Turkmenistan
Ett rikt land med en fattig befolkning
Viktoria Halvars – 920115-5125
Erik Andréasson – 900228-2896
Joakim Jönsson – 891217-5034
Nicklas Rehnby – 910321-0234
Kristin Swärd – 901018-1841
1. Innehållsförteckning………………………………………………………………………………………………………………...2
2. Inledning………..……….………………………………………………………………………………………………………………..3
2.1. Om Turkmenistan…. ..................................................................................................................... 3
2.2. Syfte ............................................................................................................................................. 3
2.3. Begrepp och teorier ...................................................................................................................... 3
2.4. Metod..………………..…………………………………………………………………………………………………………………..5
3. Ekonomin i Turkmenistan ........................................................................................... 5
3.1. Inflationens utveckling ................................................................................................................. 5
3.2. BNP och tillväxt……..…………….………………………..……………………………………………………………………….6
4. Turkmenistans styre .................................................................................................... 6
4.1. Politisk historia ............................................................................................................................. 6
4.2. Aktuell politik............................................................................................................................... 7
4.3 Korruption ..................................................................................................................................... 8
5. Arbetsmarknad och handel med omvärlden……………...………….……………………………………9
5.1 Arbetskraft…………………………………..………….………………………………………………………………………………9
5.2 Naturtillgångar…………………………………….………………………………………………………………………………….10
5.3 Export och import…………………………………….…………………………………………………………………………….10
5.4 Handelsbalansen…………………………………………..…………………………………………………………………………11
6. Turkmenistans levnadsstandard och religion ............................................................ 11
6.1. Fattigdom i Turkmenistan ………….………………………………………………..………………………………………..11
6.2 Icke-monetär fattigdom……………………………………………………………………..……………………………………12
6.3 Religion och kvinnans ställning i samhället……………….…………………………..……………………………….13
7. Analys ........................................................................................................................ 14
7.1 Handelsbalans, arbetskraft och institution ................................................................................... 14
7.2 Inflation ....................................................................................................................................... 15
7.3 BNP o tillväxt .............................................................................................................................. 16
7.4 Turenistans styre och korruption…………………………………..…………………………………………………………16
7.5 Uildning………….……………..………………………………………………..…………………………………………………….17
7.6 Kvinnornas roll i Turkmenistan................................................................................................... 18
8. Slutsats .................................................................................................................................. 19
9. Referenslista .............................................................................................................. 20
2
2. Inledning
Fakta om Turkmenistan
ANTAL INVÅNARE: 5 105 301 (2011)
2.1. Om Turkmenistan
YTA: 488 19 km² (2010)
Turkmenistan är till ytan större än Sverige och består
STATSSKICK: Republik, enhetsstat
till 90 % av den väldiga Karakumöknen. I väster
Berdimuchammedov
VALDELTAGANDE: 96,3 % i presidentvalet 2012
ANGRÄNSANDE LÄNDER: Kazakstan, Uzbekistan,
Afghanistan, Iran
FOLKGRUPPER: turkmener 95 %, uzbeker 2 %,
ryssar 2 %, övriga (bl a kazaker, tatarer,
ukrainare) 1 %
SPRÅK: Turkmeniska är officiellt språk
BEFOLKNINGSTILLVÄXT: 1,2 (2010)
ANTAL FÖDDA BARN PER KVINNA: 2 st (2010)
BNP PER PERSON: $ 4 993 (2011)
TOTAL BNP: $ 21 074 (2010)
BNP TILLVÄXT: 9,4% (2010)
JORDBRUKETS ANDEL AV BNP: 12.0 % (2011)
INFLATION: 3,9 % (2010)
HANDELSBALANS: $ -231 000 000 (1997)
VIKTIGASTE EXPORTVAROR: Naturgas, olja,
bomull & tyger.
STÖRSTA HANDELSPARTNERS: Kina, Ryssland,
Ukraina, Turkiet, EU-länder.
finns en lång kustlinje mot Kaspiska havet, i nordväst
gränsar landet till Kazakstan, i norr till Uzbekistan, i
söder till Iran och i sydöst till Afghanistan. I den
östligaste delen av landet flyter floden Amu-Darja
fram tills den fortsätter in på uzbekiskt område för att
sedan rinna ut i Aralsjön. Turkmenistan använder
floden till att bevattna sina bomullsfält och till följd
av detta är att Aralsjön numera delvis är uttorkad.
Vi har valt att fokusera vårt arbete på Turkmenistans
styre, korruption, ekonomi, religion och
handelbalans. Vi kommer också analysera
Turkmenistan utifrån vad vi lärt oss samt presentera
HUVUDSTAD: Ashgabat (947 000 inv. 2010)
STATS-/REGERINGSCHEF: President Kurbanguli
detta i en analys.
2.2. Syfte
Vi kommer att tillämpa de nationalekonomiska
teorier vi lärt oss i kursen Nationalekonomi. Vi skall
Källa: Landguiden.se
också undersöka vilka faktorer som bidragit till
Turkmenistans dåtida och nutida situation och utveckling. Samt få en ökad förståelse för
nationalekonomisk teori eftersom det leder till bättre förståelse för samhällets och
nationalekonomins utveckling i ett land.
2.3. Begrepp och teorier
Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under
en tidsperiod, vanligtvis ett år. Det kan uttryckas som värdet av konsumtion av varor och
tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Sedan summeras landets värde av alla
färdiga varor och tjänster som producerats under ett år och då får man fram landets
bruttonationalprodukt. BNP kan också relateras till vad som är ”normalt” eller inte.
3
Avviker BNP från dess trendkurva så uppstår antingen en hög- eller lågkonjunktur
(O’Sullivan et al. 2012).
BNP
Handelsbalansen är en del av den
Högkonjunktur
bredare bytesbalansen.
