MALUNG-SÄLENS KOMMUN
Sälens rektorsområde
Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs
Nils-Åke Andersson, tillförordnad rektor
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Vildmarksskolan
F-5
2016/2017
Skollagen (2010:800) 1 kap , § 5
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen
ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Mål;
Ingen form av diskriminering eller
kränkande behandling
skall förekomma
på Vildmarksskolan
Ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering.
Alla känner att de blir respekterade.
Alla känner sig trygga i skolan.
Alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat
behöver hjälp.
Alla vårdnadshavare vet vem de ska vända sig till då de tror/vet att deras barn eller
någon annan elev blivit utsatt för kränkande behandling.
Alla vuxna på skolan arbetar medvetet och aktivt för att denna plan följs.
Handlingsplan för läsåret 2016-17:
Utifrån utvärdering och årets kartläggning ska vi satsa på:
o Rastvärdar på varje rast – lärarna följer ett veckoschema för vem som ska vara värd på
rasterna till vilken eleverna kan vända sig om något händer. (Ansvariga: Therese och
Fredrika)
o Att känna sig trygg i hela skolan – en lärare eller äldre elev följer med om någon inte
törs gå själv till t.ex. källarvåningen. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
o Att utreda omgående – om något händer ska vi samtala om händelsen direkt med de
inblandade för de ska kunna släppa det snabbare. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
o Att arbetet med skolans ”utedagar” planeras så att åldersintegrering och olika sätt att
lära erbjuds alla elever. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
o Att genomföra en lektion som är vigd åt värdegrundsarbete varje vecka. (Ansvariga:
Therese)
o Att genomföra ett skolråd i månaden. (Ansvariga: Therese)
o Att minska risken för kränkningar där läraren inte vistas, ex. vid omklädningsrummen
till idrotten. Vi ska jobba förebyggande med hur eleverna kan bete sig när de är utan
lärare och ge dem verktyg för hur de ska agera om de blir utsatta för kränkning. Vid
just omklädningsrummen fortsätter idrottsläraren att ”patrullera” utanför, för att finnas
nära till hands så eleverna känner sig trygga. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
o Att minska kränkningar vid hopphagen. För att komma åt detta problem så föreslås att
elever tillsammans med en lärare skriver ner gemensamma regler som ska gälla.
(Therese)
o Att öka elevernas engagemang för sina medmänniskor. Detta kan vi göra genom att
skänka våra Hartass-pengar till en välgörenhetsorganisation som eleverna själva röstar
fram. (Therese och Fredrika)
Kartlägga
o Vi börjar läsåret med att kartlägga olika faktorer, tillsammans med eleverna, som kan
spela roll för likabehandling.
o Vi diskuterar om det finns platser på skolan som är mer riskfyllda än andra, med tanke
på att det kan förekomma trakasserier eller annan kränkande behandling där.
o Vi delar upp eleverna i smågrupper och pratar om vilka risker de ser under sin
skoldag. Till sist sammanställer vi elevernas reflektioner på smartboarden.
o I år kom de fram till att riskerna fanns/var störst då lärarna inte var närvarande under
skoltiden. Eleverna nämner särskilt omklädningsrummen, klassrum och korridoren.
Förebyggande och främjande arbete
o Utifrån kartläggningen sätter vi upp mål för verksamheten. Målens syfte är att
eliminera så många risker som möjligt som uppkommit under kartläggningen.
o Eleverna är med och hittar möjligheter för att förebygga riskerna.
o Vi bestämmer tillsammans vem/vilka som ska ta ansvar för att dessa mål ska
uppfyllas.
o De första tre dagarna har vi en Värdegrundsdagar där vi behandlar regler, olika planer,
kamratskap, vilka som ska var värdpar/fadderpar etc. Under värdegrundsdagarna
informeras också eleverna om hur de ska agera om de upplever sig kränkta av en
vuxen på skolan.
o Under Värdegrundsdagarna arbetar vi också med de allmänna ordningsreglerna genom
att eleverna först i grupp tar fram de regler som de själv tycker är viktiga för att sedan
jämföra dessa mot skolans regler.
