Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Fågelviksgymnasiet
och
Fågelviks gymnasiesärskola
Bakgrund
Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen,
skollagen, arbetsmiljölagstiftningen och i läroplanerna.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567):
1 §. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
5 § I denna lag avses med
1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande,
4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,och
6. ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.
4 §. I denna lag avses med diskriminering
1. Direkt diskriminering
2. Indirekt diskriminering (t.ex. en regel som förefaller neutral men
likväl missgynnar någon)
3. Trakasserier
4. Sexuella trakasserier (ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet)
5. Instruktioner att diskriminera (t.ex. en order eller ett uppdrag som ges till
någon i beroendeställning och som medför att han/hon diskriminerar någon enl.
punkterna 1 - 4 ovan)
(DO, diskrimineringsombudsmannen, övervakar att lagen följs.)
Skollagen (2010:800) kap 6
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever och att
det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de
planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta
de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund
av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Ansvar:
Rektor har ansvar för att plan mot kränkande behandling upprättas och förankras
hos elever, personal och vårdnadshavare. Planen revideras av elever och personal
varje vårtermin.
Vad menas med kränkande behandling?
Kränkande behandling är ett sammanfattande uttryck för att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Ibland kallar vi sådana
kränkningar för diskriminering, trakasserier, mobbning etc. En viktig
utgångspunkt är den individuella upplevelsen, att den som uppger att han eller hon
har blivit kränkt alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara
•
fysiska (t.ex. slag, knuffar och tafsande)
•
verbala (t.ex. hot eller tillmälen som hora, bög etc.)
•
psykosociala ( t.ex. utfrysning, ryktesspridning)
•
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, mejl, sms, mms)
Även institutioner, som t.ex. skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas
som kränkande.
Målsättningen för arbetet på Fågelviksgymnasiet
Alla som studerar och arbetar på skolan samt de som besöker skolan ska mötas
med respekt, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder.
Vi ska tillsammans ta ansvar för detta och arbeta förebyggande, åtgärdande och
uppföljande, så att alla kan känna sig trygga på sin arbetsplats.
Varje incident av diskriminering/kränkande behandling som upptäcks ska
resultera i en reaktion från de vuxna på skolan och i de verksamheter som bedrivs
i skolans regi, t.ex. praktikplatser.
Även föräldrar kan och bör bidra genom att höra av sig till skolan, om de får
kännedom om kränkningar.
Så här vill vi arbeta
Förebyggande arbete
Åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever.
En nivå som omfattar hela skolan
Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och
miljöer är det viktigaste. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och
i det dagliga arbetet på skolan.
Alla elever görs medvetna om vikten att bry sig om varandra och ta hjälp av
vuxna när de upplever att kränkande behandling förekommer på skolan.
Klassföreståndarna för samtliga elever går igenom och diskuterar planen mot
diskriminering och kränkande behandling vid varje läsårsstart. Planen finns på
skolans hemsida. HT 13
Återkommande diskussioner och arbete kring trivsel, etik och moral och
kränkningar sker under året bland annat på klassrådstid, vid utvecklingssamtal och
vid behov. Klassf/lärare 13/14.
Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för personal och elever. Skolans
trivselregler delas ut och diskuteras vid höstterminens start. Även dessa finns på
skolans hemsida. Görs av klassföreståndare HT-13
Vid överlämningskonferenser mellan grund- och gymnasieskola uppmärksammas
om elever varit utsatta för eller deltagit i kränkningar. Görs av rektor och av elev
hälsoteamet.HT-13
Eleverna har en introduktionsdag tillsammans med sina klassföreståndare med
syfte att svetsa samman klasserna och få eleverna att känna sig trygga.
Teambuildings-övningar ingår. Ht-13 av Movegrupp.
Inom estiska programmet i gymnasiesärskolan utformar man en egen
introduktionsdag.
En föreläsning för åk 1 om gruppdynamik/självkänsla. HT13
Material för uppföljning läggs ut till alla lärare. Görs av skolkurator-HT13.
Uppföljning av föreläsningen på lektionstid. Görs av klassföreståndare. HT-13
Eleverna erbjuds ett hälsosamtal hos skolsköterskan. En del av detta är fokuserat
kring trivsel och trygghet. Utförs av skolsköterskan Läsåret 13/14
En enkät som rör elevernas trivsel och trygghet genomförs på vårterminen i åk 2.
Uförs av skolledning vt 14
Enkät till eleverna i årskurs 2 genomförs i mars Vt14. Utförs av
skolledningen.
•
Enkäten sammanställs av skolledningen.
•
Resultatet av enkäten presenteras för, diskuteras och bearbetas med alla
elever och personal. Vid klassråd Vt 14 och sista skolkonf Vt 14.
Åtgärder som bygger på bearbetningen av den aktuella enkäten och som
avses påbörjas eller genomföras under kommande läsåret skrivs in i
planen. I samband med skolstart Ht 14.
•
Inför höstterminens start läggs planen ut på skolans hemsida.Ht 14
Åtgärder vid misstanke om diskriminering/kränkande behandling
Elev som upplever diskriminering/kränkning vänder sig snarast till sin klassföreståndare,
rektor eller till någon annan personal som eleven känner förtroende för.
Vuxna elever och personal på skolan kontaktar sin rektor/arbetsledare.
Insatserna består i att upptäcka, utreda/analysera och åtgärda.
-
Så snart någon uppfattar signaler som tyder på kränkning informeras
klassföreståndaren och programansvarig rektor.
Klassföreståndaren/rektor samlar in information.
Klassföreståndaren/rektor talar var för sig med den utsatte/utsatta och
misstänkt(a) förövare.
Vid behov kontaktas elevhälsan för stödsamtal.
Alla samtal och åtgärder dokumenteras noggrant.
Vårdnadshavare kontaktas av klassföreståndare/rektor. (För myndig
elever efter medgivande.)
En bedömning görs om åtgärdsprogram ska upprättas för en eller flera av
dem som är inblandade i den aktuella situationen.
-
Arbetslaget och övrig berörd personal uppmanas att vara extra
observanta.
-
Uppföljande samtal med de inblandade sker kontinuerligt så länge behov
kvarstår av klassföreståndare/ansvarig rektor – samma person som haft
samtalen ovan.
-
Om problemet kvarstår, kallar rektor till elevvårdskonferens.
Åtgärdsprogram upprättas.
-
Ev. görs anmälan till elevhälsan, socialtjänsten, polisen och/eller
arbetsmiljöverket.
-
Efter avslutat ärende arkiveras all dokumentation i mappen för
”individuell handlingsplan, som förvaras hos ansvarig rektor.
2013………………………………………..