Bytesbalansen är skillnaden mellan
import och export och innehåller
även nettokapitaltransfereringar. Om
handelsbalansen är positiv så får man
Lågkonjunktur
HögkonjunkturTID
onjunktur
ett handelsöverskott vilket resulterar i att landet sparar pengar. Är däremot handelsbalansen
negativ så uppstår ett handelsunderskott vilket innebär att landet kommer att låna pengar från
utlandet (Per-Ola föreläsning 4 april 2013).
Monetär fattigdom innebär att man har en inkomst som är mindre är 2 dollar/dag.
Icke-monetär fattigdom uppstår när landet har en bristande politik och mänskliga rättigheter
samt en låg utbildningsnivå.
Inflation betyder att så gott som alla priser ökar och att konsumenter kan köpa färre varor för
samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det kan beskrivas som att om man
alltid handlar samma korg med varor i affären och att det totala priset för den stiger, så
handlar det om inflation. Det vanligaste måttet på inflation är förändringen i
konsumentprisindex, KPI (Riksbanken 2013).
Korruption är missbruk av ämbete eller annan förtroende ställning till egen vinning.
Korruption sker främst genom tagande av mutor eller givande av mutor. Genom lagstiftning
kan man förebygga korruption eftersom det är ineffektivt och kan orsaka rättsosäkerhet i
system i samhället.
Naturresursförbannelsen kan förklaras som att bra tillgång på naturresurser bör öka ett lands
möjligheter till ekonomisk tillväxt men kan även leda till en utträngningseffekt. Detta innebär
att om för stort fokus läggs vid produktion av en vara så finns risk att det tränger undan annan
produktion som bättre skulle ha gynnat den ekonomiska tillväxten i landet (Bigsten 2010).
4
Institutioner och ekonomisk utveckling
Rodrik (2000) listar grundförutsättningarna för en ekonomisk utveckling
Säker äganderätt
Kontrollerande och reglerande institutioner för exempelvis varor och tjänster
Välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner
Institutioner för någon form av socialförsäkring
Institutioner för konflikthantering (Rodrik 2000 refererad i Bigsten 2010).
2.4. Metod
Vi har först och främst valt att söka efter information om Turkmenistan på Internet eftersom
det är lättillgängligt och relativ uppdaterat, men vi har också använt oss av kurslitteraturen vi
haft i Nationalekonomin. Dock har vi haft en del problem med att hitta bra och uppdaterad
fakta då det inte står mycket om Turkmenistan på Internet. Anledningen till detta är för att
Turkmenistan inte är ett så stort land med en betydande roll i världshandeln. Det är också
många siffror och dokument som hemlighetsstämplat av Regeringen, vilket försvårade vårt
arbete med att hitta fakta.
3. Ekonomin i Turkmenistan
3.1. Inflationens utveckling
Turkmenistan hade i början av 90-talet enorma problem med sin inflation och 1991 när landet
blev självständigt, till 1993 användes fortfarande rubel som valuta. Detta medförde att
inflationen steg upp till tusen procent och 1993 när Turkmenistan införde den nationella
valutan manat var inflationen lika hög som innan på grund av den passiva penningpolitik som
regeringen bedrev.
År 1997 infördes en betydligt skarpare och mer direkt penningpolitik och detta ledde till att
landet fick kontroll över sin inflation. Från år 1998 hade inflationen stabiliserats en aning,
genom att ligga på nivåer på 15 till -3 %.
På bilden visas inflationen i Turkmenistan från år
1991 fram till år 2010. Turkmenistan utlandsskuld år 2012 uppgick 429 000 000 USD, då den
utgjorde 25 % av den dåvarande BNP (Wikimedia Foundation, Inc. 2013).
5
Källa: Landguiden.se
3.2. BNP och tillväxt
En annan sak som utgör en stor del av Turkmenistans BNP är gas- och oljeindustrin som står
för mer än 50 %. Tack vare att landet har lyckats utöka sin gasexport till fler länder än till
Ryssland har ekonomin som beskrivits innan fått uppsving på 2000-talet. BNP -tillväxten har
uppvisat en ganska varierad tillväxt sen år 2000 men har sedan stabiliserats på ca 10 % sedan
2006. I bilden nedan ser man Turkmenistans tillväxt från 1991 fram till år 2010 (Wikimedia
Foundation, Inc 2013).
Källa: Landguiden.se
4. Turkmenistans styre
4.1. Politisk historia
Turkmenistan blev självständigt från Sovjetunionen år 1991. Detta efter att det arrangerats en
folkomröstning om områdets självständighet där 94 % röstat för en egen stat. Saparmurat
6
Nijazov blev Turkmenistans president då han under sovjettiden hade varit högsta ledaren för
området. Nijazov styrde landet med en udda personkultur kring sig själv. Han döpte bland
annat om alla veckodagar och månader efter sig själv och sina anhöriga (Bengtsson 2013b).
Nästan hälften av befolkningen hade levt i fattigdom under slutet av 80-talet så till valet året
efter lovade regimen att de skulle förse befolkningen med gratis el, vatten, gas och bröd. De
flesta av löftena hölls och Nijazov omvaldes till president med 99,5 procent av rösterna. 1993
beslutades det att Nijazov skulle sitta kvar på presidentposten tills år 2002. År 1999 gjorde
man en författningsändring som utsåg Nijazov till president på livstid. Samtidigt så fängslades
ledaren för det otillåtna oppositionspartiet Enhet.
