Därför riskerar du att överta din partners depression av Sanna Hansson
Många av oss har kommit i kontakt med depression antingen genom att själva lida av det eller
genom en person i vår omgivning. Ibland är denna person vår partner och livskamrat. Att leva i en
relation tillsammans med en deprimerad partner präglas av ett stort mått av oro, maktlöshet och
irritation. Depression innebär nedstämdhet och minskat intresse hos den sjuke. Viktnedgång, att inte
kunna sova eller sova för mycket, känslor av värdelöshet och tankar på självmord är andra delar i
sjukdomen. I en studie som nyligen gjorts vid Lunds universitet rapporterar personer som lever
tillsammans med en deprimerad partner en upplevelse av att vara styrda i sin vardag på grund av
partnerns depressiva beteende. Många uppger också en minskad frihet till ett eget socialt liv.
Resultaten baseras på denna studie.
”Bara fem minuter runt kvarteret?”
Med hjälp av läkemedel eller samtalsterapi vårdas många personer med depression utan att vara
inlagda på sjukhus. Detta innebär att den friska parten i relationen ofta är i kontakt med den
deprimerade på heltid i det gemensamma hemmet. På så vis blir den friska parten en del av
sjukdomen. Både kvinnliga och manliga partners säger att de ständigt försöker övertala den sjuke
till att aktivera sig på något sätt. Promenader är en av de vanligaste aktiviteterna som föreslås och
som även kan genomföras. En psykisk trötthet finns hos många partners till deprimerade efter en tid
av ihärdiga försök med att få den sjuke att gå ut för frisk luft och motion; om så bara fem minuter
runt kvarteret.
Ökat ansvar
När en av parterna i en relation insjuknar i depression leder detta vanligtvis till nya roller. Den
person man tidigare inlett en relation, delat känslor och sexuell aktivitet med har plötsligt
förändrats. Livet kan då se mycket annorlunda ut. När kommunikation och intimitet brister på grund
av den sjukes depressiva beteende skapas en stressad och spänd miljö. Den friska parten får
kompensera för de problem depressionen innebär. Vanligt är att överta beteenden som partnern haft
före sjukdomen. Detta för att minska skillnaden mot hur det brukade vara. Den friska parten får ofta
ensam sköta hela hushållet, ekonomi och planering. Att samtidigt förklara för barnen varför pappa
eller mamma inte orkar kliva upp ur soffan kan också ingå. Många sysslor samlas snabbt på hög och
växer till tunga bördor.
Att skuldbelägga sig själv
Då partnern insjuknar i depression kan man bli båda arg och frustrerad. Upplevd maktlöshet och
frustration förekommer i hög utsträckning hos personer som lever med en deprimerad partner. Då
man känner vanmakt ligger det nära till hands att söka efter en syndabock. Vem eller vad har
orsakat depressionen? Forskning har visat att anhöriga till deprimerade i större utsträckning tenderar
att anklaga och skuldbelägga sig själva för sin närståendes sjukdom, än anhöriga till andra
sjukdomsgrupper. Anhöriga som vårdar sin partner i hemmet är extra benägna att uppleva egen
skuld för att ha orsakat depressionen.
Riskerar du att överta depressionen?
Att själv bli nedstämd då partnern lider av depression, är mycket vanligt. Tidigare forskning har
funnit att personer i relation med deprimerade individer själva är i riskzonen för att insjukna i
depression. Bördor som oro för partnerns hälsa och liv, egen sömnlöshet, ekonomi eller missade
arbetspass på grund av partnerns depressiva beteende kostar mycket energi. Relationen påverkas
även av upplevelser av begränsningar och isolering hos den friska parten. Detta leder till ytterligare
problem. En oro för den egna framtiden är närvarande hos flertalet personer i relation med en
deprimerad partner. En upplevelse av att vara tyngd av stor psykisk belastning finns också. Rädslor
för att partnern inte ska komma att tillfriskna eller att relationen aldrig ska bli som den tidigare var,
är vanliga. Många av dessa kvinnor och män når till och med upp till gränsen för vad som kan
räknas till en riktig depression.
Detta kan du göra
Att rikta insatser inte bara mot den sjuke utan även mot anhöriga runt personen blir mer och mer
aktuellt. Om du upplever att du själv bär ett alltför stort ansvar för rehabiliteringen av din sjuka
partner, kan du söka hjälp. Ibland kan det ge lättnad att få prata med någon som förstår och avlastar.
Att anförtro sig åt en vän kan lätta på den skam som kan finnas kring att ha en deprimerad partner.
Du kan också vända dig till din vårdcentral eller ta kontakt med din familjeläkare. Då kan du få
träffa en kurator eller psykolog för samtal. Anhörigkonsulenter finns även i de flesta kommuner och
kan hjälpa till med insatser eller förmedla kontakt till stödföreningar där du kan träffa andra i
liknande situationer. Viktigt är att du känner att du inte står ensam i att vårda din deprimerade
partner. På så vis kan du undvika att hamna i ett eget depressionstillstånd.
