Nilens flodkultur Nilen är jordens längsta flod och

Flodkulturer
Österledskolan
Hur gick det till när människan började bygga civiliserade
samhällen, större städer och fantastiska byggnader? Vilka var
orsakerna till att man började samarbeta och hur påverkade det
människors liv?
Detta är ett första arbetshäfte av två som vi kommer jobba med.
Till de olika kapitlen finns det som filmer du kan titta på – logga in
på Studi.se, titta på klippen och gör quizen!
Nol
Från jägare till civiliserade
samhällen
Flodkulturerna uppstår
En flodkultur är ett samhälle där man har lärt sig att utnyttja floderna på olika
sätt. Tidigare hade människan levt som jägare och aldrig varit bofasta på ett och
samma ställe på ett och samma ställe, utan följt djurens långa vandringar efter
mat. För cirka 7000 år sedan lärde sig människan att odla och kontrollera olika
växtslag, framför allt vildhavren.
Människan blev allt bättre på att odla och en konsekvens av detta blev därför att
människan blev bofast för att kunna sköta om sina odlingar. Det fanns många
fördelar med att bli jordbrukare, maten räckte längre och kunde mätta fler. Man
kunde också börja planera och lägga undan för sämre tider. Ju bättre människan
blev på att bruka jorden desto mer effektivt blev jordbruket.
Mesopotamien
För att få grödorna att växa ännu bättre
behövde man vatten. Det blev då naturligt
att man bosatte sig nära sötvatten som
floder och sjöar. Området mellan floderna
Eufrat och Tigris, som ligger i dagens Iran
och Irak, kallas för Mesopotamien. I detta
område lärde man sig tidigt att samarbeta
för att kunna bevattna sina odlingar.
Jordbruket hade redan blivit så effektivt att
man kunde ägna sig åt andra saker än att
bara odla och jaga. Människor kunde nu
hjälpa varandra med det tunga arbetet att
bära vatten.
Förmågan att samarbeta i kombination
med att man nu kunde ägna sig åt andra
saker ledde till att man började gräva
vattenkanaler. Kanalerna gjorde att man kunde föra vatten från floden ut på
åkrarna utan att behöva bära på det själv. För att kunna genomföra det omfattande
arbetet som krävdes för att gräva dessa kanaler var man tvungna att samarbeta. I
början kanske man bara samarbetade inom familjen, men allt eftersom man
började göra större byggen började man även att samarbeta med andra byar. På
detta vis kunde man göra större och mer avancerade byggen.
Frågor:
1: Varför blev människan bofast?
2: Vad behövde man lära sig för att kunna gräva vattenkanaler?
Sidan 2 av 10
Ett civiliserat samhälle växer fram
Allt eftersom man gjorde mer avancerade byggnader, exempelvis större hus och
tempel, behövde man folk som var specialister på det man gjorde. Fler och fler
fick andra yrken än bara jakt och jordbruk. Murare, snickare och andra yrken
började dyka upp och i takt att städerna började växa fram började också andra
typer av yrken dyka upp, exempelvis krukmakare.
I städer som Uruk var det männen som kunde dra mest fördel av
specialiseringen. Smeden och skrivaren var troligen de första som kunde leva
hyggligt utan att arbeta med jorden. För kvinnorna var vården av barnen svår att
kombinera med en skrivare yrke, som krävde år av dagligt arbete för att lära in.
Men en del yrken stod tidigt öppna för kvinnor. I Mesopotamien kunde kvinnor bli
präster i templen, danserskor och musikanter.
Ju mer avancerat samhället blev desto noggrannare måste man planera och
organisera arbetet. Det gjorde kungarna och deras närmaste män – ämbetsmän
och präster. De styrande måste hålla ordning på hur mycket säd bönderna
lämnade. För det krävdes att man med hjälp av olika tecken kunde föra
anteckningar om böndernas produkter. Så utvecklades konsten att skriva och
räkna.
För cirka 5 500 år sedan uppfanns kilskriften i
Mesopotamien. Den kallas så därför att tecknen ser ut
som kilar. De trycktes in i mjuka lertavlor som sedan
fick torka i solen.
För att lära sig att skriva fanns det skrivarskolor.