Trots Nijazovs maktfullkomlighet så hade han stöd bland delar av folket. Han gav sig själv
titeln turkmenbashi, som betyder alla turkmeners ledare, och framstod som en beskyddare för
turkmenerna. Samtidigt drev han en politik som försämrade välfärden för befolkningen. Han
stängde bland annat ner sjukhus och drog in pensionerna. Nijazov dog plötsligt år 2006 i en
hjärtinfarkt och det var en stor ovisshet om vem som skulle efterträda honom. För första
gången blev det ett val med flera kandidater, men alla var visserligen från Turkmenistans
demokratiska parti. Oppositionskandidaterna diskades då de inte befunnit sig i landet under de
senaste åren. Kurbanguli Berdimuchammedov var premiärminister under Nijazov och blev år
2007 vald till ny president (Bengtsson 2013b).
4.2. Aktuell politik
Det styrande och det enda partiet i Turkmenistan heter Turkmenistans demokratiska parti.
Den sittande presidenten heter Kurbanguli Berdimuchammedov och han har varit president
sedan 2007. Direkt efter att Berdimuchammedov tog över som president började han att
arbeta för att få bort personkulten kring Nijazov. Namnen på månader och veckodagar byttes
tillbaka, pensionen fanns åter igen och sjukhusen på landsbygden öppnades. Han uppmanade
även parlamentetet att tillåta ett flerpartisystem, men vid valet 2008 tilläts endast
representanter från Turkmenistans demokratiska parti att ställa upp. Valdeltagandet var enligt
OSS-övervakare 90 %, medans oppositionen hävdade att endast 30 procent röstade
(Bengtsson 2013a).
År 2009 gjorde sig Berdimuchammedov av med den siste makthavande personen från
Nijazovs tid, vilket sågs som att han tagit de sista stegen från den forna presidenten. Det
verkade på ytan som att landet skulle gå ifrån korruption och förtryck. Detta visade sig bara
vara en bild presidenten gav och landet var snart tillbaka i samma spår som innan, med ökat
7
förtryck mot oppositionen. Utresa ur landet för medborgare stoppades och pressfriheten
minskade ytterligare. I oktober 2011 blev Berdimuchammedov utsedd till Turkmenistans
hjälte av äldrerådet. Denna titel hade Nijazov fått tre gånger under sin tid och
Berdimuchammedov började bli kritiserad för att skapa en personkult kring sig själv, precis
som hans föregångare hade gjort (Bengtsson 2013a).
Inför valet 2012 lade valkommissionen fram ett förslag om att Berdimuchammedov skulle
kunna bli president på livstid. Samtidigt uppmuntrade Berdimuchammedov att andra partier
skulle få ställa upp i valet och uppmanade oppositionsledarna att återvända till Turkmenistan
för valet. Oppositionen avslog erbjudandet då flera av dem blivit dömda till fängelsestraff
som skulle träda i kraft då de återvände till Turkmenistan. Väl vid valet så ställde sju andra
kandidater upp, men Berdimuchammedov lyckades få 97 % av rösterna enligt
valkommissionen (Bengtsson 2013a).
4.3. Korruption
Varje år gör organisationen Transparency International en undersökning om alla länder
angående korruption. De rangordnar alla länder inom en 1-10 skala, desto lägre siffra man får
desto mer korrupt är landet. Turkmenistan fick år 2012 ett betyg på 1.7, detta gör landet till
världens sjätte mest korrupta stat (Transparency International 2013). Turkmenistan är ett land
där mutor är en del i vardagen, mutor löser det mesta. Under Nijazovs tid upptäcktes 3
miljarder US dollar som fanns under hans kontroll i tyska banker (Global Witness 2013). Men
även under Berdimuchmmedovs tid har korruptionen fortsatt. Turkmenistan har dock instiftat
lagar som skall bekämpa korruptionen, men alla dessa lagar har inte verkställts så
korruptionen är fortfarande utbredd. Berdimuchammedov har uttalat sig och sagt att
korruption inte skall tolereras och Turkmenistan är dessutom medlem i FNs konvention mot
korruption sedan 2005. Trots detta har internationella företag upptäckt stor korruption på
regeringsnivå, ofta i form av mutförfrågningar. Detta försvårar för investeringar och handel i
alla sektorer och regioner i landet. Korruptionen är mest utbredd när det rör offentliga
upphandlingar. Regeringen använder inte tydliga policies som främjar konkurrens och
utländska investeringar. Lagar refererar ofta till stadgar som är hemlighetsstämplade och flera
utav dessa stadgar har presidenten själv stiftat. Dessa förordningar sorteras inte efter ämne,
vilket gör det svårt att hitta relevanta hänvisningar. När dessa stadgar används är det därför till
fördel att ha en personlig relation med regeringstjänstemän som kan underlätta fallet (Global
Security 2013).
8
Korruptionen i Turkmenistan är systemöverskridande, alla sektorer i landet är korrumperade.
I Turkmenistan skall all utbildning vara gratis, men trots detta kostar det mellan 500-1000 US
dollar att få ditt barn inskrivet på en kommunal skola. Om du vill att ditt barn skall gå på en
högt ansedd skola som undervisar engelska kostar detta mellan 6000-15000 US dollar.
Angående privata företag så måste de betala stora summor i mutor. Exempelvis så kostar det
mellan 6000-10000 US dollar att registrera ett företag i landet. Företag måste även betala
mellan 1000-5000 US dollar i mutor för att få tag på de certifikat som tillåter dem att använda
vissa maskiner (Global Security 2013).
Ledarna av Turkmenistans polismyndighet samt andra myndigheter gör väldigt lite för att ta i
tu med den utbredda korruptionen. President Berdimuhamedov har aldrig talat officiellt om
anti-korruptionsåtgärder. För att få bukt på korruptionen krävs politisk vilja, oberoende
inspektörer samt att allmänheten slutar att bidra till korruptionen. I dagsläget har dock inte
den turkmenska regeringen erkänt att korruption är ett problem (Global Security 2013).
