Sid 1(14)
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Rapport, 2015-08-10
Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03
[email protected]
Resultatdialog 2014
Webbplats
E-post
Karlstads kommun
karlstad.se
[email protected]
Organisationsnr
212000-1850
Postadress
Besöksadress
Telefon
Fax
Bankgiro
Karlstads kommun
651 84 Karlstad
Kontaktcenter
Västra Torggatan 26
054-540 00 00
054-18 34 10
405-2213
2
Skoldirektörens reflektion
Nu har vi genomfört vår första resultatdialog. Genomförandet har inte varit helt
problemfritt och vi har ibland fått göra anpassningar efter vägen. När vi nu avslutar
2014 års resultatdialog kan jag ändå konstatera att de allra flesta som deltagit, ser ett
värde i arbetssättet och vill medverka igen, vilket är ett gott betyg. Det gäller inte
minst nämndens politiker.
Resultatdialogen har gett oss ökad kunskap som vi långsiktigt och uthålligt ska ta
tillvara i våra utvecklings- och förbättringsarbeten. De lärdomar och slutsatser som
konstaterats i 2014 års resultatdialog kommer därför att resultera i konkreta
arbetsuppgifter för flera av oss, med syfte att skapa bättre förutsättning för barnens
och elevernas lärande och utveckling. Exempel på sådana områden är att säkerställa
vikarierekryteringen och pedagogisk utvecklingstid i förskola och fritidshem samt
utarbeta stödmaterial angående beslutet om kostnadsfri utbildning.
För att resultatdialogen fortsatt ska vara framgångsrik behöver vissa förändringar
göras. Grundsärskolans och fritidshemmens samtal ska genomföras var för sig och
inte som tidigare vara en del av grundskolans samtal. Förskolans resultatblad
behöver utvecklas för att bli ett bättre underlag för analys och samtal. Men den
kanske allra viktigaste förändringen är att resultatdialogens genomförande anpassas
till barn- och ungdomsnämndens styr- och kvalitetssystem.
Konstaterade
förbättringsområden och lärdomar blir naturliga underlag till strategisk plan och till
verksamhetsplanen och kan då få större genomslag.
Min bedömning är att vi är på god väg att skapa ett forum där vi från olika nivåer i
organisationen, har en systematisk och tydlig dialog om konkreta
utvecklingsområden, för såväl respektive enhet som för helheten. På så sätt kan vi
skapa gemensam förståelse av och för vårt uppdrag och bidra till gemensamma
konkreta strategier för hur målen ska uppnås på varje enhet och av helheten.
2015 års resultatdialog kommer inte att innehålla någon självvärdering utan fokus
kommer dels att vara på uppföljning av föregående års resultatdialog, dels 2015 års
resultat och egna utvecklingsarbeten. För skolans del kommer också enheternas
elevhälsoplaner att vara underlag.
Resultatdialogens utmaning är inte att det saknas resultat. Utmaningen är istället att
vi behöver utveckla vår kunskap i att analysera och förstå de data vi har och inte
minst att få fatt i och förstå de data som har störst betydelse för verksamheten. En
viktig uppgift blir därför att öka vår egen kunskap vilket också är ett av syftena med
resultatdialogen. Resultatdialogen kommer därför att vara en viktig arbetsuppgift
framöver.
