemedel enligt
fastställd utbyteslista.
Innan läkemedlen skickas till en enhet kontrolleras
bl.a. att de läkemedel som levereras överensstämmer
med beställningen. Den person som ansvarar för expeditionen markerar med sin signatur att kontrollen
har utförts. Därefter förpackas läkemedlen i försluten
kartong/plomberad låda.
Restbevakning
Om ett läkemedel tillfälligt är slut eller inte finns i lager
görs en markering på följesedeln. För de enheter som
ej har dagliga leveranser (vardagar) ringer farmaceuten eller meddelar på annat sätt restnoteringen. Så
snart varan kommer hem till apoteket skickas den till
enheten. Apotekstillverkade läkemedel och licenspreparat har ofta längre leveranstid.
5.14 Leverans och mottagande
Leveranskontroll
Läkemedelsleveransen ska överlämnas till person på
enheten som räknar antal kolli, kvitterar och ser till att
leveransen kommer in i läkemedelsförrådet. Sjuksköterska ska kontrollera att plomberingen är obruten/
kartongerna är oskadade och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord beställning och följesedel som anger vad apoteket levererat och debiterat.
27
REKVISITION AV LÄKEMEDEL
Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt
om kylvaror rekvirerats). Eventuella anmärkningar ska
omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket
för rättelse. Mottagningsförfarandet och leveranskontrollen skall beskrivas i den lokala instruktionen.
5.15 Returer till apoteket
Läkemedel som till sluten vård beställts i för stor mängd
eller felbeställts kan efter kontakt med apoteket returneras för ev. kreditering. Varan skickas till apoteket i
separat, plomberad grön låda, dvs. inte tillsammans
med kassationsläkemedel.
Vid retur av läkemedel från primärvård och kommunal hälso- och sjukvård ska kontakt tas med Kenneth
Johansson, Sjukhusapoteket i Umeå eller Yvonne Fällgren, Läkemedelscentrum, VLL.
Kreditering kan i vissa fall ske om förpackningen är
oöppnad, läkemedlet är en lagervara på apoteket, har
tillräcklig återstående hållbarhet och kostnad över en
viss summa (lokal rutin). Licensläkemedel, extemporeläkemedel och kylvaror krediteras ej.
5.16 Fakturering
Läkemedel på rekvisition
Avdelningschef/motsvarande gör en rimlighetskontroll av faktura och specifikation över månadens inköp från apoteket. Antal och belopp bör vara rimliga
och kan vid behov kontrolleras mot följesedlarna. Om
rimlighetskontrollen visar felaktigheter skall apoteket
snarast meddelas, helst skriftligt, för rättelse. Månadsfakturan sparas i 10 år.
5.17 Statistik
Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns
möjlighet att få uppgifter från Läkemedelsuppföljningsgruppen, LUG, på Läkemedelscentrum. De kan
ta fram uppgifter ur landstingets egen statistik (Diverportalen) samt förmedla kontakt för framtagande av
riksstatistik.
Exempel på analyser:
• Aktuell förbrukning på en viss klinik/enhet
• Förändring och jämförelse av förbrukningen
mellan olika perioder
• Vad har köpts? (på ATC-nivå enligt FASS,
preparat eller varunummer)
28
•
•
•
•
•
Vem har köpt? (sjukhus, klinik eller avdelning)
Hur mycket har köpts? (i kronor, dygnsdoser
eller förpackningsenheter)
När köptes det? (1 månad till 3 år bakåt i tiden)
Procentuell förändring över tid
Riksjämförelser mellan Västerbotten och övriga län
Motsvarande statistik kan också tillhandahållas för den
öppna vården, dvs. sådan som rör läkemedel utskrivna
på recept, inklusive Apo-Dos.
E-post [email protected]
FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
6. FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall
vara oåtkomliga för obehöriga. (SOSFS 2001:17)
Den som … förvarar eller på annat sätt yrkesmässigt
hanterar läkemedel skall vidta de åtgärder och i övrigt
iaktta sådan försiktighet som behövs för att hindra att
läkemedlen skadar människor, egendom eller miljö
samt se till att läkemedlens kvalitet inte försämras.
(SFS 1992:859)
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall
på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon
har hand om. (SFS 1998:1513)
•
Läkemedel, rekvisitionsblock och receptblock ska förvaras inlåsta.
•
Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är inte tillåten eftersom risken för fel då
ökar.
• Exempel på felaktig förvaring är för hög temperatur i läkemedelsrum, fel temperatur i kylskåp och direkt solljus.
6.1 Hos den enskilde
Alla läkemedel som är iordningställda till en vårdtagare
skall förvaras på ett och samma ställe tillsammans med
aktuell ordinationshandling och kontrollista.
Vid ansvarsövertagande får sjuksköterska och delegerad personal ha nycklar till den enskildes läkemedelskåp. Rutin för nyckelhantering skall finnas i den lokala
instruktionen. Nyckellista skall föras.
Ordinärt boende
Den enskilde som själv ansvarar för sina läkemedel har
ansvar för en säker förvaring.
Då sjukvårdspersonal övertar ansvaret för läkemedelshanteringen (beslut om ansvarsövertagande) övertas
även ansvaret för att läkemedlen förvaras på ett säkert
sätt.
Läkemedel som är iordningställda i Dosett/Apo-Dos
skall förvaras i den enskildes bostad. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl görs, i samförstånd mellan
ansvariga för kommun och primärvård, särlösningar i
varje enskilt fall. Nycklar till enskilds läkemedelsskåp
eller liknande, förvaras enligt överenskommelse mellan hemtjänst och distriktssköterska. Nyckelhanteringen ska beskrivas i den lokala instruktionen,
Särskilt boende
I särskilt boende skall läkemedel förvaras i låsbart skåp
i vars och ens lägenhet/rum oavsett om läkemedelshanteringen är egenvård eller handhas av vårdpersonal.
6.2 Läkemedelsförråd
Läkemedelsrum, läkemedelsskåp, läkemedelsvagn,
vätskevagn och kylskåp för förvaring av läkemedel är
att betrakta som förråd.
I primärvård och i kommunal hälso- och sjukvård kan
ett läkemedelsförråd vara
• ett med läkemedel utskrivna enligt generella
direktiv
• med individuellt förskrivna läkemedel för fler
än en person
• där man förvarar färdigdelade dosetter eller
Apo-Dosförpackningar för fler än en person
Om fler än två personers iordningställda läkemedel
förvaras i gemensamt skåp, anses det som läkemedelsförråd, och då är ansvaret vårdgivarens och skall
förestås av sjuksköterska.
OBS! Ett läkemedelsskåp hos den enskilde räknas inte
som läkemedelsförråd.
När individuellt förskrivna läkemedel till fler än en
person förvaras i ett samlat förråd skall de förvaras åtskilda från varandra, t ex i märkta plastbackar för varje
enskild individ.
Standard på läkemedelsförråd
För att tillmötesgå kraven på en god hygien och arbetsmiljö ska ett speciellt läkemedelsrum anordnas.
Läkemedelsrummet är till för förvaring och iordningställande av läkemedel. Kraven på utrymme i läkemedelsrummet varierar beroende på enhetens storlek,
29
FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
specialinriktning och rutiner för iordningställande och
utdelning av läkemedel. Det är viktigt att rummet är
så stort att minst två personer kan arbeta samtidigt.
Förutom fast inredning krävs eventuellt också plats
för läkemedels- och vätskevagnar samt möjlighet till
handhygien.
Det finns rekommendationer för hur läkemedelsrum
bör utformas för att uppfylla de krav på rationalitet,
hygien och säkerhet som är utarbetade av Apoteket
AB. Kontakta gärna apoteket inför all planerad ny- och
ombyggnad som berör läkemedelshanteringen.
Svensk Läkemedelsstandard (SLS) och Svensk Förening för Vårdhygien har i Byggenskap och Vårdhygien,
Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation
samt renovering av vårdlokaler anger följande krav för
läkemedelsförråd:
•
•
•
•
•
•
•
Rummet ska vara avskild från annan verksamhet, den som utför arbetet ska kunna
göra detta ostörd
Rummet får inte vara genomgångsrum och
det får inte användas för att omhänderta utrustning använd till patienter
Dörr och eventuella fönster ska vara låsbara.
Fönster kan vid behov förses med fast galler
och solljusskydd.
Arbetsytor ska vara lätta att rengöra och får
inte var fyllda med förpackningar och pärmar
som kan samla damm
Det ska vara ljust, > 600 lux över arbetsytor
och takbelysning 200 lux
För att undvika kontraster bör mörka golvoch väggfärger undvikas
Rummet ska vara välventilerat, mer än 8 luftväxlingar per timme
I rummet ska det finnas:
• plats för skyddsutrustning och förbrukningsmaterial
• plats för dator, dokumentationsarbete och litteratur
• skåp och hyllor
• kylskåp
• arbetsbänk för tillredning av läkemedel
• tvättställ med tillhörande utrustning som inte
får placeras i direkt anslutning till intilliggande arbetsbänk
• upphängningsanordning för infusionsvätskor
• syningsskärm
30
•
•
utrymme för läkemedelsvagnar och/eller
vätskevagnar, om sådana används vid enheten
skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner ska
finnas i anslutning till arbetsplatsen
Ovan beskrivna standard på läkemedelsförråd uppfyller inte kraven för iordningställande av särskilt farliga
läkemedel som t ex cytostatika. Bedrivs sådan verksamhet ska särskilt avdelat och utrustat rum finnas. För
beredning av läkemedel som medför risk för uppkomst
av överkänslighet och som genom sina toxikologiska
egenskaper kan orsaka bestående skada ska slutna
system användas alternativt installeras säkerhetsbänk
av lämplig storlek. (AFS 2005:5)
Ansvar
I den skriftliga lokala instruktionen namnges de personer som ansvarar för skötsel av läkemedelsförråd.
Utförs uppgifter av apoteket ska också detta framgå i
den lokala instruktionen.
Skötsel av läkemedelsförråd
Läkemedlen skall vara
• i fullgott skick
• överskådligt ordnade
• avsedda att användas inom rimlig tid
Den som är ansvarig för läkemedelsförrådet ska regelbundet gå igenom lagret och kasserar de läkemedel vars
användningstid eller utgångsdatum har överskridits
Kylskåp: avfrostat, rätt temperatur (+ 2 - +8C). I kylskåp
noteras temperaturen dagligen. Rumstemperaturen i
läkemedelsrummet noteras en gång/vecka.
Hur ofta förråden skall kontrolleras anges i den lokala
instruktionen. Datum och sjuksköterskans signatur
skall framgå på särskild lista
Städning av läkemedelsrum
Hyllor och väggytor runt arbetsbänk torkas av varje
dag med rengöringsmedel och vatten. Golvet rengörs
dagligen med rengöringsmedel och vatten. Hyllor i
övrigt och kylskåp avtorkas en gång i månaden. Datum och sjuksköterskans signatur ska framgå på listan
efter utfört arbete. Storstädning genomförs årligen.
Läkemedelsvagn
Händerna ska vara desinfekterade innan läkemedel
plockas ur vagnen. Läkemedelsvagnarnas arbetsytor
desinfekteras dagligen med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Se till att sprutor och kanyler
FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
ej förvaras öppet på vagnen. Rengör lådorna efter
varje patient.
Nyckelhantering
Endast sjuksköterska eller annan behörig som dagligen
iordningställer/administrerar läkemedel får inneha
nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet. Nycklar/
kort kan vara personliga eller bundna till tjänstgöringspass. Personliga nycklar/kort ska kvitteras skriftligt
och stor restriktivitet med antalet nycklar/kort ska
iakttas. Ansvarig person svarar för att nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart. Används kodlås ska
koden bytas regelbundet. Nyckel-/kodlåshanteringen
ska beskrivas i den lokala instruktionen.
6.3 Förvaringsanvisningar
Läkemedel skall förvaras i sin originalförpackning så
att tillverkarens och apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Det gäller även för endosförpackningar.
Förvaringsordning
Olika alternativ finns för ordningen förrådet (för ickepatientbundna läkemedel):
Läkemedel förvaras lämpligast i tre från varandra
skilda grupper, nämligen
a) Läkemedel för injektion
b) Övriga läkemedel för invärtes bruk
c) Läkemedel för utvärtes bruk
ATC-kodsordning
Läkemedel bör förvaras i bokstavsordning inom respektive grupp. I tandvården placeras dessutom läkemedel för rotbehandling för sig.
Förvaring i rumstemperatur
Läkemedel som måste förvaras i rumstemperatur (+15˚
– +25˚) får förändrad effekt om de förvaras i temperaturer under +15˚C. Det beror på att det kan bli utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (Alvedon, oral lösning, Gaviscon oral suspension m.fl.)
eller partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider
för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder
är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som
blir för trögflytande.
Kyl och sval förvaring
ras. Kylskåpstemperaturen skall kontrolleras dagligen
och dokumenteras enligt lokal instruktion. Kylskåpet
skall avfrostas vid behov. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet. I kylskåpsdörren är den
i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex. vacciner).