5. Arbetsmarknad och handel med omvärlden
5.1. Arbetskraft
Enligt Turkmenistan är korruption inget problem och det är inte heller arbetslösheten då den
turkmenska regeringen anser att arbetslöshet inte existerar i landet. Detta rapporteras dock
vara en ytterst skev bild av verkligheten (Bengtsson 2011) och om man skall se på oberoende
internationella källor så beräknas arbetslösheten vara så hög som 60% (CIA 2004). Den höga
arbetslösheten beror dels på landets oförmåga att utbilda sin befolkning samt en snabb
expansion av befolkning i arbetsför ålder (NE 2013).
Även om arbetslösheten är hög bland invånarna i Turkmenistan arbetar många utlänningar i
landet. Detta beror på bristen av yrkesutbildad inhemsk arbetskraft. Självförsörjande
jordbrukare är en viktig del av livet på landsbygden. Det beräknas att över hälften av alla
invånare lever på jordbruk, det vill säga för att få mat för dagen. Resten livnär sig på
serviceyrken och industriarbeten (Bengtsson 2011a).
9
5.2. Naturtillgångar
Turkmenistan har stora naturtillgångar i naturgas och olja, dessa står ensamma för ungefär 85
procent av den totala exporten. Landet har den tredje eller fjärde största beräknade reserven av
naturgas och producerar ungefär 70 miljarder kubikmeter naturgas per år (BBC 2012). De
hämmas dock av omoderna transportmöjligheter, vilket hållit tillbaka en ökning av exporten.
Turkmenistan angränsar till Kaspiska havet, vilket även Iran, Azerbajdzjan, Ryssland och
Kazakstan gör. Oljetillgångarna i Kaspiska havet är stora. Men på grund av ägandetvist
mellan de omnämnda länderna och dåligt med lämpliga ledningar att exportera oljan har
exploateringen gått långsamt. Turkmenistan skrev 2010 avtal med tre amerikanska bolag om
rätten att utvinna olja i den turkmenska delen av Kaspiska havet. De har dock en brist på
raffinaderier i landet för förädling av olja innan export (Bengtsson 2011c).
5.3. Export och import
Som en före detta Sovjetstat har Turkmenistan uppehållit en stor handel med Ryssland, och
merparten av naturgasexporten är till ryssarna. På senare år har dock turkmenerna försökt att
utvidga sina möjligheter och börjat förhandla med fler länder om sin naturgasexport. De
värnar om sin självständighet och vill inte bli helt beroende av Ryssland. Därför har nya
moderna rörledningar byggts till Kina, via Uzbekistan och Kazakstan samt den senaste till
Iran (Bengtsson 2011b). Kina väntas bli den största köparen av naturgas de närmaste åren,
något som den nybyggda rörledningen möjliggjort. De närmaste decennierna planeras
ytterligare utbyggnationer av gasledningar, däribland till Indien och Sydkorea. Vilket främjar
en fortsatt stor export av naturgas. År 2012 uppmätte man den största exporten i
Turkmenistans historia, med lite drygt 14,3 miljarder dollar. Vilket kan jämföras med den
största importen de gjorde samma år, på lite drygt 13,3 miljarder dollar (Tradingeconomics
2012). Importen består till stor del av järn och stålrör, tunga anläggningsmaskiner och
transportfordon, främst från Ryssland, Turkiet och Kina (Bengtsson 2011c). Varför importen
består av detta är för att Turkmenistans verkstadsindustri är betydligt underutvecklad och
liten.
10
5.4. Handelsbalansen
När Turkmenistan blev självständigt 1991 hade de under sina 10 första år i självständighet ett
återkommande handelsbalansunderskott. Detta beror dels på deras outvecklade rörledningar
som byggdes under sovjettiden samt de stora variationerna i råvarupriser. En annan
bidragande orsak är att Ryssland hade mer eller mindre monopol på naturgasfyndigheterna.
Två tredjedelar av exporten går till ryska Gazprom, som innan år 2006 importerade
naturgasen väldigt billigt och senare sålde den väsentligt dyrare. Efter september år 2006 kom
de två länderna dock överens om att Gazprom skulle betala 54 procent mer för naturgasen
(BBC 2012). Sedan millennieskiftet har Turkmenistans handelsbalans stigit gradvis på grund
av utvecklad teknik och bättre avtal. Det nytecknade avtalet med Gazprom år 2006 bidrog till
att man nådde en all time high på lite drygt 6.7 miljarder dollar år 2007. Två år senare gjorde
Turkmenistan en rekordlåg notering när de fick ett handelsbalansunderskott på – 1.8 miljarder
dollar. Säkerligen till följd av finanskrisen som orsakade en lägre efterfrågan på
Turkmenistans handelsbalans (Tradingeconomics 2012b)
6. Turkmenistans levnadsstandard och religion
6.1. Fattigdom i Turkmenistan
Som vi tidigare nämnt har BNP ökat de senaste åren, men det betyder inte att välfärden för
invånare har gjort det. Levnadsstandarden i Turkmenistan har nämligen formats av tre
huvudfaktorer (Xian Yea, Michael Mills (2001); arvet av det sovjetiska systemet, den
allvarliga ekonomiska nedgången under 1990-talet och den strategi och politiken som antagits
av den Turkmeniska regeringen.
11
Det första som formade ekonomin var det sovjetiska systemet; Turkmenistans gynnades av
många landvinningar och det sovjetiska systemet och dess BNP/capita år 1991 beräknas varit
ungefär $ 3450 i köpkraftspararitet termer. Innan 1991 var levnadsstandarden inte heller
speciellt hög och ungefär 12 procent av befolkningen ansågs leva i monetär fattigdom
eftersom de hade en inkomstnivå under existensminimum.
