Likabehandlingsplan/plan mot
kränkande behandling
Stenhamraskolan
Planen gäller fr.o.m 2016-08 t.o.m 2017-07
Innehåll
Inledning
Lagarnas innehåll och begrepp
FN:s konvention om barnets rättigheter
3
3
3
Grunduppgifter
4
Förskolans/skolans vision
Error! Bookmark not defined.
Ansvariga för planen
Error! Bookmark not defined.
Delaktighet i upprättandet av planen
5
Förankring av planen
Error! Bookmark not defined.
Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års
insatser
Error! Bookmark not defined.
Årets plan
Error! Bookmark not defined.
Främjande arbete
Error! Bookmark not defined.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Resultat och analys av kartläggning
12
12
12
Mål och förebyggande åtgärder
15
Rutiner vid akuta situationer
18
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Error! Bookmark not defined.
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 21
Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 21
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
24
24
25
27
2
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och
uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen
Error!
Bookmark not defined.
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri
från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en
förutsättning för deras utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS
2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat
för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3
kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande
behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande,
förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan
med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.
Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska
vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i
verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga
förutsättningar för en förskola och skola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med
diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck
eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i
förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier
eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i
Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i
Barnkonventionen. Se bilaga 3.
3
Grunduppgifter
Vår vision
Vår skola är en skola i tiden för alla, där varje elev har rätt till ett
positivt arbetsklimat som förutom bra skolresultat gynnar utveckling
av empatisk förmåga, självförtroende, kreativitet och kritiskt
tänkande.
Alla elever i skolan har samma rättigheter - flickor som pojkar och
oavsett könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder. Eleverna vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier
eller kränkande behandling.
Skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts
för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan
främjar aktivt elevernas lika rättigheter och möjligheter - även kallat
likabehandlingsarbete.
Ansvårigå for plånen
Förutom rektor Lillemor Bergquist som har det övergripande
ansvaret för hela enhetens planer är följande personer ansvariga
Marie Tengblad ansvarar övergripande för åk F-6
Jonas Alfredsson ansvarar för F-klass
Åsa Eriksson ansvarar för åk 1
Hanna Rutschman ansvarar för åk 2
Annica Nilsson ansvarar för åk 3
Åsa Nyström ansvarar för åk 4 och 5
Jenny Nyström och Karin Johansson ansvarar för åk 6
Malin Åhlberg ansvarar för Friends och elevernas medverkan i
arbetet med planen.
Jonas Alfredsson ansvarar för fritidsverksamheten
Heidi Renlund ansvarar för elevrådet åk 1-5.
Maria Magnusson ansvara för elevrådet och Friends åk 6.
Annica Nilsson tillsammans med Trygghetsteamet ansvarar för
elevhälsoteamets arbete för att motverka alla former av kränkningar
av elever.
4
Ansvariga för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare
utvärderas är Marie Tengblad (plan för verksamheten F-6)
Delaktighet i upprättandet av planen
Elevernås delåktighet
I oktober och april genomförs en kartläggning av skolans
lokaler och skolgården. Kartläggningen genomförs av
Elevrådet och Friends under Malin och Heidis ledning. Den
genomförs av en grupp elever under Malin, Heidi och
årskursutvecklarens ledning. Den sker genom intervjuer och
enkäter.
Friends och elevrådet arbetar kontinuerligt och systematiskt
med planen under hela läsåret.
Skolsköterskan genomför samtal med alla elever i årskurs 2
och 4 under läsårets gång.
Friends-ansvarig genomför samtal med alla elever på skolan
gruppvis under läsåret.
Årskursansvariga ansvarar för att eleverna deltar i
likabehandlingsarbetet systematiskt under mentorstiden.
Vårdnådshåvårnås delåktighet
På höstterminens föräldramöten informeras vårdnadshavarna
om den gällande planen. På vårterminens föräldramöten
informeras de om utvärdingen av planen och ges även
möjlighet att komma med synpunkter på innehåll.
Årskursansvariga ansvarar för att information till
vårdnadshavare sker kontinuerligt i veckobreven.
Rektor informerar föräldrarådet om planen och det pågående
arbetet och efterfrågar deras synpunkter.
5
Personålens delåktighet
Personalen informeras om planen och behandlar den på
årskurskonferenser/elevhälsoarbete.
Personalen ges under hela arbetsprocessen möjlighet att
framföra synpunkter till årskursansvariga eller rektor.
Forånkring åv plånen
Under arbetets gång får eleverna ta del av innehållet på
mentorspass och ges möjligheter att komma med synpunkter.