Utbildningen tog många år och var mycket krävande.
Vi kan få en inblick i hur eleverna hade det genom de
privata anteckningarna de tryckt in i den mjuka leran
på sina skrivtavlor. En pojke skriver att han samma
dag fått stryk med spö nio gånger! Han hade pratat
utan lov och han hade skolkat och gått och drivit på
gatorna. Men eleverna fick lön för sin möda. Skrivaren var en viktig person med
hög status i samhället.
3: Varför utvecklades det olika specialister och vad gjorde dessa?
4: Hade alla människor samma möjligheter?
5: Hur kom det sig att man utvecklade konsten att skriva och räkna?
Sidan 3 av 10
Sociala strukturer i Mesopotamien
I Mesopotamien var kungen till en början också överstepräst. Prästerna var
kungens rådgivare och hade stor makt. Det var ju de som hade kunskap om
gudarna och kunde försöka se till att de inte straffade människorna med
fruktansvärda sjukdomar och hemska naturkatastrofer. Denna kunskap gav dem
också makt. I templet i Uruk fanns lager av säd. Prästerna kontrollerade att
bönderna lämnade säd som skatt till templet.
Varför prästerna hade sådan makt berodde på att människorna trodde att allt,
jorden, floden, himlen – hela världen, tillhörde gudarna. Människorna fanns till för
att tjäna gudarna och den ordning som de hade upprättat i världen. Religionen
spelade en viktig roll i människornas liv.
I samband med att det uppstod olika yrken skapades även uppfattningen att
vissa yrken hade högre status än andra. Förutom hantverkare som gjorde krukor
och smidde redskap behövdes det folk som försvarade staden som officerare och
soldater. Det behövdes också folk som sysslade med handel. En specialisering i
olika yrken hade växt fram.
I och med denna specialisering växte det fram olika samhällsklasser. I Uruk kan
man tänka sig att människorna var indelade i en symbolisk samhällspyramid.
Överst befann sig kungen och hans
närmaste medhjälpare, de utgjorde
samhällets överklass och hade nästan
all
makt.
Under
dem
fanns
en
medelklass som bestod av köpmän,
hantverkare och soldater. De hade råd
att äta god mat och kanske köpa vackra
spännen i brons.
Den stora massan arbetade med jord
och
djur.
Dessa
människor,
underklassen, fick betala en god del av
det de producerade i skatt. Längst ner i
pyramiden befann sig slavarna. De första
slavarna var troligen fiender som man
tagit till fånga. Längre tillbaka då
människorna levde som nomader hade
man knappt några slavar. I en stad
kunde ägarna hålla reda på slavarna och
sätta dem i arbete.
Sidan 4 av 10
6: Vem kontrollerade att bönderna lämnade säd till templet?
7: Vad fanns det för olika yrken i Mesopotamien, nämn minst fyra!
8: Förklara vad samhällsklasser är och varför dessa uppstod.
Uppfinningar och framsteg
Mesopotamierna var ett
uppfinningsrikt
folk
som
bidrog med ett stort antal
historiskt
viktiga
uppfinningar
och
upptäckter.
Det
är
till
exempel högst troligt att
hjulet och därmed även
kärran
uppfanns
i
Mesopotamien,
beläget
i
nuvarande Irak. Det äldsta
hjul som hittats är nämligen ett mesopotamiskt hjul som är över 5 500 år gammalt.
Mesopotamierna var också bland de första att tämja vindens kraft med hjälp av
segel och segelbåtar. Andra betydelsefulla mesopotamiska uppfinningar är plogen,
konstbevattning, glas, tvål, det första skriftspråket i form av kilskrift och
arkitektoniska nyheter som valvet. De gjorde även stora framsteg inom
matematiken och var bland annat först med att använda en nolla.
I staden Babylon använde man det högsta tempeltornet för att kunna studera
solen, månen och planeterna. Tornet kallas i Bibeln för Babels torn, men dessa
höga tempeltorn var fanns i olika storlekar i städerna och kallades för zigurater.
Det var prästerna som studerade de olika himlakropparna och ansåg att dessa var
gudar som styrde över människornas liv. Planeternas rörelse på himlen visade
gudarnas vilja, enligt babylonierna.