Karlstad 10 augusti 2015
Staffan Skoglund
Tf skoldirektör, barn och ungdom
3
Innehåll
1
Inledning .................................................................................. 4
2
Genomförande .................................................................... 5
2.1
2.2
Resultatdialogens nivåer ................................... 5
Resultatdialogens återföring.............................. 5
3
Innehåll .................................................................................. 6
4
Slutsatser och lärdomar .................................................. 7
4.1 Enhetsnivå ........................................................ 7
4.1.1 Förskola ............................................................ 7
4.1.2 Grundskola........................................................ 8
4.1.3 Grundsärskola................................................... 9
4.1.4 Fritidshem ....................................................... 10
4.1.5 Enkätundersökning ......................................... 10
4.2 Skolområdes- och förvaltningsnivå.................. 11
4.2.1 Områden som behöver utvecklas .................... 12
4.3 Huvudmannanivå – ” Kunskapsnivån i hela
nämnden blir större” ................................................. 12
4.3.1 Underlag till barn- och ungdomsnämnden ....... 13
4
1 Inledning
Barn- och ungdomsnämnden och dess verksamheter har genomfört 2014 års
resultatdialog. Resultatdialogen ingår i huvudmannens systematiska
kvalitetsarbete och syftar till att bidra med information och kunskap till
huvudmannen och enheterna som grund för beslut och insatser. Detta för att
skapa optimala förutsättningar med såväl ökad måluppfyllelse som kvalitet
som följd.
Genomförandet av resultatdialoger har sin grund dels i skollagens krav på
huvudmannen och enheterna att analysera vad som påverkar och orsakar
resultat och måluppfyllelse, dels i kommunens ambition att stödja
pedagoger, förskolechefer och rektorer i deras egna utvecklingsarbeten.
Genom resultatdialogen säkerställs skollagens krav på huvudmannen att
genomföra dialoger med enheterna om verksamheternas utvecklingsbehov.
Förhoppningsvis bidrar även resultatdialogerna till lärande och kunskap om
sambanden mellan förutsättningar, processer och dess resultat samt ökar
öppenheten och transparensen mellan organisationens ansvarsnivåer.
5
2 Genomförande
2014 års resultatdialog består av följande fyra moment: självvärdering,
analys av självvärdering och resultatblad, samtal mellan resultatdialogens
deltagare och närmaste chef samt återföring av resultatdialogens lärdomar
och slutsatser.
2.1 Resultatdialogens nivåer
Resultatdialogen har genomförts på tre nivåer, dels enhetsnivå, dels
skolområdes-/förvaltningsnivå och därefter på huvudmannanivå. Utförandet
av dialogerna har varierat på de olika nivåerna då ansvar och uppdrag skiljer
sig åt.
Resultatdialogerna på förvaltnings/skolområdes- och
huvudmannanivå har i huvudsak utgått från enheternas sammanfattande
lärdomar och slutsatser.
Totalt har 191 pedagoger och 48 förskolechefer/rektorer medverkat på
enhetsnivå. För förskolan har 22 förskolechefer och 105 pedagoger deltagit.
Medan grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens resultatdialoger
omfattade 26 rektorer och 86 lärare/fritidspedagoger. Totalt genomförde
skolområdescheferna 68 samtal med förskolechef/rektor och pedagoger. Här
är det viktigt att påpeka att de medverkande utgör endast en liten del av
förskolans och skolans totala antal pedagoger.
På förvaltningsnivå har de tre skolområdescheferna samtalat med
skoldirektören, om respektive skolområdes analyser och behov av åtgärder.
Barn och ungdomsnämndens ledamöter indelades i två grupper och förde
sedan en dialog med skoldirektör, skolområdeschefer, samt en förskolechef
och två rektorer vilka representerade cheferna.
2.2 Resultatdialogens återföring
Samtliga samtal har dokumenterats av barn- och ungdomsförvaltningens två
utredare, en praktikant från universitetets statsvetarprogram samt
kvalitetsstrateg, enligt mer eller mindre givna mallar. All dokumentation har
därefter återgivits och kommunicerats med berörda deltagare. Likaså har
skolformsbaserade dokumentationer sammanställts. Återföringar från
skolområdescheferna till cheferna har bland annat gjorts i samband med
utvecklingssamtal och vid arbetsplatsträffar. Förskolechefers och rektorers
återkoppling till sina respektive pedagoger har varierat. Slutligen har
medverkande pedagoger och chefer besvarat en enkät med frågor om
resultatdialogens samtliga moment.
Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet har vidare ”följebeforskat”
resultatdialogen genom att följa några av samtalen och intervjua vissa
medverkande i skolområde Öst. En återkoppling kommer att ges till samtliga
chefer i augusti 2015 och till barn- och ungdomsnämnen i september
6
3 Innehåll
Resultatdialogen har omfattat skolformerna förskola, grundsärskola och
grundskola samt fritidshem. Förskoleklassen och den pedagogiska omsorgen
ingick inte i 2014 års resultatdialog. Orsaken till att förskoleklassen och den
pedagogiska omsorgen inte berördes, berodde på att det var nödvändigt att
göra begränsningar, detta med tanke på resultatdialogens tidsåtgång.
Ambitionen är dock att nämndens samtliga verksamheter ska belysas men
det behöver inte betyda att alla verksamheter redovisas skriftligt varje år.
2014 års resultatdialog fokuserade på följande områden:
1. Systematiskt kvalitetsarbete,
2. Normer och värden,
3. Kunskaper,
4. Skolans elevhälsa och förskolans barnhälsoteam.
Områdena valdes med tanke på konstaterade förbättringsområden av såväl
huvudmannen som av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Vissa områden
såsom normer och värden och kunskapser, avses vara återkommande i
resultatdialogen, medan andra områden kan komma att variera.
Områdena här ovan var grund för såväl självvärderingen som analysarbetet
samt samtalet. I samtalen gavs dessutom utrymme för enheternas egna valda
områden, såsom lokala utvecklingsarbeten och lärdomar, förutsättningars
betydelse eller annat som pedagoger och chefer ville lyfta till nästa nivå.
Självvärderingens frågeställningar har hämtats från Skolverkets
självskattningsverktyg Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet
(BRUK).
7
4 Slutsatser och lärdomar
Generellt för skolformerna och fritidshemmen framkommer i samtalen, att
resultatdialogen i allmänhet och samtalen i synnerhet, har uppskattats av de
medverkande. Flera pedagoger beskriver att samtalen varit lärorika och att
de som pedagoger, deras uppdrag samt arbetets förutsättningar har
uppmärksammats på ett positivt sätt.
Här nedan följer en sammanfattning av respektive skolforms/verksamhets
lärdomar och slutsatser. De redovisade lärdomarna/slutsatserna är inte
rangordnade. Redovisningen saknar därför prioritering.
4.1
Enhetsnivå
4.1.1
-
-
-
-
-
-
Förskola
En tankeväckande fråga är hur det kan komma sig att pedagogerna
generellt är mer positiva i självvärderingarna än vad förskolecheferna
är.
En intressant iakttagelse är att 90 procent av pedagogerna anser att de
till stor del eller helt har den kompetens de behöver för att kunna
följa upp, dokumentera och analysera verksamhetens kvalitet
samtidigt som behov av stöd efterfrågas.
Av svaren i självvärderingen att döma behöver insatser göras, för att
stärka förskollärares och förskolechefers analyskompetens och då
särskilt hur barngruppers utformning påverkar barnens lärande och
utveckling.
Gemensam förståelse för och av begrepp behöver utvecklas. Exempel
på sådana begrepp är förskolans måluppfyllelse och huvudmannen.
Det är angeläget att den pedagogiska utvecklingstiden säkerställas
utifrån ett likvärdighetsperspektiv för barnen. Vad kan vi lära hur den
pedagogiska utvecklingstiden ska förläggas och utformas, då vissa
förskolor lyckats bättre att skapa pedagogisk utvecklingstid än andra?
Fortsatta
insatser
behöver
göras
för
att
säkerställa
vikarieanskaffningen.
Bristen på ändamålsenliga lokaler är en försvårande omständighet för
vissa förskolors undervisning.
Förskolornas arbetsplaner har implementerats som redskap för
styrning och ledning, emellertid har de inte implementerats fullt ut.
Även om nästan 80 procent av de tillfrågade pedagogerna svarar att
arbetsplanerna till stor del eller helt är ändamålsenliga och kända av
all personal finns det fortsatt förskolor som saknar arbetsplaner.