Elever och vårdnadshavare inbjuds/uppmuntras till att maila
in synpunkter till rektor eller på annat sätt lämna synpunkter.
Resultaten av kartläggningar och enkäter delges elever,
vårdnadshavare och all personal.
När planen är låst distribueras den till alla via Infomentor och
behandlas på ett mentorspass. Den läggs därefter in i
Stenhamrapärmen.
6
Utvårdering åv foregående års
plån
Eleverna har utvärderat sin arbetsmiljö på mentorstiden och
följt upp de resultat som framkommit i sina årskurser.
Friends-ansvarig hjälper eleverna att i samtal utvärdera sin
arbetsmiljö. Alla elever har blivit intervjuade och fört fram
synpunkter på sin arbetsmiljö.
Föräldrarådet diskuterar planen och utvärderingen på sitt
första möte på höstterminen, och erbjuds då att lämna in
synpunkter och förslag.
Arets plån
Elevrådet och alla elever genom Friendssamtal kommer att vara
delaktiga i arbetet. Ansvarig pedagog, Malin Åhlberg och
Trygghetsteamet arbetar systematiskt med alla elever genom
intervjusamtal.
Utvärdering
När: I samband med att planen utvärderas, dvs. i december 2016.
Hur: Genom att ett urval av elever och personal skattar i hur
hög grad vi lyckas med vårt mål att främja elevers lika
rättigheter och möjligheter i enlighet med vår vision.
Ansvariga: Friendsansvarig och Trygghetsteamet utvärderar
och årskursutvecklarna utvärderar på mentorspasset. Ansvarig
för elevrådet sammanställer därefter utvärderingen och skriver
in den i planen. Ansvarig för Friends, Malin Åhlberg, samt
7
Annica Nilsson sammanställer därefter utvärderingen och
skriver in den i planen.
Fråmjånde insåtser
Nummer 1: Främja elevers lika rättigheter och möjligheter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är
förklarade här:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det
kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller
har ändrat sin könstillhörighet.
Åtgärder:
o Vi arbetar medvetet med ett genusperspektiv i klassrummet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid
födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter,
intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet
eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form
av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande
med avseende på kön.
Åtgärder:
o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs
fram.
o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika
könsidentiteter eller könsuttryck.
8
o Vi använder oss av personer/föreningar, litteratur och olika media för
att sprida kunskap om detta.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska
tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen
själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Åtgärder:
o Alla som arbetar i skolan medverkar till att utveckla elevernas känsla
för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför
den närmaste gruppen.
o Främlingsfientlighet och intolerans bemöts med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism,
hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt
etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion
faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Åtgärder:
o Saklig och objektiv undervisning genomförs om olika åskådningar
o Intolerans bemöts med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande
tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med
diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Åtgärder:
o Alla som arbetar i skolan uppmärksammar och stödjer elever i behov
av särskilt stöd.
o Vi ger alla elever uppmärksamhet och bekräftelse utifrån deras
behov.
o Vi har enats om följande generella anpassningar som ska bidra till en
trygg arbetsmiljö för alla elever:
9
Eleverna har bestämda platser. Extra hänsyn tas till de elever som har
särskilda behov som gynnas av speciell placering.
Arbetsro gäller på lektionerna.
Eleverna och lärarna är förberedda inför lektionerna och en plan för
lektionen presenteras i samband med lektionsstarten. Där står även
start- och sluttid för arbetspasset.
Eleverna får lärarens anteckningar utskrivna, alternativt så
fotograferar eleven av dem.
Som stöd i att planera, organisera och genomföra arbetet så ger
läraren begränsade, tydliga uppgifter med tydlig början och slut.
Elever i med särskilda behov, som gynnas av lärplatta, har tillgång
till egna lärplattor.
Elever som har behov av och gynnas av kompensatoriska hjälpmedel
har tillgång till inläst material och annat kompensatoriskt stöd i form
av stavningsprogram och liknande. Mentorn i samråd med
specialläraren ansvarar för att eleven får det stöd som den är i behov
av. Det är de undervisande lärarna som ansvarar för att stödet
används på ett sätt som förstärker inlärningen.
Läraren är noga med att ge återkoppling under lektionen så att
arbetet går framåt.
Övning av samtalsteknik och i att berätta och redovisa sker alltid i ett
mindre sammanhang t ex pararbete innan förväntningar på
redovisning i storgrupp sker. Alla elever ska tränas men alla behöver
inte redovisa i storgrupp.
