Genetisk betingning att utveckla antikroppar mot FVIII hos
patienter med Hemofilia A
Av: Elin Segetorp
Hemofilia A är en blodsjukdom där ett av de ämnen som behövs för att blodet ska
koagulera saknas. Detta ämne kallas koaguleringsfaktor VIII (FVIII). En del patienter
med denna sjukdom bildar antikroppar mot FVIII när detta ämne ges som läkemedel.
Detta leder till att medicinen inte har någon verkan och gör att eventuella blödningar
inte kan stoppas. Anledningen till att en del patienter bildar dessa antikroppar och
andra inte är inte känd men det finns indikationer på att det skulle kunna vara
genetiskt betingat. Bland annat har det visats att man har större risk att bilda
antikroppar om man har ett syskon som bildar antikroppar. Man vet dock inte vilken
genetisk komponent som påverkar denna antikroppsproduktion. Flera förslag har lagts
fram men man har inte kommit med några avgörande bevis.
I den här studien undersökte vi om mutationer i gener för tre olika ämnen, som är
viktiga för immunförsvaret, hade något samband med produktionen av antikroppar
mot FVIII. De tre ämnena var IL-1, TNF och CTLA-4. IL-1 och TNF är ämnen
som är viktig vid inflammationer och som aktiverar T celler som i sin tur aktiverar
antikroppsproducerande B celler. CTLA-4, å andra sidan, produceras av aktiverade T
celler och fungerar nedreglerande på immunförsvaret.
I undersökningen har vi tittat på en mutation i IL-1 och en i TNF och två
mutationer i CTLA-4. Detta gjordes genom att köra de aktuella DNA-sekvenserna,
från 119 patienter, på gelelektrofores. Denna teknik innebär att man med hjälp av
elektricitet skiljer på DNA-sekvenser av olika storlek. Att sekvenserna har olika
storlek beroende på om de innehåller mutationen eller inte beror på att man först har
klyvt sekvenserna med hjälp av ett så kallar restriktionsenzym. Ett restriktionsenzym
är ett protein som kan klyva en specifik DNA-sekvens. Om sekvensen innehåller en
mutation kommer den att skilja sig från den sekvens som restriktionsenzymer känner
igen. Restriktionsenzymet kan då inte klyva och sekvensen förblir hel och därmed
större än orginalsekvensen som kommer att klyvas till två mindre bitar.
Våra resultat visade att det fanns ett samband mellan produktion av anti-FVIIIantikroppar och en mutation i TNF respektive en av mutationerna i CTLA-4 men
dock inget samband mellan produktionen av anti-FVIII-antikroppar och IL-1
respektive den andra mutationen i CTLA-4. I fallet med TNF hade personer med
mutationen större risk att utveckla antikroppar jämfört med dem som inte hade
mutationen. Detta stämmer bra överens med tidigare studier där det har visats att
denna mutation leder till en högre produktion av TNF som har en aktiverande effekt
på immunförsvaret. Hos CTLA-4 visade det sig att en av mutationerna ledde till en
minskad risk för att producera antikroppar. Även detta stämde bra med tidigare
studier där denna mutation har visat leda till högre CTLA-4 produktion och CTLA-4
har, som tidigare nämnts, en nedreglerande effekt på immunförsvaret.
Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2004
Immunologiskt forskningslab, Enheten för internmedicin, Institutionen för medicin, Karolinska
Universitetssjukhuset
Handledare: Ann Kari Lefvert
Examinator: Lars Hellman