År 1991 när Turkmenistan blev självständigt följde en ekonomisk nedgång. Den upplevdes
rasa under hela 1990-talet och 1998 ansågs BNP sjunkit från $ 3450 till $ 660. Dock så är det
svårt att mäta fattigdom men i det här fallet så har Världsbanken gått efter att använda
kriteriet $ 2.15 PPP per dag och med hänsyn till alla former av inkomsten uppskattade
Världsbanken då att endast 7 % levde i fattigdom. Det tog Turkmenistan till en sjunde plats
jämfört med länderna från det forna Sovjet. Men enligt Världsbanken senaste rapport så har
ekonomin börjat återhämta sig. På grund av återupptagande av försäljning av gas till Ryssland
och mer export av bomull och olja så har levnadsstandarden förbättras något.
Nuvarande metoder och regeringspolitik försöker ständigt förbättra levnadsstandarden för
invånarna i Turkmenistan. För att försöka säkerhetsställa en god levnadsstandard så skall
nivåerna av subventioneringen av basvaror vara av högsta nivå. Vatten, gas, bränsle, mjöl
samt sociala tjänster skall vara så nära gratis som möjligt för invånarna i Turkmenistan. Allt
för att förbättra levnadsstandarden för invånarna i landet.
6.2. Icke-monetär fattigdom
Regeringen försöker som sagt förbättra den monetära fattigdomen men trots detta lever
betydligt fler i icke-monetär fattigdom.
När Turkmenistan var under Sovjetunionens styre infördes skolplikt vilket ledde till att ett
sekulariserat skolväsen byggddes upp i landet (Bengtsson 2011g). Idag är dock
utbildningsväsendet i det självständiga Turkmenistan bristfälligt och det råder ett stort
underskott på kvalificerade lärare och resurser. Undervisning på ryska och uzbekiska har
upphört och all undervisning är numera på turkmenska. En följd av detta är att
minoritetsspråkiga klasser har fått stänga ner. Det har skett många nedskärningar inom
utbildningssektorn och standarden i grundskolan har försämrats samtidigt som skolgången har
blivit kortare. Utbildningssystemet är starkt centralstyrt och hårt kontrollerat av regering och
lärarkår.
12
Universitetsutbildningen sker numera också bara på turkmeniska som i sin tur har till en
sjunkande kvalitet och mindre antal intagna på universitetet. Från år 2002 blev utbildningen
vid statliga universitet avgiftsbelagd, vilket har resulterat i att många studenter har blivit
uteslutna från utbildningen.
Tillsammans med ett hårt kontrollerat informationsflöde, stängda bibliotek och en begränsad
tillgång på tidningar och litteratur har utbildningsnivå i Turkmenistan lett till en allmän
tillbakagång. Men efter Nijazovs död 2006 kom detta att ändras en aning och 2008
meddelande myndigheterna att större resurser skulle satsas på utbildningssektorn för att
försöka tappa igen bristen på högutbildade människor.
Bristande sjukvård är ännu ett exempel på icke-monetär fattigdom och 1920 infördes en
avgiftsfri hälso- och sjukvård i Turkmenistan. Den kom dock att avskaffas 1991 när
Turkmenistan blev självständigt. Följderna av detta blev att standarden på sjukvården sjönk
och att hälsan hos invånarna försämrades. Bristen på utbildad vårdpersonal, medicinsk
utrustning och läkemedel växte samtidigt som hälsan hos de turkmenska invånarna blev
sämre.
6.3. Religion och kvinnans ställning i samhället
Islam har sedan länge varit den främsta religionen i Turkmenistan (Bengtsson, 2011h). En
förändring kom under Sovjettiden då det bedrevs en stark ateistisk propaganda för att utrota
Islam, regeringen rev moskéer och förbjöd Koranen. Men Islam levde kvar, bedrevs i
hemlighet genom underjordiska Islamistiska rörelser och när Sovjet upplöstes så fick Islam ett
rejält uppsving.
Turkmenistan anser sig vara ett land med religionsfrihet och den turkmenska regimen har inte
tillåtit något inflytande över politiken från Islam. Påståendet om religionsfrihet är dock lätt att
ifrågasätta då alla religiösa församlingar måste registreras hos myndigheterna. Detta är en ny
lag då man innan 2004 var ännu strängare och tillät inte något annat än sunnimuslimska och
ryskortodoxa församlingar. Majoriteten i Turkmenistan idag är sunnimuslimer men det finns
även en shiamuslimsk minoritet. Ca 9 procent av befolkningen tillhör även den rysk ortodoxa
religionen men större delen utvandrade efter Sovjets upplösning.
13
Religionens påverkan på den kvinnans ställning har en stor betydelse då kvinnor har en
underordnad status inom Islam. Det förekommer mycket våld i hemmen mot kvinnor som inte
får någon uppmärksamhet från myndigheterna eller i den allmänna debatten i samhället.
Myndigheterna arbetar hårt för att gömma de mörkare sidorna av samhället och kvinnornas
roll är en stor del av detta. Islam anser att männen är de som ska jobba och kvinnan ska stanna
hemma. Det finns kvinnor som är så kallade ”liberala muslimer” eller ”muslimska feminister”
och de anser att kvinnan ska få arbeta och ha en mer jämställd roll med männen i samhället
och arbetslivet. På högre befattningar inom statlig förvaltning är kvinnor tydligt
underrepresenterade och merparten av de kvinnor som arbetar gör det inom lågavlönade
arbeten inom utbildning och sjukvård. Inom dessa arbeten är påverkan på ekonomin eller
politiken väldigt liten.
7. Analys
7.1. Handelsbalans, arbetskraft och institutioner
Något som haft en betydligt bättre inverkan på ekonomi är att Turkmenistan har fått bukt med
sina handelsbalansunderskott och visar numera goda siffror. Med sina stora källor till naturgas
väntas exporten förbli fortsatt stor. De har byggt moderna rörledningar som kan förse ett
flertal länder med energi.