Eleverna tränas i alternativa sätt att redovisa sina
förmågor/kunskaper på.
Eleverna har tillgång till och tränas i att använda olika digitala
verktyg som förstärkning i lärandet.
Eleverna lägger sina mobiler på avsedd plats under lektionen, och
läraren har uppsikt över hur lärplattorna används. Missbruk åtgärdas
i enlighet med de bestämmelser som skolan beslutat om.
Elevernas prov och läxor/hemarbeten finns i InfoMentor så att elev
och vårdnadshavare kan ta del av dessa även hemifrån. I
veckobreven finns veckans aktiviteter beskrivna och även
påminnelser om vad som komma skall. Det är viktigt att ge
framförhållning.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Åtgärder:
10
o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs
fram.
o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika
sexuella läggningar.
o Vi använder oss av personer/föreningar, levande exempel, litteratur
och olika media för att sprida kunskap om detta.
Ålder
Åtgärder:
o Vi samtalar med eleverna om fördelarna med att grupperas på andra
sätt än utifrån ålder.
o Vi grupperar elever utifrån andra kriterier såsom intresse, behov än
ålder (fördjupningarna). Detta för att öka elevernas tolerans/förmåga
att arbeta med olika åldersgrupper.
o Vi bevakar att ingen elev utsätts för diskriminering med anledning av
ålder.
Övriga främjande åtgärder
o Vi medvetandegör eleverna om varför vi gör som vi gör, och att
likabehandling innebär att elever utmanas utifrån individuella
förutsättningar och behov.
o Den undervisning som bedrivs är saklig och allsidig.
o Likabehandlingsplanen behandlas under mentorspassen och under
introduktionsdagarna.
Ansvariga för insatserna
All personal ansvarar för att bidra på sitt sätt
Utvärdering april 2017:
11
Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problemoch riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för
planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningsmetoder
I skolan träffar trygghetsteamet alla elever i små grupper. Eleverna
får muntligt berätta om hur de mår och vad de ser. Därefter
dokumenteras det skriftligt och trygghetsteamet arbetar omgående
med och om situationer som kan uppstå. Mentorer och
vårdnadshavare informeras vid behov. Eleverna får tidigt på läsåret
arbeta med intervjufrågorna.
Skolan kartlägger skolans mål att främja elevers lika rättigheter och
möjligheter genom att ett urval av elever och personal skattar i hur
hög grad vi lyckas med vårt mål. Ansvariga är trygghetsteamet,
Friends, elevrådet och årskursutvecklarna. Kartläggningen sker i april
och oktober.
Områden som berörs i kartläggningen är Kränkande behandling,
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning
och Ålder.
Trygghetsvandringar utifrån husmodellen genomförs med elever, av
trygghetsteamet i oktober och april. Ansvariga är Trygghetsteamet.
Genomgång av incidentrapporteringar och anmälningar av
kränkningar. Ansvar: Annica Nilsson
Resultat och analys av kartläggning
Eleverna upplever att om något händer så arbetar vi tillsammans med
situationen direkt.
Det blir också en direktkoppling till mentor och vårdnadshavare som
12
ger en samlad bild över situationen.
Det sker även en digital dokumentation över varje samtal.
Malin Åhlberg och Annica Nilsson har intervjuat elever i årskurs 1-5
kontinuerligt under läsåret.
Under läsåret har det från intervjusamtalen lett vidare i 17 ärenden
som anmälts till kränkande behandling.
Under läsåret har det även från intervjusamtalen lett vidare i 16
ärenden för vidare samtal men inte bedömt vara kränkande
behandling.
Uppföljning har skett enligt plan och genom återkopplande samtal
inom 14 dagar.
Samtliga ärenden har lett till förbättring för berörda.
Det har även arbetats med ärenden som kommit till kännedom från
elever eller personal.
Utvärdering 2015-2016:
Stenhamraskolan har inkommit med 21 anmälningar under läsåret
2015-2016. Ingen anmälan till BEO/Skolinspektionen.
(elev har kränkt/trakasserat elev)
9 muntliga kränkningar
1 psykosocial kränkning
5 fysiskt våld
2 Skriftlig kränkning
2 sexuella anspelningar/trakasserier
(personal har kränkt elev)
1 muntliga kränkningar
Efter utredning har alla anmälningar inte ansetts som kränkningar.
Vi har under läsåret haft ett trygghetsteam där olika delar från skolan
ingår. Därmed ser vi att vi blivit bättre på att upptäcka dåligt
beteende och i vissa fall kränkningar. Därav ökat antal kränkningar.