Likaså framkommer att det vid vissa förskolor förekommer osäkerhet
kring arbetsplanernas syfte och användning. Arbetsplanernas
koppling till det pedagogiska ledarskapet behöver därför tydliggöras.
En överväldigande del av både pedagoger och förskolechefer svarar
att de till stor del eller helt utgår från förskolebarnens eget
8
-
-
-
utforskande och frågor för planering av verksamheten. Hur detta görs
och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans.
Förskolans resultat består mestadels av resultat från kund- och
brukarundersökningen (KBU) då förskolorna till stor del saknar
gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att
KBU-resultaten speglar vårdnadshavarnas nöjdhet och att de säger
ingenting om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens
måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Det är därför
angeläget att utarbeta gemensamma indikatorer för kommunens
förskolor.
Övergångar för barn i behov av särskilt stöd mellan förskolor
behöver säkerställas
En fjärdedel av de tillfrågade pedagogerna anser att de inte har
välfungerande barnhälsoteam på förskolan. Hela 60 procent av
pedagogerna är av uppfattningen att barnhälsoteamen inte alls
utvärderas enligt den överenskommelse som finns. Det visar att syfte
och förutsättningar för arbetet kring barnhälsoteamen behöver
förtydligas och säkerställas.
Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och
förskolechefer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör
beslutet om kostnadsfri utbildning.
4.1.2
-
-
-
-
-
-
-
Grundskola
Lärarnas och rektorernas bilder av verksamheten är mer
överensstämmande än vad som är fallet med förskollärarnas och
förskolechefernas bedömningar.
Av samtalen att döma är skolornas arbetsplaner och dess syfte kända.
En intressant iakttagelse är att merparten av lärarna anser att den
information som samlats in för att bedöma elevernas kunskaper
används för att utvärdera och utveckla undervisningen. Hur detta görs
och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans.
Insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen.
Glädjande är att en överväldigande majoritet av lärarna och
rektorerna anser sig till stor del eller helt, kontinuerligt följa upp och
dokumentera de åtgärder, som vidtas för att kränkningar ska upphöra.
Det är likaså positivt att merparten av lärarna och rektorerna till stor
del eller helt, anser sig ha den kompetens som krävs, för att göra en
likvärdig bedömning och betygssättning av varje elev. Likväl
efterfrågas mer stöd inom området.
På flertalet skolor har pojkar sämre resultat än flickor. På
Norrstrandsskolan årskurs 4-6 har man lyckats bryta trenden och
hänvisar till att man nu ställer högre krav på pojkarna. På vilket sätt
kan vi lära av deras erfarenheter och lärdomar?
Bristen på vissa ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och stora
klasser framhålls på vissa enheter som försvårande omständigheter
för att utveckla kvaliteten i undervisningen.
Behov av kompetensutveckling inom områdena
9
-
Förmågan att göra analyser
Bedömningsarbete, sambedömning och hjälp med att tolka
resultat
Pedagogisk dokumentation
Klassrumsklimatet – skapa motiverande studiekultur
Värdegrundsarbetet
Bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur skolan
kan möta dessa
Bättre kunskap om nyanlända elevers behov
Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer
med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om
kostnadsfri utbildning.
4.1.3
-
-
-
-
-
-
-
-
Grundsärskola
Vid samtalen mellan lärare, fritidspedagog, rektor och
skolområdeschef tenderar grundsärskolan att ”försvinna”. Samtalen i
nästa års resultatdialog behöver därför säkerställas genom att de
genomförs på annat sätt.
Då specifika resultat saknas för grundsärskolan är det angeläget att
grundsärskolans resultat säkerställs till nästa års resultatdialog.
Lärarnas och rektorernas bilder av grundsärskolans utbildning är mer
överensstämmande än vad som är fallet med förskollärarnas och
förskolechefernas bedömningar.
