Plan mot diskriminering och
kränkande behandling med
likabehandlingsplan
2016
Frimanskas
vuxenutbildning
Ansvarig:
rektor Lina Walin
Frimanskas Vuxenutbildning
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FRIMANSKAS VUXENUTBILDNING 2016
Vision
För Frimanskas vuxenutbildning gäller ”Alltid bästa möjliga möte”. Frimanskas vuxenutbildning
ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism,
främlingsfientlighet eller sexism.
Syfte
Syftet med Frimanskas vuxenutbildnings likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika
rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Mål 2016
I Frimanskas vuxenutbildning accepteras inga former av diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Vad all personal och alla studerande skall känna till:
1. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall vara insatta i att ingen form av kränkningar
accepteras.
2. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att det finns en likabehandlingsplan på
skolan och vad dess huvudsakliga syfte är.
3. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall veta hur man går till väga när man känner att
man blivit utsatt för en kränkning.
4. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att var och en har ansvar för att ingen
blir diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt.
Enskilda samtal och kommunikation
För att kunna minimera kränkningar är det viktigt i Frimanskas vuxenutbildning att det
förekommer en bra kommunikation mellan skolans personal och de studerande. Det är viktigt
att vi jobbar för ett öppet och trivsamt arbetsklimat där kränkningar inte accepteras.
Utvecklingssamtal/enskilda samtal om mål och studieresultat skall kontinuerligt genomföras
med våra studerande. Vid dessa samtal skall även frågan om trivsel tas upp.
Förebygga och främja
Likabehandlingsplanen gäller även under arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU-ansvarig har
uppdraget att informera handledare på APU-platsen om likabehandlingsplanen.
2
All personal i Frimanskas vuxenutbildning skall:
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och visa respekt för den
enskilda studerande och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt
arbeta aktivt med SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete – genom enskilda samtal med
studerande, i klassmöten och på skolkonferenser
arbeta med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet och årligen ha värdegrundsfrågor
som tema vid minst en arbetsplatsträff
arbeta för ökad kunskap och förståelse för olika kulturer, religioner och annan
trosuppfattning
arbeta förebyggande på skolan mot droger, rasism, våld, mobbning eller annan
kränkande behandling
Lärarna skall:
se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslaget för att förebygga trakasserier och
annan kränkande behandling
klargöra för de studerande det svenska samhällets grundläggande värden och diskutera
konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet
informera nya studerande om Likabehandlingsplanen samt klargöra skolans normer och
hur dessa är en grund för arbetet och samvaron i gruppen
genom arbetssätt och innehåll förebygga trakasserier och annan kränkande behandling
arbeta för ökad kunskap om olika kulturer och motverka rasism genom att t ex blanda
olika former av grupper med individer för olika kulturer och med olika
trosuppfattningar
Rektor skall:
ha det övergripande ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs
se till att Likabehandlingsplanen revideras varje år
redovisa utvärderingar av arbete med Likabehandlingsplanen
se till att medarbetarna får adekvat kompetensutveckling rörande likabehandlingsfrågor
när behov uppstår
Upptäcka
I klassrummet:
i det enskilda utvärderingssamtalet skall det finnas en punkt som berör kränkningar mot
den studerande eller mot andra studerande
i den dagliga undervisningen skall personal vara observant på de studerandes
kommentarer och reaktioner samt upplevelser
3
Utanför klassrummet:
samtliga medarbetare skall veta att de är skyldiga att agera eller ingripa då de
misstänker eller upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling
samtliga studerande skall uppmanas att agera eller ingripa då de misstänker eller
upptäcker diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling
Vägar att anmäla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Hur blir ärendet känt:
den som känner sig kränkt meddelar själv eller genom kamrat rektor eller någon annan
medarbetare
en annan studerande kan också meddela lärare eller rektor
annan person kontaktar skolan
anmälan kommer till skolan via annan instans
Utreda och åtgärda
Arbetsgång:
lärare samtalar med de inblandade, vid behov går ärendet vidare till rektor
skolledningen informeras om vad som hänt
rektor talar enskilt med de inblandade
rektor har samtal med alla berörda parter
konflikten bör lösas i ett så tidigt skede som möjligt
de inblandade bör få tid att lösa konflikten
att det kan finnas fler versioner av det inträffade måste beaktas och därför ska skolan
vara neutral part
alla händelser ska dokumenteras av ansvarig rektor
åtgärdsplan ska diarieföras
Frågeställningar vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling:
När uppstod händelsen? Varför? Yttre omständigheter?
Vilka är inblandade?
Vad har hänt – sett ur bådas perspektiv?
Är även andra inblandade?
Vill de inblandade lösa situationen? Vad har de inblandade gjort?
Vad har lärare gjort?
Vad har skolledning gjort?