Skolan har som utvecklingsområde att arbeta med begreppet
kränkning. Det för att elever och personal på skolan ska få ökad
kunskap om vad kränkning innebär.
13
14
Mål och förebyggande åtgärder
Identifierat
område
Mål
Konkret
åtgärd
När?
Utvärderi
ng?
Vem
ansvarar
?
Kränkande
behandling, Kön,
Könsidentitet
eller könsuttryck
och
Funktionsnedsätt
ning
Det ska
förekomma
nedvärdera
nde
språkbruk
och
jargong.
Så fort vi hör
något - så agerar
vi vänligt men
bestämt!
Decem
ber -16
och maj
-17
Enkäter och
samtal,
enskilt och i
grupp.
Dokumenter
as digitalt.
All
personal
på skolan
I slutet
av
april-17
Uppföljning
på
mentorspass
i slutet av
oktober -16
och i slutet
av april -17
All
personal
på skolan
Personalen är
goda förebilder
och uppträder
respektfullt, är
noga med sitt
språkbruk och
följer skolans
regler.
Vi är tydliga
med vad som
menas med ett
nedvärderande
språkbruk. Detta
sker i
vägledande
samtal med
enskilda elever
samt i
undervisningsgru
pper där vi
tillsammans
diskuterar
problematiken
kring detta.
Vi har
fritidsledare och
som arbetar
aktivt mot detta
under rasttid och
friare aktiviteter.
Kränkande
behandling, Kön,
Könsidentitet
eller könsuttryck,
Etnisk
tillhörighet,
Religion eller
annan
Alla elever
ska känna
sig trygga i
och utanför
skolans
lokaler.
Mentorer och
pedagoger på
skolan arbetar
förebyggande för
att alla elever
ska känna sig
trygga i skolan
genom att finnas
15
trosuppfattning,
Funktionsnedsätt
ning, Sexuell
läggning och
Ålder
Kränkande
behandling, Kön,
Könsidentitet
eller könsuttryck,
Etnisk
tillhörighet,
Religion eller
annan
trosuppfattning,
Funktionsnedsätt
ning, Sexuell
läggning och
Ålder
Alla elever
ska
bemötas
med
respekt i
och utanför
skolans
lokaler, i
samband
med
undervisni
ng och
under
rastaktivite
ter.
med i
klassrummet
men även
utanför
klassrummet i
rastaktiviteter.
All personal på
skolan
medverkar till att
eleverna följer
skolans alla
trivselregler.
Vi arbetar med
dilemman som
kopplas till
historien och
vardagliga
möten
människor
emellan.
I slutet
av
april-17
Uppföljning
på
mentorspass
i slutet av
oktober och
i slutet på
april.
Undervisa
nde lärare
Vi lärare
exemplifierar i
vårt eget
beteende och gör
empatin synligt
för eleverna.
Vid
grupparbeten
resonerar
eleverna innan,
under processen
och efteråt hur
arbetet har gått,
om alla fick
komma till tals
och vara
delaktiga
Vi ser till att alla
elever får
komma till tals
utan att behöva
lyssna på
otrevliga
kommentarer
och få
nedlåtande
blickar
Så fort man som
vuxen hör eller
16
ser något som
kan tolkas
negativt påtalas
det och följs upp
17
Rutiner vid akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling i vår skola.
Vår plan innehåller rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen
får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom
och på vilket sätt det sker.
Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller
elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när
informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt
eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle
kunna vara kränkande för en elev.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
På Stenhamraskolan finns det ett trygghetsteam som består av
skolledning, lärare och fritidspersonal från olika årskurser.
Trygghetsteamet har möte var 14:e dag.
Alla elever i åk 1-5 får vid ett tillfälle/läsår bli intervjuade och svara
på Friends-frågor. Detta sker årskursvis med ca 8 elever/gång.
Frågorna handlar om trivsel på skolan, om kamraterna är snälla och
ifall det finns elever som verkar ensamma/utfrysta. Det tas även upp
frågor om rastverksamhet, personalens bemötande samt
internetanvändning. Här får eleverna också lära sig skillnaden på
begreppen mobbing och kränkning. Eleverna får alltid möjlighet att
prata enskilt med personal efteråt.
1. Personal och föräldrar/vårdnadshavare liksom eleverna är
uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på
kännetecken är plötslig frånvaro, olika fysiska symptom,
försämrade skolresultat, ledsamhet.
2. Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas
med trakasserier och kränkande behandling och reagerar vid
minsta tecken på sådana.