Särskolans lärare analyserar och bedömer i större utsträckning hur
förutsättningarna och arbetssätt etc. påverkar måluppfyllelsen, än vad
förskolans, grundskolans och fritidshemmens lärare och pedagoger
gör. En intressant fråga är vad övriga skolformer/verksamheter här
kan lära av grundsärskolan lärare.
Av självvärderingen att döma finns inte arbetsplaner på alla av
grundsärskolans enheter och de som finns är inte alltid kända hos
alla. Insatser behöver därför göras för att förtydliga arbetsplanens
syfte och dess koppling till det pedagogiska ledarskapet.
Glädjande är att en överväldigande majoritet av lärarna och
rektorerna anser sig nästan helt ha fungerande rutiner för att upprätta
en plan mot diskriminering.
Det är likaså positivt att merparten av lärarna och rektorerna till stor
del eller helt, anser sig ha den kompetens som krävs, för att göra en
allsidig och likvärdig bedömning av varje elev.
Elevhälsans och lärarnas dialog om det gemensamma uppdraget att
stödja elevernas utveckling mot målen, bör ses över då en fjärdedel
av lärarna uppger att så sker endast till viss del.
Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer
med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om
kostnadsfri utbildning.
10
4.1.4
-
-
-
-
-
-
Fritidshem
Vid samtalen mellan fritidspedagog, lärare, rektor och
skolområdeschef tenderar fritidshemmen att ”försvinna”.
Samtalen i nästa års resultatdialog behöver därför säkerställas.
Flera enheter lyfter bristen på tid för planering, uppföljning och
reflektion som den största utmaningen. En översyn behöver därför
göras över hur den pedagogiska utvecklingstiden är fördelad på
fritidshemmen.
Behov av kompetensutveckling inom områdena
Förmåga att göra analyser
Värdegrundsarbetet
Bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur
fritidshemmet kan möta dess
Nyanlända elevers behov
Pedagogisk dokumentation.
Uppdraget att genomföra barnkonsekvensanalyser behöver
förtydligas. Hur och vad kan vi lära om barnkonsekvensanalyser?
Glädjande är att arbetsplanerna ses som ett stöd i fritidshemmens
utvecklingsarbeten. Det bör dock säkerställas att alla fritidshem har
arbetsplaner för den egna verksamheten.
I samtalen framkommer en osäkerhet om olika begrepps betydelse.
Insatser behöver därför göras för att bidra till en ökad gemensam
förståelse av till exempel begreppet analys.
Insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen.
Resursfördelningssystemet och dess syfte behöver förklaras.
Fritidshemmens resultat består mestadels av resultat från kund- och
brukarundersökningen (KBU) då fritidshemmen till stor del saknar
gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att
KBU-resultaten speglar elevernas nöjdhet och att de säger ingenting
om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens måluppfyllelse
i relation till de nationella målen. Kvalitetsindikatorer för
fritidshemmens verksamhet behöver därför tas fram.
Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer
med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om
kostnadsfri utbildning.
4.1.5
Enkätundersökning
Cirka 60 procent av de pedagoger och chefer, som medverkade i
resultatdialogen,
besvarade
huvudmannens
uppföljningsenkät.
Sammanfattningsvis kan sägas att pedagogerna är mer positiva än cheferna i
sina svar. Hela 91 procent av pedagogerna instämmer, till stor del eller helt, i
påståendet att det är värdefullt att resultatdialoger genomförs kontinuerligt,
att jämföra med 88 procent för förskolecheferna och rektorernas 52 procent.
Förskolecheferna är i allmänhet positivare i sina svar än rektorerna bortsett
från de påståenden som handlar om förskole- och skolbladen. Här svarade
endast 6 procent av förskolecheferna att förskolebladen till stor del, har
utgjort god grund för resultatdialogens samtal. Medan 68 procent av
11
pedagogerna och 62 procent av rektorerna instämde till stor del eller helt i
samma påstående.