o Varje månad har vi skolråd, där eleverna kan vara med och tycka till om huruvida de
anser att det förebyggande arbetet fungerar.
o Vi har inplanerat värdegrundsarbete varje vecka i schemat. Där kan etiska och
likabehandlingsfrågor bearbetas. Här får eleverna även en extra möjlighet att
undersöka de nya verktyg vi ger dem för att hantera situationer de inte är bekanta med
eller vet hur de ska hantera på ett bättre sätt än tidigare.
o På läsårets första föräldramöte informerar rektor vårdnadshavarna om att de ska
kontakta honom om de får kännedom om att ett barn har kränkts av en vuxen på
skolan.
o I läroplanen finns kapitel 1 och 2 som stödjer oss lärare i det främjande arbetet och ger
oss mandat att arbeta med det under skoltid.
Upptäcker
Vi upptäcker genom att:
o All personal på skolan respektive förskolan och fritids är medveten om sin skyldighet
att vara uppmärksam på alla former av diskriminering eller annan kränkande
behandling.
o Elever uppmanas att ta kontakt med någon personal om de upptäcker någon som
kränks, eller själva utsätts för kränkande behandling. Detta gäller båda kränkningar
från andra elever och från vuxna.
o Personal och elever samtalar om etik i den vardagliga verksamheten och vid
uppkomna situationer.
o Ansvarig lärare samtalar om elevens psykosociala situation vid utvecklingssamtal och
i andra möten med vårdnadshavare.
o Vårdnadshavare och/eller andra vuxna samt elever informerar personal.
o Eleverna i år 3-5 besvarar trivselenkäter varje läsår. Vårdnadshavarna för elever i år F2 erbjuds att besvara trivselenkäter varje läsår.
o Elevvård är ett återkommande ärende vid arbetslagets möten.
o Eleverna har tillgång till en låda där meddelanden kan läggas anonymt och enbart
läraren öppnar och läser dessa.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. När skolan får vetskap om att en elev kan vara utsatt för kränkning eller trakasserier
informeras ansvarig lärare och rektor. Då personalen upptäcker att en elev utsätts för
kränkning avbryts kränkningarna omedelbart.
2. Den personal som först får reda på kränkningen är den person som är ansvarig för att
utreda händelsen och skriva en incidentrapport. Om utredningen lämnas över till
annan personal ska detta tydligt framgå av incidentrapporten.
3. Ansvarig lärare gör en bedömning av om samtal ska genomföras med berörd
elev/elever eller om kartläggning behövs först. När samtal genomförs dokumenteras
dessa.
4. Den som skrivit incidentrapporten är också ansvarig för att berörda vårdnadshavare får
information om händelsen samma dag som den inträffat. Av rapporten ska tydligt
framgå vem som informerat vårdnadshavarna, när detta skett och på vilket sätt
informationen lämnats.
5. Efter att en incident hanterats dokumenteras skolans insatser i en ”Anmälan till
huvudman”. Denna lämnas omgående till rektor, som skickar in anmälan till
huvudmannen enligt Skollagen 6 kap 10§.
6. Uppföljning av samtalen sker inom 1-2 veckor.
7. Har åtgärder inte gett avsett resultat vidtas ytterligare/andra åtgärder.
8. Lärare och rektor ansvarar för hanteringen vid mobbing enligt Farstametoden.
Farstametoden, behandlingsgången kortfattat.
Skolan får besked om misstänkt mobbning.
Någon från Trygghetsrådet (THR) kontaktas.
THR samlar försiktigt information om mobbningen.
Först samtalar man med den som kom med beskedet om mobbningen och
sedan med mobbningsoffret. Det är samtalet med mobbningsoffret som är det
viktigaste.
När kan behandlingssamtalen ske? Under vilken lektion?
Undervisande lärare informeras i förväg (påminn om tystnadskravet) om att
man kommer och hämtar elever/mobbare.