Läkemedel som skall förvaras svalt (+8˚ – +15˚) förvaras
vanligen i kylskåp. Under begränsad tid kan förvaring
ske i rumstemperatur (+15˚ – +25˚), men observera att
hållbarhetstiden då blir kortare.
6.4 Förvaring utanför
läkemedelsförråd
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas
förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17)
I vissa fall kan ett mindre antal läkemedel förvaras utanför läkemedelsförrådet, till exempel läkemedel för
• omläggning
• akuta situationer (akutväska, akutbricka, akutask)
• som ofta används, t.ex. koksaltlösning och
lokalbedövningsmedel
• som används frekvent inom tandvården
Dessa läkemedel skall upptas på en särskild lista och
ingå i den lokala instruktionen. Det får inte finnas risk
för förväxling eller för att obehöriga kan komma åt läkemedlen.
Förvaring i akutväska, akutbricka eller akutask
I akutväskor, akutaskar och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver kylförvaring. Exempelvis så
är inj. Adrenalin 1 mg/ml hållbart endast ett år i rumstemperatur (om ej tidigare angivet utgångsdatum).
6.5 Läkemedelsprover
Tillverkaren får dela ut läkemedelsprov till behöriga
förskrivare i enstaka förpackningar som information
om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. Dessa prover får inte placeras i läkemedelsförrådet eller användas för behandling av patienter. (LVFS
1995:25)
Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2˚ – +8˚). De
skall förvaras i kylskåp, där endast läkemedel får förva31
FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
6.6 Medel för tekniskt bruk
Medel för tekniskt bruk (dvs. rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier och reagenser) får inte förvaras i läkemedelsförråd. På vissa
enheter bör detta utrymme vara låsbart. Ytdesinfektionsmedel som används till dagliga desinfektioner av
arbetsytor får dock finnas i läkemedelsrum.
Medel för tekniskt bruk får inte fyllas över i omärkta
eller felaktigt märkta förpackningar, såsom begagnade
läkemedelsförpackningar.
6.7 Sprutor och kanyler
Förvaring och destruktion
För att förhindra missbruk skall sprutor och kanyler
förvaras så att obehöriga inte kan komma över dem.
Huvudförråd skall vara låst. (LVFS 1995:13 § 8-9).
Hållbarhet
Det krävs tre förpackningar som skydd för sterila produkter i samband med transporter: produkt-, avdelnings- och transportförpackning.
En steril spruta/kanyl är förpackad i sin produktförpackning. Flera produktförpackningar förvaras i en
avdelningsförpackning. Avdelningsförpackningar förpackas i transportförpackning vid transporter till Materialcenter.
Till beställande enhet kommer produktförpackade
sprutor/kanyler som ligger i en avdelningsförpackning (kartong eller plastpåse) med utgångsdatum.
Produktförpackningen har samma hållbarhetsdatum
som avdelningsförpackningen så länge den förvaras i
avdelningsförpackningen.
Om du tar en produktförpackad spruta/kanyl ur sin
avdelningsförpackning och förvarar den på annat ställe så begränsas hållbarhetstiden till ett år. Alla sprutor/
kanyler som ligger framme på vagnar eller lådor i exempelvis läkemedelsrum är endast hållbara ett år från
när det togs ur avdelningsförpackningen.
32
Apoteket ansvarar för utskick av indragningsskrivelser. Om utskick sker via fax (svart-vit) framgår av
texten om indragning ska ske omgående eller snarast.
Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan/motsvarande ansvarar för att verkställa indragningen. Blanketten signeras av läkemedelsansvarig sjuksköterska
efter kontroll och ev. retur av läkemedlet och sparas
till nästa kvalitetsgranskning.
6.9 Reklamation
Om något fel (t.ex. fallning eller missfärgning) upptäcks på ett läkemedel skall förpackningen sändas
tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Via den
reklamation som apoteket sedan gör kan felkällan hos
tillverkaren spåras. Blankett för reklamationer finns på
apotekets hemsida.
6.10 Läkemedel som ej används
I samråd med patienten bör utgången medicin, medicin som inte är i bruk etcetera lämnas till apotek. Vid
smärtbehandling med narkotiska medel skall vid
behandlingens slut resterande narkotiska preparat
omhändertas och lämnas till apotek. Patientansvarig
sjuksköterska skall se till att större mängder narkotiska
läkemedel inte förvaras i hemmet.
När någon avlidit
Juridiskt sett äger dödsboet den avlidnes läkemedel,
men får ej använda dem pga. att de är utfärdade till annan person. Efter överenskommelse med närstående
bör läkemedlen omhändertas och skickas till apoteket
för destruktion.
6.11 Medicinska gaser
Medicinska gaser är läkemedel avsedda att tillföras
genom inandning eller vid annan behandling eller för
diagnostik.
6.8 Indragningsblanketter
Medicinska gaser finns tillgängliga i tre former:
• centrala gasanläggningar
• lösa gasflaskor
• syrgaskoncentratorer
• kompressorer för att tillverka andningsluft
och instrumentluft
Via särskilda indragningsblanketter med olika färg
meddelas vilka läkemedel som skall dras in.
• Gul blankett används när indragningen skall
verkställas snarast.
• Röd blankett används när indragningen är brådskande och skall verkställas omgående.
Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har
på den översta delen av flaskan en fastställd färg som
markerar innehållet (se nedan). Motsvarande färgmarkering finns även runt anslutningarna till den centrala
gasanläggningen.
FÖRVARING AV LÄKEMEDEL
Färgmarkering
De vanligaste medicinska gaserna är:
Andningsoxygen VIT
Lustgas BLÅ
Koldioxid GRÅ
Andningsluft
VIT/SVART
Karbogen (O2+CO2)
VIT/GRÅ
Entonox, Kalinox, Medimix VIT/BLÅ
Dörren till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en
varningsskylt för gasflaskor förs i säkerhet vid brand
och en med förbud för öppen eld och rökning.
I lägenheter får gasskylten sättas på insidan av ytterdörren. Sker behandling med oxygenflaskor i särskilt
boende skall skylten placeras på utsidan av dörren till
bostaden. För oxygenkoncentratorer behövs ingen
varningsskylt.
Ansvar
På enheter där medicinska gaser används ska en skriftlig instruktion finnas för hur hantering av medicinska
gaser och ev. befuktning ska ske. En sjuksköterska
med ansvar för utbildning av personalen i handhavandet av tryckvakt och utrustning för de medicinska gaserna bör vara namngiven i den skriftliga instruktionen
på de enheter där man har central gasanläggning. Utsedd sjuksköterska ansvarar för att enhetens gasflaskor inte överskridit användningstiden. Flaskor returneras enligt lokala rutiner. Doseringsanordningen på
apparaturen skall också kontrolleras så att gasflödet i
liter per minut kan avläsas.
Enheter som hanterar medicinska gaser bör kunna hela rutinen om Oxygenbehandling som finns
i ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete” på
ww.sjukvardsradgivningen.se/handboken
Medicinska gaser på enheter där gasflaskor förvaras
kvalitetsgranskas årligen vid samma tillfälle som läkemedelsförråd. Centralgasanläggning, tömningscentral
och förråd för lösa gasflaskor för medicinskt ändamål
kvalitetsgranskas av farmaceut tillsammans med driftsansvariga för enheten.
Hållbarhet
Hållbarhet för syrgas 3 år flaskor < 5 liter, 5 år flaskor
>5 liter. Tillverkaren kan dock i vissa fall ange kortare
hållbarhetstid. På gasflaskans skall finnas en etikett där
bl.a. gassort, fyllningsdatum, gasleverantörens namn,
adress och uppgift om sista förbrukningsdatum. Om
denna etikett saknas eller är oläslig, måste flaskan reklameras och returneras.
Förvaring/säkerhet
Förvaring av gasflaskor ska ske vid normala temperaturförhållanden (min-max termometer är rekommendation) och med beaktande av brandskydds- och säkerhetsaspekter. Detta betyder bl.a.:
• att medicinska gaser skall förvaras oåtkomliga för obehöriga
• välventilerat utrymme, utan brännbart material eller fett/oljor i närheten
• att flaskorna ska vara fast förankrade t.ex. vid
vägg, kärra eller flaskhållare
• att tomma och fyllda flaskor förvaras åtskilda
på uppmärkt plats
33
NARKOTIKA
7. NARKOTIKA
Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga
rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt
skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för
narkotiska läkemedel.” (SOSFS 2001:17)
7.1 Definitioner
Särskilda läkemedel narkotika, anabola steroider, tillväxthormon och andra
läkemedel innehållande dextropropoxifen eller kodein, dvs. läkemedel där det finns risk för receptförfalskning. Särskilda läkemedel ska förskrivas på blanketten
”Recept för särskilda läkemedel”.
Narkotika
läkemedel som innehåller narkotika enligt förteckningarna II – V.
Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna
framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken.
7.4 Förvaring av narkotika
I läkemedelsrummet
- placeras svåråtkomligt så att det är svårt att upptäcka från ingång/fönster till läkemedelsrummet
- narkotikalagret anpassas efter enhetens behov, regelbunden översyn av lagrets omfattning
- behov av narkotika i akutväska analyseras, plockas
om möjligt bort
- läkemedelsrummet renodlas för läkemedel inkl
nödvändig utrustning så att enbart behörig personal
behöver vistas i rummet
- ev. behövs låsbara skåp för narkotika på enhet som
tidvis är obemannad
I läkemedelsvagn
- ska vara låst när man inte arbetar vid den
- alltid minsta möjliga mängd narkotiska preparat i läkemedelsvagnen
Nyckel, passerkort
- lämnas aldrig ut till annan person
7.2 Grad av säkerhet
Rutiner för narkotikahanteringen kan anges i olika nivåer av säkerhet. Verksamhetschefen/ motsvarande
har att ta ställning till vilken säkerhetsnivå som ska
gälla. Det kan exempelvis gälla hur ofta inventering av
läkemedelsförråd ska göras.
7.5 Förbrukningsjournal för
narkotika
För narkotikaklassat läkemedel enligt förteckning II-V
skall varje tillförsel och uttag föras in och signeras i en
särskild förbrukningsjournal för narkotika som rekvireras från apoteket.
7.3 Lokal instruktion
Den lokala instruktionen för hantering av narkotika ska
beskriva:
• Hur förbrukningsjournal förs över narkotika
förteckning II-V.
• Om förbrukningsjournal förs över läkemedel
innehållande dextropropoxifen eller kodeinpreparat
• Hur ofta och av vem inventering och kontroll
ska göras
• Hur kassation av narkotika ska göras och dokumenteras
• Hur och till vem avvikelser rapporteras
34
För en högre grad av säkerhet kan även tillförsel och
uttag av läkemedel innehållande dextropropoxifen eller kodein föras in i förbrukningsjournal.
Fulltecknad förbrukningsjournal sparas till nästkommande kvalitetsgranskning, dock minst ett år efter
sista anteckningen. Övriga anvisningar står på första
bladet av förbrukningsjournalen.
Individuellt förskriven narkotika
Narkotikajournal behöver inte föras för individuellt
förskriven narkotika inom primärvården eller den
kommunala hälso- och sjukvården.
NARKOTIKA
7.6 Signaturlista
I och med att signering sker skriftligen i förbrukningsjournalen måste en lista med signatur och namnförtydligande finnas på respektive avdelning/enhet.
7.7 Lån av narkotika
Lån från annan enhet, dvs inlåning
- ska undvikas
- vid lån används låneblankett, läsbara namnteckningar för både in- och utlånande personal
- lån noteras i förbrukningsjournal på både in- och utlånande enhet
Utlåning till annan enhet
- ska undvikas
- lånande persons identitet säkerställs
- vid lån används låneblankett, läsbara namnteckningar för både in- och utlånande personal
- låneblanketten sparas på utlånande enhet 1 år men
minst till nästa kvalitetsgranskning
- lån noteras i förbrukningsjournal på både ut- och inlånande enhet
7.8 Hanteringsrutiner vid uttag/
tillförsel
Alla noteringar i förbrukningsjournaler ska utföras så
att de i efterhand kan kontrolleras och verifieras.
Alla har ansvar att göra kontroller vid varje hanteringstillfälle av narkotika.
Förflyttning från annan lagerplats på enheten
- noteras i förbrukningsjournal som tillförsel resp uttag på de olika förvaringsplatserna
- tillförsel och uttag till patient/läkemedelsvagn- noteras i förbrukningsjournal (patientens för- och efternamn)
Uttag:
- Gör en kontroll av lagret vid varje läkemedelsuttag,
vid brist kolla om det är räknefel skriv kommentar,
tänkbar orsak, vad du gjort för efterforskning etc.
- Alla uttag noteras i förbrukningsjournal
- Om endast del av ampull eller tablett ges, förs kasserad mängd in i anmärknings-kolumnen. Kross och
övrig kassation förs in omgående.