18
3. Föräldrar/vårdnadshavare informeras om vår
likabehandlingsplan och våra rutiner av mentorerna i
samband med höstterminens första föräldramöte.
4. Eleverna informeras om vår plan under höstterminens första
skoldagar.
5. Vi har fritidsledare som finns med på raster och under
verksamheten. De är även ansvariga för våra Friends-möten
och elevrådet.
Arbetsgång när misstanke om kränkande handling upptäcks:
o Trygghetsteamet får veta att det finns misstanke om att
kränkande handling kan ha skett, antingen via personal,
elev eller under Friends-samtalen.
o Någon eller några ur teamet pratar med alla inblandade
och lyssnar in allas versioner. Vi klargör vad vi vet och
vad vi accepterar. När vi bedömer att vårdnadshavare
ska kontaktas gör vi det. Anmälan om kränkande
behandling görs vid behov.
o Vi följer alltid upp våra ärenden med alla inblandade
efter 1-2 veckor och stämmer av att det blivit en
förbättring.
o Har det inte blivit en förbättring så intensifierar vi
samtalen och vårdnadshavare kontaktas.
o Om problemen fortfarande kvarstår kontaktas
skolledning.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra
elever
1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt
för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier
19
av ett annat barn/elev, eller att det kommer till personalens
kännedom sker omgående ett första samtal enskilt med berörda.
Samtalen dokumenteras.
2. Därefter anmäls det till bitr. rektor, Marie Tengblad och
trygghetsteamet.
3. Vårdnadshavare informeras
1. Marie Tengblad i sin tur rapporterar händelsen till barn-och
utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration
(EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha
blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av
personal. Anmälan sker skyndsamt.
2. Om misstanke om kränkande behandling föreligger sker en
utredning av mentor, trygghetsteamet och Marie Tengblad.
Utredningen dokumenteras på blanketten ”Utredning av
kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller
diskriminering” och skickas så snart den är klar till EKA.
3. Vid behov gör Trygghetsteamet och Marie Tengblad upp en
handlingsplan för att förhindra att det fortsätter, samt hur de
kan förebygga att det sker igen. En utvärdering upprättas också.
Mentor, elever och vårdnadshavare informeras.
4. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills
visar att utredningen avslutas görs det på utredningsblanketten.
Ansvar har trygghetsteamet och Marie Tengblad. Om ärendet
visar att det inte avslutas, går hanteringen vidare till uppföljning.
5. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen.
Uppföljningen dokumenteras i blanketen ”Uppföljning av
anmälan om kränkande behandling, trakasserier, sexuella
trakasserier eller diskriminering” och skickas in till
nämndkontoret så snart den är genomförd
6. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i
uppföljningsblanketten.
7. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt
datum för uppföljning.
8. Uppföljningen fortsätter tills ärendet är avslutat.
20
9. Skolledningen beslutar ifall den kränkande behandlingen ska
anmälas till andra myndigheter.
10. Vid händelser om inneburit fara för liv eller hälsa skall anmälan
ske till Arbetsmiljöverket 24 timmar från det inträffade.
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända
sig till
Malin Åhlberg [email protected]
Marie Tengblad [email protected]
Annica Nilsson [email protected]
Jenny Mårdh [email protected]
Jonas Alfredsson [email protected]
Åsa Nyström [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om
kränkningar
Enligt skollagen 6 kap 10§ ska personal alltid anmäla till
förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar.
Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar
för att utredning kring kränkning sker.
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling
barn – barn eller elev – elev
Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha
inträffat skall uppgifterna utredas.
1. Varje mentorspass pratar mentorerna med sina elever och klimatet
i klassen
2. Årskursutvecklaren har ansvar att se till att kartläggningar av
elevers mående och resultat görs varje månad.
3. Friends-ansvarig samtalar med samtliga elever varje termin.
4. Vi har rastvakter med tydligt uppdrag att vara nära eleverna och att
se eleverna. Lärare och fritidspersonal samarbetar för att se så många
elever som möjligt.
21
5. Vi har fritidsledare/elevcoach i vissa årskurser för att det ska vara
än mer vuxentätt såväl på lektioner som på raster.
Ansvariga för utredningar
Ansvariga för att utredning sker är Marie Tengblad och
trygghetsteamet (Malin Åhlberg och Annica Nilsson).
De ansvariga tar beslut om vilken eller vilka som ska genomföra
utredning enligt modellen nedan.
