Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek

0 CM 1
2
3
4
5
6
7
Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla
tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera
texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka
korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt
jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
8
9
10
11
This work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed
texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you
can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process
correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Armin Lindquist
April 1971
■i-m—............... —,...
1.
Innehålls förteckning
sid.
Introduktion
1
redogörelse för havsfiskelaboratoriets undersökningar 1970
k
Bornö station 1970
13
Fartygs expeditionerna
14
Publicerade arbeten
13
Deltagande i konferenser, kongresser, symposier m m 1970
22
Föredrag och undervisning 1970
2k
Havsfiskelaboratoriets personal n n 1970
26
HANS ACKEF0RS: Det svenska sillfisket under 1960-talet i
relation till andra länders fiske
GUNNAR OTTERLIND: Det svenska sill/strömningsfisket
i Östersjön
Introduktion
Harmed framläggas berättelsen över havsfiskelaboratoriets verksamhet under är
1970.
För ett närmare studium av forskningsresultaten hänvisas läsaren till
publikationerna redovisade i förteckningen.- Även under 1970 har laboratori­
et varit starkt engagerat i internationellt samarbete.
Frågan om det lämp­
ligaste skyddet för sillen i Nordsjön har stått i centrum för intresset och
laboratoriet deltog i alla viktigare överläggningar med Nordostatlantiska fiskerikomnissionen och Internationella rådet för havs forskning.
har drabbats av ett alltför intensivt fiske i Nordsjön.
Även makrillen
Fastän laboratoriet
för närvarande ej bedriver makrillundersökningar så följer man utvecklingen
och de imörda fångstrestriktionerna med uppmärksamhet.
Det är uppenbart att
det moderna fisket är till den grad effektivt att flera fiskbestånd skynd­
samt maste skyddas.
Darmed har de fiskeribiologiska synpunkterna kommit i
förgrunden för diskussionerna.
Son en naturlig följd härav har man inom
laboratoriet arbetat med frågan vilken effekt ett ökat fisketryck kommer att
få för Östersjön (se bilagan).
Det s k
Baltiska aret', vilket huvudsakligen var hydrografiskt, avslutades
i maj.
En stor del av undersökningsmaterialet är bearbetat och sammanställningen av
resultaten fran de olika deltagande nationerna pågår.
Östersjöns hydrogra­
fiska utveckling följs noggrant även efter avslutandet av det Baltiska året. Mo­
delltyper för Östersjöns vattenomsättning har diskuterats, likaså modelltyper
för ekosystemet.
Liksom tidigare år har även under 1970 Statens Naturvårds­
verk stött den av havsfiskelaboratoriet bedrivna forskningen.
Östersjöns och
Västerhavets topografi och hydrografiska förhållanden är av betydelse för att
förstå anrikningen av klorerade kolväten och tunga metaller i en rad organismer.
2o
Även härtill har särskilda forskningsmedel erhållits och resultaten har
delvis blivit publicerade.
Regionala undersökningar över marina förorening­
ar och deras effekt på den hydrografiska situationen och ekosystemet är icke
bara av nationellt intresse utan kräver ett intensivt internationellt sam­
arbete som etablerats på många håll.
Under 1970 har laboratoriets forskare ned talrika sammanträden varit enga­
gerade i talrika utredningar, kommittéer, konferenser, årsmöten mm, m n av
vilka bl a följande kan nämnas: havsresursutredningen (industridepartementet),
Statens naturvårdsverk (huvudsakligen betr. Östersjöforskning), miljökon­
trollutredningen (jordbruksdepartementet), Öresundsvattenkoramittén, Miljövärdskonferens om Öresund (Lund, 20.4.), Sveriges Standardiseringskommission
(sammanträde Solna 12.12), Konferens om Gullmarsfjorden (Kristineberg, 27.8.),
Föreningen för Vattenhygiens årsmöte (Gävle, 1.-2.6.), Konferenser betr.
Göteborgs avloppsproblem, undersökningar i Byfjorden, Naturvårdsverkets
PCB-konferens (Stockholm, 29.9.), seminarium i analytisk instrumentation
(VARIMS, Göteborg, 17.11.), m m, m m.
Svansson blev fiskeristyrelsens representant i Svenska IOC-kommittén, Fonselius medlem i svenska kommissionen för ”International Association of Water
Pollution research" (sammanträde Solna, 9.11.) samt
Group of Experts on
Long Time Scientific Policy and Planning of Oceanic Research" GELTSPAP(IOC,
WMO, FAO).
Dybern förordnades av utrikesdepartementet att deltaga i Norsk­
svenska delegationernas sammankomst beträffande Idefjordsproblemen (2.4.)
samt besökte Havsforskningsinstitutet i Helsingfors, Tallins polytekniska
institut, Lettiska vetenskapsakademiens biologiska institut i Riga, NIVA i
Oslo, Marinbiologisk laboratorium i Helsingör och II Centro Nazionale di
Studi Talassografici, Venedig. I övrigt hänvisas till innehållet i förelig­
gande rapport.
Under ett möte på Bornö 11.-12.2. diskuterades provtagningsmetodiken m m
för den biologiska delen av Östersjöundersökningama.
Närvarande var re­
presentanter för universiteten, vetenskapsakademien och olika institutioner
utanför universiteten.
Anknytningen till viniversiteten har stärkts dels ge­
nom att laboratorerna är handledare till licentiander och doktorander i Göte­
borg, Stockholm och Uppsala, dels genom docentförordnanden.
Fil. kand Hans Hallbäck, (3dje amanuens vid Zoologiska institutionen i Göte­
borg) har fortsatt sina undersökningar över krabbans biologi.
Fil. mag. Hans
Strandell, Göteborg, har erhållit arbetsplats på laboratoriet, huvudsakligen
för en ekologisk studie av fisk i gränsområden mellan sött och salt vatten.
Bland besöken på havsfiskelaboratoriets avdelningar kan nämnas Prof. Ain
Aitsam, från Polytekniska institutet i Tallinn (med föreläsningar), samt Mr.
Farid-Pak från Teheran (med informationer om störodling).
3.
Olika ADB-system har vidare utvecklats på bägge avdelningarna.
Undersökningsfartyget Eystrasalt trädde åter i tjänst efter halvårsskiftet
sedan en omfattande ombyggnad företagits och det gamla däckslaboratoriet och
styrhytten ersatts ned ett enda däckshus av aluminium.
Denna ombyggnad, till­
sammans ned en viss modernisering av utrymmen under däck, har gjort att far­
tyget blivit modernare.
I övrigt har rycken tid ägnats åt detalj granskningen
av specifikationen till ersättningshy-get
för "Skagerak* och en studieresa
företogs med det holländska forskningsfartyget t:Tridensf' för detta ändamål.
En förberedande överläggning har hållits om ett automatiskt datasystem om­
bord det nya fartyget. -
Det tyska undersökningsfartyget ’’Alkor5' besökte
åter Lysekil i slutet av oktober.
Laboratoriets forskare har under år 1970 erhållit följande anslag ur fonder
n n som disponeras av andra verk :
Datum
Belopp Kr
15.5.
28 797
Projektledare
Kontrakt nr el dyl
Titel
SNV 7-71/70
Östersjön, hydrografiska Svansson
observationer genom
kustbevakningen. II
15.5.
29 550
SNV 7-21/70
Undersökningar rörande
Otterlind
klorerade kolväten i fisk
15.5.
79 431
SM 7-68/70
Pegelunders. rörande
Otterlind
fiskägg-yngel och bot­
tenfaunan i Östersjön
15.5.
143 128
SIW 7-82/70
Östersjöns stagnations-
Fonselius
förhållanden
15.6.
5 045
NFR Dnr 2357-7
Lufttrycksnätning vid
ans 9994g
SMHI i samband med inter-
Svansson
baltisk expedition som­
maren 1970
22.6.
38 287
SHV 7-106/70
Zooplanktonundersök-
Ackefors
ningar i Östersjön
29.6.
10 000
UKÄ 379065
Beräkning av vattenstånd Svansson
och strömmar i Sverige
omgivande haven
Redogörelse för havsfiskelaboratoriets undersökningar 1970.
A. Biologiska avdelningen
(Västerhavet)
Sill. Laboratoriet fortsätter den biologiska bevakningen av sillbeständens
utveckling i Kattegatt, Skagerak och i någon rån i Nordsjön. Tyvärr blir
det allt större svårigheter att få kommersiella prover från landningarna i
Danmark av sill som fångas i yttre Skagerak och i Nordsjön. Givetvis har
de rycket dåliga fångsterna i Nordsjön också bidragit till detta. Emeller­
tid är det mycket väsentligt för laboratoriet att få sillprover från dessa
områden även när fisket är dåligt. För varje år son går blir svårigheterna
allt större med sillanalyser då fortfarande ingen lämplig fiskeristatistik finns i Sverige. Uppgifterna från de båtar som tidigare har lämnat
frivillig statistik, har varit svåra att få in för året 1969. Detta för­
svårar att ge fiskets praktiska utövare och statliga myndigheter uppgifter
om fiskets utveckling vad beträffar den ur ekonomisk synvinkel viktigaste
arten av fisk, nämligen sillen.
Under 1970 har sammanlagt 33 sillprover - de flesta från kommersiella
fångster - analyserats. Proverna fördelar sig geografiskt på följande
sätt: 17 prover från Kattegatt, 13 prover från kusten vid Bohuslän, 1 prov
från yttre Skagerak, 1 prov från centrala Nordsjön och 1 prov från W
Nordsjön. Fördelningen av proverna återspeglar i någon mån den ökade be­
tydelsen av sillfisket utefter den svenska kusten. Den relativa betydel­
sen av sillfisketvid kusten har ökat på grund av det dåliga sillfisket i
Nordsjön. Särskilt uppmärksammat har fångsterna av sill vid kusten under
hösten av 1970 blivit. Skageraks vårsill, Kattegatts höstsill och lokala
sillraser har haft stor betydelse för snörpvads fiskare och garnfiskare
invid kusten. I flera fall har storvuxen sill 4-6 år gammal ingått i
fångsterna. Detta har väckt stor uppmärksamhet men är ur biologisk syn­
vinkel inget anmärkningsvärt. Det innebär bara att kustfiskets relativa
betydelse har ökat. I någon mån torde sillens vandringsbeteende att dra
sig mycket nära kusten, ha bidragit till att uppmärksamheten har riktats
mycket mot detta kustfiske. På laboratoriet har analyserats många prover
fran detta kvistfiske. I de flesta fall har de ovan nämnda sillraserna
utgjort huvuddelen av fångsten. I inget fall hardens k norska vårlekande
sillen 'islandssill7 påträffats i dessa fångster. Havsfiskelaboratoriet
vill särskilt understryka detta för att undvika att falska förhoppningar
knyts till gissningar som gjorts av fiskare, tidningsfolk och även i fiska­
renas egen tidning. Som ovan nämnts har i de fall sillen varit storvuxen,
fångsten utgjorts av sill äldre än 3 år, vilket på grund av det alltför
intensiva sillfisket, är sill, som inte nu för tiden är så vanlig i sillfångsterna.
Under 1970 deltog Sverige för andra gången i den internationella trålöver­
sikten av Nordsjöns och Skageraks ungsillbestånd. Mellan den 9.2. och 27.2.
tralade Thetis i Skagerak och i norra delen av Kattegatt. 6 undersöknings­
fartyg från Skottland, England, Holland, Tyskland och Sverige deltog i under­
sökningen fr o m 2.2. t o n 19.3. Fångsterna analyserades i resp. länders
laboratorier och uppgifterna insändes detta år till Dr K. Schubert vid Insti­
tut für Seefischerei i Hamburg, som till ICES’ möte i Köpenhamn i septeribercktober 1970 hade gjort sammanställningen av resultaten. Uppgifterna kap
tjäna som prognos för sillfisket under 1971. Den nya årsklassen 1968 var
svag och ungefär jämförbar med årsklasserna 1959 och 1965. När de bägge
senare årsklasserna rekryterades till det vuxna beståndet gav de ett litet
tillskott till sillbeståndet i Nordsjön. Av den anledningen har man stor
anledning att se pessimistiskt på sillfisket i Nordsjön under 1971. De
största fångsterna av ungsill gjordes i den södra delen av Nordsjön och sil­
lens medellängd var mindre än under föregående år, då stora koncentrationer
påträffades i Skagerak. Längdmätningarna tyder på att en stor del av sillen
5
kan komma att rekryteras till den s.k. Dovnsillen i södra Nordsjön.