- Var uppmärksam på följande; patientnamnen verkar
bekanta, finns otydliga signaturer/patientnamn, an-
nat som verkar konstigt
- Rapportera avvikelser eller andra felaktigheter till
verksamhetschef/avdelningschef
- Patienter som har stående ordination på narkotiska
preparat fyll medicinlådor med exakt antal tabletter
mellan vissa dagar. Kontrollera att det stämmer från
förra uttagstillfället till medicinlådan.
- Lån till annan avdelning noteras som uttag
- Använd blankett för retur vid returnering till apoteket
Tillförsel:
- Avstämning av leverans från apoteket mot följesedel, kontrollräkning av totalmängd i lager samt signering på följesedel
- Skriv leveransen som en tillförsel i narkotikajournalen
- Plomberade förpackningar bryts inte vid kontrollräkningen
- Vid lån från annan avdelning används speciell låneblankett
- Lån från annan avdelning noteras som tillförsel
7.9 Returer och kassationer av
narkotika
a. retur och kassation till Sjukhusapoteket
(Lycksele lasarett, Skellefteå lasarett och Norrlands
Universitetssjukhus)
- noteras och dubbelsigneras i förbrukningsjournal
- lämnas personligt eller skickas i plomberad apotekslåda enligt lokal instruktion
b. kassation av ampuller, tabletter mm
(enheter utanför sjukhusen)
- noteras och dubbelsigneras i förbrukningsjournal
- läggs i burkar för skärande/stickande avfall
(Returer för enheter utanför sjukhusen, se Returer,
sid 28, kap. 5.14)
c. kassation av enstaka ampuller, tabletter mm
- noteras i förbrukningsjournal enligt lokal instruktion, där det ska framgå omkassationen skall bubbelsigneras eller ej
d. kassation av överblivna ”skvättar” eller
större mängder tex ur sprutpump
- noteras i förbrukningsjournal enligt lokal instruktion, där det ska framgå om kassationen skall bubbelsigneras eller ej.
35
NARKOTIKA
7.10 Inventering och kontroll
Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall
utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal
än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring.
Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen enligt första stycket inte kan
utföras av egen personal, skall en farmaceut från ett
apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas. (SOSFS 2001:17).
Månadskontrollen/inventeringen:
Minst en gång/månad görs en grundligare kontroll/inventering enligt särskild rutin av utsedd sjuksköterska
som ej har beställarbehörighet eller ansvar för underhåll av läkemedelsförrådet. Kontrollen dokumenteras,
sparas, ev avvikelser åtgärdas enligt lokal rutin.
Inventering:
- Avstämning av hela lagret mot narkotikajournaler.
Kontroll av samtliga förbrukningsjournaler:
- Korrekt summering från föregående inventering
- Samtliga fält ifyllda
- Patientens för- och efternamn
- Beständig skrift
- Tydligt skrivna noteringar
- Läsbara sjuksköterskesignaturer
- Ev. överstrykningar utförda så att överstruken text
är läsbar + kommentar till överstrykning
- Ev. avvikelser utredda/kommenterade
- Ny narkotikajournal avstäms mot föregående
- Inga lösrivna sidor ur förbrukningsjournaler
- Sortera ut preparat som sällan används och/eller
med utgånget datum
Kontroll av lån:
- Samtliga lån kontrolleras av utlånande avdelning
både på sin egen och inlånande enhet/avdelning
- Låneblanketterna tas ur pärmen och lämnas till avdelningschef/motsvarande
- Lånen kontrolleras av avdelningschefer/motsvarande på respektive avdelning
Kontroll av förflyttningar inom egna enheten:
- Samtliga förflyttningar mellan olika lagerplatser
kontrolleras tex akutväska eller annat utrymme för
läkemedel
Stickprovskontroll
Stickprovskontroller skall utföras i sluten vård. För övriga verksamheter är det verksamhetschefen som fattar beslut i frågan.
36
regelbundet utifrån verksamhetens omfattning, minst
en gång per månad
- utförs av så få personer som möjligt, namngiven person
- dokumenteras, sparas av avdelningschefen 1 år men
minst till nästa kvalitetsgranskning, vid behov vidtas
åtgärder enligt lokal rutin
Avdelningschef väljer ut två preparat ur grupp II-III
samt två preparat ut grupp IV-V som ska granskas,
men samtliga preparat ska stickprovkontrolleras minst
en gång per år. En patient per preparat kontrolleras
mot patientjournalen
Gör följande stickprovskontroller och beställningskontroll:
1. Kontrollera i patientjournalen att personen fått noterad dos, vid flera doser kontrollera samtliga.
2. Kontrollera mot följesedel eller beställningsöversikt att det som beställts hem
är infört i narkotikajournalen.
3. Signera av att kontrollerna är gjorda och
notera eventuella avvikelser i månadsprotokollet.
4. Rapportera avvikelser till avdelningschef.
Avdelningschef:
Väljer ut vilka preparat som ska granskas vid stickprovskontrollen
Kontrollerar lån mellan avdelningar med låneblanketten som underlag
Ansvarar för uppföljning av de avvikelser som
rapporterats vid månadskontrollen
Rapporterar avvikelser till verksamhetschefen
Återrapportera till rapportör/rapportörer
Arkiverar låneblanketten
Fulltecknad förbrukningsjournal sparas till nästkommande kvalitetsgranskning, dock
minst ett år efter sista anteckningen
Låne- och kontrollblanketter finns på Blanketthotellet
FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
8. FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGSOCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
Svensk läkemedelsstandard (SLS) innehåller standarder som gäller för läkemedel som används i Sverige.
Från och med år 2008 publiceras Svensk läkemedelsstandard på Läkemedelverkets webbplats,
www.läkemedelsverket.se/Om
Läkemedelsverket/Publikationer
Kompletterande information om
förvaringsbetingelser
Texten i detta avsnitt är hämtat från SLS 2008.2, version 2, gällande 1 jan. 2008 och tills vidare. Det är alltid senaste uppdaterade version som är giltig.
Om läkemedlet är känsligt för fukt, kompletteras ovannämnda förvaringsbetingelser med följande märkning:
- Tillslut {förpackningen} väl eller Förvaras i
originalförpackningen.
8.1 Förvaring och märkning
Angivelse av förvaringsbetingelser i märkningen av läkemedel
För ett läkemedel anges lämpliga förvaringsbetingelser baserade på utvärdering av hållbarhetsstudier utförda på bruksfärdiga läkemedelspreparat.
Följande förvaringsanvisningar används i märkningen
av läkemedelsförpackningen, i bipacksedeln samt i
produktresumén:
Läkemedel som har godtagbar stabilitet vid högre
temperaturer än 30°C:
- inga särskilda förvaringsanvisningar behöver anges.
Om det är relevant, kompletteras ovannämnda förvaringsbetingelser med följande märkning:
- Förvaras i skydd mot kyla och/eller Får ej frysas.
Om utrymmet tillåter, kompletteras med följande
märkning:
- Fuktkänsligt.
Om läkemedlet är känsligt för ljus, kompletteras förvaringsbestämmelserna med följande märkning:
- Förvaras i originalförpackningen eller Förvara {förpackningen} i ytterkartongen.
Om utrymmet tillåter, kompletteras med följande
märkning:
- Ljuskänsligt.
Läkemedel som har godtagbar stabilitet vid temperaturer upp till 30°C:
- skall märkas Förvaras vid högst 30°C.
Läkemedel som har godtagbar stabilitet vid temperaturer upp till 25°C:
- skall märkas Förvaras vid högst 25°C.
Läkemedel som skall förvaras på kallt ställe:
- skall märkas Förvaras i kylskåp (2°C - 8°C), eller
om det är nödvändigt Förvaras och transporteras
kallt (2°C - 8°C).
Läkemedel som skall förvaras djupfryst:
- skall märkas Förvaras i djupfryst tillstånd
{temperaturområde}, eller om det är nödvändigt
Förvaras och transporteras i djupfryst tillstånd {temperaturområde}.
37
FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
8.2 Lagrings- och användningstider för läkemedel
Max lagrings- och användningstid
Lagringstid i
obruten förp.
Lagringstid i
bruten förp.
Användningstid
TID
första dos tas ut
och ges till patient
tillverkning
tillredning/
iordningsställande
Sterila läkemedel
För varje läkemedel anges ett utgångsdatum dvs. ett
datum, efter vilket läkemedlet ej skall användas. Tiden
mellan tillverkning och utgångsdatum utgör den maximala lagrings- och användningstiden för ett läkemedel.
Vid tillredning/iordningställande av ett sterilt läkemedel - såsom upplösning, tillsatser, applicering av
infusionsaggregat - föreligger risk för kontamination.
Riskens storlek är beroende av en rad faktorer som
lokalens hygieniska standard, utrustning, arbetsteknik
och antal punktioner. Sålunda är kontaminationsrisken
större om tillredning/iordningställande skett under
mindre goda hygieniska förhållanden än om tillredning sker i LAF-bänk/"sterilbänk" i renhetsklassat rum
med validerade metoder och av personal med erforderlig kompetens (enligt gällande GMP).
Tiden mellan tillredning/iordningställande och uttag
av första dos benämns här lagringstid i bruten förpackning. Förvaring efter tillredning/-iordningställande skall om möjligt ske i kylskåp om inte annat anges i
produktinformationen för den enskilda produkten.
Vid användning föreligger också en risk för kontamination, som även den är beroende av olika faktorer
såsom teknik för uttagande av doser, antal punktioner
och administrationssätt. Fler patienter utsätts för denna smittorisk om samma förpackning av läkemedlet
används till fler än en patient.
Med användningstid avses den tid från det att förpackningen bryts tills dess att den sista dosen tagits ut och
1
38
utgångsdatum
sista dos har tagits
och erhållits av patient
patienten erhållit läkemedlet. Även om läkemedlet
är konserverat1 föreligger kontaminationsrisk, då ett
konserveringsmedels effekt på olika kontaminerande
agens kan variera. Mot bakgrund härav måste lagrings- och användningstiderna begränsas. Tidpunkt
för brytande skall anges på förpackningen.
De lagrings- och användningstider som anges av tillverkarna skall i första hand följas. Dessa tider grundas
på tillverkarens dokumentation i enlighet med bl.a.
det av EU utgivna dokumentet Note for Guidance on
Maximum Shelf-Life for Sterile Products for Human
Use After First Opening or Following Reconstitution”
(CPMP/QWP/159/96).
De nedan angivna lagrings- och användningstiderna
dvs. tiden från tillredning/iordningställande av ett
sterilt läkemedel intill dess sista dos tagits ur förpackningen och/eller patienten har erhållit läkemedlet,
gäller när annat inte anges av tillverkaren. Om aktuell
terapi kräver längre infusionstid än 12 timmar skall riskerna med en förlängning ur hygienisk mikrobiologisk
synvinkel bedömas eller belysas med tillväxtstudier.
Sterila beredningar där en eventuell kontamination
medför särskilt stora risker skall endast användas till
en patient.
Ampuller och uppdragna sprutor
Läkemedel i förpackningar såsom ampuller är avsedda
för engångsbruk, vilket innebär att uttag endast skall
göras vid ett tillfälle. Sådana förpackningar skall ej
återförslutas.
Med konserverat läkemedel avses i detta avsnitt läkemedel som uppfyller krav enligt Ph Eur, 5.1.3. Efficacy of antimicrobial preservation
FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
Läkemedel bör normalt inte förvaras i uppdragna
sprutor. Om detta undantagsvis sker skall sprutorna
vara märkta så att förväxling ej kan ske och en bedömning göras om kemisk-fysikaliska egenskaper medger
detta. Läkemedel i uppdragna sprutor bör ej förvaras
längre än 12 timmar i rumstemperatur.
Lagringstid i bruten
Förpackning2
Användningstid
Totaltid efter
brytning
Ingen 12 timmar –
– vid beredning med
validerade metoder
enligt GMP
Anpassas efter
kemisk-fysikalisk
och tillväxtstudier
12 timmar
–
- vid beredning i LAFbänk i renhetsklassat
rum
24 timmar
(2-8 °C) stabilitet
12 timmar
–
- vid beredning på
avdelning
Ingen
12 timmar
–
Läkemedelsform, egenskaper, användning etc.
INFUSIONS‑
LÄKEMEDEL
Infusionsvätskor
Infusionsvätskor
med tillsats3
AMBULATORISK
TILLFÖRSEL
MED DOSERINGS‑
HJÄLPMEDEL
SPOLVÄTSKOR
INJEKTIONSLÄKEMEDEL
Koncentrat/pulver till infusionsvätska
Se under Infusionsvätskor med tillsats
– vid beredning med
Behållare såsom
kassetter, pumpar validerade metoder
enligt GMP
och sprutor
Anpassas efter
kemisk-fysikalisk
stabilitet och bedömning av kontaminationsrisken
Enligt tillverkarens
anvisning
för aktuell
behållare
–
- vid beredning i LAFbänk i renhetsklassat
rum
24 timmar (2-8 °C)
12 timmar
–
- vid beredning på
avdelning
Ingen
12 timmar
–
Vid kirurgi
Ingen
Omedelbar
användnig
–
Annan användning (ren rutin)
Ingen
24 timmar
Okonserverade
–
–
12 tim (rumstemp) eller
24 tim (2-8°C)
– för flera patienter
–
–
7 dagar
– för enskild patient
–
–
Konserverade4
2
28 dagar
Tid i tabellen anges antingen som separat tid för lagringstid i bruten förpackning resp användningstid eller som en totaltid efter brytning.