Rektorerna är mer avvaktande till de påståenden som belyser nyttan av
resultatdialogen. I påståendet, resultatdialogen skapar bra förutsättningar för
att utveckla verksamheten, instämmer 82 procent av pedagogerna och 82
procent av förskolecheferna till stor del eller helt medan 38 procent av
rektorerna anser detsamma.
Enligt enkäten finner merparten av de medverkande att samtalet har präglats
av en konstruktiv dialog. Hela 94 procent av förskolecheferna och 91 procent
av pedagogerna anser, till stor del eller helt, att samtalet präglades av en
konstruktiv dialog, medan 72 procent av rektorerna är av samma mening.
4.2 Skolområdes- och förvaltningsnivå
Skolområdescheferna menar att resultatdialogen och främst samtalen varit
betydelsefulla och bidragit med underlag till analyser om vad som påverkar
och orsakar resultat och måluppfyllelse. Genom samtalen har de fått ökad
kunskap om den samlade verksamheten på respektive skolområde. En sådan
kunskap är att de kan se stora skillnader mellan rektorernas förståelse av sitt
uppdrag och sina möjligheter att påverka resultaten likaså att förståelsen av
styrkedjan varierar.
Underlag för skoldirektörens och skolområdeschefernas resultatdialog var
följande frågeställningar:
Skolområdeschefernas egna reflektioner över skolområdets resultat
– vad sticker ut?
Vad behöver du ta tag i och utarbeta strategier kring med anledning
av resultaten? /Vilka möjliga åtgärder ser du?
Vad behöver vi tillsammans ta tag i och utarbeta strategier kring
med anledning av resultaten?
Vad har du lärt av resultatdialogen?
På vilket sätt har du använt dig av resultatdialogerna?
Vad behöver vi lära mer om tillsammans?
Utöver frågorna var enheternas lärdomar och slutsatser grund för samtalet
och då utifrån ett taktiskt och strategiskt perspektiv.
Flera av skolområdeschefernas reflektioner, slutsatser och lärdomar
överensstämmer med enheternas. Ett återkommande förbättringsområde för
förskolan är bristen på pedagogisk utvecklingstid. Skolområdescheferna
konstaterar att de behöver fortsätta fokusera på att skapa goda förutsättningar
för enheterna såsom ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och
pedagogisk utvecklingstid. Satsningar behöver fortsatt göras för att stärka
förskolechefernas och rektorernas pedagogiska ledarskap. Genom samtalen
har också skolområdescheferna fått en tydligare bild av kopplingen mellan
ledarskapet och arbetsplanens betydelse i styrningen och ledningen av
verksamheten.
Vad gäller förskolans, skolans och fritidshemmens arbete, lyfts liksom hos
enheterna, behovet av ökad analyskunskap. Här påpekas även behovet av att
skapa gemensam förståelse för och av begrepp för att stärka det
professionella språket. Likaså konstateras behovet av att resultat tas fram
12
även för grundsärskolan, inte minst för att kunna analysera och fördjupa
samtalen om verksamhetens måluppfyllelse.
Här nedan är några områden som bedöms behöva utvecklas på
förvaltningsnivå. Utvecklingsområden på skolområdesnivå redovisas inte
här. De kommuniceras av respektive skolområdeschef.
4.2.1
Områden som behöver utvecklas
Följande områden bedöms vara
förvaltnings- och skolområdesnivå.
angelägna
utvecklingsområden
på
Utveckla
kunskapen
om
att
göra
analyser
verksamhetsbedömningar på områdes- och förvaltningsnivå
Göra tydligare analyser på skolområdes- och förvaltningsnivå som
grund för prioriteringar, beslut och insatser
Utveckla och säkerställa resultatdialogens återkoppling mellan
nivåerna
Infoga resultatdialogens slutsatser och lärdomar i barn- och
ungdomsnämndens styrmodell. Efter gjorda analyser och
prioriteringar ska dessa ingå i såväl barn- och ungdomsnämndens
strategiska plan som verksamhetsplan och därmed bidra till ökad
tydlighet och framförhållning.