Son
vanligt skedde en noggrann analys av de frysta proverna.
Längd, vikt,
mognadsstadium, kön, V.S., K^, fjäll och otoliter undersöktes frän samt­
liga sillar.
Märkning av Kattegatts höstlekande sill ägde run. i oktober månad. Efter­
som. sillen var svårfångad ned trål köptes av gamfiskare nästan all sill
son närktes.
Ca 6p0 sillar märktes ned yttre märken, Lea märken. Flera
sillprover hemfördes till laboratoriet i fryst tillstånd för att analy­
seras. Av samtliga märkta sillar togs fjällprover för åldersanalys och
dessutom gjordes längdmätningar.
Under oktober månad utförde också Thetis undersökningar över förekomsten
av sillarver i Kattegatt. Proverna togs med en s.k. Planktonhaj - ett
torpedliknande instrument son kan dras horisontellt på olika djup i vat­
tenmassan.
Undersökningen ingår som en länk i det internationella samar­
betet för att ta reda på lekbestandens storlek av sill samt larvtätheten i
olika områden i Hordsjöområdet.
Flera internationella konferenser om sillen i Västerhavet och Nordost­
atlanten har ägt run under 1970.
Orsaken till dessa har varit sillheständens tillbakagång.
I januari (l4.-l6.) samlades representanter för
forskning och administration i Haag i Holland för att diskutera ev.
fångstreduktioner för Hordsjösillen. Mellan 12,-13.2. samlades en stu­
diegrupp i Moskva för att diskutera det kritiska läget för Atlanto-skandisk
sill.
I maj månad sammanträdde en stor studiegrupp i London alldeles innan
NEAFC mötet för att diskutera praktiska åtgärder i samband med förslag om
fångstbegränsningar av Nordsjösillen. Mötet enades om ett förslag som
senare antogs av NEAFC, att förbjuda sillfiske i Skagerak och Nordsjön under
maj månad samt tiden 20.3. t.o.m. 30.9. 1971«
(Vissa undantagsbestäm­
melser har dock fastställts.) Detta är således ett första steg att för­
söka återställa balansen i Nordsjöns sillbestånd. Åtgärderna är långt
ifrån tillräckliga men kan tjäna som. en början att minska trycket på de ak­
tuella sillbestanden.
Samtliga biologer i berörda länder är dock ense om
att sillfångsterna måste minska med 50 % under minst tre år framåt för att
sillbeständen skall kunna återhämta sig.
Hans Ackefors
Skarpsill. Liksom, föregående år har undersökningarna i huvudsak omfattat
analyser av beståndet på västkusten: 36 prov har tagits på. tillsammans
5010 skarpsillars vilka bearbetats maskinellt.
Den förra, året påbörjade
sammanställningen av materialet om skarpsillen på västkusten och i öster'
sjön fortsattes och beräknas bli färdig under 1971. Arbetet skall ge en
sammanfattning av vårt vetande rörande denna art,
Armin Lind.nui st
Kavskräfta. Undersökningarna har i huvudsak inskränkt sig till fortsatt in­
samling och bearbetning av dagliga fångstuppgifter från fiskare på LeranSörgrundet (hela året) samt i området Vinga-Klåbak (augusti-december). Bägge
områdena är försöksområden, där fiskarena får begagna 60 mm maskstorlek i
lyften i stället för 70 mm.
De ligger dessutom, innanför den ordinarie trål­
gränsen. - Vissa uppgifter för Leran-Sörgrundet har sammanställts för att an­
vändas i en utredning om havskräftefisket som sammanställes inom Shellfish
and Benthos Committee i ICES. - Stickprovstrålningarna i Brofjorden har fort­
satts.
Tillgången pä havskräfta är mycket varierande, men så länge dygnstrainingar inte kan genomföras kan inga säkra slutsatser om beståndens stor­
lek och sammansättning göras.
6
Hummer. Märknings försöken i Fj ällbackaområdet genomfördes för 5:e och sista
året. Materialet frän detta område samt från Mollösundsområdet väntar på
bearbetning och publicering. - I övrigt har under året inga undersökningar
medhunnits.
Krabba. Fil. kand. Hans Hallbäck har fortsatt sina, studier av krabbbestånden utefter västkusten. Antalet märkta krabbor ligger nu omkring
1*Q00 och återfångstprocenten är god(ca 25 %). Vissa svårigheter har delvis
hindrat planerade märkningar i Kattegat (Halland och Läsöområdet). - Dyk­
nings undersökningarna har fortsatt under olika årstider. Därvid har bl.a.
insamlats ett stort antal prover av krabb-magar för analys av födoämnes valet'.
Vid dykningarna har också krabbornas direkta val av föda på bottnen börjat
kartläggas.
Haka. En rutinexpedition till profilen II Hirtshals gjordes vid månads­
skiftet mars-april. « Grovbearbetning av dagliga fångstrapporter från ett
20-tal kommersiella räktrålare har liksom under föregående år gjorts. En
sammanställning av resultaten av räkfisket och hi fångsterna i form av fisk
under 1969 har gjorts för användning i en sammanställning av räkfisket, som
göres i Shellfish och Benthos Committee i ICES. - Blâmanetsituationen har
inte varit så svår som för ett par år sedan. Temporärt uppstod emellertid
vissa hinder för räkfisket på senhösten. Under sommaren försvårades fisket
ibland av stora mängder kammaneter av sl. Beroe. Vissa svårigheter föror­
sakade av öronmaneter och brännmaneter förekom också, men är normalt för
sommaren.
B.-I. Dybern
Planktonundersökningar.
Undersökningarna över förekomsten av fiskägg och fisklarver på västkusten
koncentrerade sig helt på glasål. Under en expedition i april försökte man
att finna glasålens huvudsakliga invandringsvägar utan att detta lyckades.
En svårighet är att per natt endast en station kan undersökas. Försöken
skall fortsätta.
Armin Lindquist
T.
(Östersjön)
Den fiskeribiologiska undersökningsverksamheten i Östersjön har likson
tidigare i betydande grad varit koncentrerad på torsk och sill/strömning.
Det internationella samarbetet rörande torsken har fortsatt och 5336 fiskar
har märkts (härav dock 750 i Öresund och södra Kattegatt). Det aktuella
märkningsprojektet är därmed i vad gäller fältarbetet avslutat. Äterfyndsmaterialet är nu under bearbetning efter gemensamma riktlinjer. Laborato­
riet har härvid förmanen av samarbete särskilt ned. Danmarks Fiskeri- og
havundersögelser, son förfogar över en mindre datamaskin ( computer ) för
den eljest mycket tidskrävande beräkningen av torskpopulationemas vandringsbeteende i fråga om. riktning, längd, tid etc. Ett avsevärt arbete
har nedlagts pä problemet med åldersbestämning av östersjötorsken. All­
mänt gäller att torsk från Östersjön har otydliga otoliter (hörselstenar)
och att åldersbestämning särskilt av vuxen torsk är ganska osäker och
subjektivt influerad. En och samma undersökare kan också för samma mate­
rial vid skilda tillfällen fä ej obetydliga avvikelser i resultatet. För­
sök göres nu att standardisera metodiken i möjligaste mån.
Torskmärkningarna under 1969-70 skall även användas för bedömning av torskbeståndets allmänna utveckling, närmast studium av dödligheten genom fisket
och den naturliga dödligheten. För detta ändamål behövs utom kännedom om
fiskens åldersfördelning även en god fiskestatistik. Den senare bör vara
uppdelad på fångstområden och bygga på fångst per fiskeansträngning. Sådan
statistik blir förhållandevis dyrbar, men är den enda son på sikt har
större värde - särskilt då det gäller att bedöm beskattnings- och överfiskningsproblen. Av de länder som i större omfattning fiskar i egentliga
Östersjön synes Sverige'f%.ra det enda som helt saknar sådan statistik. En
begränsad statistikinsamling av samma typ som nan har från dansk sida
står högt på önskelistan. Den borde kunna genomföras till relativt mått­
lig kostnad.
Tack vare anslag från Statens naturvårdsverk har havsfiskelaboratoriet
även kunnat engagera sig i miljöforskning ned stark anknytning till redan
bedrivna undersökningar av torskens rekrytering och föda. Två assistenter
har sålunda under hela 1970 varit anställda för att dels studera före­
komsten av fiskägg och fiskyngel i relation särskilt till den varierande
syrehalten i Östersjöns djupvatten, dels bottenfaunan och dennas växling
med vattenomsättningen och hithörande miljöfaktorer. Undersökningarna
är av pegeIkaraktär och avser att följa utvecklingen ett antal år. De
sker på fastställda stationer, vanligen tidigare använda stationer för
hydrografi och fiske. Studiet av bottenfaunan utföres via bottenhuggning
efter snitt med flera stationer på olika djup. Denna verksamhet kombine­
ras med undersökning av torskens maginnehåll. Håvningen efter ägg och
yngel företages så att olika vattenskikt beäktas på varje station. Vid
sistnämnda undersökningar ägnas särskild uppmärksamhet åt torskäggens
(romkornens) storlek och tyngd m r hos de två kända huvudpopulationema
inom Östersjön. Härvid har det visat sig nödvändigt att beakta äggväggens
tjocklek varför även elektronmikroskopisk teknik kommer till användning.
Sillen/strömmingen har mot bakgrunden av den allmänt ökade fiskeintensiteten
i Östersjön och uttalade farhågor for överfiskning i samband med minskat
nordsjöfiske ägnats betydande uppmärksamhet i laboratoriets arbete under 1970.
Ett trettiotal prov representerande samtliga kuststräckor från Arkonabäckenet till Bottenviken har insamlats. De omfattar ca ii-.OOO fiskar och blir
föremål för ADB-bearbetning. Genom isvintern och ombyggnad av Eystrasalt
blev dock fältverksamheten efter ostkusten reducerad under 1970. Inför
Internationella rådets för havsforskning (ICES) sammanträde i Köpenhamn kring
månadsskiftet september-oktober utarbetades en översikt av det svenska sill­
fiskets utveckling i Östersjön. Denna visade klart den ökade fiskeansträng­
ningens betydelse för de svenska fångstkvantiteterna under de sista åren, då
en betydande del av fångsten tagits av västkustfiskebåtar, som på grund av
dålig tillgång på nordsjösill fiskat i Östersjön. Minskningen av sill i sor­
tering 1 under 1969-70 får i första hand tillskrivas reducerad tillgång på
8.
höstlekande sill i södra Östersjön, Med hänsyn till åldersfördelningen i
beståndet var en sådan nedgång väntad, nen den torde ha påskyndats av det
intensiva fisket speciellt under 1968. Allnänt synes däremot tillgången
pä vårlekande sill i Östersjön vara god, även on detta under 1970 främst
gällde ung och mellanstor fisk. En förbättring av fångsten not större
storlek kan förväntas -under 1971»
Studiet av fångstutfallet frän ett utvalt mindre antal fiskeenheter fort­
sattes delvis under 1970 särskilt med tanke på torsk- och sillfisket i
södra Östersjön. Materialet är nu under bearbetning.
De i samarbete ned. naturvårdsverket och Naturhistoriska riksmuseet bedrivna
undersökningarna rörande förekomsten av klorerade kolväten i fisk från
svenska vatten bestyrkte under 1970 tidigare noterade höga halter hos
östersjöfisken. En prelininär arbetsrapport har avgivits till berörda
myndigheter. En mera utförlig redogörelse avses att offentliggöras under
1971. Redan nu står dock klart att en intensifierad kamp mot spridning av
miljögifter av typen DDT och PCB måste föras internationellt till för­
hindrande av ytterligare kontaninering av östersjövattnet. En rapport
berörande förekomst av kvicksilver och arsenik i havsfisk har publicerats
i samarbete med. andra forskningsinstitutioner vid ett symposium i Salz­
burg.
Gunnar Otterlind.