3
Inkluderar TPN dvs. infusionsvätska med tillsats och blandning av infusionsvätskor med eventuella tillsatser
4
Med konserverat läkemedel avses i detta avsnitt läkemedel som uppfyller krav enligt Ph Eur, 5.1.3. Efficacy of antimicrobial preservation.
39
FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
Lagringstid i bruten
Förpackning 5
Användningstid
Totaltid efter
brytning
Ingen Omedelbar
användning
–
Till enskild patient 6
–
Omedelbar
användning
Till flera patienter
–
–
Till enskild patient
–
–
Ingen
Omedelbar
användning
Läkemedelsform, egenskaper, användning etc.
ÖGONDROPPAR
OCH
ÖGONSALVOR
Vid kirurgi
Okonserverade
Konserverade7
ÖRONDROPPAR
För kirurgiskt bruk eller vid skadad
trummhinna
GELER, KRÄMER, KUTANA VÄTSKOR, PASTOR, PUDER
OCH SALVOR MED STERILITETSKRAV
8.3 Läkemedel utan krav på sterilitet
Läkemedel åsätts en total hållbarhetstid inkluderande
användningstid. Hållbarhetstiden grundas normalt på
kemisk-fysikaliska stabilitetsstudier. Hållbarheten för
läkemedel, där mikroorganismer kan tillväxa efter kontamination (förorening med mikroorganismer) under
användning förbättras t ex genom att konserveringsmedel har tillsatts eller genom att användningstiden
begränsas. Det är också viktigt att uttag görs ur förpackningen på ett sätt, som förhindrar kontamination
av innehållet. Förpackningar kan också ha utformats
för att minska risken för kontamination.
–
Användningstiden måste anpassas efter användningen. Generella tider är svåra att uppställa. Ju
striktare krav på sterilitet, desto större krav ställs
på hanteringen ur hygienisk synpunkt och användningstiden görs så kort som möjligt.
När höga krav på sterilitet ställs gäller samma
användningstider som för ögondroppar och ögonsalvor (se tabellen ovan). Vid behandling av t ex
större brännskador skall förpackningen reserveras
för en patient och användningstiden göras så kort
som möjligt.i
Om förpackningen tillsluts väl efter användning behöver normalt inte användningstiden begränsas för torra
produkter.
För vissa typer av produkter behöver dock användningstiden efter öppnandet av förpackningen begränsas av mikrobiologiska skäl.
Om en förpackning används till flera patienter,
som t ex på avdelning kan en kortare användningstid behöva övervägas.
För läkemedel, som förvaras i sin originalförpackning
anges utgångsdatum på förpackningen. Fabrikantens
anvisning om hållbarhet i bruten förpackning skall följas.
Extemporetillverkade okonserverade ögondroppar och ögonsalvor skall kunna expedieras i flerdosbehållare för enskild patient med 7 dagars
användningstid efter brytning enligt ordinerande läkares anvisning
5
6
Med konserverat läkemedel avses i detta avsnitt läkemedel som uppfyller krav enligt Ph Eur, 5.1.3. Efficacy of antimicrobial preservation.
Med konserverade avses nedan att beredningen har tillräcklig antimikrobiell effekt eller ej medger tillväxt av mikroorganismer, se Ph Eur, 5.1.3.
Efficacy of antimicrobial preservation.
7
40
FÖRVARING, MÄRKNING, LAGRINGS- OCH ANVÄNDNINGSTIDER FÖR LÄKEMEDEL
Med konserverade avses nedan att beredningen har tillräcklig antimikrobiell effekt eller ej medger tillväxt av mikroorganismer, se Ph Eur, 5.1.3. Efficacy of antimicrobial preservation.
Endast till en patient
Näsdroppar och
nässprayer, som är
vattenbaserade
Flytande eller halvfasta vattenhaltiga
beredningar8
Desinfektionsmedel
Glidslem för kateterisering och liknande
beredningar
En behandlingsperiod
Okonserverade beredningar
används dock längst 10 dagar.
konserverade
6 månader
konserverade, till prematura barn
1 månad
konserverade, till sårvård
1 månad
okonserverade
1 vecka kallt
alkoholbaserade
1 månad till flera patienter
vattenbaserade
1 vecka till flera patienter
okonserverade
1 vecka kallt
8. Om tillverkaren visat att förpackningsutformningen eller beredningen ger skydd för kontamination kan längre användningstider tillämpas.
41
CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED RISK FÖR BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
9. CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED RISK
FÖR BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
Hantering av cytostatika och andra läkemedel med
risk för bestående toxisk effekt regleras i Arbetarskyddsstyrelsens författning AFS 2005:5. Där framgår
att hanteringen av cytostatika/cytotoxiska och andra
läkemedel med risk för uppkomst av överkänslighet
eller med toxikologiska egenskaper som kan orsaka
bestående skada, måste ske med största omsorg och
noggrannhet för att minimera riskerna för den personal som hanterar läkemedlen.
9.1 Ansvar
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Verksamhetschefen eller den medicinskt ansvariga
sjuksköterskan (MAS) är ansvarig för att förhållandena inom verksamheten överensstämmer med gällande
föreskrifter. De har ett övergripande ansvar för att all
berörd personal har kunskaper om möjliga hälsorisker
och de skyddsåtgärder som ska vidtas vid hantering
av läkemedel som kan ge bestående skada.
Avdelningschefen/motsvarande på respektive enhet
är ansvarig för att information och utbildning ges till
berörd personal samt att uppföljning sker.
Arbetstagaren har ett eget ansvar att följa de föreskrifter och instruktioner som finns.
9.2 Riskbedömning
På varje enhet som hanterar cytostatika och toxiska läkemedel ska det dokumenteras hur och i vilken omfattning de används samt vilka risker det medför. Utifrån
detta görs en riskbedömning och lokala skydds- och
hanteringsinstruktioner ska upprättas. Riskbedömningen skall dokumenteras, dateras och undertecknas
av verksamhetschef eller MAS. Riskbedömningen ska
revideras vid ny teknik eller ändrade rutiner och när
nya läkemedel eller mängden hanterade läkemedel
ändras.
Tydliga instruktioner med skyddsåtgärder ska även
finnas för personal som städar lokaler där cytostatika
används. Dessa instruktioner ska vara på svenska. För
dem som inte förstår svenska, ska de dessutom finnas
på ett språk som han eller hon förstår.
42
9.3 Skyddsinformation
På varje enhet bör det finnas en förteckning med tillhörande skyddsinformationsblad för de preparat som
används på enheten. Skyddsinformationsblad kan fås
via nätet. För läkemedel gäller www.fass.se. För apotekstillverkade produkter gäller www.apl.apoteket.se,
välj sedan ”säkerhetsdatablad” och sök önskat preparat.
9.4 Cytostatika
Vissa cytostatika kan förorsaka mutagena, teratogena
och carcinogena skador.
Till särskilt farliga läkemedel räknas:
1. Läkemedel som tillhör grupp L 01 ”Cytostatiska/cytotoxiska medel”
2. Trimetrexat och andra läkemedel med cytotoxisk effekt (t.ex.vissa läkemedel inom
grupperna L02, L03, L04 samt J05).
3. Läkemedel som preliminärt angivet att det
tillhör grupp L01.
Gravida och ammande arbetstagare
Gravida skall informeras om riskerna med att arbeta
med cytostatika (AFS 2005:5). Arbete med cytostatika
bör undvikas vid graviditet och amning. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2007:05 - Gravida och ammande arbetstagare (giltig from 1 april 2008) gäller all
verksamhet där arbete utförs av arbetstagare som är
gravid, har fött barn högst 14 veckor innan arbetet ska
utföras eller ammar och som har underrättat arbetsgivaren om detta.
Tillredning av cytostatika
Tillredning av cytostatika/cytotoxiska läkemedel ska
enligt beslut av landstingets verkställande ledning tillredningen centraliseras till Sjukhusapoteket i Umeå.
Sjukhusapoteket har lokaler och personal som uppfyller gällande formella krav enligt Arbetsmiljöverket
och Svensk läkemedelsstandard. I princip ska all
tillredning av cytostatika för injektion och infusion ske på Sjukhusapoteket i Umeå.
CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED RISK FÖR BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
Skydds- och hanteringsinstruktioner vid
iordningsställande och administrering
Skriftliga, lokalt anpassade, skydds- och hanteringsinstruktioner ska finnas där cytostatikabehandling tillreds och administreras.
Cytostatika får endast hanteras av personer som har
kompetens för detta, kunskap om vilka risker som
finns vid hanteringen och hur dessa risker ska förebyggas. All personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med cytostatika måste få särskild
utbildning i hantering av cytostatika samt risker med
dessa preparat.
Använd skyddsrock med hel front och lång
ärm med mudd. Om skyddsrocken saknar
muddar, komplettera då med lösa ärmskydd.
• Använd tjockare engångshandskar av latexeller nitril, alternativt dubbla handskar i olika
material. För att uppnå bra skydd bör skyddshandskarna bytas efter 30 minuter.
• Vid iordningsställande av cytostatika används
slutet system
• Använd specialaggregat avsett för beredning
och administrering av infusioner med cytostatika
• Skyddsglasögon eller visir ska användas när
risk för stänk föreligger.
• Ögonskölj ska finnas tillgänglig i omedelbar
närhet.
•
Exempel på sådana läkemedel är:
Vissa enzymer: streptokinas Perifer vasodilatator: iloprost
Hormoner: tetrakosaktid Sulfonamider: sulfametoxazol
Bulkmedel:
Vissa neuroleptika: klorpromazin, levomepromazin
Penicilliner: amoxicillin, ampicillin, bakam,
cillin, benzylpenicillin, dikloxacillin, fenoximetylpenicillin,
flukloxacillin, piperacillin, pivampicillin, pivmecillinam;
Cefalosporiner: cefadroxil, cefalexin, cefepim,
cefixim, cefotaxim, cefoxitin,
cefpodoxim, ceftazidim, ceftibuten, ceftriaxon, cefuroxim,
lorakarbef
Inhalationsmedel: pentamidin, ribavirin, tobramycin
Skydds- och hanteringsinstruktioner vid
iordningsställande och administrering
•
•
•
Utförligare anvisningar
Utförligare anvisningar finns i Cytostatika/cytotoxiska läkemedel, Lokala anvisningar, Västerbottens läns
landsting.
9.5 Toxiska läkemedel
Vissa läkemedel kan medföra risk för uppkomst av
överkänslighet och som genom sina toxikologiska
egenskaper kan orsaka bestående skada. Dessa läkemedel måste tillredas så att exponeringen minimeras.
Den som har uppvisat tecken på överkänslighet mot
en viss typ av läkemedel skall inte tillreda denna typ av
läkemedel. (AFS 2005:5)
Allergiframkallande läkemedel kan vid kontakt orsaka
eksem och urtikaria samt allergi vid inandning med
symtom som snuva och astma. Ytterst små mängder av
t.ex. läkemedelsdamm är tillräckligt för att utlösa överkänslighetsreaktion hos den som redan är allergisk.
Upprepad kontakt kan förvärra sjukdomen. I värsta fall
kan en allergisk reaktion leda till anafylaktisk chock.
ispaghula
•
•
•
Använd handskar
Använd spruta med luer-lockfattning och filterspike med inbyggt hydrofobt filter alternativt ett helt slutet system till läkemedel med
bestående toxisk effekt.
Använd specialaggregat avsett för beredning
och administrering av antibiotika till infusioner med tillsatser av läkemedel med bestående toxisk effekt.
Vid risk för stänk eller spill använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd.
Skyddsglasögon eller visir ska användas när
risk för stänk föreligger.
Ögonskölj ska finnas tillgänglig i omedelbar
närhet.
Utförligare anvisningar
Utförligare information finns i Läkemedel med bestående toxisk effekt, Lokala anvisningar, Västerbottens
läns landsting. Dessa anvisningar gäller för allt arbete
där det finns risk för exponering av toxiska och allergiframkallande läkemedel.
43
BIVERKNINGAR, ÖVERKÄNSLIGHET, ÖVERDOSERINGAR
10. BIVERKNINGAR, ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER,
ÖVERDOSERINGAR
10.1 Biverkningar
Biverkningar av läkemedel är vanligt inom hälso- och
sjukvården. Undersökningar visar att så många som
vart tionde patient som läggs in på sjukhus har en läkemedelsbiverkning som den direkta eller bidragande
orsaken till inläggningen. Rapportering av misstänkta
biverkningar är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för säkerhetsövervakningen av framför allt nya
läkemedel men även av äldre läkemedel.