Den nationalekonomiska teorin säger att ett lands import skall finansieras med landets export.
Något som Turkmenistan lyckats göra under det senaste årtiondet. Turkmenistan som land
visar upp siffror som skulle göra vilken västerländsk stat som helst nöjda. Men frågan man
kan ställa sig är om det endast är societeten som åtnjuter fördelarna med en stor reserv av
kapital. De stora handelsbalansöverskotten verkar inte hjälpa den stora andelen fattiga i
landet. Regeringen satsar på stora och ståtliga byggnader för att ge ett intryck av att landet är
något utöver det vanliga. Men klyftorna bara växer och lönerna för de miljontals jordbrukare
som landet befolkas av är fortsatt låga.
Energiutvinning som exporten till störst del består av kräver inte mycket arbetskraft. Så även
om Turkmenistans regering tecknar avtal med Ryssland, Kina och Iran för åtskilliga miljoner
tjänar inte lokalbefolkningen mycket på det.
Som teorin om naturresursförbannelsen säger så tränger deras stora reserv av dyra
naturresurser undan möjligheten och viljan från regeringen att satsa på annat. Det visas tydligt
14
hur naturresursrikedomen har ett starkt samband med deras höga siffra av arbetslöshet. Det
finns gott om exempel på länder som kan ta tillvara på sina dyra naturresurser och samtidigt
utveckla sin ekonomi. Två av dessa länder är Norge med sin olja och Kanada med sitt uran
och sina mineraler. Något som dessa länder har gemensamt är en grundläggande demokrati
och fungerande institutioner. De nämnda länderna bevisar att det går att leda ett land med
stora naturresurser. Såvida demokratin är tillräckligt stark lyckas man även få bukt med sina
problem gällande stor andel fattiga. Demokratin i Turkmenistan är däremot inte som en
demokrati bör se ut. De ledande personerna utlovar förändringar, som flerpartisystem och
marknadsekonomi. Men det förefaller sig mer som tomma löften eftersom väldigt lite
förändras. Som vi beskrev i teorin finns det ett antal institutionella förutsättningar för
ekonomisk utveckling. Exempelvis kontrollerande institutioner för varor, tjänster och arbete
är i princip obefintliga. I Turkmenistan är det istället i huvudsak regeringen som styr över
dessa områden. Deras förstatligande omöjliggör oberoende institutioner att utvecklas. I
Sverige ser man diverse bidrag som en självklarhet vid arbetslöshet, d.v.s. en
socialförsäkringsinstitution. I Turkmenistan är verkligheten en helt annan. Vid arbetslöshet
får man finna en egen väg att försörja sig på.
7.2. Inflationen
Turkmenistan inflation har varierat stort sedan de blev självständiga år 1991. Om jämförelser
görs gentemot exempelvis Sverige som har haft en stabil ekonomi de senaste tjugo åren tack
vare att inflationen i landet legat på pålitliga nivåer, så märks det tydligt att Turkmenistan har
haft instabila nivåer när det kommer till inflation, vilket har medfört att deras ekonomi har
varit osäker. Sverige har fört en ansvarsfull penningpolitik från regeringen och riksbanken
under en långtid för att uppnå de stadiga nivåerna, vilket Turkmenistan inte har gjort.
De senaste två till tre åren har inflationen i Turkmenistan vandrat från 14.2 till -2.7 och
slutligen hamnat på 3.6. Vilket medför en instabil ekonomi i västerländska mått och landet
förlitar sig på att gasreserverna och bomullsindustrin ska medföra stabilitet och en bra välfärd.
Men utan en ansvarsfull och bra penningpolitik blir detta svårt att uppnå. På grund av den
stora utlandsskulden och relativt instabila och underutvecklade ekonomin bör inte det
utländska intresset vara högt för att göra investeringar i landet. Tack vare sina enorma
gasreserver är länder intresserade av att investera och det är det som bidrar till en bra tillväxt i
landet. Att Turkmenistans inte förvaltat detta intresse handlar om att regeringen själva vill ha
kontrollen, men inte kunnat bygga tillräckligt med raffinaderier för gasproduktionen och då
15
inte kunnat möta den utländska efterfrågan fullt ut. Därför vill utländska företag investera och
hjälpa till att utvinna gasen, men regeringen är än så länge inte öppna för att släppa in
utländska företag i gasproduktionen utan istället tillåts de investera i annat.
Banksystemet i landet är helt förstatligat, det orsakar i sin tur att det ekonomiska hjulet i
landet rullar långsamt. 95 % av alla lån som bankerna gör går till statliga företag, detta visar
tydligt hur dåligt tillväxten gynnar befolkningen.
7.3. BNP och tillväxt
Ovan nämndes en negativ sak med statliga banker men det finns också positiva sidor av det.
När finanskriser år 2008 ägde rum blev inte Turkmenistan särskilt påverkade av detta då deras
banker är statlig ägda. De har lite av sitt kapital i utländska obligationer och har istället
mycket av det utlånade kapitalet gått till statliga bolag, framförallt statliga byggbolag som har
genomfört omfattande renoveringar av landets städer.
För att Turkmenistan skall uppnå ekonomisk framtida stabilitet bör deras inflation ligga på ca
två-tre procent vilket är EU:s mål, att deras ekonomiska tillväxt fortsätter, omfattande
investeringar i turkmenernas human kapital krävs för att höja kompetensen bland personalen i
industrierna, öppna upp sin ekonomi för utländska företag som vill investera i
naturgasproduktionen, underlätta för turkmener att öppna egna företag, aktivt arbeta för att få
ner fattigdomen och arbetslösheten i landet. Även att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik
är viktigt för att kunna ha god kontroll på budgetunderskotten och de utländska
statsskulderna.