Planktonundersökningar. I samband, med de hydrografiska undersökningarna i
Östersjön har planktonprover tagits på följande stationer: 2AS 5A, 15A,
2JA, 31A och 38a samt i vissa fall på ytterligare stationer i Finska viken,
Bottenhavet och eg. Östersjön. Avsikten har varit att ta prover med Hansen
hav på följande djup 25-0 m, 50-25 n, 100-50 m, 150-100 m, 150-200 ra,
300-200 m. U60-U00 m. Djupen har valts dels med hänsyn till tidigare un­
dersökningar och dels med hänsyn till hydrografiska förhållanden i Öster­
sjön. Dessutom har specialprover tagits i speciella delar av vattenmassan
t ex mellan temoklinen och ytan, mellan haloklinen och termoklinen etc.
Två publikationer med resultat föreligger; Meddelande 76” redogör för
resultaten av 5 expeditioners planktonprover under år 1968 och Meddelande
89 för analyser av 3 expeditioner under 1969.
Hans Ackefors o
9.
Föroreningsproblen.
1. I de f,i orden. Under året har Idef jorden besökts 2 ggr ned undersöknings­
fartyg. En tänkt avslutning av undersökningarna där har uppgivits på
grund av det nya norsk-svenska samarbetet, vilket kräver en ner nog­
grann uppföljning av situationen och punktinsatser på tidigare försunmade
områden. - Den från flera håll efterlysta svenska sammanfattningen av
situationen har inte kunnat göras på grund av bristande tid. Materi­
alet föreligger således fortfarande son råmaterial.
2. Göteborgs skärgård. Son komplettering till föregående års undersök­
ningar gjordes i april-juni en sammanhängande intensivundersökning.
Resultaten har tillsammans ned en del andra resultat offentliggjorts i
form av en rapport till Västerbygdens vattendomstol. Undersökningarna
i området är i huvudsak avslutade (enl. de program son hittills upp­
gjorts). Ansträngningar göres emellertid f.n. för att skapa förutsätt­
ningar för en analys av halten av toxiska ämnen i ett stort insamlat
fisknaterial från Göta älv-mynningen ut till öppet hav.
3„ Byfjorden. Ingen större aktivitet annat än i form av bevistade konfe­
renser, symposier, seminarier etc.
k. Västerviksområdet. En expedition för kompletterande studier företogs,
varvid bl.a. några dykningar utfördes. Fiskerikonsulent Molander har
fortsatt sina hydrografiska provtagningar. - Bearbetningen av materia­
let har legat nere.
B.-I. Dybern
Klorerade kolväten, se under fiskeribiologiska undersökningar i
Östersjön. Oljehalt i havsvatten, se under kemiska sektionens arbete.
10.
B. Hydrografiska avdelningen
Fyrskeppsundersökningen och andra kontinuerliga nötningar.
Mätningarna vid fyrskeppet Västra Banken upphörde 29.9.1970. När fyr­
skeppet därefter förflyttades till Norströrsgrimd påbörjades en nätserie
här, son ännu pågår.
Med Kustbevakningens båt i Skallahamn påbörjades i april mätningar, dels
nära land N 57° 20’15r E 12° 00'51: ca en gång per vecka, dels ute till
sjöss N 57°11.U’ E 11°40' ca en gång per rånad. På den senare positionen
tages även prov för syrgasbestämningar.
Några ytterligare mätningar med Kustbevakningens båtar kom inte till stånd
under året på grund av den anmärkningsvärt långsamma framtagningen av
motorvinsch vid Kustbevakningen.
Sedan av SMIII och Fiskeristyrelsen äskade medel (se årsrapport, 1969) en­
ligt statsverkspropositionen slussats över till SEV, ansöktes om medlen
från SNV:s forskningsnämnd. Av begärda 250 000 kr erhölls endast ca
30 000 kr bland annat för en 1/2 hydrografassistent
A 13. Fil. stud.
Ulf Jopa&scn anställdes den 1.9 på denna tjänst.
Strömmätare utsattes vid Hallo i maj, men när mäterbyte skulle ske i augusti
var inga instrument att finna.
Bättre lyckades ett samarbete med Havsforskningsinstitutet i Helsingfors
samt SMHI i Kvarken. Fem instrument sattes i slutet av augusti ut av
U/F Skagerak på två stationer. (Västtyska mätningar påbörjades samtidigt
Ö3ter om Gotland utgörande en annan del av en interbaltisk oceanografisk
expedition.) Vid upptagningen i början av november (av U/F Eystrasalt)
hade det ena systemets bärhoj stigit upp till ytan varför mätningarna
här är av lägre kvalitet, medan det andra systemet med tre instrument syn­
tes vara intakt. De fem strömmätama samt förankringstillbehör har in­
köpts för medel (75 000 kr) tilldelade den 19.11. 1969 av Statens natur­
vetenskapliga forskningsråd.
För medel från SNV fortsattes strömnätningarna vid Halskov Rev under tiden
januari ~ maj samtidigt med de av danskarna bekostade totalfosforbestäm­
ningarna.
Databehandling.
På kontrakt 7-125/69 från SÏÏV fortsatte Vera Tegner och Uno Billmark sina
arbeten med dels att få närmare inblick i de amerikanska databanden (se
årsberättelse 1969) dels att arbeta med tidvattensprogrammet TIFA. För
det senares skull vistades Tegner ca 3 veckor vid Institute of Coastal
Oceanography i Liverpool. Billmark skrev också ett litet dataprogram för
beräkning av salthaltsvariationer. Bådas anställning upphörde ned utgången
av juli manad.
Den 25.2.70. ansöktes om en tjänst i lönegrad. 21:23 samt datamaskintid allt
för fortsatt bearbetning av hydrografiska data från de Sverige omgivande
haven". I motiveringen framhölls också: Det (projektet) föreslås vidare
delvis utvidgas och sammanföras med idéerna i den preliminära beräkning av
årskostnader för en svensk central för oceanografiska data, son svenska I0C
kommittén inlämnade till NFR den 7.2.1969, men som inte föranlett någon HFR
åtgärd.
Ansökan avslogs.
Vattenståndsberäkningar.
Arbetet med vattenståndsberäkningar fortsatte under aret bland annat med bi­
stånd från ÏTFR, på vars anslag E. Carlsson var anställd under tiden februari
augusti. Ny datamaskintid för budgetåret 1970-71 motsvarande 10 000 kr be­
viljades omkring den 1.7. av UKÄ. I november publicerades en del resultat
11.
( Meddelande 95 ) varvid en del intressanta samband mellan vattenståndet
vid Landsort och Kattegatts salthaltsvariationer presenterades.
Den 15.6.1970 beviljade HFR ett anslag pä ca 5 000 kr för bearbetning av
lufttrycksmätningar vid SMHI i samband med interbaltisk oceanografisk expe­
dition 1970~:. Avsikten var att man skulle få de bästa tänkbara lufttrycksuppgifter genom att bland annat lagra data omedelbart efter inrapporteringen.
Artur Svansson
Kemiska sektionen. Det "Baltiska Året avslutades i maj. Hydrografiska avdelningen deltog med
två expeditioner, i januari och maj-juni. De preliminära resultaten dis­
kuterades imder de Baltiska Oceanografernas' kongress i maj i Helsingfors.
Därvid beslöts att under aret i fortsättningen endast så mycket som möjligt
försöka koordinera undersökningarna utan att inrikta sig på ett så speci­
fikt och omfattande program.. Arbetet ansågs ta för mycket tid. i anspråk för
de nationer som också utförde undersökningar ute på världshaven. Tyvärr har
analysresultaten från deltagarna influtit betydligt långsammare än vad som
överenskommits i Sopot 1968. De svenska resultaten på d.en hydrografiska
och kemiska sidan är helt klara och distribuerade till alla deltagare, lika­
så har de finska, danska och polska resultaten under året sänts in och dist­
ribuerats. Hågra ryska data har erhållits via ICES i Köpenhamn, men största
delen seien as ännu. Detsamma gäller hade Väst-- och Östtyska data. Speci­
ellt de östtyska observationerna är mycket viktiga dâ de är rycket omfat­
tande och täcker flera olika perioder. De preliminära svenska resultaten
redovisades i Helsingfors och har publicerats i Tellus.
Under hela året har det funnits syre i Bornholmsbäckenet och Gotlandsdjupet.
Horr om Gotland har svavelväte förekommit på de djupare stationerna, bl.a.
i området kring Finska Vikens mynning. Väster om Gotland har svavelväte före­
kommit i Norrköpingsdjupet och Karlsödjupet samt på några stationer pil snit­
tet Visby-Västervik. Märkligt nog har svavelväte också sporadiskt förekom­
mit i Landsortsdjupet på 100-200 m medan det djupare området varit fritt från
svavelväte och innehållit små mängder syre. Utvecklingen i hela Central­
bäckenet pekar alltjämt på avtagande syrevärden och en ny svavelväteperiod.
Förändringarna i Gotlandsdjupets syrehalt belyser denna utveckling: Januari
2Ü0 m 1,07 ml 0p/l, Juni 237 m 0.37 ml 0p/l, September 2h0 m 03U0 ml 0^/1,
Oktober 2b0 m 0,22 ml 0 /l.
"
Med extra medel från Fiskeristyrelsen har en ny Spektrofotometer Hitachi
101‘" inköpts. Den ersätter den gamla Beckman B som är i förslitet skick.
Den kan dock alltjämt användas som reservinstrument. Likaså har en ny pHmeter "Orion5 med digitalavläsning inköpts. Därigenom har pH-bestämningarna
kunnat förbättras. De sker numera i slutet kärl under konstant temperatur.
De nya pH-korrektionstabelleraa enligt Gieskes har tagits i bruk. De er­
sätter Buchs gamla tabeller. Två digitalavläsare för koppling till spektrofotometrar och "Beckman expanded scale plî-neter har också anskaffats. Detta
möjliggör exaktare avläsning av instrumenten i sjögång. Vidare har anskaf­
fats en kompensationsskrivare till Hitachi spektrofotometrar samt Wi~Fug
centrifug. För Winklertitrering har ännu en Metrohm -automatbyrett inköpts.
Dessa inköp möjliggör i framtiden fullständigt hydrografiskt arbete på två
undersökningsfartyg samtidigt« Tyvärr utgör personalbristen på laboratoriet
ett hinder för flerfartygsoperationer. Extra personal måste i sådant fall
anställas för arbetena ombord. Hyra vattenhämtare av genomskinlig plast av
typ ï'Iansen55 har inköpts från ' Hyclro-Bios5: i Kiel. Erfarenheterna pekar ty­
värr på att sådana vattenhämtare är relativt sårbara och måste skötas mycket
noga. Bl.a. är metalldelarna för veka och skadas lätt. En helt tillfreds­
ställande ersättning för de omoderna 'Knudsen"~hämtarna av metall som an­
vänds ombord, har således ej ännu kunnat finnas.
12.
Pâ grund av de erfarenheter sok vunnits beträffande öve rens stammeIsen
mellan saliniteter beräknade från klortitrering enligt Mohr-Knudsen och
nätta ned salinometer", har vi nu övergått till enbart salinoneterbestäm­
ningar. Skillnaden mellan metoderna befanns vara så små att de låg inom
felgränserna för klortitreringen, även viå låga salthalter. Detta innebär
en stor lättnad i laboratoriearbetet, son nu har kunnat ne ra inrikt se på
analys av totalfosforn och alkalinitet samt bestämning av klorofyll och
oljeförorening.
Under året genomfördes också, världsinterkalibreringen av närs alts analys­
metoder, som arrangerades av ICES och SCOR. Provampullema hade framställts
i Japan av professor Sugavara på Sagami research Center. Följande närsaltsparametrar interkalibrerades: 1. fosfat-fosfor, 2. silikat-kisel, 3. nitratkväve, H. nitrit-kväve. Proven sändes till 55 olika oceanografiska labo­
ratorier i skilda delar av världen. Frän svensk sida deltog hydrografiska
avdelningens laboratorium» I slutet av september hade resultat inrappor­
terats från 3ö laboratorier. Resultaten skickades till dr. Koroleff vid
Havsforskningsinstitutet i Helsingfors tillsammans med ingående beskriv­
ningar av de använda analys förfarandena och alla mätdata. Resultaten är
ännu under bearbetning och statistisk behandling, men vissa preliminära re­
sultat presenterades av dr. Koroleff vid ICEB möte i Köpenhamn i september.