Biverkningsregister
Rapporterade uppgifter om biverkningar läggs in i ett
biverkningsregister hos Läkemedelsverket.
Ansvar att rapportera biverkningar
Ansvaret för rapportering av biverkningar åligger
den huvudman (såväl offentlig som privat) som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (LVFS
2001:12). I biverkningsregistret införs rapporter från
läkare, tandläkare samt sjuksköterskor. Läkemedelsverket beslutade att från och med april 2007 även ta
emot rapporter från sjuksköterskor som inte har förskrivningsrätt. Mer om detta finns att läsa på Läkemedelverkets hemsida.
Vad skall rapporteras?
För nya läkemedel ska alla misstänkta biverkningar rapporteras förutom de som återfinns
som ”vanliga” i FASS-texten. Notera dock ifall
det är en vanlig biverkning av ett nytt läkemedel eller
äldre för den delen MEN kan betecknas som allvarlig
enligt nedan SKALL denna biverkning alltid rapporteras!
För samtliga läkemedel och naturmedel skall
följande rapporteras
• Dödsfall
• Livshotande reaktion
• Biverkningar som leder till permanent skada
eller långvarig funktionsnedsättning
• Biverkningar som leder till sjukhusvård eller
förlänger denna
• Nya, oväntade biverkningar och interaktioner
• Biverkningar som tycks öka i frekvens eller
allvarlighetsgrad
44
Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte rapporteras.
Viktigt att man rapportera redan vid misstanke om biverkning och det är ALDRIG fel att rapportera.
Rapportera även alla biverkningar av icke godkända
läkemedel, dvs. licenspreparat och läkemedel under
klinisk prövning.
Rapporten görs lämpligast med en särskild blankett
som finns i FASS eller via Läkemedelsverkets hemsida.
Patientskadeersättning
Patientförsäkringen regleras i Patientskadelagen
(1996:799). Ersättning lämnas för personskada om
det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan
är orsakad av undersökning, vård eller behandling om
skadan kunnat undvikas genom ett annat utförande
av det valda förfarandet eller genom att ett annat mindre riskfyllt, tillgängligt förfarande valts. Ersättning
kan bl.a. lämnas om förordnande eller utlämnande
av mediciner skett i strid med föreskrifter eller anvisningar.
Patientskadeersättning lämnas inte om skadan är en
följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostik eller
behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling är livshotande eller leder till svår invaliditet
eller om skadan orsakas av läkemedel som har förordnats eller lämnats ut enligt föreskrifter eller anvisningar.
Läkemedelsförsäkringen
Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av
läkemedel. Försäkringen gäller bara om ett läkemedel
orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om
skadan har orsakats genom missbruk av läkemedel
lämnas inte någon ersättning. Anmälan ska göras inom
tre år från det att du fått veta att din skada sannolikt
orsakats av läkemedel. För ytterligare upplysningar se
www.lakemedelsforsakringen.se
Biverkningsenheten, Umeå
Läkemedelsverkets regionala centrum i Umeå tar
emot och bedömer rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar från hela norra regionen, dvs. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
Biverkningsrapporterna tas emot och bedöms av två
specialutbildade sjuksköterskor, med stöd av avdel-
BIVERKNINGAR, ÖVERKÄNSLIGHET, ÖVERDOSERINGAR
ningens kliniska farmakologer, och diskuteras vid en
biverkningsrond varje vecka.
Kontakta Biverkningsenheten vid frågor om
läkemedelsbiverkningar och biverkningsrapportering
Telefon:
E-post:
Fax:
Adress:
090-785 39 08 eller 090-785 39 15
[email protected]
eller [email protected]
090-12 04 30
Biverkningsenheten
Avd för klin. Farmakologi
Norrlands Universitetssjukhus
901 85 UMEÅ
10.2 Överkänslighetsreaktioner
Patienten skall förses med ett intyg om läkemedelsöverkänsligheten. Av intyget ska det framgå vilket/vilka
läkemedel/ämnen patienten har visat intolerans/överkänslighet emot. I datajournalsystemet Systeam cross
finns ”Intyg om läkemedelsöverkänslighet” inlagt.
10.3 Överdosering och
giftinformation
Vid överdosering tas kontakt med ansvarig läkare eller
akutmottagningen.
Vid överdoserings av vissa läkemedel kan specifika
antidoter sättas in.
Giftinformation dygnet runt via 112.
På mottagningar, avdelningar och på annan plats där
behandlingar med risk för överkänslighetsreaktioner
utförs skall det finnas en akutbricka eller en akutväska
och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal
som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses. (SOSFS
1999:26).
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk
chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel skall alltid anmälas till den
regionala biverkningsenheten. Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med
penicillin, sulfa, dextran, lokalanestetika, allergen,
vaccin och immunglobulin.
Dokumentation av överkänslighet
Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska
säkerställa att en patientjournal i förekommande fall
innehåller uppgifter om … överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen. Rutinerna ska vidare säkerställa
att patientjournalen innehåller en markering som ger
en varning om att en patient har visat intolerans eller
har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för
patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett
sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma. (SOSFS
2008:14)
Varningsmarkeringen skall tillämpas beträffande
mycket svåra (livshotande) och väl dokumenterade
överkänslighetsreaktioner. Bedömningen görs av läkare som också ansvarar för dokumentationen i patientjournalen.
45
KVALITETSSÄKRING
11. KVALITETSSÄKRING
Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt
med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdprocesser som säkerställer kvaliteten och ge direktiv
och säkerställa att ledningssystemet är så utformat att
vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. (SOSFS 2005:12)
Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och
säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården (SOSFS
2001:17)
I kommunen har MAS motsvarande ansvar.
Läkemedelsbehandling är idag en av de vanligaste
vårdformerna eftersom vi idag har tillgång till väldokumenterade och kostnadseffektiva läkemedel. Men om
inte läkemedlen används på rätt sätt kan de ställa till
med mer skada än nytta. I läkemedelsprocessen deltar förutom patienten många andra personer som var
och en har sin roll för att se till att patienten får rätt läkemedel och använder dem på rätt sätt. Läkemedelsprocessen är komplicerad och består bl.a. av ett flertal
kategorier vårdgivare.
Läkemedelshanteringen innehåller en lång rad kända,
men ändå återkommande risker. Genom Socialstyrelsens riskdatabas vet vi att misstag i läkemedelshanteringen står för nästan hälften av rapporterade incidenter. Mot denna bakgrund är ett aktivt kvalitetsarbete av
stor vikt för att uppnå en säker läkemedelshantering.
Läkemedelshanteringssystemen skall tillgodose högt
ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna råden samt instruktioner
utfärdade av såväl Läkemedelskommittén (detta häfte
t ex) som ansvariga inom den lokala enheten utgör
normen för hur detta arbete skall bedrivas.
Definitioner
Kvalitet
Grad till vilken en verksamhet
uppfyller ställda krav
Ledningssystem
System för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten och ställa upp mål samt för
att uppnå dessa mål
Vårdskada
Lidande, obehag, kroppslig eller
psykisk skada, sjukdom eller död
som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens
tillstånd
Avvikelse En inte förväntad händelse som
har medfört eller skulle kunna
medföra en skada.
Avvikelsehantering Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa
händelser och tillbud samt för
att fastställa och åtgärda orsaker,
utvärdera åtgärdernas effekt och
sammanställa och återföra erfarenheterna
Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada
Ansvar för hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårdspersonalen skall inom ramen för
verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i
1. framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder,
2. risk- och avvikelsehantering, och
3. uppföljning av mål och resultat
(SOSFS 2005:12)
Rapportera avvikelser
Syftet med att rapportera avvikelser är att förhindra att
samma typ av avvikelse ska inträffa igen. Genom att
problemet analyseras och åtgärdas kan vi dra lärdom
av tillbudet/den negativa händelsen. Därför kan avvikelser betraktas som möjligheter till förbättring. En
aktiv avvikelsehantering är ett värdefullt verktyg för att
förbättra patientsäkerheten.
En avvikelse är en inte förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra en skada. En avvikelse-
46
KVALITETSSÄKRING
rapport ska i första hand fokusera på vad som har inträffat, inte på vem som var inblandad. Rapporten bör
heller inte innehålla spekulationer om ”vems fel” det
var att händelsen inträffade. Om du är med om ett tillbud eller en negativ händelse, så skriv direkt ner några
korta stödord och notera tidpunkter. Anteckningarna
är bra att ha som underlag när du senare skriver avvikelserapporten. Kom gärna med egna förslag till åtgärder för att förhindra upprepning av det som hänt.
VLL har infört ett landstingsgemensamt system för att
hantera avvikelser. Alla avvikelser ska rapporteras i det
formulär för avvikelserapportering som finns nedan
och som även är åtkomligt från Lindas förstasida. Avvikelserapporterna hanteras sedan av särskilt utsedda
avvikelseutredare på enheterna. Det görs i ett särskilt
datasystem (AVANS).
Lex Maria
Lex Maria innebär en skyldighet att anmäla risk för eller uppkomna allvarliga skador som inträffat i sjukvården. Chefläkare/MAS ansvarar för att anmäla om en
patient i samband med vård eller behandling drabbats
av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada
eller sjukdom. Huvudsyftet med Lex Maria är att tillvarata erfarenheter av skador och tillbud som inträffat.
Dessa kan då återföras till sjukvården för att användas
vid kvalitetsutveckling.
Kvalitetsgranskning
"Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande
uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning
minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras
av en farmaceut" (SOSFS 2001:17)
Granskningen kan också utföras av annan person med
fördjupade kunskaper inom området.
Granskningen bör omfatta hela läkemedelskedjan och
avser genomgång av ansvarsfördelning och skriftliga
rutiner för ordination, iordningställande/administrering, förvaring, rekvisition av läkemedel och narkotikahantering.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet har möjlighet
att följa upp resultatet av kvalitetsgranskningsverksamheten.
47
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
12. HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA
BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
Vid expedition av läkemedel förvissar sig apotekspersonalen om att kunden kan använda läkemedlet på rätt
sätt. Många kunder besöker inte apoteket själva och
informationen till dem blir då endast skriftlig i form av
bipacksedel som finns med förpackningen. Ytterligare
information går att få av apoteket via telefon 0771-450
450.
För patienter som får läkemedel delade i Dosett eller Apo-Dos råder andra förhållanden. De får inga
bipacksedlar eller märkta originalförpackningar och
de får ofta hjälp med intaget. Det är då viktigt att den
personal som hjälper till med medicineringen har kunskap om de användaranvisningar som finns för olika
läkemedel. Delegerande distriktssköterska/sjuksköterska ansvarar för att personal som överlämnar/administrerar läkemedel får erforderlig information och
undervisning.
OBS! Ange alltid brytningsdatum på varje
läkemedelsförpackning av alla salvliknande
och flytande läkemedel. För läkemedel med
kortare användningstid än 24 timmar anges
även klockslag.
Buckaltablett
•
•
•
Depotkapslar/depottabletter
•
•
•
•
•
•
Allergener
•
•
•
Allergenpreparat används för diagnostik och
specifik immunterapi vid vissa allergier. Allergener finns i form av injektionsvätska eller
som tablett.
Allergener i injektionsform skall hanteras
aseptiskt.
Bruten förpackning används högst 6 månader.
•
•
•
Kassetter, pumpar och andra system för ambulatorisk
tillförsel av infusionsläkemedel bereds vanligtvis på
apotek med validerade metoder. Förvaringsbetingelser, hållbarhets- och användningstid varierar, rådgör
med apoteket.
•
Bakteriologiska preparat
•
48
Skall hanteras aseptiskt.
Förvaras i kylskåp.
Skall sväljas hela om inte annat anges.
Får aldrig krossas (risk för överdos).
Vissa depotkapslar kan öppnas men kornen
inuti får inte tuggas eller krossas.
Bör intas med glas vätska för att inte fastna i
matstrupen.
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta underlättar
nedsväljandet. För patienter som har svårt att
svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa,
kräm) prövas samt att dricka vatten efteråt.
Depotkapslar/depottabletter kan heta; Duretter, Retard, Oros, Prolongatum, OD (once
daily).
Depotplåster
Ambulatoriskt system
•
•
Läkemedlet tas upp i blodet via munslemhinnan.
Skall placeras i munnen, högt upp mellan
överläppen och tandköttet (på höger eller
vänster sida).
Tabletten skall ej delas, ej flyttas runt i munnen med tungan, ej tuggas eller sväljas (se
även FASS).
•
•
Plåstret avger långsamt i jämn takt läkemedelssubstansen som absorberas genom huden där det fästs.
Fästes på torr, ren och hårfri hud utan irritationstecken.
Pressas fast på huden med handflatan 10-15
sekunder.