7.4. Turkmenistans styre och korruption
Det kan vara mycket svårt för ett land att bedriva en stabil ekonomisk politik och många saker
kan spela stor roll. Ett exempel är korruption, och en utbredd sådan skadar ett land på många
olika nivåer. Korruptionen fördjupar fattigdomen i ett land, skadar den ekonomiska tillväxten,
handeln skadas, utländska företag drar sig från att investera i landet och den hämmar även den
fria konkurrensen i landet. I Turkmenistan finns det ingen riktig fri konkurrens, en anledning
till detta är de stadgar som president Berdimuchmmedov har stiftat. Dessa stadgar gör så
företag inte konkurrerar på samma villkor. Turkmenistan kan ses som ett land med hög
korruption med tanke på måtten som Transparency International tagit fram, där Turkmenistan
låg på sjätteplats ifrån botten. Dessutom ses korruptionen i alla de avgifter som finns för att
bland annat starta företag och bruka maskiner. Att mutor underlättar olika procedurer är ett
16
tydligt tecken på att Turkmenistan har en utbredd korruption i landet. Ett land som är svårt
drabbat av korruption har svårt att få en fungerande ekonomi, dels på grund av konkurrensen
där regimen i många fall har egenintressen i de större företagen och mer än gärna gynnar sig
själv och tillika både försvårar externt inflöde av kapital från utländska investerare. Stora
globala företag som vill etablera sig i Turkmenistan kan då inte motivera detta på grund av att
de förväntas betala ut mutor för olika tillstånd samt att företaget har det svårt att fungera om
de inte kan konkurrera på liknande villkor. Viljan att investera i landet riskerar att hämmas då
mutor kan komma att krävas för att investeringarna ens ska bli genomförbara, något som i
många fall riskerar att skrämma bort större, internationella företag som inte vill riskera sin
goodwill genom att dras in i mutskandaler. Istället väljer dessa företag i många fall att avstå
investeringar i landet. Korruption i form av mutor påverkar ekonomin genom att dessa pengar
aldrig når fram till några officiella siffror, utan hamnar direkt i fickorna på makthavare. På
detta sätt kan pengar förskingras och ha en negativ påverkan på landets ekonomi.
7.5. Utbildning
En annan sak som kan ha en negativ påverkan på landet är ekonomi är humankapitalen som
Turkmenistan måste se till att förbättra för att tillväxten i landet skall öka. Främst inom
utbildningssektorn. I Sverige satsar vi mycket på utbildning och skolor och universitet får
statliga bidrag för att kunna finansiera sig. Tack vare det, är det gratis att gå i skolan i Sverige
och vem som helst kan studera vid högre nivåer, det enda man behöver betala är litteraturen.
Genom att satsa på utbildningssektorn kommer fler invånare att ha högre utbildningsnivåer
vilket i sin tur leder till att humankapitalet förbättras och i sin tur kan leda till tillväxt. I
Turkmenistan skall det vara gratis att studera men eftersom korruption är ett återkommande
fenomen får man betala höga summor pengar, för att kunna muta sig till en plats på ett
universitet eller grundskola. Följderna av detta är att det hämmar utbildningar och eftersom
det är dyrt är det inte många som kan studera i det ”fattiga” landet Turkmenistan. Bara de som
har gott om pengar har möjligheten att göra detta. Det är också väldigt svårt att ta lån i
Turkmenistan och på grund av det kan man inte heller studera om man inte har några pengar
för tillfället. Det är redan stor brist på utbildade människor i Turkmenistan och om regeringen
inte gör något åt det kommer det att eka tomt på dem inom en snar framtid och landet kommer
att vara tillbaka på ruta ett.
17
7.6. Kvinnornas roll i Turkmenistan
Större delen av kvinnorna i Turkmenistan arbetar inte utan enligt de Islamistiska könsrollerna
så ska kvinnan stanna hemma och ta hand om hushållet och barnen. Mannen är ofta kvinnans
förmyndare och försörjare, och det är då mannen som ska arbeta för sin familj. Om valet att
inte arbeta är själv valt av majoriteten av kvinnorna eller på grund av Islams påverkan på
samhället och arbetslivet kan vara svårt att avgöra men antagligen beror det på både och.
Vad man ser är att dessa kvinnor ofta har svårt att få jobb och ta sig till fram i arbetslivet och
då att försörja sig ekonomiskt. Kvinnorna blir ofta bortprioriterade och har väldigt svårt att få
högre och eftertraktade positioner i arbetslivet. Detta kan vara ett problem för utvecklingen i
landet, såväl social som ekonomisk utveckling.
På grund av att kvinnor inom Islam inte bör arbeta och majoriteten av dem inte gör det så
skapar det svårigheter för kvinnor som vill gå mot strömmen och ge sig ut i arbetslivet. Det
blir ovanligt med kvinnor inom de flesta branscher och många arbetsgivare blir återhållsamma
när det kommer till att anställa och befordra kvinnor. Många kvinnor inom Turkmenistans
arbetsliv får inte ens chansen att visa vad de är kapabla till och de som får de ges ändå inte
samma möjligheter som en man. Diskriminering av kvinnor är alltså vanligt i Turkmenistan
och många kvinnor som rest dit i affärs eller politiskt syfte har rapporterat att de blivit
diskriminerade av de ledande männen de vart i kontakt med.
Vad gäller kvinnors påverkan på den ekonomiska utvecklingen i Turkmenistan så finns det
inte mycket att berätta, historiskt så är det nästan helt uteslutande männen som varit aktiva
inom såväl ekonomin som politiken.