Prästerna
förde
noggranna anteckningar
om planeternas rörelser
och mätte stjärnornas
avstånd till varandra.
Därigenom
blev
de
skickliga matematiker
och
kunde
göra
komplicerade
matematiska
beräkningar. De räknade
tiden efter solen och
månen och upprättade
en kalender. Månens
omloppstid blev månad,
5 av 10
Babels torn har avbildats på många sätt, härSidan
symboliserar
molnen hur tornet sträckte sig ända upp i himlen.
och solens omloppstid blev år. Efter solen, månen och de fem kända planeterna fick
veckan sina sju dagar. Vårt sätt att mäta tid kommer alltså från babylonierna och
de la också grunden för astronomin.
8: Varför tror man att hjulet uppfanns i Mesopotamien?
9: Vad använde man det höga tornet i Babylon till?
Källövning!
Kung Kyros textcylinder
Strax efter att kung Kyros hade erövrat staden
Babylon i Mesopotamien år 538 f.Kr. beskrevs hans
handlingar i en berömd text som har bevarats på en
cylinder av bränd lera. En kopia av cylindern finns i FNhögkvarteret i New York. En del forskare menar att
det är ett exempel på ett fredsdokument som går att
jämföra med exempelvis FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna.
Men alla historiker håller inte med om det. På
cylindern kan man bland annat läsa följande:
”Jag är Kyros, universums kung, den store kungen, den mäktige kungen, kungen av världens fyra
väderstreck. Jag kom som fredens budbärare till Babylon. Med stora arméer marscherade fredligt in i
Babylon och hela det sumeriska och akkadiska folket hade inget att frukta. Jag skapade säkerhet för
staden Babylon och dess tempel. Jag skapade säkerhet för staden; jag befriade invånarna från deras
bojor.”
Uppgifter:
A: Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon?
B: När skrevs texten och ur vems perspektiv skildras händelserna?
C: Vad talar för att kung Kyros textcylinder är ett ”fredsdokument” som en del nutida forskare
vill se det som, och vad talar emot?
Sidan 6 av 10
1. Egypten
Nilens flodkultur
Nilen är jordens längsta flod och väldshistoriens mest berömda. Precis som i
Mesopotamien lärde sig folket längst med floden hur man kan utnyttja den på olika
sätt. Nilen svämmar över en gång varje år och lämnar efter sig ett näringsrikt slam.
För att kunna dra nytta av översvämningarna byggde
de kanaler och dammar. På så sätt hamnade allt större
landområden under vatten och fick bättre skördar.
Skördarna från de näringsrika åkermarkerna gav
ofta mycket mer än bönderna kunde äta upp själva.
Därför kunde en del av egyptierna ägna sig åt andra
saker än att odla jorden. Så uppstod nya yrken,
exempelvis präster, skrivare, hantverkare, köpmän,
militärer och arkitekter.
Överskottet från jordbruket räckte dessutom till en
omfattande handel med
andra
folk
runt
Medelhavet.
Men
odlingsarbetet krävde att
de egyptiska bönderna
samarbetade. Precis som i Mesopotamien behövde
man samarbeta för att kunna gräva dammar och
kanaler. Arbetet behövde ledas och organiseras, så
har många historiker försökt förklara varför Egypten
och Mesopotamien utvecklades till samhällen som
styrdes av präster och faraoner (kungar).
Riket bildas
För 5300 år sedan låg en rad stora byar och små
riken längs Nilen. Smårikena slogs samman med
varandra och två större kungariken bildades: Övre
Egypten och nedre Egypten i Nilens delta. För
omkring 5000 år sedan förenades de under en enda
kung, i Egypten kallades kungen farao.
Detta rike var mycket större än de stadsstater som
fanns i Mesopotamien vid samma tid. Tack vare Nilen
kunde man ena hela det egyptiska riket till skillnad
från i Mesopotamien där det var flera mindre
stadsstater som ofta var i krig med varandra.
Sidan 7 av 10
Ungefär samtidigt som riket enades skapade egypterna en bildskrift som vi idag
kallar för hieroglyfer, vilket betyder heliga tecken. Liksom i Mesopotamien använde
man skriften för att anteckna hur mycket säd och annat bönderna producerade.