4
Uppföljning och redovisning:
se över de förebyggande åtgärderna
följa upp och revidera handlingsplanen årligen
redovisa årligen via Frimanskas vuxenutbildnings kvalitetsredovisning
Delaktighet och inflytande
Framtagande
Inför kalenderåret 2016 har Likabehandlingsplanen reviderats i arbetslaget i Frimanskas
vuxenutbildning. Revisionen har utgått från de resultat enkäten Trygg skola gett under 2015.
Genomförande
Under 2015 har alla studerande inom Frimanskas vuxenutbildning fått information om syfte och
innehåll i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Alla har också beretts
möjlighet att diskutera innehållet.
Under 2015 har enkäten Trygg skola genomförts med de studerande. Enkäten genomfördes i två
omgångar, en omgång under april/maj och en omgång under oktober/november. Enkäten har
innehållit frågor rörande trygghet och trivsel, mobbning och främlingsfientlighet. Resultatet har
analyserats och ligger till grund för åtgärder under 2016.
Resultat
Antalet studerande som svarat på enkäten under 2015 har ökat från det första genomförandet i
maj till det andra i november. I den första enkäten i april/maj månad deltog ett relativt lågt antal
studerande (Hälsospårets studerande deltog inte i vårens enkät). I analysen av det låga antalet
svarande antar vi det beror på att enkäten genomfördes för första gången digitalt. Tidigare har
enkäten alltid genomförts i pappersform. Det nya sättet var förmodligen inte riktigt
implementerat. I det andra genomförandet i oktober/november deltog fler studerande. Totalt
under året har 385 elever svarat på enkäten.
Antalet deltagare under svarsveckorna kan variera beroende på olika orsaker; antal inskrivna
elever i respektive kurs under svarsveckorna, frånvaro som sjukdom, vård av barn eller enskilda
angelägenheter.
Antalet svar totalt stämmer inte med sammanräkningen av antal svar under vissa punkter. Det
kan bero på att den som svarat på enkäten valt att inte svara på vissa påståenden/frågor eller
har förbisett punkten.
Procenttalet uppvisar under fyra punkter mer än 100 % (100,5 %, 100,5 %, 100,1 % och 100,3
% . Det beror på att det digitala programmet vid uträkning avrundar på ett sätt så resultatet
överstiger 100 %, i de här fallen, med en liten marginal.
5
Antalet svar totalt för hela 2015:
Lärvux, 69 svar
Matematik, 18 svar
Svenska som andraspråk, 52 svar
Svenska för invandrare (Sfi), akademiker, 189 svar
SOL (bearbetning)-kurserna, 59 svar
Nedan redovisas det sammanlagda resultatet, med analys, för 2015 och åtgärd för 2016.
Resultat, analys och åtgärd
Analysen har utgått från de kommentarer som studerande gjort. Svaren är anonyma och inte
indelade efter kurs eller ämne. Analysen har utgått från de kommentarer som påtalat brister i
verksamheten. Därifrån har åtgärdsplanen utformats.
”Trivs du i skolan?”
Resultat 1: Det finns två kommentarer om att toaletterna är otrevliga, inte rena.
Analys: En orsak kan vara att många använder vatten i stället för papper, varpå toasitsen blir
blöt.
En annan att man i stället för att använda handtorksapparaten tar toapapper, som
hamnar utanför papperskorgen.
Åtgärd: Uppmana eleverna att hålla rent efter sitt toalettbesök. Man får borsta ur toastolen vid
behov, torka upp spill och plocka upp papper. Vi hänvisar eleverna till fler toaletter så att
det inte blir så hög belastning på de som ligger närmast. Skolan kontaktar
städpersonalen.
Resultat 2: En kommentar är att det saknas kök och kylskåp.
Analys: Eleverna har dålig tillgång till vatten, kommer till personalpentryt och ber att få ta där.
De har ingen diskmöjlighet.
Det finns för få microapparater och endast ett litet kylskåp.
Det finns ingen matplats utan man är hänvisad till korridor eller klassrum.
Åtgärd: Ta dessa brister i beaktande vid flytt till andra lokaler.
Analys: Enligt kommentarer finns det elever som inte trivs.
Åtgärd: Lärarna för söker vara uppmärksamma om någon elev inte verkar trivas och uppmanar
även eleverna att berätta vad de tycker.
6
Klassrumsmiljön
Analys: Enligt kommentarerna upplever en del elever brus och får inte alltid studiero i
klassrummet. Andra elever anser att vissa grupperingar pratar mycket på sitt modersmål och att
det generellt är pratigt så att det är svårt att koncentrera sig.
Åtgärd: En del av vår pedagogik innebär grupparbete och syftet med arbetssättet behöver
klargöras för eleverna. Vi behöver se över vår inredning med tanke på ljuddämpning. Vi tänker
på att stänga dörrarna till klassrummen under lektionstid. Lärarna tar till sig kommentarerna
om att alla ska lyssna på varandra d v s att en person i taget pratar och andra lyssnar, och
organiserar undervisningen så att alla har chans att komma till tals, har chans att lyssna och att
interagera. Vi uppmuntrar eleverna att använda svenska som gemensamt språk.
