Plan mot diskriminering och
kränkande behandling med
likabehandlingsplan
2017
Frimanskas
vuxenutbildning
Ansvarig:
rektor Lina Walin
Frimanskas Vuxenutbildning
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FRIMANSKAS VUXENUTBILDNING 2017
Vision
För Frimanskas vuxenutbildning gäller ”Alltid bästa möjliga möte”. Frimanskas vuxenutbildning
ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism,
främlingsfientlighet eller sexism.
Syfte
Syftet med Frimanskas vuxenutbildnings likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika
rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Mål 2017
I Frimanskas vuxenutbildning accepteras inga former av diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Vad all personal och alla studerande skall känna till:
1. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall vara insatta i att ingen form av kränkningar
accepteras.
2. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att det finns en likabehandlingsplan på
skolan och vad dess huvudsakliga syfte är.
3. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall veta hur man går till väga när man känner att
man blivit utsatt för en kränkning.
4. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att var och en har ansvar för att ingen
blir diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt.
Enskilda samtal och kommunikation
För att kunna minimera kränkningar är det viktigt i Frimanskas vuxenutbildning att det
förekommer en bra kommunikation mellan skolans personal och de studerande. Det är viktigt
att vi jobbar för ett öppet och trivsamt arbetsklimat där kränkningar inte accepteras.
Utvecklingssamtal/enskilda samtal om mål och studieresultat skall kontinuerligt genomföras
med våra studerande. Vid dessa samtal skall även frågan om trivsel tas upp.
Förebygga och främja
Likabehandlingsplanen gäller även under arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU-ansvarig har
uppdraget att informera handledare på APU-platsen om likabehandlingsplanen.
2
All personal i Frimanskas vuxenutbildning skall:
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och visa respekt för den
enskilda studerande och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt
arbeta aktivt med SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete – genom enskilda samtal med
studerande, i klassmöten och på skolkonferenser
arbeta med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet och årligen ha värdegrundsfrågor
som tema vid minst en arbetsplatsträff
arbeta för ökad kunskap och förståelse för olika kulturer, religioner och annan
trosuppfattning
arbeta förebyggande på skolan mot droger, rasism, våld, mobbning eller annan
kränkande behandling
Lärarna skall:
se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslaget för att förebygga trakasserier och
annan kränkande behandling
klargöra för de studerande det svenska samhällets grundläggande värden och diskutera
konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet
informera nya studerande om Likabehandlingsplanen samt klargöra skolans normer och
hur dessa är en grund för arbetet och samvaron i gruppen
genom arbetssätt och innehåll förebygga trakasserier och annan kränkande behandling
arbeta för ökad kunskap om olika kulturer och motverka rasism genom att t ex blanda
olika former av grupper med individer för olika kulturer och med olika
trosuppfattningar
Rektor skall:
ha det övergripande ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs
se till att Likabehandlingsplanen revideras varje år
redovisa utvärderingar av arbete med Likabehandlingsplanen
se till att medarbetarna får adekvat kompetensutveckling rörande likabehandlingsfrågor
när behov uppstår
Upptäcka
I klassrummet:
i det enskilda utvärderingssamtalet skall det finnas en punkt som berör kränkningar mot
den studerande eller mot andra studerande
i den dagliga undervisningen skall personal vara observant på de studerandes
kommentarer och reaktioner samt upplevelser
3
Utanför klassrummet:
samtliga medarbetare skall veta att de är skyldiga att agera eller ingripa då de
misstänker eller upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling
samtliga studerande skall uppmanas att agera eller ingripa då de misstänker eller
upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling
Vägar att anmäla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Hur blir ärendet känt:
den som känner sig kränkt meddelar själv eller genom kamrat rektor eller någon annan
medarbetare
en annan studerande kan också meddela lärare eller rektor
annan person kontaktar skolan
anmälan kommer till skolan via annan instans
Utreda och åtgärda
Arbetsgång:
lärare samtalar med de inblandade, vid behov går ärendet vidare till rektor
skolledningen informeras om vad som hänt
rektor talar enskilt med de inblandade
rektor har samtal med alla berörda parter
konflikten bör lösas i ett så tidigt skede som möjligt
de inblandade bör få tid att lösa konflikten
att det kan finnas fler versioner av det inträffade måste beaktas och därför ska skolan
vara neutral part
alla händelser ska dokumenteras av ansvarig rektor
åtgärdsplan ska diarieföras
Frågeställningar vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling:
När uppstod händelsen? Varför? Yttre omständigheter?
Vilka är inblandade?
Vad har hänt – sett ur bådas perspektiv?
Är även andra inblandade?
Vill de inblandade lösa situationen? Vad har de inblandade gjort?
Vad har lärare gjort?
Vad har skolledning gjort?
4
Uppföljning och redovisning:
se över de förebyggande åtgärderna
följa upp och revidera handlingsplanen årligen
redovisa årligen via Frimanskas vuxenutbildnings kvalitetsredovisning
Delaktighet och inflytande
Framtagande
Inför kalenderåret 2017 har Likabehandlingsplanen reviderats i arbetslaget i Frimanskas
vuxenutbildning. Revisionen har utgått från de resultat enkäten Trygg skola gett under 2016.
Genomförande
Under 2016 har alla studerande inom Frimanskas vuxenutbildning fått information om syfte och
innehåll i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Alla har också beretts
möjlighet att diskutera innehållet.
Under 2016 har enkäten Trygg skola genomförts med de studerande. Enkäten genomfördes i två
omgångar, en omgång under april/maj och en omgång under oktober/november. Enkäten har
innehållit frågor rörande trygghet och trivsel, mobbning och främlingsfientlighet. Resultatet har
analyserats och ligger till grund för åtgärder under 2017.