Datum, klockslag och signum skrivs på plåstret.
Läs bruksanvisningen! Hanteringen av de
olika plåstren skiljer sig från varandra.
Vid byte - Låt minst en vecka gå innan samma
hudyta används igen.
Obs! Använt plåster innehåller läkemedelsrester. Vik därför ihop det innan det kasseras
som läkemedelsavfall.
Brustabletter
Enterokapslar/enterotabletter
Fuktkänsliga, förvaras i väl försluten originalförpackning. Löses i vatten före intaget, annars ger de gasutveckling i magsäcken.
Samma hanteringsanvisningar som depotkapslar/depottabletter gäller.
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
Flytande läkemedel att tas genom
munnen (peroralt)
Oral vätska eller orala droppar (tidigare mixtur eller
droppar). Orala droppar är mer koncentrerade än oral
vätska.
• Vissa flytande läkemedel måste omskakas för
att få rätt dos. Står på flaskan.
• Endast läkemedel märkt med kylförvaring
skall förvaras i kylskåp.
• Bruten förpackning (konserverad) används
inom 6 månader, om inte tillverkaren anger
kortare tid. Okonserverad: Hållbarhet en
vecka eller enligt tillverkaren, kylförvaring.
• Brytningsdatum skall alltid skrivas på flaskan.
Infusionsvätskor
•
•
•
•
Skall hanteras aseptiskt.
Bruten förpackning används så länge behandling pågår dock längst 12 timmar.
Infusionsvätskor skall kontrolleras i bra ljus
före användning avseende färg, partiklar
etc.
Infusionsvätskor i plastpåsar kontrolleras så
att inte innerpåsen läcker.
Inhalationsaerosol/-pulver
Läkemedel för inhalation finns i en mängd olika varianter.
• Rätt inhalationsteknik har stor betydelse för
läkemedelseffekten. Hanterings- och bruksanvisning medföljer respektive förpackning
som bipacksedel.
• Används till enskild patient.
Inhalationsvätskor
•
•
Bruten förpackning bör användas inom en
månad om vätskan är konserverad och inte
fabrikanten anger annat.
Spädda inhalationsvätskor och vätskor i inhalationsapparater bör användas inom 24 timmar.
Injektionsvätskor
•
•
•
Skall hanteras aseptiskt.
Injektionsvätskor skall kontrolleras i bra ljus
före användning avseende färg, partiklar
etc.
Hållbarheten vid bruten förpackning av injektionsvätska påverkas om lösningen är konserverad/okonserverad och om den används
till enskild eller flera patienter.
Insulin
•
•
•
•
Bruten förpackning skall användas inom 4
veckor om den används av samma patient,
annars 1 vecka.
Den penna/flaska som används kan förvaras
i rumstemperatur. Insulin är vanligen hållbart
i 4 veckor i rumstemperatur. För övrigt gäller
kylskåpsförvaring.
Pennan/flaskan får inte utsättas för solljus.
Fruset insulin kan efter upptining få ändrad
verkningstid och bör inte användas.
Kapslar/tabletter
•
•
•
•
•
Bör intas med 1/2 glas vätska för att inte fastna i matstrupen.
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta underlättar
nedsväljandet.
För patienter som har svårt att svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa, kräm) prövas
samt att dricka vatten efteråt.
För att ytterligare underlätta intag kan läkemedlet ev. få krossas. Sjuksköterska bör göra
bedömningen. Först kan detta kontrolleras i
FASS (se även "Sväljes hela" på www.apoteket.se).
Vissa kapslar/tabletter är extra viktiga att
svälja med riklig vätska för att undvika
frätskador i matstrupen t.ex. Alenat, Dalacin,
Doxyferm, Duroferon, Fosamax, Selexid.
Näsdroppar, nässprayer
Läs bruksanvisning. Brutet kuvert för endospipetter
används inom 3 månader eller den tid som anges på
förpackningen.
Rektal vätska (tidigare kallad klysma)
och rektioler
Flytande läkemedel, i pipförsedd engångsbehållare av
plast, som är avsedd att införas i ändtarmen.
• Patienten bör ligga på sidan med benen lätt
böjda.
• Smörj eventuellt lite salva på pipen som förs
in helt i ändtarmen.
• Läkemedlet tillförs tarmen genom att behållaren trycks ihop och hålls ihoptryckt medan
pipen dras ut. Observera att det kan finnas
kvar lite vätska när den korrekta dosen är given.
• Patienten bör ligga kvar några minuter så att
inte läkemedlet rinner ut.
49
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
Resoribletter
•
•
•
•
Läkemedlet tas upp i blodet via munslemhinnan vilket ger snabb effekt.
Placeras under tungan (sublingualt).
Får inte sväljas.
Ge inte vätska samtidigt.
Salvor
Användningstiden måste anpassas efter användningen. Ju striktare krav på sterilitet, desto större krav ställs
på hanteringen ur hygienisk synpunkt. Ange brytningsdatum.
Med sterilkrav är användningstiden för:
• Konserverad beredning till enskild patient 4
veckor.
• Konserverad beredning till flera patienter 1
vecka.
• Okonserverad beredning till enskild patient
1 vecka.
• För kirurgiskt bruk gäller engångsanvändning.
Utan sterilkrav är användningstiden för:
• Konserverad beredning 6 månader.
• Okonserverad vattenhaltig tub, pumpburk
etc. 3 månader.
• Okonserverad vattenhaltig i burk/flaska 1
månad.
Sublingualspray
Läkemedlet tas upp i blodet via munslemhinnan vilket
ger snabb effekt.
• Sprayas under tungan (sublingualt), utan
samtidig inandning.
• Skydda sprayflaskan mot kyla, värme, solljus.
• Bör användas till enskild patient.
kan också vara avsett att utöva lokal effekt i munnen.
Se bipacksedel.
Vagitorier
Införes i slidan. Att snabbt fukta vagitoriet i ljummet
vatten omedelbart före kan underlätta införandet.
Ögondroppar
•
•
•
•
•
•
•
•
Ögonsalvor
•
•
•
•
•
Sugtabletter
Sugtabletter upplöses långsamt och utövar lokal effekt
i munhåla och svalg.
• Skall inte tuggas eller sväljas.
50
Ögondroppar bör ha rumstemperatur när de
används.
Anteckna brytningsdatum.
Bruten flaska kan förvaras i rumstemperatur
även om förpackningen är märkt med kallförvaring.
Ögondroppar till enskild patient är som regel
hållbara 1 månad (Okonserverade droppar 1
vecka).
Om flera ögondroppar skall droppas i samma
öga bör man vänta 5 minuter mellan de olika
dropparna.
Flaskspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker skall flaskan kasseras.
Om det är svårt att ge ögondroppar finns det
speciella droppstöd för flaska på apoteket.
Ögondroppar i endospipetter är för engångsbruk. De är oftast utan konserveringsmedel.
Ögonsalva bör ha rumstemperatur när den
ges.
Anteckna brytingsdatum.
När salvan skall ges dras det undre ögonlocket ned och lite salva trycks ut mellan undre
ögonlocket och ögat. Patienten bör blinka så
att salvan sprids över ögat.
Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker skall den kasseras.
Ögonsalva för enskild patient är som regel hållbar 1 månad efter brytningsdatum,
(Okonserverad salva 1 vecka).
Örondroppar
Suppositorier/stolpiller
•
•
•
Införes i ändtarmen. Att snabbt fukta stolpillret i ljummet vatten omedelbart före kan underlätta införandet.
•
•
Tuggummi
•
Det verksamma ämnet avges långsamt och tas upp i
blodet via munnens slemhinna. Medicinskt tuggummi
•
Bör användas till enskild patient.
Anteckna brytningsdatum.
Örondroppar bör ha rumstemperatur innan
de används.
Patienten skall ligga på sidan.
Drag ytterörat uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut.
Undvik att röra vid örat med flask- eller tubspetsen.
Tryck försiktigt ut en droppe i taget.
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
•
•
Patienten bör ligga på sidan ca 5 minuter så
att läkemedlet hinner verka.
Örondroppar som används för kirurgiskt bruk
eller vid skadad trumhinna används omedelbart och kasseras därefter.
Öronsalva
•
•
•
•
•
Öronsalva skall ha rums- eller kroppstemperatur när man använder den. Kall salva kan ge
yrsel.
Anteckna brytningsdatum.
Öronsalvor har samma hållbarhet som salvor,
se ovan.
Ytterörat dras uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut, vilket gör det lättare att applicera
salvan rätt med bomullspinne i yttre delen av
hörselgången.
Om både örondroppar och öronsalva skall
appliceras samtidigt börjar man med örondropparna.
51
APO-DOS
13. APO-DOS
Dosrecept utgör en stående rekvisitionshandling.
Apo-Dos-påsar eller brickor levereras vanligen var
fjortonde dag. Övriga läkemedel som ej kan dosdispenseras expedieras i originalförpackning och levereras efter beställning på fastställd blankett. Hur beställning skall göras och uppgift om vilka som får beställa
skall framgå av den lokala instruktionen.
Syftet med anvisningarna är att skapa en enhetlig och
säker överföring av ordinationer och information mellan förskrivare, patient/kontaktperson och Apoteket.
Riktlinjerna vänder sig till förskrivare i Norra regionen,
kommunal hälso- och sjukvårdpersonal samt Apotekets personal. Anvisningarna bör omsättas i lokal instruktion och göras kända för all personal som arbetar
med Apo-Dos.
Riktlinjerna är fastställda av läkemedelskommittéerna
i Norra regionen och utarbetade i samråd med Dosapoteket i Umeå.
Apo-Dos är ett alternativ till den traditionella läkemedelshanteringen för personer med regelbunden och
stabil medicinering, som inte kan klara sin läkemedelshantering själv, t ex på grund av fysiska och/eller psykiska hinder.
13.1 Syftet med Apo-Dos
•
•
•
•
•
Underlätta och öka säkerheten i läkemedelshanteringen för patient och vårdpersonal
Få en helhetsbild av patientens samlade läkemedelsordinationer
Förbättra följsamhet till ordinationer
Minska onödig kassation
Stödja rationell läkemedelsanvändning
13.2 Förutsättningar för att få
Apo-Dos
Innan insättande ska förskrivaren alltid göra en understödsanalys som utgår från en helhetssyn. Följande
bör bedömas:
• patientens egen förmåga att kunna sköta sin
medicinering/dos
• patientens egen förmåga att styra över sitt intag/dosering av ordinerade läkemedel
• anhörigas roll
• den övriga omgivningens stöd, t ex underoch sjuksköterskebemanning
52
Kriterier
•
•
•
stabil medicinering förväntas framöver, avseende läkemedlen och dess doseringar
i normalfallet bör patienten ha minst tre läkemedel för kontinuerlig användning
i vissa fall – vid kognitiv svikt, risk för felaktig användning eller missbruk – kan det vara
motiverat med Apo-Dos för patienter som
bara har ett läkemedel
Förutsättningen är att vårdtagaren samtycker till villkoren för Apo-Dos.
Nyinsättning av Apo-Dos sker av den läkare som har
huvudansvaret för vårdtagaren.
För information om hur man nyinsätter Apo-Dos hänvisas till Apotekets broschyr Apo-Dos för vårdpersonal.
13.3 Vem får ordinera?
Samma regler gäller som vid övrig receptförskrivning.
13.4 Ansvarsfördelning
Patientansvarig läkare
Patientansvarig läkare är i första hand primärvårdsläkare. Denne har ansvar för att samordna vårdtagarens
behov av kontakter med övrig hälso- och sjukvård,
inkl. vårdtagarens läkemedelsbehandling
Kontaktpersonen
Kontaktpersonen ska fungera som patientens ombud
gentemot vården och apoteket. På dosreceptet måste
kontaktpersonens namn och telefonnummer anges.
Läkemedelsansvaret kan helt eller delvis övertas av
ansvarig sjuksköterska i hemsjukvård eller i särskilt
boende. Detta övertagande sker i samråd mellan behandlande läkare, patient, anhörig och ansvarig sjuksköterska. Patienten själv är kontaktperson när han/
hon själv ansvarar för läkemedelsanvändningen.
Förskrivare
Förskrivare ansvarar för att
• tillsammans med patient och anhöriga/kontaktperson besluta om medicinskt behov av
Apo-Dos föreligger
•
•
•
•
•
•
•
patientens medicinering är stabil vid insättandet av Apo-Dos
notera i patientjournalen att patienten har
Apo-Dos, för att undvika dubbelförskrivning
en huvudansvarig läkare finns; namn, telefonnummer samt arbetsplats står på dosreceptet. Den läkare som sätter in Apo-Dos är
ansvarig för patientens samlade läkemedelsordination tills överenskommelse sker med
övertagande läkare
prioritera när ordinationsändringar ska åtgärdas från Dosapoteket, akut eller vid nästa
leveranstillfälle
informera ansvarig sjuksköterska vid akuta
ordinationsändringar.
förskrivarkod och arbetsplatskod meddelas
Dosapoteket vid byte av tjänsteställe
överväga att sätta ut Apo-Dos då medicineringen är instabil eller ej ändamålsenlig.
