Hiv hos personer med
beroende
Erika Spångberg, leg ssk Infektion
Karolinska Universitetssjukhuset
170223
Historik
-1979 Likartade symtom
-1982 Samlingsnamn AIDS
-1983 Viruset hittas i labform
-1986 Diagnosen HIV
-1987(AZT) första hivmedicinen
-1990(DDI) mer mediciner kommer
-1996 (PI) milstolpe i behandlingen
-2013 Smittrisk försumbar vid behandlad hiv
Smittvägar
• Via blod
• Sexuellt
• Mor till barn
Statistik
• Antal hivpositiva i Sverige
6982
• Antal anmälda smittväg IVDU i Sverige
388
• Antal anmälda smittväg IVDU i Stockholm 240
• 95% av alla hivpositiva i Sverige står på
behandling.
Termer
• Hiv
• Aids
• Immunförsvar: T-celler, CD 4
• Hivvirus: Hiv-rna
•
•
•
•
•
•
Trötthet
Viktminskning
Feber
Diarre
Svamp
Bältros
Symtom
•
•
•
•
•
•
Aidsdiagnoser
PCP, Lunginflammation
Candida esofagit, Svamp i svalget
TBC
Mycobakterieinfektion
Toxoplasmos
CMV
Hiv-viruset
• Viruset smittar en målcell; T-cellen. Går in i
dess arvsmassa.
• T-cellen dör då viruset lämnar den
• Enorm virusförökning.
• Primär hivinfektion så ofta mycket hög
virusmängd.
• Sedan ”setpoint” Stabil nivå.
Hiv-viruset
• Nybildas T-celler hela tiden.
• Efter att tag klarar ej systemet av att nybilda
utan förlusten överstiger nybildningen.
• Låga T-celler ger ett dåligt immunförsvar.
• Tar ca 10 år i snitt.
• Behandling ges idag så tidigt som möjligt.
Hiv-behandling
• Läkemedlen har olika angreppspunkter i
virusets livscykel.
• Olika läkemedel har olika mål.
• Därav behov av olika läkemedelsgrupper
samtidigt.
• Kallas kombinationsbehandling.
Hiv-behandling
• Antiretrovirala läkemedel, ART
• Förr HAART
• Vanligt att det kallas bromsmediciner
• De vanligaste läkemedelsgrupperna:
-NNRTI-NRTI-Proteashämmare(PI)
-Fusionshämmare -Integrashämmare
•
•
•
•
•
•
Hiv-behandling
Mäter hiv-virus i blod Hiv-rna
Mäter T- celler i blod CD 4
Virusmängden minskar i blodet.
Immunförsvaret får vara ifred och ökar.
Viktigt att ta alla läkemedel samtidigt.
Resistensutveckling om viruset inte minskar
optimalt under pågående behandling
•
•
•
•
•
Preparatval
Interaktion med andra läkemedel.
Andra diagnoser.
Biverkningsprofil.
Följsamhetsaspekter.
Social situation.
•
•
•
•
•
•
Biverkningar
Magbesvär
Huvudvärk
Utslag
Yrsel, drömmar
Bilirubinstegring ibland
Långtidsbiverkningar. Kemlab kollas
regelbundet.
Följsamhet
• Samarbeta;socialtjänst,beroendemottagning
Pelarbacken, psykiatri mfl
• Nätverka;boenden, frivilligorg , sprututbyte,
frivård, anstalter , mfl
• Praktiskt stöd; dosett, förvaring, larm, dropin tider
Möjligheter/Hinder
• Har många personer runt sig.
• Ofta mer öppna med sin diagnos än andra.
• Använda patientens resurser rätt. Allians.
MI.
• Använda vårdens resurser rätt.
Personcentrerad vård.
• Samsjuklighet.
• Strukturer i vården.
• Våga prova att starta.
Antal behandlade med smittväg
IDU i Sverige
• 2015
antal behandlade
< 50 hiv-rna
87 %
88 %
• 2012
antal behandlade
< 50 hiv-rna
80 %
82%
IDU smittväg och
behandlingsresultat InfcareHiv
• Resultat visar att fler i denna grupp är
obehandlade samt har sämre behandlingsresultat
jmf med hela patientkohorten
• Framförallt är bostadslöshet överrepresenterat i
gruppen IDU som sviktar på sin hiv-behandling.
PWID och hiv-behandling
• Patienter med aktivt injektionsmissbruk behöver
intensifierat stöd för att klara av hiv-behandlingen.
Målet bör vara att använda både patientens
förmågor och vårdens resurser på bästa sätt.
• Vården bör vara mer personcentrerad och
målrelaterad. En sammanhållen vårdkedja behövs
för dessa individer, med ett samarbete över
organisationsgränser.
Framtid
• Målet att så många som möjligt ska vara
behandlade med gott behandlingsresultat
bör gälla även för denna grupp. Öka
samarbeten!
• Nya läkemedel. Studier på gång.
• Hepatit C behandling för PWID med hiv.
TACK!
Kontaktuppgifter:
Infektionsmottagning 2, Karolinska
08/ 585 871 94
Stockholms sprututbyte
08/ 585 858 18