Av dessa resultat framgår det att vårt laboratorium haller en relativt hög
standard. Följande tabell visar våra analysmedeltals avvikelse från det
riktiga värdet uttryckt i jag-at/l och i $\ .
Härsalt
låg halt
medelhög halt
hög halt
jig-at
%
ug-at
1
jig-at
cfP
-C.02
10
-0.09
9
-0.06
2
no2-n
0.00
0.00
0
0
+0.8
+0.02
1 06
2
-1.00
+0.0U
0.7
2
no3~n
-0.10
2
+0.15
1.5
-0.50
1.7
PO^-P
Si
Avvikelsen för fosfat-fosfor är något hög, men det :rör sig ju om, mycket låga
k one e nt rat i one r och en liknande avvikelse har också erhållits i Kiel och
Helsingfors, enligt muntliga informationer. Orsaken kan vara av analys­
teknisk art och hänför sig till analysförfarandet och ej precisionen. Detta
är dock ej ännu utrett.
Man skall observera att dessa analysresultat endast utvisar laboratoriets
förmåga att utföra precisionsanalyser inom ramen för analysteknikens fel­
gränser vid standardförfaranden. Vid analys av verkliga vattenprover till­
kommer svårigheterna vid fältförhållanden, själva provtaaningstekniken och
eventuell konservering av proven. Dessa är de viktigaste felkällorna vid.
analys av fältprover.
Laboratoriet har börjat ägna större intresse för organiskt material i Öster­
sjön. Prover för bestämning av organiskt löst kol har insamlats på Östersjö­
expeditionerna och analys arbetet har utförts på, IVL:s laboratorium, i Stock­
holm. I samarbete med IVL i Göteborg, har analys av opolära kolväten (olja)
utförts, varvid en del av förarbetet har utförts på vårt laboratorium.. Vi­
dare har vattenprover analyserats för klorofyllha.lt och pernanaanatförbruk­
ningen har studerats. Detta arbete befinner sig ännu i ett förberedande
stadium., men resultaten visar att sådana bestämningar är av intresse för
Östersjöarbetet.
Östersjöarbetet har understötts med medel från Statens naturvårdsverk och
undertecknad har deltagit i koordinationsarbetet inom Östersjögruppen vid
flera arbetssymposier.
Stig E. Fonselius
13.
Bornö station 1970
Stationen har använts för konferenser, kurser och forskning mm. Den
11. och 12.1.1970 ägde ett note rum son hade son tenn. ”biologiska under­
sökningar i Östersjön. Talrika forskare från universiteten och andra
institutioner deltog; provtagningsnät och metodik diskuterades i detalj.
Under mars diskuterades förberedelserna till det V Bornö symposiet som
skall äga run under våren 1971. Fältkursen i oceanografi pågick i olika
omgångar U.-28.5» Fältkursen för 2-betyg pågick 12.-lU.10. Professor
Aitsam från Tallinn, Dr. M. Tomczak och Dr. L. Magaard samt Prof. Erauss,
alla från Kiel, besökte stationen den 22.5. Strömnätningar och andra
undersökningar utfördes under juni och september. Överläggningar av
olika slag ägde run under juni och oktober.
l4.
Kortfattad samnanstalining av expeditioner verkställda under 1970 med
undersöknings fartyget ' Skagerak
Ko.
Tid
Arbetsuppgift
1.
12.1.-6.2
Hydrograf, undersökningar Gotlands dj upet
(Baltiska Året )
2.
25.2.-11.3. Torskmrkn. , bottenboniteringar, håvning efter
fiskägg och yngel
Östersjön (Öresund
till ost Gotland)
Claesson
3.
16.-25.3.
Räkundersökningar,
vissa mätningar,
havskrä ftet rålning
Skagersk
Ide fjorden
Brofj orden
Dybern
31.3.-3.4.
Undersökningar pä
rockor, hajar m fl
Skagerak
Prof. Fånge
Område
Exp-ledare
Fonselius
4.
25.5.-12.6. Hydrograf., planktolog.
0. bottenundersökningar
Kattegatt och
Östersjön
Engström
5.
22.-24.6.
Horisontella temperaturfördelningen i havets
ytlager.
hydrografi 0. strömmätn.
V Pater Koster
Gullmars fj oreen
Assistenterna
Stigebrandt 0.
Steen,fil.lic.
Sen Gupta
29.-30.6.
Planktonhåvning
Väs tkust området
Prof.Mellander
10.-14.8.
Hydrograf, arbeten,
upptagn. 0. utläggn.
av strömnätare
Skagerak 0. Bohusfjordarna
Engström
6.
17.8.-10.9. Hydrograf. 0. planktolog. Bottenviken, Bottenhavet ,Svansson 0.
Östersjön 0. Kattegatt
arbeten,
Engström
utläggn. av tvä strömmä- Horra Kvarken
tarsystem med lysbojar
7.
8.
9.
10.
11.
21.-25.9.
Hydrograf. 0. nikrobiol.
undersökningar, ström­
mätningar,
provtagning av bottenfauna
Gullmars fj orde n
Fil. lic.
Sen Gupta
Skagerak 0. Kattegatt
Fil. dr
Leppäkoski
28.-30.9.
Trålning på c:a 400 m,
insaml. av material för
enzymstudier på djupvattenfisk m n
Kattegatt 0. Skagerak
Prof. Fänge
1.-2.10.
Pumpning för planktoninsamling
Kattegatt
Prof.
Mellander
12.-29.IO.
Hydrografiska undersökningar
Kattegatt, Östersjön
med Finska viken samt
södra Bottenhavet
Engström
9.-27.11.
Fiskeribiol. undersök­
Östersjön
ningar, torskmärkn.,
bottenfaunaundersökn. m m
Claesson
30.n ,.-4.12«,Sedimentundersökningar
Bo mholmsb as s änge n
Prof.
Kullenberg
7.-5.12.
Kattegatt
Claesson
Undersökn. över krabboch havskräftebeståndet,
ekolodsrekognosceringar
Göteborgs skärgårds­
område
15
Kortfattad sammanställning av expeditioner verkställda under 1970 ned
undersökningsfartyget '"’Thetis
Tid
Arbetsuppgift
Område
Exp.-ledare
1.
7.-27.1.
Försök ned enbåtsflyttrål
Skagerak
Kapten Johans­
son, Lindquist-,
Sundvisson
2.
2.-6.2.
Skaldjursundersökningar, Kattegatt o. Skagerak
observation av blananetsförekonst, fiskeribiol.
Brofj ords området
undersökningar
3.
9.-27.2
Sillundersökn.3 under­
sökn. av torsk o. kolja
4.
2.-5.3.
Hydrografiska arbeten
lo«
Claesson
Skagerak
Ackefors
Skagerak: Längs P~,
Engst rön
A- o. Väderö-snitten
samt Mö, El5, R3
Plariktonhåvning
Skagerak
Fil. dr
H. Alander
10.3.-13.3. Provtagning av sediment
Kusten mellan Götebor;
o. Hälsingborg
Ing. Bengt
Sundström
6.
31.3.-16.1. Fiske efter ålyngel samt
hydrogr. provtagningar
Skagerak
Lindquist
7.
19.-25.9.
Hydrokeniska o. bakte­
ri ol. undersökningar
Stockholms området
Laborator
Karlgren
8.
1.-12.6.
Torskmärkn. enl. inter­
nat. program, provtagn.
för kem. analys m m
I huvudsak mellersta
o. södra Östersjön
Claesson
9.
22.-26.6.
Hydrograf, undersökn.
Skagerak o. Bohusfj ordama
Stationerna längs
Väderö-snittet
Engström
5.
9.3.
Bottenundersökningar
10.
29.6.-3.7.
Skaldjursundersökn.,
dykningar
Västkusten
Claesson
11.
6.-10.7.
Göteborgsområdet
Vatteninsp.
Lindgren
12.
17.-28.8.
Hydrokem. o. bokteriol.
undersökningar
??
St ockholmsområdet
Laborator
Karlgren
13.
31.8.-11.9. Skarpsillrekognoscer.,
flyt- o. bottentråln.,
UV-TV m m
Bohusläns kust
Gullnars- o.
Claesson
15.-21.9.
Disken i
Öresund
ll.
22.-21.9.
Fiskeribiol. o. hydrograf, undersökningar
-
!i
Abyfjordarna
-
Fil. kand.
L.-E. Persson
Fil.lic. T.von
Wachenfeldt
15.
12.-29.10.
Undersökn. om förekomst
av sillarver, sillmärkn.
enl. internat, program
Kattegatt
Claesson
16.
2.-13.11.
Unders, av blåmanet före-konst, krabba.
Fiskeribiol. undersökn.
Skagerak
Dybem
Idefjorden
Forts.
16
Forts,
expeditioner ned
Thetis
Ho.
Tid
Arbetsuppgift
Område
Exp,»ledare
17.
23.~27.11.
Hydrografiska under­
sökningar
Skagerak och
Bohus fj ordarna
Engström
18.
30.11.-4.12.Bottenprovtagning
Väderö-snittet
Assistent
T. Lund älv
19.
7. -9.12.
Strömmatning, hydro-grafering m n
SV Tovas ungar
Civiling.
Petrén
10.-11.12.
Planktonhavning
Skagerak
Fil. dr
H. Alander
IT
Kortfattad sammanställning av expeditioner verkställda under 1970 med
undersökningsfartyget "Eystrasalt'1
Arbetsuppgift
Område
Ixp.-ledare
2Ö.T.-8.8.
Torskundersökningar
Ålands hav till
södra Östersjön
Otterlind
10.-lit.8.
Undersökn. av föro­
reningars inflytande
på miljön
Fjärdarna vid
Västervik
Dybern
2.
31.8.-it.9.
Hydrogr. o. biol. unders. Hanöbukten
3.
8.-18.9.
Bottenfaunistiska
undersökningar
Marviken-Simpevarp
l:e byråins.
P.E. Schelin
1*.
28.9.-8.10.
Insaml. av strömmingsprov för ken. analys
Stockholms skärgård
Kapten
C.-O.Källström
5.-16.10.
Bcttenboniterin.o,
hydrografering m m
Asko-Lords ortsdjupet
Hagberg
Ho. Tid
1.
Svansson
5.
19.10.-1+.11. Upptagn. av strömmätningssystera m m
Horra Kvarkenomradet
Svansson
6.
30.11.-2.12. Strömätning o.
hydrografi,
sedimentprovtagning
Väst Lysekil
Civ.ing.
Petrén
Ing.Sundstrom
Västkusten-Öresund
18.
Publicerade arbeten i laboratoriets egna, serier 19T0
Fishery Board. jof^Swejlejij^Ser^ jBiolc^gy
Rep. Ho. 19: Zur Verbreitung der Fischeier und Fischlarven im Si: age rob­
in den Monaten Mai und Juni von Armin Lindquist (With an
English summary), 82 s.
Fishery Board ^f„Swe_der19_Se_r_»_ Hydr ography
Rep. Ho. 24: Eydrographi.al observations on Swedish lightships and
Fjord stations in 1968 by Artur Svansson, 83 s.
Mejldelande_fran jîays_f5.j3kelabo_ra.t_ori_et_,__Lysekil
Nr. 76: Seasonal and vertical distribution of zooplankton off the coast
in the Baltic proper in 1968 by Hans Ackefors & Lars Hernroth. Febr.
”
''
77 : Hydrographical Observations from the Fiords of Bohuslän during
the years 1893 - 1966. - Febr.
78: On Östersjön och svavelvätet av Stig H. Fonselius (Föredrag för
Sällskapet Riksdagsmän och Forskare den 25.2.1970). - Febr.
”
79: Årsberättelse 1969 sannanställd av Amin Lindquist. - Mars
80: Hydrographical Dota January - June 1969 R.V. Skagerak,
R.V. Thetis. - Mars
8l: Östersjön och föroreningarna av Bernt I. Etybern. - Mars
82: Hydrographical Data 1963 R.V. Skagerak, R.V. Thetis. - April
83: Hydrographical Data 1964 R.V. Skagerak, R.V. Thetis. - April
84: Hydrographical Data 1965 R.V. Thotis, R.V. Skagerak.