och
4.3
Huvudmannanivå – ” Kunskapsnivån i hela
nämnden blir större”
Citatet ovan är en sammanfattande kommentar från barn- och
ungdomsnämndens ordförande, i ett av de samtal som nämndens ledamöter
förde med skoldirektör, skolområdeschefer, förskolechef och rektorer,
angående den genomförda resultatdialogen. Även övriga ledamöter är
positivt inställda till resultatdialogens arbetsform och den information och
den kunskap som nämnden får. Inte minst som underlag till de förskole- och
skolbesök som nämndens ledamöter regelbundet gör. Vidare påpekades att
informationen och kunskapen från resultatdialogen inte bara gagnar
nämndens arbete utan även är värdefullt för det strategiskt långsiktiga
partipolitiska arbetet i kommunen.
Resultatdialogen ses som en viktig del i huvudmannens systematiska
kvalitetssystem.
I samtalen konstaterades dock att då resultatdialogen
genomförts för första gången finns det områden som kan förbättras. Bland
annat ska 2015 års resultatdialog genomföras oktober-november och
kommer då att vara en naturlig del i nämndens styr- och kvalitetssystem.
Resultatdialogens lärdomar och slutsatser kan då komma att vara underlag
för nämndens samlade redovisning av kvalitet och måluppfyllelse, nämndens
strategiska plan och för verksamhetsplanen.
Likaså behöver
analyskunskapen förbättras så att orsak- och- verkan-analyser om vad som
påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse blir konkretare. Detta för
att nämnden ska få tillgång till professionens egna ”konkreta” lärdomar och
behov och därmed få vetskap om hur man som politiker kan stödja dessa.
Men också som underlag för uppföljning av måluppfyllelse och
verksamhetens kvalitet utifrån de nationella målen.
I samtalen framkom inte bara värdet av informations- och
kunskapsöverföringen från enheter och chefer till huvudmannen, utan även
13
det positiva i att som pedagog bli sedd och få samtala om sin egen
verksamhet dels med kollegor dels med representanter för nästa ansvarsnivå.
Hur kommer enheterna att märka avtryck från resultatdialogen? Det
sammanfattande svaret på den frågan, var att kunskapen och informationen
som nämnden nu har fått, kommer att vara underlag för diskussion i
nämnden och för kommande förskole- och skolbesök. Mer tid behövs för att
sätta sig in i materialet och det behövs svar på fler frågor. Önskemål
framfördes därför om att få ta del av dokumentationen på enhetsnivå som
grund för förskole- och skolbesöken. Vissa frågor som lyfts i
resultatdialogen, såsom lokaler och gruppstorlekar, konstaterades redan vara
aktuella och diskuteras i nämnden. Stort intresse väckte emellertid de
områden som genomgående är utvecklingsområden såsom behovet av
vikarier, pedagogisk utvecklingstid i förskola och fritidshem och behovet av
utbildning i analyskunskap för samtliga. En viktig förutsättning är att
resultatdialogen anpassas till nämndens strategiska arbete och på så vis blir
en naturlig del av nämndens styrsystem. Avslutningsvis kan sägas att
nämndens ledamöter ser en stor potential i resultatdialogens arbetssätt och
ser fram emot det fortsatta arbetet.
4.3.1
Underlag till barn- och ungdomsnämnden
Inför nämndens samtal med skoldirektör, skolområdeschefer, förskolechef
och rektorer gjordes ett urval av enheternas lärdomar och slutsatser. Urvalet
gjordes av barn- och ungdomsförvaltningens skoldirektör, skolområdeschef
och planeringschef, med anledning av den begränsade tiden. Valet gjordes
utifrån föresatsen att belysa såväl strukturella som verksamhetsmässiga
utvecklingsområden. Nämndens ledamöter har därutöver fått samtliga
skolformsdokumentationer. Underlag för samtalen var följande:
Gemensamma slutsatser och lärdomar för samtliga:
-
I samtalen framkommer att resultatdialogen i allmänhet och samtalet
i synnerhet har uppskattats av berörda lärare, pedagoger och chefer.