Utredning sker enligt följande modell:
1. Enskilt samtal med den utsatte. Beskrivningen dokumenteras.
2. Enskilt samtal med förövaren. Beskrivningen dokumenteras.
3. Samtal med eventuella medlöpare, genomförs med en i taget.
Samtalen dokumenteras.
4. Allvarssamtal genomförs med de inblandade och tydliggörande av
vad som ska gälla framöver. Dokumenteras.
5. Kontakt med hemmen till samtliga inblandade. Alla informeras om
vad som skett och vad som överenskommits samt hur uppföljning ska
ske.
6. Alla steg dokumenteras och lämnas över till de ansvariga, se ovan.
7. Rapportering sker till huvudmannen i enlighet med de rutiner som
finns beslut om. Ledningen (se ovan) är ansvariga för att denna
rapportering sker.
8. Ledningen beslutar ifall den kränkande behandlingen ska anmälas
till andra myndigheter.
9. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall
anmälan ske till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar.
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling
vuxen – barn/elev
Biträdande rektor, Marie Tengblad är alltid ansvarig för utredning
och uppföljning i fall där personal/vuxna kränker en elev/barn.
1. Samtal med den enskilde eleven (mentorn, trygghetsteamet eller
årskursutvecklaren i första hand och därefter biträdande rektor).
Samtalet dokumenteras.
2. Samtal med den vuxne (biträdande rektor). Samtalet
dokumenteras.
22
3. Information till (biträdande rektor) och samtal med
vårdnadshavare.
4. Anmälan till huvudman sker enligt rutiner i bilaga 4. Ansvar:
biträdande rektor.
5. Utredning görs skyndsamt. Utredningen bör vara klar inom en
vecka efter det att ärendet har kommit till vår kännedom.
Utredningens alla steg dokumenteras. Ansvar: Biträdande rektor.
6. Utredningen skickas till huvudman. Ansvar: Biträdande rektor.
7. Uppföljning med eleven/barnet sker minst en gång varje vecka tills
ärendet är avsluta. Ansvar: Biträdande rektor.
8. Uppföljningarna dokumenteras och skickas in till huvudmannen.
Ansvar: Biträdande rektor
23
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det
kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller
har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid
födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter,
intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet
eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form
av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande
med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska
tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen
själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism,
hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt
etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion
faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande
tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med
diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
24
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp
Diskriminering och trakasserier finns definierade i
diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av
skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt,
missgynnas av skäl som har samband med
diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionsnedsättning
o sexuell läggning
o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har
samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är
förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot
dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa
områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i
förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett
missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör
sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband
med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form
av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld,
utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella
trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag,
blickar eller bilder som anspelar på sex.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett
barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de
samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
25
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga
och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet.
Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller
vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av
kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av
negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller
vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering
eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
26
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas
för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska
tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som
befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta
rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa”
är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något
annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste
avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan
också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få
dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När
åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
27
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning
och uppföljning av kränkande behandling till
huvudmannen
Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning
och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i
systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur
anmälnings- och uppföljningsprocessen ser ut.
1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för
kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett
annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons.
Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt
för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan
ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras
rektor/förskolechef samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet
och administration)
Här hittar du stöd för hur du arbetar i systemet:
https://youtu.be/9gdm3V0HZQQ
OBS! Om ett barn/elev med skyddad identitet blivit utsatt eller utsatt någon
annan för kränkande behandling, ska detta inte anmälas och utredas i
systemet utan på blanketter som skickas till Enhetens kvalitet och
administration. Blanketter finns på Ekot.
2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska
en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons.
Rektor/förskolechef beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden.
Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande
behandling ska alltid utredas av rektor/förskolechef.
3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills
vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen.
Rektor/förskolechef är den som formellt avslutar ärendet i systemet.
Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt 4.
4. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen.
Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs
inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas
ut via e-post till rektor/förskolechef och utredare.
28
5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i
systemet.
6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för
uppföljning.
7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4 - 6 tills ärendet är
avslutat.
8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om en vårdnadshavare begär
att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas
detta till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av
handling. I samband med detta görs en sekretess prövning.
9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och
ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering
sker i barn-och utbildningsnämnden.
1.
Anmälan upprättas
2.
Utredning inleds och
dokumenteras
4.
Uppföljning görs enligt den i
utredningen angivna tidplanen
och skickas in
3.
5.
Ärendet avslutas
Ärendet avslutas
6.
7.
Ny uppföljning görs och
enligt den i uppföljningen
angivna tidplanen
Ärendet avslutas
29
