Genetisk betingning att utveckla antikroppar mot FVIII hos patienter med Hemofilia A Av: Elin Segetorp Hemofilia A är en blodsjukdom där ett av de ämnen som behövs för att blodet ska koagulera saknas. Detta ämne kallas koaguleringsfaktor VIII (FVIII). En del patienter med denna sjukdom bildar antikroppar mot FVIII när detta ämne ges som läkemedel. Detta leder till att medicinen inte har någon verkan och gör att eventuella blödningar inte kan stoppas. Anledningen till att en del patienter bildar dessa antikroppar och andra inte är inte känd men det finns indikationer på att det skulle kunna vara genetiskt betingat. Bland annat har det visats att man har större risk att bilda antikroppar om man har ett syskon som bildar antikroppar. Man vet dock inte vilken genetisk komponent som påverkar denna antikroppsproduktion. Flera förslag har lagts fram men man har inte kommit med några avgörande bevis. I den här studien undersökte vi om mutationer i gener för tre olika ämnen, som är viktiga för immunförsvaret, hade något samband med produktionen av antikroppar mot FVIII. De tre ämnena var IL-1, TNF och CTLA-4. IL-1 och TNF är ämnen som är viktig vid inflammationer och som aktiverar T celler som i sin tur aktiverar antikroppsproducerande B celler. CTLA-4, å andra sidan, produceras av aktiverade T celler och fungerar nedreglerande på immunförsvaret. I undersökningen har vi tittat på en mutation i IL-1 och en i TNF och två mutationer i CTLA-4. Detta gjordes genom att köra de aktuella DNA-sekvenserna, från 119 patienter, på gelelektrofores. Denna teknik innebär att man med hjälp av elektricitet skiljer på DNA-sekvenser av olika storlek. Att sekvenserna har olika storlek beroende på om de innehåller mutationen eller inte beror på att man först har klyvt sekvenserna med hjälp av ett så kallar restriktionsenzym. Ett restriktionsenzym är ett protein som kan klyva en specifik DNA-sekvens. Om sekvensen innehåller en mutation kommer den att skilja sig från den sekvens som restriktionsenzymer känner igen. Restriktionsenzymet kan då inte klyva och sekvensen förblir hel och därmed större än orginalsekvensen som kommer att klyvas till två mindre bitar. Våra resultat visade att det fanns ett samband mellan produktion av anti-FVIIIantikroppar och en mutation i TNF respektive en av mutationerna i CTLA-4 men dock inget samband mellan produktionen av anti-FVIII-antikroppar och IL-1 respektive den andra mutationen i CTLA-4. I fallet med TNF hade personer med mutationen större risk att utveckla antikroppar jämfört med dem som inte hade mutationen. Detta stämmer bra överens med tidigare studier där det har visats att denna mutation leder till en högre produktion av TNF som har en aktiverande effekt på immunförsvaret. Hos CTLA-4 visade det sig att en av mutationerna ledde till en minskad risk för att producera antikroppar. Även detta stämde bra med tidigare studier där denna mutation har visat leda till högre CTLA-4 produktion och CTLA-4 har, som tidigare nämnts, en nedreglerande effekt på immunförsvaret. Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2004 Immunologiskt forskningslab, Enheten för internmedicin, Institutionen för medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Handledare: Ann Kari Lefvert Examinator: Lars Hellman