Eftersom utbildning är en så oprioriterad sektor så är det inte vanligt att man får möjligheten
att utbilda sig. Det är också så att just kvinnor har stora begränsningar i att få platser till högre
utbildningar, när en familj väl satsar på att skaffa en familjemedlem utbildning så är männen
betydligt överprioriterade. Detta leder till hinder för kvinnor att utvecklas och förändra sin
position inom samhället och arbetslivet. Det hämmar dem då från att kunna få kunskap om
både politik och ekonomi så att de får vara med som beslutsfattare och kunna påverka
ekonomin.
Religionen och kvinnans ställning i samhället i Turkmenistan har alltså stor koppling till
18
varandra, och de både har stor påverkan på hur politiken bedrivs såväl som hur samhället och
ekonomin ser ut. Kvinnans ställning kan ha en viss påverkan på Turkmenistans ekonomi, men
i så fall främst genom att kvinnan lyser med sin frånvaro. Exakt hur detta påverkar ekonomin
kan dock vara svårt att säga. Men ett land som har både bristande mänskliga rättigheter och ett
starkt förtryck av kvinnor är ofta så starkt påverkade av detta socialt att det lyser igenom i alla
sektorer av samhället. Så det är inte särskilt långsökt att dra slutsatsen att landets ekonomiska
utveckling också kommer till att påverkas negativt av detta. Landet kan vara i behov av att
skapa samhälleliga och sociala förändringar för att stärka kvinnans ställning, minska
diskriminering och förbättra de mänskliga rättigheterna innan utveckling i politiska och då
ekonomiska sektorer kan uppnås.
8. Slutsats
Efter att ha skrivit denna uppsats har vi fått en inblick i ett land som är extremt orättvist. Även
om de har stora naturresurser och en stor möjlighet att öka sin BNP, så går det inte att bortse
från att fattigdomen är stor och att endast makten gynnas av det. Makthavarna har ett väldigt
stort egen intresse och detta gör så landet får det svårt att utvecklas både ekonomiskt och
socialt. Korruptionen är en del i vardagen, och det görs väldigt lite för att motverka detta. Så
länge regimen inte anser att korruptionen är ett problem kommer Turkmenistan aldrig få bukt
med sin fattigdom. När man tittar på ett land som Turkmenistan får man perspektiv på saker
och ting och inser hur bra vi har det här i Sverige. I media här hemma får vi numera ofta höra
hur svenska ungdomar forsas in i arbetslöshet efter sin utbildning. Anledningen till detta är att
vi i Sverige har sett det som en självklarhet att få ett arbete efter färdiggjord utbildning.
Jämför man det med Turkmenistans siffror från oberoende källor ses Sveriges arbetslöshet
som en droppe i havet. Som sagt, Turkmenistans nuvarande styre gynnar endast den yttersta
eliten i samhället. Klyftorna mellan fattiga och rika är extremt stor. Så skall man som land
accepteras av omvärlden bör man göra stora förändringar.
19
9. Referenslista
BBC (2012), Turkmenistan Profile
Tillgänglig: http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-16094646 [2013-05-22]
Bengtsson, Arne (2013a). Turkmenistan, aktuell politik
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Aktuell-Politik
[2013-05-28]
Bengtsson, Arne (2013b), Turkmenistan, modern historia
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Modern-Historia
[2013-05-26]
Bengtsson, Arne (2011c), Turkmenistan, arbetsmarknad
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Arbetsmarknad
[2013-05-24]
Bengtsson, Arne (2011d), Turkmenistan, naturtillgångar
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Naturtillgangar-Energi
[2013-05-24]
Bengtsson, Arne (2011e), Turkmenistan, utrikeshandel
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Utrikeshandel
[2013-05-24]
Bengtsson, Arne (2013f), Turkmenistan, ekonomi.
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Ekonomi [2013-05-25]
Bengtsson, Arne (2011g) Turkmenistan, sociala förhållanden
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Sociala-Forhallanden [2013-05-25]
Bengtsson, Arne (2011h) Turkmenistan, religion
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Religion [2013-05-25]
CIA (2004), Unemployment rate
Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2129rank.html
[2013-05-22]
Global Security (2013). Turkmenistan – Corruption
Tillgänglig: http://www.globalsecurity.org/military/world/centralasia/turkmen-corruption.htm
[2013-05-26]
20
Global Witness (2013). It’s a Gas – Funny Business in the Turkmen-Ukraine Gas Trade
Tillgänglig: http://www.globalwitness.org/sites/default/files/library/its_a_gas_april_2006_lowres.pdf
[2013-05-26]
Ingvar Svanberg (2013) Utbildning
Tillgänglig: http://www.ne.se/turkmenistan/utbildning [2013-05-22]
NE (2013), Sociala förhållanden
Tillgänglig: http://www.ne.se/turkmenistan/sociala-förhållanden [2013-05-22]
Transparency International (2013). Corruption by Country / Territory
Tillgänglig: http://www.transparency.org/country#TKM [2013-05-26]
Tradingeconomics (2012a), Turkmenistan, export
Tillgänglig: http://www.tradingeconomics.com/turkmenistan/exports [2013-05-24]
Tradingeconomics (2012b), Turkmenistan, balance of trade
Tillgänglig: http://www.tradingeconomics.com/turkmenistan/balance-of-trade [2013-05-24]
Riksbanken (2012), Penningpolitik.
Tillgänglig: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/ [2013-05-25]
Wikimedia Foundation, Inc. (2013), Economy of Turkmenistan – Inflation. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Turkmenistan [2013-05-25]
Xian Yea, Michael Mills (2001), A profile of living standards in Turkmenistan
Tillgänglig: http://wwwwds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/WDSP/IB/2001/01/26/000094946_01011305
322370/Rendered/PDF/multi_page.pdf [2013-05-22]
21