(Utkommer under 1971)
85: Hydrographical Data 1966 R.V, Thetis, R.V. Skagerak.
(Utkommer under 1971)
86: Data of Primary Production Measured by the C~l4 Method at two
Lightships in the Baltic by Goran Michanek (Fisheries Department,
FAO, Rome). - Maj
87 : Compiled Cruise-Reports from, the Baltic year 1969 - 70 by
Stig Carlberg. - Maj
88: Sprat Symposium, Lysekil 1968 Papers (Second Part). - Aug.
89: Ecological zooplankton studies in the Baltic proper in connection
with oceanographic studies in 1969 during the Baltic Year by Hans
Ackefors & Lars Hernroth. - Aug.
90: On the Water Renewals in the Eastern Gotland Basin after World War II
by Stig II. Fonselius and Chalanya Rattanasen (Contribution to ICES
C.M. 1970/C:8 Copenhagen). - Aug.
91: The Swedish herring fisheries in the North Sea, Skagerak and Katte­
gat in 1969 by Hans Ackefors. - Sept.
92: Observations at Swedish Lightships and in the Central Baltic.
Hydrography of the Kattegatt and the Skagerrak Area, Swedish Ob­
servations, 1969. (Contribution to ICES "Annales Biologiques^ 1970)
by Stig H. Fonselius and Artur Svansson. - Juni
93: Hydrographical Data July - December 1969 R.V, Skagerak, R.V. Thetis.
Sept.
19.
9l: On Eutrophication and Pollution of Marine Areas (Invited lecture
at ”The Ocean World” joint oceanographic Assembly 13-25 September
1970 in Tokyo) by Stig H. Fonselius. - Nov.
95: First Results of a Hew Numerical Model for Baltic Water Levels
by Artur Svansson. - Nov.
96:
Determination of small amounts of non-polo,r hydrocarbons (oil) in.
sea water by Stig R. Carlberg Fishery Board of Sweden, Hydrographic
Department, C. Bo Skarstedt Industrial Water and Air Pollution
Control Company (Sweden). - Dec.
Publicerade arbeten ej ingående i laboratoriets serier 1970
Acke fors 3 H. : Sillen förr och nu i Västerhavet och Nordostatlanten.Göteborgs Naturhistoriska Museurs ßrstryck (1970): 23-86.
Sillprov på havsfiskelaboratoriet.- Svenska Västkust­
fiskaren U0(l7): 309-310.
~
Det svenska sillfisket under 1960-talet i relation till
andra länders fiske.- Svenska Västkust fiskaren ^0(22) :^06-ii09
Föroreningar och niljöförändringar i våra vatten.- Ur Rädda
Naturen - Naturvärdens problem och möjligheter: 183-196.
-' -
Miljövårdssignaler från USA. Artikel i Svenska Dagbladet
19.11.1970.
- -
Mercury pollution in Sweden with special reference to condi­
tions in the water habitat.- Proc. Royal Society, London:23 s.
- -
& Carl-Gustaf Rosén; Temperature preference experiments with
Podon polypheroides Leuckart in a new type of alternative
chamber.- J.exp.mar.Biol. Ecol. b; 221-228.
- ~
, Göran Löfroth & Carl-Gustaf Rosén: A survey of the mercury
pollution problem in Sweden with special reference to fish.Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev. 8: 203-22^.
Carlberg, Stig, R.: Some Results of Determination and Monitoring of
Oil-Content in Sea Water. ICES C.M. 1970/C:23, 2 s.
Dybem, B.-I. : The Ascidians of the Baltic proper. Distribution and Ecology.Limnologiea 7 (l): 27-36.
- -
Studies on the distribution and ecology of ascidians in
Scandinavia.- Acta Universitatis Upsaliensis. Abstracts of
Uppsala Dissertations in Science 1Û5, 12 s.
Fiskeribiologiska undersökningar i Göteborgs skärgård II.
Juni 1969-juni 1970.- Rapport till Västerbygdens vatten­
domstol , 30 s.
- -
Synpunkter på Östersjöns föroreningssituâtion.- IVLpublikation A UO (IVL-konferensen 1969): 86-IO8,
Report of the 2nd Meeting of the U.N. Joint Group of Experts
on the Scientific Aspects of Marine Pollution.- ICES C.M.
1970/E:3, k s.
~ -
Pollution in the Baltic.- FAO Technical Conference on Marine
Pollution and its effects on Living Resources and Fishing,
No R-3, 17 s.
(red.:) Report of the ICES Working group on Pollution of the
Baltic Sea.- Coop. Res. Rep. Ser. A. 15, 86 s.
Fonselius, Stig,H.: Om Öresvinds föroreningsproblem.- Fauna och flora 65(1):
5-10.
- -
Syrebristen i Östersjön.- Svenska Dagbladet, 15.5.1970.
-
Stagnant Sea.- Environment 12(6): 2-11, 1+0-L8.
-"-
Some Trace Metal Analyses in the Mediterranean, the Red Sea and
the Arabian Sea.- Bull. Inst. Oceanogr. Monaco 69(1^07), 15 s.
(även i IAgA Radioactivity in the Sea nr 29).
~
On the stagnation and recent turnover of the water in the
Baltic.- Tellus 22 (5): 533-5^.
Lindquist, Amin: Havs forskningen, dess mål, medel och resultat.-Svenska
Västkust fiskaren 40(17): 308-311, 316-317.
21
Fiskeristyrelsens projekt för nytt undersökningsfartyg.Havsforskarmötet i Göteborg 27.-29.4.1970, 7 s.
Ljunggren, K., B. Sjöstrand, A.G. Johnels, M. Olssrn, G, Otterlind &
T. Westernark: Activation analysis of mercury and other
environmental pollutants in water and aquatic ecosystems.Intern. Atomic Anergy Agency, Symposium on the use of
nucleartechniqu.es in the measurement and control of en­
vironmental pollution, Salzburg 26.-30.10.1970, 50 s.
Otterlind, Gunnar : Fisk och fiske i skärgården.- Skärgärdsboken LandsortStockholn-Örskär: 135-149. Förlagsab Baltic, Stockholm.
Skärgårdens vatten.- Ibid.: 46-6l.
Rysk och sibirisk stör i svenska fiskevatten.- Fauna
och flora 65: 209-214. (Även publ. i Ostkusten 42:9:19-22)
~4'"
Swedish herring fishery in the Baltic.- ICES, Pelagic
Fish (Forth.) Cte. H:23, 9 s.
Swedish records of sturgeons (Acipenser guldenstädti and
A. baeri) introduced into the Baltic by the USSR.- ICES,
Fish. Improv. Cte. E;13, 3 s.,
-i?Svansson, Artur:
Östersjön och fisket.- Lantbruks veckan 1969: 191-200.
LT:s förlag, Stockholm.,
Östersjön och TTordsjön som. avloppsrecipienter.- Vatten
26: 62-64.
-
Fiskeristyrelsens strömmätare vid Hållö.- Svenska Väst­
kustfiskaren 40(l9) s. 356.
“ “
Våra omgivande hav bearbetade son kanaler vid numeriska
beräkningar av vattenstånd och salthaltsvariationer.Havsforskarmötet i Göteborg 27.-29.4.1970, 3 s.
22
Deltagande i konferenser, kongresser, symposier n a 1970
Internationella och utländska nationella kongresser n m
Internationella rådet för havsforskning, ICES, 5öde rötet, Köpenhamn,
27.9.-7.IO.- Dyhem, Fonselius, Hallbäck, Lindquist, Otterlind, Svansson.
Specialmöte av ICES
25.-26.9.“ Dybem.
Measurement of Fishing Effort1', Köpenhamn,
Nordostatlantiska fiskerikomnissionen NEAFC, sammanträden i Den Haag
lU.-l6.1. ang Nordsjosillen, i Moskva 12.-13.2., ang den atlanto-skandiska
sillen, i London H.-8.5. ned studiegruppen för sill samt NEAFCs ordinarie
möte.- Ackefors.
Baltiska oceanografer, 7de konferensen, Helsingfors 7.-15.5.- Hernroth,
Carlberg, Lindquist, Fonselius, Svansson, Dybern.
Baltiska marinbiologer, komraittemöte, Tvärminne, 15.-16.5.- Dybern.
Finsk-ryska symposiet om Finska vikens föroreningsproblem, Tallinn n m,
7.-11.9•- Dybern »
'Vasaveekan' , Vasa, 15.-17*6. - Fonselius.
Nordisk konferens om monitoring av miljö- och produktivitetsförändringar,
Hangö, 28.-29.5. - Lindquist.
Nordiska IOC-Komnitteerna, sammanträde, Helsingfors, I5.-16.5. - Svansson.
Biologiska Idefjords-arbetsgruppen, Oslo, 15.9. - Dybern,
Överläggningar med sovjetiska vetenskapsakademien ang. planer för ett
Östersjösymposium, Moskva, 23.-26.3. - Fonselius.
5te Europeiska narinbiologiska symposiet, Venedig, 5.-11.10. - Dybem.
FAO Tecnical Conference on Marine Pollution and its Effects on Living
Resources and Fishing, Roma, 8.-13.12. ~ Dybem.
Joint group of Experts on the Scientific Aspects of Marine Pollution GESAMP,
Paris, 2.-7.3. - Dybern.
Working group of international oceanographic data exchange, 5th sesion,
Geneve, 20.-25.9. - Svansson.
Sammanträde med ”Group of Experts on Long Time Scientific Policy and
Planning of Oceanic Research, GELTSPAP*1, Monte Carlo, 16.-25.11. Fonselius. (10c, FAO)
Fifth Symposium of the Underwater Association, London, 1.-2.4. - Hallbäck.
Primer Simposium, del comité cientzfico de la confederacion nundial de
actividades subacuaticas (CMAS), La Habana, 5.-19.9. - Hallbäck.
'The Ocean World”, (Joint Symposium IAPS0, IAB0, CMC, SCOR, Tokyo, 13.-25.9.
Fonselius.
INTEROCEAN ’70, Internationell mässa och symposium ang. havets exploatering,
Düsseldorf, 10.-15.11. - Lindquist.
23.
Svenska kongresser.
Svenska Havsforskningsföreningen, årsmöte, Göteborg, 27.-29.4. - Lindquist
Fonselius, Svansson, Dybem, Hernroth, Hallbäck, Carlberg, Engström.
Sveriges Fiskares riksförbund, årsmöte, Varberg, l4.8. - Lindquist.
Fiskets dag, Stockholm, 11.-13.3. -* Ackefors, Lindquist.
Föreningen Riksdagsmän och Forskare RIFO, Studiegrupp 'Östersjöns
restaurering - ett internationellt samarbetsprojekt , Stockholm, 25.2.
samt 11.3. Östersjöns restaurering’ - Fonselius.
Naturvärd
Stockholm, 19.20.11. - Otterlind.
24
Föredrag och undervisning 1970
Ackefors, Hans: Introduktion av filmen ”Laxens yngelkanraare'.- Moskva,
l6.2., Fiskeriinstitutet.
Fiskerihiologi och miljövård,« Lysekil, l4.4., ABFkurs för kommunalpolitiker.
Föredrag on sill.- Kungshamn, 11.5., Odö-fellow-logen.
Fiskerihiologi.- Lysekil, 14.5., Hälleforsnäs grundskola.
Mercury pollution in Sweden with special reference to
conditions in the water habitat.- London, 29.5», Royal
Society.
Fiskerihiologi.- Lysekil, 1.6., Gullmarsskolan årskurs 2
och lägerskola frän Alvik.
Sillfiskekrisen i Fordostatlanten.- Lysekil, 8.6.,
Lysekils Rotary kluhh.
Sillfiske och sillfiskestatistik.- Göteborg, 18.6.,
SVC kongress.
Sillfiske och fiskerihiologi.- Lysekil, 25.8., 3-betygskursen i zoologi vid Uppsala universitet.
Dybern, Bernt I.: Fiskerihiologi.- Göteborg, 3.2., Nämnden för vattenjord-och luftforskning, seminarium om Byfjorden.
_*'«
Östersjöns föroreningsbelastning.- Stockholm., 11.3.,
RIFO-möte.
Ide fjordsundersökningen.- Göteborg, 27.4., Havs forskningsföreningen.