Och med skriftens hjälp kunde farao sända meddelanden till alla ämbetsmän i det
långa riket.
10: Vilka skillnader finns det mellan Mesopotamiens floder och Nilen?
11: Vad kallades Egyptens konungar?
12: Vad kallas den egyptiska bildskriften?
Religion i Egypten
Religionen i Egypten var något alldeles speciellt. I
centrum stod Farao, han var kungen över hela riket
samtidigt som han var gud. Man brukar säga att var
guds son eller son till guden Ra. Genom detta var
Farao en länk mellan gud och människor. Just därför
skulle också Farao behandlas som en gud. Lyx,
överflöd, överdådiga miljöer och slott var väldigt
viktigt.
Man hade också en ganska komplicerad syn på liver
efter detta. Det avspeglar sig på alla de gravar man
har hittat i det gamla Egypten. Mumier är något man
förknippas med pyramider och det gamla Egypten.
Mumierna är ett sätt att bevara kroppen efter döden.
Egyptierna menade att annars kunde man inte leva
vidare i liver efter detta om inte kroppen var bevarad.
Viktiga dödsgudar är de kända Isis och Osiris,
ytterligare en känd gud är Anubis. Alla dessa gudar
finns ofta avbildade i gravar som man har hittat.
Religionen i det gamla Egypten baserar sig på floden. Gudarna i Egypten ville
väl, de var välvilliga med då gällde det at offra och att
Tutanchamons begravningsmask som
hittades
i
hans
gravkammare
i
förse Farao med lyx och det överflöd hans ställning
konungarnas dal 1922.
krävde. Floden var den som gav människorna livet och
maten och på samma sätt trodde man om gudarna. De gav livet och möjligheten
att leva ett liv efter döden.
Sidan 8 av 10
Populärt att vara tempelslav
De gamla egyptierna skrev kontrakt som gjorde dem till slavar på livstid – de till
och med betalade för det. Den slutsatsen drar Kim Ryholt, egyptolog vid
Köpenhamns universitet, efter att ha analyserat resterna av över hundra papyrusar
som alla innehåller slavkontrakt nedtecknade mellan åren 190 f Kr och 130 f Kr. På
ett papyrus kan man läsa:
"Jag är din tjänare från och med denna dag och skall betala 2,5 kopparstycken i
slavavgift varje månad till den stora guden Soknebtunis ära"
Livet som tempelslav måste ha varit populärt, och flera av egyptierna även såg
till att värva sina släktingar som slavar.
"Jag är din tjänare med mina barn och mina barns barn", lyder till exempel
texten på en annan papyrus.
Enligt Kim Ryholt tyder mycket på att fattiga egyptier såg till att
skrapa ihop pengar till slavavgiften. Då slapp de tvångsarbete, som
de annars kunde dömas till. Tvångsarbetet bestod ofta i att gräva
stora kanaler eller andra farliga projekt, medan tempelslavarna
vanligtvis arbetade inom jordbruket – ett något lindrigare slit.
Bruket stoppades år 130 f Kr, förmodligen för att det blivit
alltför populärt.
13: Förklara varför det var populärt att vara tempelslav.
14: Varför skulle Farao leva ett liv i lyx och överflöd?
Sidan 9 av 10
Pyramiderna – stora gravkammare
Den grekiske historieskrivaren Herodotos, som besökte Egypten på 400-talet
f.Kr., skriver att 100 000 människor arbetade i tio år för att bygga farao Cheops
pyramid färdig. Den blev den största av de stora pyramiderna och blev färdig för
cirka 4 500 år sedan. Pyramiden består av 2,3 miljoner stenblock som väger cirka
2 500 kg styck och är
byggd
med
en
imponerande precision.
Cheops ville att de
väldiga
stenväggarna
skulle skydda hans grav
för evig tid. För säkerhets
skull
bevakade
också
soldater pyramiden – dag
och natt. Men när det
blev krig och oro i
Egypten blev det ingen
ordning
på
vakthållningen. Tjuvligor
bröt sig in i pyramiderna
och tömde gravrummet
på dyrbarheter.
Sidan 10 av 10