Sjuksköterska
Sjuksköterska ansvarar för att:
• rätt läkemedel ges till rätt patient, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt
• delegera delar av läkemedelshanteringen
enligt lokala rutiner
• kontrollera läkemedel och dosrecept vid ordinationsändringar enligt lokal instruktion
• patienten får med sitt aktuella dosrecept vid
samtliga besök hos vården
• aktuellt dosrecept finns tillgängligt vid besök
av läkare i särskilda boenden
• på dosreceptet ange ansvarig sjuksköterska/
kontaktperson inkl telefonnummer för patienter som behöver hjälp med sin läkemedelshantering
• meddela förskrivare när Dosapoteket påminner om förlängning av dosrecept
• aktuella uppgifter om leverensadresser tillhandahålls Apoteket
• i förekommande fall endast göra ändringar
inom sjuksköterskans förskrivningsrätt
• snarast meddela Dosapoteket när en patient
med Apo-Dos läggs in på eller skrivs ut från
sjukhus, flyttar eller avlider, enligt lokala rutiner.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att:
• det finns ändamålsenliga och välfungerande
rutiner för läkemedelshantering samt ett säkert delegeringsförfarande inom kommunen
•
det finns säkra rutiner för mottagande av läkemedelsleveranser.
Verksamhetschef
Verksamhetschefen ansvarar för att:
• gällande rutiner och anvisningar är kända på
arbetsplatsen och att de följs.
Dosapoteket
Dosapoteket ansvarar för att:
• farmaceutisk och författningsmässig kontroll
sker av varje ordination
• innehåll i obruten dospåse/dosbubbla överensstämmer med gällande dosrecept
• leverans sker enligt överenskommelse
• den senaste versionen av dosreceptet sänds
ut till läkare/patient/kontaktperson i samband med ordinationsändringar
• patient/kontaktperson får nödvändig information för att kunna ta läkemedlet på rätt
sätt
• meddela vilka åtgärder som vidtagits vid leverenssvårigheter av läkemedel
• tre månader resp. en månad innan den äldsta
ordinationen på dosreceptet upphör att gälla, meddela patient/kontaktperson att ordinationen måste förnyas
• i samband med sista leveransen meddela att
inga ytterligare leveranser kommer att ske av
de läkemedel vars giltighet upphört om inte
ordinationen förnyas av förskrivare.
Kontaktperson
Kontaktperson ansvarar för att:
• all information som kommer från Dosapoteket gällande patientens läkemedel, avseende
utseende och praktisk hantering kommer patienten till del
• på dosreceptet ange kontaktperson inkl.
telefonnummer för patienter som behöver
hjälp med sin läkemedelshantering
• meddela förskrivare när Dosapoteket påminner om förlängning av dosrecept
• snarast meddela Dosapoteket när en patient
med Apo-Dos läggs in eller skrivs ut från
sjukhus, flyttar eller avlider.
Gemensamt ansvar Dosapoteket och vårdgivare
Dosapoteket och vårdgivare inom sluten- och öppen
vård ansvarar gemensamt för att:
• samverka för en säker informationsöverfö-
53
APO-DOS
•
•
ring mellan sjukhusvård, öppenvård, kommunal vård och dosapoteket.
Avsändare av fax ansvarar för att försändelsen når mottagaren. Använd alltid kortnummer!
samråd sker när det gäller läkarbesök vid
vårdboenden, så att besöksdag och dag för
dosapotekets produktion av påsar och brickor anpassas.
13.5 Dosrecept
Dosrecept är en av Läkemedelsverket fastställd receptblankett för ordination av Apo-Dos som:
• kan användas för att ordinera alla läkemedel,
hjälpmedel inom läkemedelsförmånen och
CE-märkta varor (t ex spolvätska för katetersköljning)
• är som recepthandling giltig ett år om förskrivaren ej angivit kortare tid
• ingår i kommunal hälso- och sjukvård som en
del av omvårdnadsjournalen och hanteringen
följer de riktlinjer som finns i verksamheterna
arkiveras i fem år på dosapoteket i Umeå.
Den senaste versionen av dosreceptet sänds ut till
läkare/patient/kontaktperson i samband med ordinationsändringar. Kontaktperson och ansvarig läkare kan
skriftligen avsäga sig sitt exemplar av dosreceptet.
Inaktuella dosrecept som utgör en del i omvårdnadsjournalen ska bytas ut och arkiveras enligt gällande
lokala riktlinjer.
Waran och insulin
För Waran och insulin anges ”dosering enligt ordination” på dosreceptet. Aktuell dos dokumenteras på
särskild ordinationshandling. Detta för att uppnå en
säker hantering.
13.6 Förlängning av dosrecept
Dosapoteket skickar ut påminnelser om förnyelse av
dosrecept. Patienten/kontaktpersonen ska i god tid
kontakta sjukvården för förnyelse. Förlängningen/förnyelsen kan göras för samtliga ordinationer på dosreceptet eller för enskilda ordinationsrader.
I samband med förlängning skall en översyn
av patientens läkemedel göras.
54
13.7 Doseringstider
De flesta dospatienter klarar sig med fyra dostillfällen
per dygn och rekommenderade grundtider är kl 8, 14,
20 samt natt. Apo-Dos kan också anpassas för individuella dostillfällen.
13.8 Ordinationsändring
Apoteket garanterar att ändringar som inkommit ska
åtgärdas snarast, dock senast före nästa ordinarie produktionstillfälle. Akutmärkta ordinationer prioriteras.
Ändring sker antingen i e-dos eller på aktuellt dosrecept som faxas till Dosapotekt.
Stopptider, ej akuta* (ej lördag, söndag, helgdag)
Ordinationsändringar före kl 14, dag 1
Når beställaren dag 2–3
första dosintag dag 3–4
*) undantag kan förekomma
Akut ordinationsändring
Ordinationsändring före kl 14.00 når beställaren dag
2.
Restriktiv beställning av akuta ändringar i Apo-Dos ger
mindre kassation, högre säkerhet och lägre kostnader
för alla.
13.9 Dossortiment
Dossortimentet ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer i möjligaste mån. Förutsättningen är
att läkemedlet är godkänt för dosdispensering.
Originalförpackningar
Läkemedel som inte kan dispenseras i påsar eller brickor levereras i originalförpackningar från DistansApoteket/lokalt apotek. I dessa fall ska sjuksköterska beställa
orginalförpackningar från Dosapoteket i Umeå.
13.10 Licenser
Läkare skickar skriftlig motivering samt ordination till
Dosapoteket. Blankett finns på www.lakemedelsverket.se Dosapoteket ansöker hos Läkemedelsverket
om tillstånd för försäljning. Dessa licenser på läkemedel till Apo-Dospatienter förvaras och administreras av
dosapoteket.
13.11 Apo-Dos-patient på sjukhus
Tjänstgörande sjuksköterska som sänder patient till
sjukhus ansvarar för att det aktuella dosreceptet medföljer patienten samt att anmäla till Dosapoteket att
patienten är inlagd på sjukhus.
APO-DOS
Utskrivning
Utskrivande läkare från slutenvård eller vid akutbesök
ansvarar för att medicinändringar kommer till Dosapotekets kännedom. Vid utskrivning ska patienten förses
med läkemedel som räcker tills Apo-Dos-förpackade
läkemedel kan levereras. Vid veckoslut/helger kan läkemedel för längre tid behöva skickas med.
13.12 E-dos
E-dos är dosrecept i elektronisk form. Användare är
förskrivare, sjuksköterskor och farmaceuter. Samtliga
registrerade användare har alltid tillgång till senaste
versionen av dosreceptet. För information om e-dos
se www.apoteket.se
13.13 Hur betalar man?
Samma regler gäller för Apo-Dos-kunder som för alla
andra receptkunder vid betalning av läkemedel.
13.14 Avvikelser
Alla fel som berör ordinationer, dispenserade läkemedel, originalförpackningar, läkemedelsnära förbrukningsartiklar och leveranser rapporteras till Dosapoteket på blanketten för avvikelseanmälan.
55
BILAGA I
Sändlista förslag
Instruktion för läkemedelshantering, 2008, VL
Dessa tjänstefunktioner/personer har kontaktats för att kunna lämna
faktakommentarer och synpunkter inom sitt verksamhetsområde:
ChefläkareJan-Gunnar Sjödin, Ove Berglund, Ulf Oscarsson,
Carl-Gustaf Olofsson, Gunnel Bäckström, Ulf Segerberg
GaskommitténKarin Kemi , Jan Eric Eriksson
Kommunal hälso- och
sjukvård
Britta Rågfeldt
Kvalitet och patient-
säkerhet
Anna-Lena Sunesson, Margareta Wiberg
Miljösamordnare Susanne Bergström
SYSteam Cross
Förvaltning
Göran Algers, GunMarié Jonsson
Verksamhetschefer Ragnbert Helleday, Göran Edbom, Helén Alskog,
Anders Östblom, Sara Lirell-Stenman, Christina Boström
VårdhygienRolf Lundholm, Anna Dahlberg
Vårdkoordinatorer Gunnel Brodin, Maria Lingehall, Ruth Zachrisson
Följande personer har faktagranskat delar av innehållet i texten utifrån sin specialistfunktion/sitt uppdrag:
Elisabeth Åslund
Syrgassjuksköterska, Lung- och allergikliniken, VLL
Helge Brändström Beredskapsöverläkare, VLL
Ingela Lundmark
Bitr. verksamhetschef, Medicin-Geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett
Marineth Gustavsson Leg. sjuksköterska, Medicinavdelning, Lycksele lasarett
56
Marit Danell Boman Specialistsjuksköterska, Regionalt biverkningscentrum
Martin Bäckström Specialistsjuksköterska, Regionalt biverkningscentrum
Åsa Bengtsson
Leg. sjuksköterska, Onkologiska kliniken, NUS
BILAGA II
Regelverk
Förutom den övergripande Hälso- och sjukvårdslagen finns ett regelverk som styr hälso- och sjukvårdens organisation och innehåll. I detta regelverk finns lagar, författningar och bestämmelser som berör läkemedelshantering,
ansvarsförhållanden, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. De kan lätt läsas på Riksdagens, Socialstyrelsens, Läkemedelsverkets och Arbetsmiljöverkets webbsidor.
Lagar, Svensk författningssamling
Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763
Tandvårdslag, SFS 1985:125
Läkemedelslag, SFS 1992:859
Lag om läkemedelskommittéer, SFS 1996:1157
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SFS 1998:531
Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SFS 1998:1513
Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, SFS 1990:1404
Patientskadelag, SFS 1996:799
Föreskrifter och allmänna råd
På regeringens uppdrag utfärdar myndigheterna tillämpningsföreskrifter och rekommendationer. Föreskrifter innehåller tvingande och bindande regler. Föreskrifter kan bara förmedlas om det finns ett bemyndigande från regeringen. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning (lagar, förordningar och föreskrifter) kan
eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen
Socialstyrelsen
Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, SOSFS 2001:17
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet, SOSFS 2005:12,
Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28
Delegering av arbetsuppgifter hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14
Kompetenskrav, behörighet för tandhygienister och tandsköt., delegering inom tandvården, SOSFS 2002:12.
Ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och sjukvården vid sondmatning samt vid
användning av intravasal kateter och epiduralkateter, SOSFS 1988:25
Receptföreskrifter sjuksköterskor/Kompetenskrav förskrivning av läkemedel, SOSFS 2001:16
Förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. SOSFS 1999:26
Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården; SOSFS 2008:14
Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27
Läkemedelsverket
Förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter); LVFS 1997:10
Klinisk prövning av läkemedel för humant bruk, LVFS 2003:6
Tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter), LVFS 2008:1
Säkerhetsövervakning av läkemedel, LVFS 2001:12
Kontroll av injektionssprutor och kanyler, LVFS 1995:13
Arbetsmiljöverket
Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5.
Gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:05
57
BILAGA III
Lokal instruktion för läkemedelshantering – förslag till innehåll
Instruktionerna skall
• vara daterade och underskrivna av verksamhetschefen
• revideras vid förändringar
Av de verksamhetsanpassade instruktionerna skall bl.a. framgå
• vem som har utarbetat dem
• vem som har fastställt dem med underskrift av verksamhetschefen/ MAS
• deras giltighetstid och revideringsintervall – minst en gång per år.