Behandlingssamtal med mobbaren/mobbarna.
Kontakt med berörda föräldrar.
Ev. ett ytterligare behandlingssamtal. ( I normalfallen räcker det med ett
samtal.) Tiden från första besked om misstänkt mobbning till inledda
behandlingssamtal bör om möjligt vara max. 3-4 dagar.
”Kontroll” av mobbarna samt klassen.
Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1 vecka.
Hela hanteringen dokumenteras löpande. Vid varje terminsslut sammanställs och analyseras
hanterade mobbingfall.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
1. Om skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av någon vuxen samlar rektor information om händelsen.
2. Rektor och någon av rektor utsedd genomför samtal med den vuxne.
3. Rektor kontaktar berörd vårdnadshavare för samtal tillsammans med elev och berörd vuxen.
4. Uppföljning genom samtal med elev
Uppföljning
o
o
o
o
o
Vi följer upp genom att:
All berörd personal informeras för att särskilt observera berörda elever.
Lärare följer upp att vidtagna åtgärder ger resultat inom 7 dagar i alla konstaterade
fall.
Lärare dokumenterar varje fall och utvärderar sitt arbete vid terminens slut.
Rektor kallar till ett möte om kränkande behandling inte upphör.
Rektor kallar in externa kompetenser vid behov.
Utvärdera
Vid läsårets slut utvärderar vi målen i planen med eleverna och själva i personalgruppen. Här
dokumenteras vad som blivit gjort och varför det blev som det blev. Både positiva och
negativa synpunkter skrivs ned. Vi bestämmer också vad vi behöver arbeta mer med under
kommande läsår och vem som ska ansvara för det. Målen och vem som har ansvaret för dessa
skriver vi ner i den nya planen tidigt nästkommande läsår.
Elever i år 3-5 och vårdnadshavare för elever i år F-2, svarar anonymt på en trivselenkät varje
läsår.
Ansvariga under läsåret
Nils-Åke Andersson, tillförordnad rektor
Therese Landmark, lärare
Fredrika Holmstedt, lärare
Bilaga 1.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter.
Detta är de åtta diskrimineringsgrunderna:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
bristande tillgänglighet
Diskriminering är förbjuden oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt
diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan
kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort
sitt uppdrag.
Enligt diskrimineringslagen ska den som bedriver utbildningsverksamhet se till att varje
verksamhet:
Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn
och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att
ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
Om den får reda på att någon elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier utreder omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna
och i förekommande fall vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden.
Varje år upprättar en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs
för att, dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels
förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka
av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts förs in i nästa års
plan.
Skollagen 6 kap
Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som bedriver skolverksamhet, om det är en
kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje
förskola eller skola):
Målmedvetet arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och
elever.
Genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling.
Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med
att ta fram planen.
Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart någon i
skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de
agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det
inte ska hända igen.
I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en
elev – till exempel säga kränkande saker, hota eller använda våld.
Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Enligt § 3 kap 5 ska
utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero. Det kan ibland innebära att lärare måste använda sig av
vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om
det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. (Källa: ”Förebygga
diskriminering, Främja likabehandling i skolan”. JämO, DO, HO, homO, BEO).
Det finns också internationella löften som Sverige avgivit, och som delvis uppfylls genom
ovan två nämnda lagar. Ett sådant löfte är att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s
barnkonvention
FN:s Barnkonvention art. 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag,
oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk,
religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung,
egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars,
vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller
tro.
Definition av kränkande behandling
Diskriminering är en aktiv, medveten handling som missgynnar en annan person, och som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en annan persons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet;
Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Kränkningar kan vara;
Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar.
Verbala; såsom att bli hotad eller kallad vid fula ord, som är kränkande.
Psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, göras till åtlöje.
Text- och bildburna; såsom klotter, sms, kommunikation via olika forum på internet.
Med mobbning avses upprepade kränkningar, samt att det råder en obalans i makt
mellan den som kränker och den som kränks.