-
Flera pedagoger beskriver att samtalen varit lärorika och att de som
lärare och pedagoger, deras uppdrag samt arbetets förutsättningar har
uppmärksammats på ett positivt sätt.
-
Fortsatta insatser behöver göras för att säkerställa
vikarieanskaffningen.
-
Behov av kompetensutveckling i att göra analyser och skapa en
gemensam förståelse av begrepp.
-
Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och
förskolechefer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör
beslutet om kostnadsfri utbildning.
Slutsatser och lärdomar för förskola
-
Det är angeläget att den pedagogiska utvecklingstiden säkerställas
utifrån ett likvärdighetsperspektiv för barnen. Vad kan vi lära hur den
pedagogiska utvecklingstiden ska förläggas och utformas, då vissa
förskolor lyckats bättre att skapa pedagogisk utvecklingstid än andra?
-
Bristen på ändamålsenliga lokaler är en försvårande omständighet för
vissa förskolors undervisning.
14
-
En fjärdedel av de tillfrågade pedagogerna anser att de inte har
välfungerande barnhälsoteam på förskolan. Hela 60 procent av
pedagogerna är av uppfattningen att barnhälsoteamen inte alls
utvärderas enligt den överenskommelse som finns. Det visar att syfte
och förutsättningar för arbetet kring barnhälsoteamen behöver
förtydligas och säkerställas.
Slutsatser och lärdomar för grundskola
-
En intressant iakttagelse är att merparten av lärarna anser att den
information som samlats in för att bedöma elevernas kunskaper
används för att utvärdera och utveckla undervisningen. Hur detta görs
och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans.
-
På flertalet skolor har pojkar sämre resultat än flickor. På
Norrstrandsskolan årskurs 4-6 har man lyckats bryta trenden och
hänvisar till att man nu ställer högre krav på pojkarna. På vilket sätt
kan vi lära av deras erfarenheter och lärdomar?
-
Bristen på vissa ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och stora
klasser framhålls på vissa enheter som försvårande omständigheter
för att utveckla kvaliteten i undervisningen.
-
Behov av bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur
skolan kan möta dessa.
Slutsatser och lärdomar för grundsärskola
-
Då specifika resultat saknas för grundsärskolan är det angeläget att
grundsärskolans resultat säkerställs till nästa års resultatdialog.
-
Elevhälsans och lärarnas dialog om det gemensamma uppdraget att
stödja elevernas utveckling mot målen, bör ses över då en fjärdedel
av lärarna uppger att så sker endast till viss del.
Slutsatser och lärdomar för fritidshem
-
Flera enheter lyfter bristen på tid för planering, uppföljning och
reflektion som den största utmaningen. En översyn behöver därför
göras över hur den pedagogiska utvecklingstiden är fördelad på
fritidshemmen.
-
Uppdraget att genomföra barnkonsekvensanalyser behöver
förtydligas. Hur och vad kan vi lära om barnkonsekvensanalyser?
-
Fritidshemmens resultat består mestadels av resultat från kund- och
brukarundersökningen (KBU) då fritidshemmen till stor del saknar
gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att
KBU-resultaten speglar elevernas nöjdhet och att de säger ingenting
om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens måluppfyllelse
i relation till de nationella målen. Kvalitetsindikatorer för
fritidshemmens verksamhet behöver därför tas fram.
Slutsatser och lärdomar angående resultatdialogens form
-
Vid samtalen mellan lärare, fritidspedagog, rektor och
skolområdeschef tenderar grundsärskolan och fritidshemmen att
”försvinna”. Samtalen i nästa års resultatdialog behöver därför
säkerställas genom att de genomförs på förändrat sätt.