• Ansvarsfördelning med namngivna personer och en beskrivning av
- enskilda ledningsuppgifter för ansvariga läkare/tandläkare ansvar för /avdelningschef/motsvarande
- ansvar för underhåll av läkemedelsförråd
- ansvar för kontrollen av narkotika
- ansvar för medicinska gaser
- ansvar för nycklar/kortlås/kodlås
- ansvar för akuta läkemedel
- ansvar för katastrofläkemedel
• Ordination och ordinationshandlingar:
- hur ordinationer ges
- hur ordinationer dokumenteras
- vilka ordinationshandlingar används
- generella skriftliga direktiv
- sortiment och doseringsanvisningar för akuta läkemedel
- behandlingsscheman
- spädningsscheman
- rutin för vaccinationer
- förteckning över sammanhållna anestesiformer
- signaturlista
- förteckning över läkemedel som kan ordineras i mängd verksam substans per läkemedelsdos
• Iordningställande och administrering:
- ansvarsfördelning och tillvägagångssätt när någon annan än den som iordningställt ett läkemedel administrerar det till en patient
- rutiner för delegering (primärvård och kommunal hälso- och sjukvård)
- hanterings- och skyddsinstruktioner för cytostatika och läkemedel med bestående toxisk effekt
• Rekvisition, leverans och kontroll av läkemedel:
- rekvisitionssätt
- förteckning över vem eller vilka som får rekvirera läkemedel
- bassortimentlista över vad som får rekvireras
- leveransmottagande och kontroll
• Narkotika:
- hur förbrukningsjournal förs över narkotika förteckning II-V
- om förbrukningsjournal förs över läkemedel innehållande dextropropoxifen eller kodeinpreparat
- hur ofta och av vem inventering och kontroll ska göras
- hur kassation av narkotika ska göras och dokumenteras
- hur och till vem avvikelser rapporteras
• Förvaring:
- rutin för nyckelhantering
- vem som tillgång till läkemedelsrum
- temperaturkontroller av kylskåp
- skötsel av läkemedelrum
- förteckning över läkemedel som förvaras utanför det låsta förrådet
- förvaring av patientens egna läkemedel
- hur medicinska gaser förvaras och hanteras
• Kvalitetsuppföljning:
- avvikelserapportering och extern kvalitetsgranskning
58
BILAGA IV
Exempel
Exempel
Ansvar för läkemedelshanteringen
Läkare/tandläkare med särskilt ledningsansvar
Fastställd datum
Fastställd av
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för läkemedelshanteringen.
Följande arbetsuppgifter överlåtes på nedan angiven läkare med särskilt ledningsansvar. Genom att kryssa
ja eller nej i rutorna nedan väljs vilken arbetsuppgift som skall överlåtas.
En arbetsuppgift kan endast ha en ansvarig.
Vårdenhet ………………………………………………………………………………………………….
Namn/titel ………………………………………………………………………………………………….
Gäller fr.o.m. ………………... Gäller t.o.m. ……………………
Ja Nej
Verka för att Lokala instruktioner utarbetas för den praktiska läkemedelshanteringen
Uppdatera de skriftliga generella direktiven årligen
Fastställa Lokala instruktioner upprättade av vårdenheten
Fastställa Läkemedelskommitténs riktlinjer
Följa upp ordination och ordinationshandlingar
Ansvara för att enhetens läkare erhåller information/utbildning vad gäller behandling,
ordinationsförfarande och dokumentation
Ansvara för att avdelningens personal erhåller information om nya behandlingsrutiner,
kliniska prövningar etc.
Tydliggöra ekonomiska aspekter med Terapirekommendationer och upphandlingar för den
slutna vården
Att tillsammans med ansvarig sjuksköterska ta fram vårdenhetens läkemedelssortiment, vid
behov med hjälp av en farmaceut
Övrigt …………………………………………………………………………………………...
….……………………………………………………………………………………………….
Undertecknad accepterar att fullgöra ovan beskrivna
ledningsuppgifter
Verksamhetschef
Datum …………………
Datum …………………
…………………………………………………..
………………………………………………
Namnteckning
Namnteckning
59
BILAGA IV
Exempel
Ansvar för läkemedelshanteringen
Avdelningschef/motsvarande
Fastställd datum
Fastställd av
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för läkemedelshanteringen.
Följande arbetsuppgifter överlåtes till avdelningschefen. Genom att kryssa ja eller nej i rutorna nedan
väljs vilken arbetsuppgift som överlåtes.
En arbetsuppgift kan endast ha en ansvarig.
Vårdenhet ……………………………………………………………………………………………..
Namn/titel ……………………………………………………………………………………………..
Gäller fr.o.m. .………………... Gäller t.o.m. ……………………
Ja Nej
Verka för att Lokala instruktioner utarbetas för den praktiska läkemedelshanteringen
Ansvara för att berörd personal erhåller information om gällande riktlinjer och föreskrifter
Utse sjuksköterska att ansvara för läkemedelsförrådens ordning, hygien/städning och
eventuell ögondusch
Utse sjuksköterska att ansvara för beställning av läkemedel och i förekommande fall
beställning av receptblanketter för särskilda läkemedel
Utse sjuksköterska att utföra kontroll av narkotiska läkemedel
Utse sjuksköterska att ansvara för gasflaskhanteringen
Utse sjuksköterska att ansvara för akutbricka/akutväska
Utse ansvarig sjuksköterska att tillsammans med medicinskt ansvarig läkare ta fram
vårdenhetens läkemedelssortiment, vid behov med hjälp av en farmaceut
Ansvara för att namnlistor för ovanstående ansvarsområden omedelbart förnyas i sin helhet
vid förändringar
Ansvara för att signaturlistor med namnförtydliganden är aktuella
Ansvara för att kvalitetssäkringsarbetet bedrivs enligt verksamhetens direktiv
Ansvara för att avvikelser från föreskrifter, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt
oönskade händelser, t ex stöld av läkemedel, rapporteras till verksamhetschef
Övrigt …………………………………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………….
60
Undertecknad accepterar att fullgöra ovan beskrivna
ledningsuppgifter
Verksamhetschef
Datum …………………
Datum …………………
…………………………………………………..
………………………………………………
Namnteckning
Namnteckning
BILAGA IV
Exempel
Ansvar för läkemedelshanteringen
Leg. sjuksköterska/motsvarande
Fastställd datum
Fastställd av
Följande arbetsuppgifter överlåtes till leg. sjuksköterska. Genom att kryssa ja eller nej i rutorna nedan väljs
vilken arbetsuppgift som överlåtes.
Vårdenhet ……………………………………………………………………………………………..
Namn/titel ……………………………………………………………………………………………..
Gäller fr.o.m. .………………... Gäller t.o.m. ……………………
Ja Nej
Ansvar för att lokala instruktioner för läkemedelshanteringen är aktuella och fastställda av
verksamhetschef/läkare med särskilt ledningsansvar
Ansvar för läkemedelsförrådens ordning, hygien/städning och eventuell ögondusch
Ansvar för att tillsammans med ledningsansvarig läkare anpassa läkemedelssortimentet till
Terapirekommendationer och upphandlingar för den slutna vården
Ansvar för beställning av läkemedel till förråden
Ansvar för hållbarhetskontroll
Ansvar för kontroll av temperatur i läkemedelsrum, kylskåp och ev. frys
Ansvar för att indragningar av läkemedel åtgärdas
Ansvar för förvaring av akutläkemedel
Ansvar för kontroll av restnoteringar, leveransmeddelanden och fakturaspecifikationer
Ansvar för vätskevagnar/vätskeskåp
Ansvar för hantering av gasflaskor
Ansvar för att regelbunden information ges till sjuksköterskor om rutiner och sortiment i
läkemedelsförråden
Ansvar för skriftlig läkemedelsinformation som förvaras i läkemedelsförråd
Ansvar för kassation av läkemedel
Ansvar för att följa upp säkerheten kring läkemedelshanteringen inklusive transporten av läkemedel
Ansvar för att avvikelser från föreskrifter, lokala instruktioner och i övrigt oönskade händelser,
t.ex. tillgrepp av läkemedel rapporteras till verksamhetschef/avdelningschef
Ansvar för att narkotikaregistrering sker enligt Socialstyrelsens anvisningar och lokala instruktioner
Övrigt ………………………………………………………………………………………….....................
……………………………………………………………………………………………………………...
Undertecknad accepterar att fullgöra ovan beskrivna
arbetsuppgifter
Verksamhetschef/Avdelningschef
Datum …………………
Datum …………………
…………………………………………………..
Namnteckning
………………………………………………
Namnteckning
61
INDEX
akuta läkemedel, 27,28,59
allergirisk, 19
ambulanssjukvård, 11
andningsoxygen, 14, 32
antibiotika, 13, 19, 21, 22, 23, 43
antidoter, 26, 45
användningstider, 21, 37, 38, 40, 41
apotekstillverkade läkemedel, 26, 27
avvikelse, 8, 9, 23, 34, 35, 36, 46, 47, 55, 58
bassortiment, 25, 58
beredningsformer, 23, 48
beställningskontroll, 27, 36
biverkningar, 10, 20, 23, 42, 44, 45
brytningsdatum, 19, 48, 49, 50, 51
central venkateter, 24
cytostatika, 13, 19, 21, 24, 30, 40, 42, 43, 56, 58
delegering, 9, 11, 17, 22, 23, 53, 57, 58
dosett, 16, 18, 22, 23, 29, 48
dosrecept, 18, 27, 52, 53, 54, 55
dosspridning, 23
e-dos, 54, 55
egenvård, 7, 11, 15, 29
egna läkemedel, 17, 18, 58
endosförpackning, 18
epiduralkateter, 24, 57
expedition, 16, 27, 48
förbrukningsjournal, 34, 35, 36, 58
förvaringsordning, 31
generella behandlingsanvisningar, 25, 26
generella direktiv, 9, 13, 14, 15, 25, 29
giftinformation, 26, 45
handhygien, 30
hemsjukvård, 8, 11, 22, 52
hjälpmedelskort, 27
hållbarhet, 18, 19, 20, 28, 29, 31, 32, 33, 37, 40, 48, 49, 51
indragningsblanketter, 32
informationsöverföring, 16, 54
infusioner, 12, 19, 21, 23, 43
injektioner, 19, 21, 23
inskrivning, 10, 11, 16
jourdoser, 27
kanyler, 24, 30, 32, 57
kassation, 28, 34, 35, 52, 54, 58
katastrofläkemedel, 27, 58
klinisk prövning, 10, 26,44, 57
kodlås, 31, 58
kontrollista, 22, 23, 29
krossning, 19
kvalitetsgranskning, 9, 32, 34, 35, 36, 47, 58
kvalitetssäkring, 9, 44, 57
kylskåp, 29, 30, 31, 37, 38, 48, 49, 58
leverans, 25, 26, 27, 28, 35, 53, 55, 58
lex maria, 47, 57
licensläkemedel, 26, 28
licenspreparat, 10, 25, 27, 44
lån, 15, 26, 35, 36, 43, 44, 46, 48, 50
62
läkemedel via sond, 23
läkemedelsavfall, 24, 48
läkemedelsförråd, 9, 25, 27, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 37, 55
läkemedelsnära förbrukningsartiklar, 27, 55
läkemedelspåse, 19, 26, 27
läkemedelsvagn, 18, 29, 30, 34, 35
medel för tekniskt bruk, 32
medicinska gaser, 14, 32, 33, 58
märkning, 18, 27, 28, 29, 31, 35, 37
narkotika, 25, 26, 33, 34, 35, 36, 47, 57
naturläkemedel, 15
nyckelhantering, 29, 31, 58
ordinationshandling, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 22, 23, 29,
54, 58
patientsäkerhet, 14, 17,46, 57
recept, 10, 12, 15, 16, 17 18, 22, 26, 27, 28, 29, 34, 52, 53,
54, 55, 57
reklamation, 32
rekvisition, 3, 23, 25, 26, 27, 28, 29, 36, 47, 49, 52, 58
retur, 28, 32, 33, 35
riskbedömning, 42
rumstemperatur, 30, 31, 37, 49, 50
samordnad vårdplanering, 7, 16
signaturlista, 13, 35, 58
signering, 17, 22, 35, 35
skyddsinformation, 19, 42
smittspridning, 20
spolvätskor, 27, 39
sprutor, 20, 23, 24, 30, 32, 38, 39, 57
sterila läkemedel, 38
sterilitet, 22, 40, 50
studerande, 17, 22
stående ordination, 13, 18, 35
städning av läkemedelsrum, 30
sväljes hela, 19, 49
syrgas, 15, 32, 33, 45, 56
särskilda läkemedel, 34
särskilt boende, 8, 20, 29, 33, 52
tablettdelare, 19
telefonordination, 12, 14
terapirekommendationer, 15
tillredning, 30, 38, 42
tillsatser, 19, 20, 38, 39, 43
tillverkning, 17, 18, 38
toxiska läkemedel, 21, 42, 43
transport, 32, 37
uppföljning, 11, 23, 28, 36, 42, 46, 47, 56
utbyteslista, 15, 27
utskrivning, 10, 15, 16, 55, 57
vaccin, 14, 31, 45, 58
Waran, 14, 22, 54
vidbehovs-läkemedel, 18
vårdplanering, 7, 16
vätskevagn, 29, 30
överdosering, 26, 42, 45
överkänslighet, 19, 25, 30, 42, 43, 45, 57
63