Fi ske ri styrelsens västkust unders ökningar.- Göteborg,
17.6., Gruppen för sanordning och samplanering av kustvattenundersekningar pä västkusten.
_ÇÎ_
Föroreningar i vatten. Några föroreningseffekter i sjö
och hav.- Lerum., 25.6., Lärarhögskolans i Göteborg fort­
bildningskurs för biologilärare.
_ÇÎ_
Ha vs fiske lab oratoriets undersökningsprogram. Idefjorden.Lysekil, 29.6., Kursen i marinbiologi på Klubban.
Marin miljövård.« Göteborg, 21.9«, Zool. institutionen.
_:i_
Marin biologi.- Göteborg, 22.9., Göteborgs universitets
miljövårdskurs.
Fonselius, Stig: Östersjön och svavelvätet.- Stockholm, 25.2., FIFO.
Handledning för naturvårdskurs.- Göteborg 9-3. Universitetet.
Pen senaste stagnationen och vattenonvälvningen i Östersjö-'s djupvatten.- Goteborr, 13.3., Oceanografiska inst.
(provföreläsning för docentur).
-r-
Instruktion för naturvårdskurs.- Göteborg, l8.3., Universitetet.
_K_
The Oxygen and Phosphate Conditions in the Baltic.- Moskva,
24.3., Akademia NÂUK.
Stagnationsförhållandena i Östersjön.« Göteborg, 8.U. ,9»^.»
11.4., 15.4., l6.4., CTH Vattenbyggnad. Seminarium.
Information or. Östersjön. Den senaste utvecklingen i
Östersjön.- Stockholm, 17.4, Statens Naturvårdsverk.
De hydrografiska förhållandena i Öresund.- Lund, 2Q.4.,Zool.
inst.
25.
Fonselius, Stig: Om orsakerna till svavelväteförgiftningen i Östersjön.Göteborgs 22.4., Universitetet Haturvårdsseninariun.
Resultatet från de senaste Östersjöundersökningarna.Göteborg, 27.4., Svenska Havs forsknings fereningen.
tof .the Wfite,
The recent Turnover tin
ie Baltic.- Helsingfors, 11.5.,
Baltiska oceanografer, 7de konferensen.
Om den senaste vattenförnyelsen i Östersjöns djupvatten.~
Vasa,
- ~
„
15.6.,
Yasaveckan .
Östersjöns hydrografi.- Kristinebergs Zool. stat., 26.6.,
Nordiskt Kollegium för Marinbiologi.
Oceanografi .-Göteborg,19.8.,Hordiska hälsovårdshögskolan.
Oel stagnationen i Östersjön.-Göteborg 8.9.,Hord.hälsovårdshögskolan...
On ’ Eut r oph i c at i on and Pollution of Manne Areas.- Tokyo,
I5.9.} 'The Ocean World". Invited lecture.
On the Oxygen Conditions and the Recent Renewal of the
Baltic Deep Water.- Tokyo, 23.9.,
The Ocean World".
On eutrofiering av havsområden.- Göteborg, 15.10.,
Tekniska Samfundet.
Hydrografiska avdelningens arbete
Miljökontrollutredningen.
-s'-
Stockholm, 16.10.,
Förorening och eutrofiering av havsområden.- Mölndal,
20.10., Mölndals Rotar?'' kluhb.
Hallbäck, Hans:
Om det pågående humer- och krabbundersökningarna.Göteborg, 19.3., Biologiska föreningen.
Havet och kusten.» Skärhamn, 24.-25.7., Biliströmska
folkhögskolan.
Vad vi finner på havets botten.- Skövde, 8.10., Skövde
kulturnämnd och stadsbibliotek.
Dykarsymposiet på Cuba.™ Stockholm, 8.12., Svenska
Sport d.yk ar förbundets årsmöte (SSDF).
Hemroth, Lars;
Zooplariktonundersökningar i Östersjön under 1968.- Hel­
singfors, 14.5., Baltiska oceanografer, 7de konferensen.
Havet som miljö.- Skärhamn, 23.-25.7., Bilistronska
folkhögskolan.
Lindquist, Armin: Fiskeriteknik.- Göteborg, 10.3., Chalmers Tekn. Högskola,
Inst. för skeppshydromekanik,
Några ekologiska synounkter på havsfiskars lek.- Stock­
holm, 1.6., Zool. inst.
- -
Havsforskningen, dess nål. medel och resultat.- Varberg,
14.8., Sveriges fiskares riksförbunds årsmöte.
Havets föroreningar och fiske.- Göteborg, 3.10., Nordiska
hals ovårdshögskolan.
-1'-
Aktuelle Fragen zur Bewirtschaftung von Meeresfischen.Düsseldorf, 11.11., IETEROCEAN *70.
- -
Havsfiskelaboratoriets verksamhet.- Uddevalla, 24.11.,
Uddevalla Rotary klubb.
Svansson, Artur: Våra omgivande hav betraktade som. kanaler vid numeriska be­
räkningar av vattenstånd och salthaltsvariationer.- Göteborg,
29.4.
Svenska Havsfiskeföreningen, årsmöte.
Can the known salinity distribution be user] to determine the
consentration distribution of pollutants in the Baltic?Helsingfors, 12.5., Baltiska oceanografer- 7de konferensen.
Fiskeristyrelsens undersökningar i Kattegatt.-Lerhamn, 15,8,
26.
Havsfiskelaboratoriets personal m m 1970
Avdelningsföreståndare: Armin Lindquist, fil. dr, tel. 0523 - 10458
lioiopls^avdelningen^ Udden, 453 00 LYSEKIL, tel. 0523 - 10458
Arbetstid:
1 sept. - 30 apr.
1 naj
- 31 aug.
0800 - l640
0800 - 1600
(för planktonarbete har under året disponerats en
lokal i Lysekil med adress Södra Kvarngatan 20)
Laboratorer:
Gunnar Otterlind, fil. lic., tel. 0523 - 10194
Eernt I. Dybem, fil. dr,
tel.
- 11282
Hans Ackefors, fil. lic.
tel.
- 11452
Extra ass.:
Anders Hagberg, fil. kand. placering t v Zool. inst.,
Fack, 400 33 GÖTEBORG 33, tel. 031-41 08 00 (SNV,
kontrakt 7-142/69, 7-63/70)
Roger Lindblom, fil. mag. placering t v Zool. inst.,
Fack, 400 33 GÖTEBORG 33, tel. 031-4l 08 00 (SFV,
kontrakt 7-142/69, 7-68/70)
Lars Hernroth, fil. kand. tel. 0523-11452 (SÏÏV,
kontrakt 7-53/68, havsfiskelaboratoriets löneanslag,
SÏÏV, kontrakt 7-106/70)
Fiskerikonsulent:
Bengt Claesson
Kansliskrivare :
Ingrid Ekdahl, tel. 0523-10458
Laboratorieass.:
May Carlsson (S.W, kontrakt 7-48/68 IV, 7-21/70)
Institutionsbiträden: Britt-Maj Karlsson
May Carlsson (tji)
Carin Johansson
Birgitta Bengtsson
Gun Bergman ton 14.9.1970
Ulla Gustavson
Gudrun Wester fr o m 13.7« tji
Marianne Martinsson fr o m 13.7*1970
Stina Simonsson 14.7.1970-16.10.1970 (Riksmuseets
kontrakt ned SNV 7-93/69)
Solveig Ikermo fr o m 21.9.1970
Institutionstekniker: Einar Billing, tel. 0523-10272
Extrahjälp i
biblioteket m m:
Per Jonsson (AMS)
Forts.
27.
Forts. Havsfiskelaboratoriets personal m m 1970
Hydr£g£afis_k£ avdelningen, Stigbergsliden l4, Box 4031, 400 40 GÖTEBORG 4,
tel. 031-24 01 64
Bornö station, Gåseberg, 450 30 BRASTAD, tel.0523-40028
Arbetstid:
1 sept. - 30 april 0740 - 1620
1 maj
- 31 aug. 0800 - l600
Laboratorer :
Artur Svansson, fil. lic., tel. 031-240164
Stig Fonselius, fil. dr, tel. 031-24 33 57 fr o m
1.7.1970 (SEV, kontrakt 7/105/70)
l:e fiskeriinspektör: Stig Fonselius, se ovan, tji
Teknisk hydrograf:
Sven Engström, tel. 031-24 08 48, fr 0 m 1.7.1970
(SEV, kontrakt 7-82/70)
Assistenter:
Sven Engström, se ovan, tji
Jan~01of Blalid (t.f.) fron 1.8.1970
Stig Carlberg, ing. (SNV, kontrakt 7-113/69, 7-82/70)
Wera Tegner, fil. kand. tom 30.9.1970 (SEV, kontrakt
7-125/69)
Uno Billmark, fil. stud. tom 30.9.1970 (SEV, kon­
trakt 7-125/69)
Ulf Jonasson fr 0 m 1.11.1970 (SIV, kontrakt 7-71/70)
Karl-Magnus Lagergren, tel. 031-24 75 63 (MS Hydro)
Institutionsbiträden : Birgit Stahm
Anita Taglind
Tuulikki Jaako
Tuula Marjatta Turtia tom 28.2.1970 (SEV, kontrakt
7-113/69)
Eva Gun Thelén 12.3.1970-30.6.1970 (SNV, kontrakt
7-113/69, 7-82/70)
Elisabeth Carlsson 16.2.1970-31.8.1970 (NFR,
kontrakt 2357-6, ans. 9426 G)
Extrahjälp i
biblioteket:
Hubert Straka (AMS)
Institutionstekniker: Oscar Äkemo (På Bornö), tel. 0523-40028
Hushållerska:
Anna-Lisa Åkenno (På Bornö)
Särtryck ur Svenska Västkustfiskaren 1970, 40 (22): 406—409.
Det svenska sillfisket under 1960-talet
i relation till andra länders fiske
av
Hans Ackefors
År 1968 fångades 3,3 milj ton sill i
Nordatlanten med bihav mot normalt ca
4 milj ton. Totalt utgör världens samlade
fångst av fisk frän havet ca 50 milj. ton.
Även om anchovetan utanför Peru fång­
ades till en kvantitet av 11,2 milj. ton sä
är värdet av den samlade sillfängsten be­
tydligt större. Sillen är således världens
viktigaste fisk.
Sveriges samlade fångster av fisk från
sött och salt vatten uppgick till 315.000
ton eller ca 0,3 milj. ton år 1968. Under
mitten av 1960-talet (jfr. tabell 1) omfat­
tade sillfångsten årligen ca 200.000 ton,
dvs. 2/3 av allt svenskt fiske. Fram till
1964 ökade sillfångsterna. Detta år togs
244.000 ton, den största svenska sillfångs­
ten under detta århundrade. Därefter
minskade fångsterna. År 1969 var fångs­
ten 100.000 ton lägre och fångstmängden
143.000 ton var likvärdig med den som
togs i början av 1960-talet.
Fångster i olika områden
För svenska fångster är det endast möj­
ligt att grovt dela upp fångsten för Nord­
sjön och Skagerack samt Kattegatt. Vi ser
i tabell 1 att Nordsjön och Skagerack
Fig. 1.
Fångsten per fiskeansträngning för holländska, skotska och danska båtar. (1) Hol­
ländska fångster per 100 timmars trålning under tiden augusti—oktober i centrala
Nordsjön. (2) Skotska trålfångster per landning under tiden maj—september i nord­
västra Nordsjön. (3) Danska trålfångster av ungsill (s.k. industrisill) per 10 timmars
trålning. (4) Holländska fångster per 100 timmars trålning under tiden januari—april
i nordöstra Nordsjön.
Fångst per fiskeansträngning
ton
W57
57/59
59/61
&/&3
®/67
^69
tillsammans ger mer än 10—20 ggr fångs­
ten i Kattegatt. Dessa siffror liksom upp­
delningen på industrisill och konsumtionssill kan dock på grund av den brist­
fälliga fiskeristatistiken vara behäftade
med relativt stora fel. Siffrorna är dels
framräknade från den officiella statisti­
ken och dels från VFF:s statistik. Tyvärr
är stora mängder svenskfångad industri­
sill ej upptagen i den officiella internatio­
nella statistiken. Det inger stora vansk­
ligheter för svenskt fiske om kvoteringar
skulle bli aktuella i framtiden.