Elevkommentarer:
”Ibland hörs musik!”
”Ibland för hög musik och för högljutt i korridor!”
”Ibland det är musik…”
”Det är för hög musik från de olika musiksalarna. Det störs i klassrummet under lektionstid”
Analys: Vissa lärares undervisning har inslag av sång och musik som en del i att lära sig det
svenska språket. Det visas även filmer under lektionerna för att öva språket. Som en konsekvens
av att en del lärare har på för hög volym så blir elever i angränsande klassrum störda.
Åtgärd: Informera samtliga lärare i huset om att tänka på att inte ha på för hög volym då musik
spelas/film visas. Även dörren bör vara stängd.
Elevkommentarer:
”Det brukar härjas i korridorerna.”
”Ibland för hög musik och för högljutt i korridor!”
Analys: Det pågår lektionsaktiviteter ute i korridoren på dagtid och det kan ibland bli högljutt i
korridoren om det är många elever ute samtidigt. Dessutom har Kulturskolan verksamhet i
lokalerna under kvällstid. Då finns det väntande föräldrar/småsyskon i korridoren.
Åtgärd: Undervisande lärare informerar eleverna innan aktivitet ute i korridoren att ta hänsyn
till andra elever i andra klassrum.
Prata med kulturskolans personal/ansvarig att informera sina lärare om att det förekommer
lektioner och språk- och matematiktester även kvällstid och att föräldrar/elever får ta hänsyn
till detta.
Elevkommentarer:
“I like that there is a café in the building, but I can´t eat any of the food because it is not gluten
free.”
Analys: Den mat som serveras i kafeterian innehåller för den mesta delen mat med gluten.
7
Åtgärd: Kontakt tas med ansvarig i kafeterian om önskemål om mer glutenfri mat. Det går t.ex.
att använda maizena istället för mjöl.
Organisation
Analys: En elev upplever att det finns problem med struktur i kurserna C/D kväll.
Synpunkt på kurslittertur.
Samma lärare genom hela Sfi.
Åtgärd: Förhoppningsvis kan vi i framtiden ha två separata grupper beroende på söktryck.
Kurslitteraturen vi har i nuläget kommer inte att bytas eftersom vi anser den fungera bra för
eleverna i stort. Däremot är lärarna öppna för att ta upp lektionsinnehåll utöver det som finns i
boken.
Den höga genomströmningen hos oss gör att vi har svårt att tillgodose önskemålet om att ha
samma lärare genom hela SFI. Rent pedagogiskt förespråkar vi att man byter lärare för att möta
språket på olika sätt. På SAS som är kortare kommer man i större utsträckning att ha samma
lärare under hela kursen.
Teknik
Analys: Enligt kommentarerna finns tekniska problem med inloggningar m. m. När teknisk
support inte finns blir problemen olösta. Då finns det ingen som har behörighet att skaffa t.ex.
lösenord till datorer och vklass.
Åtgärd: Det har förekommit problem med att skapa inloggningar till elever och skolan behöver
se över rutinerna för detta så att det går smidigare i fortsättningen. Det finns problem med
elever som har samordningsnummer och som då inte kan få tillgång till plattformen vklass.
Frimanska måste ha tillgång till teknisk support av personal på plats.
Aktiviteter
Analys: Elever vill ha fler aktiviteter utanför skolan
Åtgärd: Vi ser över våra utflyktsmål och försöker arbeta fram en utflyktsbank.
Vända sig till någon?
Resultat: En tredjedel av Frimanskas elever uppger att de inte vet vem de ska vända sig till om
de blir diskriminerade, trakasserade eller kränkta.
8
Analys: Vi antar att informationen inte varit tillräckligt återkommande för att alla elever ska veta
vart de ska vända sig. I vissa kurser är det hög genomströmning av elever, vilket kan medföra att
informationen ges för sällan.
Åtgärd: I alla kurser måste informationen ges tätare och i samband med detta aktualisera hela
likabehandlingsplanen.
Diskrimineringslagen
Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Lagen ska
främja studerandes lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande
behandling. Verksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en
likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen, SFS 208:567 och en plan mot
kränkande behandling enligt 6 kap. 18§ skollagen, SFS 2010:800. Planerna kan
sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav.
Definitioner av diskrimineringsgrunder
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en
studerande av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla studerande ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett av om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.
Trakasserier (även sexuella trakasserier) innebär ett handlande som kränker någons
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns
vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
9
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker en studerandes värdighet
Underlag för dokumentation
Vem rapporterar händelsen? (namn)
När hände det? (datum, tid)
Var hände det? (plats)
Vilka är inblandade? (namn, personnummer)
Beskrivning av händelsen (i kronologisk ordning)
- Eventuella konsekvenser
Har det förekommit tidigare? Vilka åtgärder vidtogs i så fall då?
Vilka åtgärder är vidtagna nu?
- Av de inblandade själva?
- Av andra?
Förslag på åtgärd
10