Resultat
Antalet studerande som svarat på enkäten under 2016 har minskat från det första
genomförandet under våren till det andra under hösten. I den första enkäten i april/maj månad
deltog 222 studerande. I det andra genomförandet i oktober/november deltog 122 studerande.
Totalt under året har 344 elever svarat på enkäten. Enkäten, som fylls i digitalt, är öppen under
tre veckor.
De studerande uppmanas och rekommenderas att svara på enkäten och svaren görs anonymt.
Orsaken till minskningen av antalet elever som svarat under hösten kan möjligen bero på att
några kurser lades ner vid årsskiftet och möjligen var motivationen att svara låg.
Antalet deltagare under svarsveckorna kan ytterligare variera beroende på olika orsaker; antal
inskrivna elever i respektive kurs under svarsveckorna, frånvaro som sjukdom, vård av barn
eller enskilda angelägenheter.
Antalet svar totalt stämmer inte med sammanräkningen av antal svar under vissa punkter. Det
kan bero på att den som svarat på enkäten valt att inte svara på vissa påståenden/frågor eller
har förbisett punkten.
Nedan redovisas det sammanlagda resultatet, med analys, för 2016 och åtgärd för 2017.
5
Resultat, analys och åtgärd
Analysen har gjorts utifrån de kommentarer som studerande skrivit i enkäten samt de
procenttal som framkommit i resultatet. Svaren är anonyma och inte indelade efter kurs eller
ämne. Analysen har utgått från de kommentarer som påtalat brister i verksamheten. Därifrån
har åtgärdsplanen utformats.
Exempel på kommentarer om trivsel och arbetsmiljö:
”Det finns många elever i mitt klassrum så jag kan inte arbeta i lugn och ro”
”Vi har många elever i klassrummet”
”Det finns buller av konserterna”
”Ibland förstår jag inte min lärare. Hon är snabb ibland”
”Ibland låter det från korridoren”
”När vi har lektion tillsammans med en annan klass gillar jag inte det för jag hör ingenting
och det blir huller om buller”
”Ibland är det för mycket prat”
”Ibland är det tråkigt i skolan”
Mobbning, kränkning, diskriminering, förekomst av sexuellt nedlåtande ord samt
främlingsfientlighet:
I procenttalen i svarsformuläret framkommer att 7 % av de som svarat upplever att de
blivit mobbade av andra studerande i Frimanskas vuxenutbildning. För de som upplevt
att de blivit mobbade av personal är siffran 1,4 %. De som upplevt att det förekommit
sexuellt nedlåtande ord motsvarar siffran 3,5 % av svaren.
Analys: Olika påståenden i enkäten kan tolkas på olika vis av studerande på grund av bland
annat språkförbistring, kroppsspråk, olika kulturer, missförstånd i gruppen mellan studerande.
Studerande kanske inte ser sin egen delaktighet i oron i arbetsmiljön. Inget påpekande eller
anmälan har gjorts och personalen har ingen kännedom om något fall.
Åtgärd: Personalen bör ständigt ha en öppen attityd och blick. Det bör finnas tydliga regler, om
t ex sen ankomst, provsituationer osv. Engagera studerande i regler om arbetsmiljön för att de
ska bli involverade och känna delaktighet. Vid varje ny kursstart vara tydlig i informationen om
regler och förhållningssätt i Frimanskas vuxenutbildning.
Vet du vem du kan tala med om du upplevt att du blivit diskriminerad, trakasserad
eller kränkt?
En relativ hög andel av de studerande som svarat på enkäten känner inte till vem de ska
vända sig till. Siffran är 23,2 %.
Analys: Den relativa höga siffran visar på att informationen om Likabehandlingsplanen och dess
innehåll inte varit tillräcklig och eventuellt inte riktigt tydlig. Information om
Likabehandlingsplanen sker vid varje ny kursstart till nya deltagare. Likabehandlingsplanen
finns också som fysiskt dokument i klassrummen. En orsak till att man inte vet vem man ska
6
vända sig till kan vara att Likabehandlingsplanen behöver vara mer levande under kurstiden.
Det räcker inte med att upplysa och informera vid ett tillfälle.
Åtgärd: Informationen om Likabehandlingsplanen behöver vara tydligare och bör förklaras för
studerande som inte är säkra på innebörden. Den bör finnas som fysiskt dokument i alla
klassrum. Likabehandlingsplanen bör aktualiseras under kursens gång och vid de tillfällena
tydligt informera om vem vederbörande ska vända sig till vid upplevd mobbning, kränkning
och/eller diskriminering.
Diskrimineringslagen
Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Lagen ska
främja studerandes lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande
behandling. Verksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en
likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen, SFS 208:567 och en plan mot
kränkande behandling enligt 6 kap. 18§ skollagen, SFS 2010:800. Planerna kan
sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav.
Definitioner av diskrimineringsgrunder
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en
studerande av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla studerande ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett av om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.
Trakasserier (även sexuella trakasserier) innebär ett handlande som kränker någons
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung , hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns
vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
7
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker en studerandes värdighet
Underlag för dokumentation
Vem rapporterar händelsen? (namn)
När hände det? (datum, tid)
Var hände det? (plats)
Vilka är inblandade? (namn, personnummer)
Beskrivning av händelsen (i kronologisk ordning)
- Eventuella konsekvenser
Har det förekommit tidigare? Vilka åtgärder vidtogs i så fall då?
Vilka åtgärder är vidtagna nu?
- Av de inblandade själva?
- Av andra?
Förslag på åtgärd
8