Vid flera internationella konferenser
bl.a. i London i maj månad då Nordost­
atlantiska Fiskerikommissionen (NEAFC)
var samlad var de svenska förhandlarna
handikappade av att vi svenskar inte viss­
te från vilka delar av Nordsjön och Ska­
gerack som våra fångster av sill kom
ifrån. Under de förberedande konferen­
serna år 1969 för NEAFC-mötet begärdes
att samtliga nationer skulle redovisa för
hela 1960-talet hur sillfångsterna fördela­
de sig på nordvästra, nordöstra, centrala
och södra Nordsjön samt Skageracksområdet. Sverige var den enda nationen som
ej kunde lämna rapport om de riktiga
förhållandena. De uppskattningar, som
gjordes då av de svenska fångsterna i
nordvästra Nordsjön, har sedan visat sig
vara alldeles för låga vilket framgår av
den sedan insamlade frivilliga statistiken
från 30 båtar.
Aktuellt just nu är också att vi skulle
behöva veta hur mycket sill som svenska
båtar har fångat under 1960-talet i områ­
det mellan 6 och 12 sjömil utanför norska
kusten där vi just nu blivit utestängda
från fiske. För varje år som går blir be­
hovet av ordentlig fiskeristatistik allt stör­
re. Detta inte minst av rent biologiska or­
saker. Utan statistik som kombineras med
havsfiskelaboratoriets biologiska analyser
kan vi inte ge en tillfredsställande för­
klaring till förändringarna i Nordsjön,
Skageracks och Kattegatts fiskebestånd,
vilket inte bara hindrar oss svenska biolo­
ger utan samtliga biologer som arbetar
med de ovan nämnda områdenas fiskbe­
stånd. Sverige står nu från år 1970 en­
samt bland de viktiga sillfiskenationerna
om att inte kunna lämna statistik.
Tabell 3.
Medelvärdet av den procentuella fördelningen av sillfängsten i
1966-1968.
De olika natio­
nernas fångster i
procent månadsvis
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli
1. Belgien
—
—
—
—
—
18,6
21,1
2. Danmark
4,6
5,4
5,0 11,4
9,4
4,9
5,4
3. Färöarna
2,1
0,9
2,5
9,4 17,2 23,3
2,4
4. Frankrike
9,8
3,6
1,0
2,5
1,8
1,2
U
5. Väst-Tyskland
2,8
6,4
4,3
1,3
4,1 12,5
1,7
—
—
—
—
1,3
4,2 12,4
6. Island
9,6
1,6
2,3
7. Holland
1,9
2,2 13,3
1,1
1,2
0,1
0,5
9,0 28,0 22,3
8. Norge
1,8
3,8
8,5
7,5 10,5
9. Polen
5,2
6,5
6,8
5,6
10. Storbritannien
5,7
5,8
5,3 15,0 17,9
1,1
11. Sovjetunionen
4,9
5,9
5,2
1,9
8,1
7,7
3,1
12. Sverige
9,6
8,4
8,2
8,7
3,4
3,6
3,0
% av totalfångsten fördelad på olika månader
4,0
Fångst per fiskeansfrängning
De ovan nämnda stora fångstuttagen
under åren 1964—68 har som framhållits
ovan minskat lönsamheten i sillfisket.
Från svensk sida saknar vi tillförlitliga
uppgifter om detta för t.ex. olika delar
av Nordsjön och Skagerack. I fig. 1 pre­
senteras de senaste sammanställningarna
av fångsten per fiskeansträngning som
gjorts av arbetsgruppen för Nordsjösill
inom Internationella Havsforskningsrådet. Av figuren framgår hur holländska,
skotska och danska fiskebåtars fångst per
tidsenhet eller per landning har varit
från år 1955 och framåt. I figuren har
medelvärdena för åren 1955—57, 1956—58
etc. framräknats för att man skall få en
mer utjämnad och mer lättläst kurva där
tendenserna framstår tydligare (s.k. glät­
tade medelvärden).
Om vi bortser från det danska fisket
efter ungsill (kurva nr 3) så är det mycket
tydligt hur lönsamheten först sjönk i cen­
trala Nordsjön från senare delen av 1950talet. Från början av 1960-talet minskade
fångsten per fiskeansträngning även i
nordöstra och nordvästra Nordsjön. Som
jag tidigare framhållit i denna tidning har
flera forskare konstaterat hur dödlighe­
ten steg i sillbestånden från mitten av
1950-talet då allt fler nationer började
fiska i Nordsjön (se SVF nr 18 år 1969).
Vi ser dock att lönsamheten sjönk än
mer efter åren 1963—65 för allt fiske
utom för det danska ungsillfisket. Orsa­
ken till detta är, förutom den kraftiga
överfiskningen, att ingen riktigt, s.k. stark
årsklass har fötts efter 1960. Genom den
hårda beskattningen av sillbestånden blir
en ev. stark årsklass mycket snabbt utfiskad då den inträtt i det fångstbara be­
ståndet av vuxen sill nu för tiden. Tidi­
gare kunde en sådan årsklass utgöra hu­
vuddelen av fångsten i många år.
Fiskarna märkte detta själva förr indi­
4,8
4,3
4,3
5,8
13,2
13,4
nordsjöomrädet månadsvis och nationsvis för åren
Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
28,4
1,1
8,9 20,3
1,7
17,5 13,3
7,8
7,3
8,1
13,0 12,0
5,3
6,9
5,1
12,2 20,0 15,8 23,2
7,9
30,5 21,7
9,6
3,9
1,2
5,5
8,4 41,8 18,5
8,1
32,3 18,0
5,3
7,7
4,7
28,5
4,0
1,3
2,2
U
20,3 12,6 10,9
5,1
2,4
27,0
8,2
2,3
5,1
1,0
4,4
0,9
7,8 25,4 24,7
12,1 10,9 11,4 11,7 10,0
20,7
rekt genom att de erfor hur sillen bara
blev större och större för varje år som
gick. De effektiva redskapen nu för tiden
är alldeles för effektiva för att man skall
kunna tillåta ett oreglerat fiske. En in­
ternationell reglering av fisket i Nordsjö­
omrädet är den enda framkomliga vägen
för att återställa lönsamheten och därmed
balansen i sillbestånden. Majoriteten av
länderna har därför föreslagit en kvote­
ring.
Reglering av sillfisket i Hordsjön
Flera olika förslag har diskuterats för
att begränsa fisket efter sill i Nordsjön;
fiskeförbud under vissa månader, fiske­
förbud när leken äger rum i de olika om­
rådena, fiskeförbud i en del av Nordsjön
året om, begränsning av industrisillfisket,
9,5
6,7
7,4
De olika ländernas
procentuella andel
av fångsten
0,03
23,10
2,80
1,13
4,21
1,73
3,73
34,40
3,99
3,02
4,24
17,64
6,0
kvoteringar etc. Ett första resultat om be­
gränsning av sillfisket är den överenskom­
melse som träffades vid NEAFCts möte i
London i maj månad. Vägen var lång och
svår innan de berörda nationerna kunde
enas om ett sillfiskeförbud, som innebär
att sillfiske är förbjudet under maj må­
nad och från 20 augusti till och med 30
september 1971.
Jag skall inte här diskutera vad de olika
förslagen innebar som diskuterades innan
detta beslut fattades. Jag nöjer mig med
att presentera den danska sammanställ­
ningen av den procentuella fördelningen
av sillfisket månadsvis för de olika natio­
nerna som ligger till grund för den ak­
tuella överenskommelsen. Tabell 3 visar
medelvärdet för de olika nationernas
fångster åren 1966—68. Tabellen bygger
Tabell 4.
Antal sillforskare och assistenter 1969 i olika länder enligt en undersökning vid
ICES’ möte i Dublin 1969 i relation till sillfångsten år 1967 enligt FAO. Fångsterna
inkluderar även en del industrifisk, där huvuddelen utgör sill.
Fångstmängd
i 1000 ton
Land
Forskare
Kanada
Danmark
Eire
England
Frankrike
Holland
Island
Norge
Polen
Skottland
Sverige
Sovjetunionen
Väst-Tyskland
6
3
1
2
1
1.5
2
4
3
3
1
9
4.5
15
5.5
1
9
0.5
3
4
7
2
10
1
5
5.5
21
8.5
2
11
1.5
4.5
6
11
5
13
2
14
10 + 41)
346.4
325.4
23.7
12.6
20.6
57.6
461.5
1213.1
108.8
88.2
237.9
659.6
124.1
41
68.5
113.5
3679.5
Summa
1)
licenciander
Assistenter
Summa
BLEKÎNGS-EKA
âfor an. Hitting ofßZaptm C JMk»
g_i--£.../:..f
*
t
t
t
ߣt_S5fgngka_aill^g±rQDgingafiaket_i_üaiera1isü
1.
Av Gunnar Otterlind
Till följd av dåligt sillfiske i Nordsjön under de sista åren har fisket
efter östersjösill starkt intensifierats. Den redan tidigare rådande ut­
vecklingen not ett hårdare utnyttjande av Östersjöns sill/strörardngsbestånd har därmed ytterligare förstärkts. Medan totalfångsten av sill i
hela Östersjön, inklusive Bottniska viken, under 1920-talet och början av
1930-talet höll sig kring 4o.000-60.000 ton ökade den snabbt efter andra
världskriget. Nya och allt effektivare fiskeflottor, särskilt i Sovjet­
unionen och Polen, har varit den mest betydande faktorn för utvecklingen.
Enligt Internationella rådets för havsforskning "Bulletin Statistique”
nåddes 1955 en total årsfångst på 187.670 ton. Efter en viss nedgång har
kvantiteten sedan 1965 (185.429 ton) variti stigande:1966, 201.007 ton;
1967, 232.094 och 19685 286.943 ton, för att år 1969 på nytt minska:
250.309 ton. Sedan 1930-talet har sålunda utbytet av sill i Östersjön
ungefär fendubblats. I nyssnämnda kvantiteter är icke fångsten från Öst­
tyskland medräknad (torde vara av storleken 10.000-15.000 ton).
Den svenska sillfångstens allmänna utveckling
Son framgår av fig. 1 visar den svenska sillfångsten i Östersjön icke någon
ökning av sanna storleksordning son den för totala fångsten genon alla
östersjöländer. Fångsten från svensk sida pendlade under 1920-talet onkring 20.000 ton, och Sverige tog då den största andelen av totalfångsten»
Nu ligger vi först på fjärde plats ned 36.590 ton (1969) efter Sovjet
(II8.974), Finland (56.252) x'.Under 1950-talet och första hälften av 1960talet har den svenska fångsten hållit sig kring 30.000 ton. Det är alltså
fråga on en ganska nattlig höjning av fångstnivån. De tre mycket markerade
fångsttopparna (jfr fig. l) i sanband ned världskrigen och i slutet av 196Otalet är betingade av försörjningsläget under krigstiden och under sist­
nämnda period av fångst genon fiskefartyg son tidigare fiskat i Nordsjön.
Eljest har avsättningsmöjligheterna begränsat utvecklingen. Fångsten jser
fis_kare_ har dock kraftigt ökat parallellt ned övergången från nätfiske till
trålfiske. Antalet fiskare har starkt minskat i sanband därmed, både vid
sydkusten och ostkusten. Vid ostkusten, från Kalmar län och norrut, där
sill/strömningsfisket är det helt dominerande fisket, varantalet, yrkesfiskare
1918, 4.867; 1920, 4.256; 1930, 4.224; 1940, 4.773; 1945, 6.073; 1950, 4.479;
I960, 2.279; 1968, 1.453 och 1969, 1.343.
Pa sydkusten (kusten av Skåne och Blekinge) har minskningen varit mindre ut­
talad enligt följande: 1918, c. I.808; 1920, c. 1.702; 1930, 1.487; 1940,
I.508; 1945, 1.862; 1950, 1.674; i960, l.4o4; 1968, 1.029 och 1969, 857.
Den största, ökningen av vår sillfångst i Östersjön har skett i områdets södra
del (jfr fig. 1 och 2). Under 1920-talet och 1930-talet togs här per år van­
ligen mindre än 5.000 ton. Uppgången under andra världskriget förstärktes
av att fiskare från västkusten bedrev trålfiske i södra Östersjön. Samtidigt
började också fiskare från sydkusten använda trål för sillfiske (1943). Se­
dan 1950-talet dominerar sillfångsten med detta redskap helt i södra Öster­
sjön - fångsten med övriga redskap är numera obetydlig. Den årliga kvanti­
teten från detta område har normalt hållit sig kring 12.000-15.000 ton (jfr
fig. l).
Vid ostkusten har fångstutvecklingen ej varit så positiv. I egentliga Öster­
sjön med Ålands hav har dock en begränsad ökning skett jämfört med fångsten
under 1920- och 1930-talet tack vare införande av trålfisket under 1950-talet
och trots en rycket stark tillbakagång av fiskarenas antal. Fångsten i Bott­
niska viken har däremot klart minskat i förhållande till tiden före sista
världskriget (jfr fig. 2). Orsakerna är den låga lönsamheten av nät- och trål­
fiske här - en följd fränst av långa isvintrar och avsättningssvårigheter.
x) och Polen (37.085)
2
Det starkt reducerade antalet fiskare vid kusten av Bottniska viken har
totalt sett ej fångstnässigt kompenserats av fiskets rationalisering. Norr
om Härnösand förekommer också endast obetydligt trålfiske och övrigt ström­
mingsfiske har gått starkt tillbaka där.
Fångstminskningen i Bottniska
viken är f.ö. något större än vad diagrammet i fig. 2 visar. En.del av
trålfiskebåtarna härifrån fiskar under vintern ofta i egentliga Östersjöns
centrala och norra delar, men fångsten redovisas för hemorten.
Sillfisket 1967 - 1970
Trots avsättningssvårigheter för sillfångsterna från Östersjön ökade den
svenska fångsten här ganska kraftigt under 1967 (se tabell l). I södra
Östersjön gav fisket 16.615 ton not 13.383 ton 1966. En ökning med drygt
3.000 ton noterades även för ostkustfisket från centrala Östersjön och
norrut. I sistnämnda område har dock den negativa effekten av isvintern
1966 bidragit till differensen, vilket icke gäller för sydkustfisket. I
tabell 1 återges de svenska fångsterna av östersjösill/strömning under år
1965-1970. Gränsen mellan södra och mellersta Östersjön anses här unge­
färligen utgå från gränsen mellan Blekinge och Kalmar län och gränsen mel­
lan Ålands hav och Bottniska viken ansluta sig till gränsen mellan Stock­
holms län och Uppsala län. Viss överlappning förekommer vid fisket jämfört
med statistikredovisningen, nen den är oväsentlig.
Tabell 1;
Den svenska sillfångstens fördelning på olika delar av Östersjön
1968
I960
1966
1967
Södra Östersjön
13.412
13.383
16.615
Centr. 0. norra Öster­
sjön med Ålands hav
10.878
10.657
12.228
12.348
6.827
5.607
7.159
6.370
Bottniska viken
1969
1970
31.508 19.146 c. 16.400
(15.339)(l2.40l)(c. 14.000)
II.327)
y c. 15.000
5.842;
För södra Östersjön angives inom parentes sydkustfiskets andel 1968-70 dessa kvantiteter motsvarar fångsten under 1965-1967, som praktiskt taget
enbart landades av sydkustfiskare. Härav framgår att sydkustfiskets fångst­
ökning skedde 1967 och att den åtföljdes av en minskning 1968. För 1970 är
uppgifterna preliminära.
Ökningen av den totala svenska sillfångsten under 1968 i södra Östersjön
kan helt tillskrivas västkustfiskare. På grund av dålig tillgång på sill
i Nordsjön tog båtar från västkusten upp fiske i Östersjön och fördubblade
på relativt kort tid vår års fångst där. Huvudsakligen fiskade dessa trålare i södra Östersjön. Mindre kvantiteter togs dock av dem även utanför
södra delen av ostkusten upp till Västervikstrakten. Denna aktivitet fort­
satte under 1969 och 1970 i minskad omfattning. Fiskebåtar från västkusten
brukar regelbundet deltaga i torskfisket i södra Östersjön under vinter-vår
(1967 l4 båtar), men något nämnvärt sillfiske hade ej bedrivits här av dem
sedan sista världskriget. I tabell 2 upptages antalet västkustbåtar, som
fiskat i Östersjön 1967-1970 jämte deras fångst av sill, torsk och skrapfisk
(enligt preliminär statistik). Skrapfiskfångsten utgjordes 1967 nästan en­
bart av snåtorsk, 1968-70 av i huvudsak småsill.
Tabell 2: Fångst i Östersjön genom båtar från västkusten
År
Fångst i ton
torsk
672
skrapfisk
100
1967
Antal
båtar
l4
1968
122
16.243
300
2.440
1969
100
6.745
540
2.200
1970
49
c. 2.400
c. 320
c. 2.400
sill
5
3.
Fiskebåtarna från västkusten har deltagit i östersjöfisket i mycket väx­
lande omfattning, från en vecka till tre-fyra månader. Deras sillfiske har
bedrivits främst under perioden från senare delen av april till augusti.
Ar 1970 slutade fisket redan i början av juli. Fångsterna landades nästan
uteslutande i danska hannar, främst i Skagen. Avsättningen gynnades av den
dåliga tillgången på nordsjösill och av god fångst av stor östersjösill 1968.
I Sverige var sill/strömmingsnarknaden mättad redan genom det lokala sydoch ostkustfisket. De två följande åren blev fångsten av större sill säkre,
•vilket ledde till minskat deltagande i östersjöfisket. Den starka relativa
ökningen av skrapfiskkvantiteten under 1969 och 1970 speglar också en änd­
ring i sillbeståndens sammansättning (jfr nedan).
Västkustbåtarnas fiske har mest skett ned parflyttrål i vatten kring och
öster om Bornholm. Även bottentrål har dock använts, särskilt vid fiske
väster om sistnämnda ö. Fisket har ofta pågått dag och natt med en land­
ning per vecka i dansk hann. Västkustbåtarna är vanligen större (längd
70-110 fot) än båtarna från syd- och ostkusten (50-70 fot). Maskinstyrkan
är också allmänt högre. Trålarna hemmahörande i Östersjön landar sin fångst
i svenska hamnar i regel samma dag som sillen fångats. Detta nedför att en
betydande del av dygnet går åt för färden till och från fiskeplatserna sant
för vila i hamn. Sydkustfiskarena använder mest bottentrål nen har i ökad
utsträckning börjat praktisera flyttrålning.
Sillfångsten genom västkustbåtarna i Östersjön är ett gott exempel på fiske­
ansträngningens betydelse i fiskestatistiken. Någon fångstökning förelåg
alltså ej år 1968 för det lokala sillfisket - tvärtom noterades en viss
minskning. Den totala svenska fångsten i södra Östersjön fördubblades dock
detta år genom västkustbåtarnas fiske för den danska marknaden. Fiskean­
strängningen genom sydkustfisket och de svenska marknadsförhållandena torde
ha varit tämligen oförändrade 1968. Snarare förbättrades avsättningen ge­
nom en icke obetydlig export av sill/strömming till Danmark via fiskarenas
försäljningsorganisationer vid syd- och ostkusten. Fångstminskningen under
år 1969 är däremot mycket påtaglig även för sydkustfiskarenas sillfiske
(jfr tabell l). Under 1970 minskade västkustbåtarnas si11fångst ytterli­
gare till följd av reducerat deltagande i fisket (jfr tabell 2), medan syd­
kust fiskarenas sillfångst ökade med ungefär 1.600 ton till c. 14.000 ton
(preliminär uppgift).
I centrala och norra delen av egentliga Östersjön med Ålands hav har för­
ändringen av årsfångsten sedan 1967 varit mindre, med nedgång 1969 (jfr
tabell l). Bottniska viken visar även lägre fångst under 1969. Enligt
föreliggande preliminära statistikuppgifter har fångsten minskat ytterli­
gare i de båda nämnda områdena under 1970. De svåra isförhållandena våren
1969 och under vintern och våren 1970 var huvudorsaken härtill. I egent­
liga Östersjön medverkade dålig tillgång på fisk, främst under hösten 1969.
Enligt våra sill/strönoingsmärkningar är strömmingsbestanden i Bottniska
viken i huvudsak bundna till detta vattenområde. Utbytet med egentliga
Östersjön söder om Ålands hav är helt obetydligt. Från Ålands hav och norra
Östersjön förekommer däremot en regelbunden vandring av vuxen sill mot
centrala och södra Östersjön under senvår och sommar, sedan leken ägt rum i
skärgårdarna. Vår- och förs ormarlekande strömming dominerai' i dessa områ­
den. Under höst och vinter sker en återvandring norrut. Under sommar­
halvåret fiskas sålunda norrifrån kommande strömning som sill i södra Öster­
sjön.
Även om vi på svensk sida saknar statistik rörande fångst per fiskeansträng­
ning, är det uppenbart att en reell ökning av sillbeståndet förelåg under
1967-68 i södra Östersjön och att denna till stor del betingades av höstle­
kande sill tillhörande årgång 196U (jfr Popiel & Strzyzewska, Ann. Biol.
1968, sid. 106, 1969). Höstlekande sill av denna typ har kunnat fiskas från
vattnen kring Bornholm upp till vattnen norr om Öland. Prov från sillfångster
under 1970 visar att denna sillårgång är praktiskt taget slut bland höstle­
karna. Redan under 1969 noterades en drastisk nedgång i den svenska fångsten
av stor strönaning/sill både norr on Öland, vid Gotland och i södra Öster­
sjön. Den synes även ha gällt den varlekande typen. Den inledningsvis
refererade minskningen av totalfängsten i östersjöområdet 1969, är åtmin­
stone delvis betingad därav. Det intensiva fisket av samtliga fiskeflottor
i Östersjön, särskilt under 1968, har sannolikt varit av betydelse för denna
utveckling. Möjligen kan det kraftiga vattenbyte, som skedde i södra och cen­
trala Östersjöns djupbassänger under våren och sommaren 1969 ha bidragit
till det sämre fisket. Sillen/strömningen har sannolikt i samband med vat­
tenutbytet spritts över större områden och till sin förekomst blivit mindre
koncentrerad i djupled.Men genom vattenomsättningen i egentliga Östersjön
torde näringsproduktionen ha främjats. Från hösten 1970 och vintern 1970-71
rapporterade fiskarena på sydkusten ovanligt fet sill.
Den dåliga tillgången på större sill i södra Östersjön medförde att en del
östersjöfiskare (10-20 båtar), särskilt frän Skånes ostkust, upptog fiske
i Kattegatt efter skarpsill, sill och skrapfisk on hösten 1969 och 1970.
Ett par båtar har även tidvis specialiserat sig på skrapsillfiske för
landning i Danmark.
Storlekssamnansättning i de kommersiella sillfångsterna under senare år
Som redan nämnts har den svenska sillfångsten i södra Östersjön ej blott
minskat sedan 1968, dess sammansättning är även ändrad. Den stora sillens
andel i fångsten har gått tillbaka och den mindre sillen ökat. Detta synes
gälla hela egentliga Östersjön. På grund av små resurser för rutinmässig
provtagning efter den långa svenska kusten mot Östersjön och Bottniska vi­
ken är vart material för bedömning av sillbestandens utveckling otillräck­
ligt. En bild av den allmänna tendensen kan dock erhållas genom studium
av tillgänglig statistik över sillfångstemas fördelning på olika storleksgrupper. Sorteringen sker ombord på fiskebåtarna, delvis med maskin,
Fig. 3 och b demonstrerar den procentuella fördelningen per år på de van­
ligaste storlekskategorierna (l-4) i fyra olika landningsområden represen­
terande fiske i Ark on abäckenet (W Bornholm.), Bornholnsbassängen ned Hanöbukten, centrala Östersjön (E Gotland) och Bottenhavet.
Inom sydkustfisket gällde till och med juli 1970 följande sorteringsbeståmmelser. Sortering 1 omfattar högst 12 sillar/strömmingar/kg, sortering
2: 13-l8/kg, sortering 3: 19-25/kg, sortering 4: 26-33/kg. På ostkusten
tillämpas tidvis även en femte sortering 32-iIo/kg (bl.a. för konservin­
läggning). Här låter man sorteringsgränserna gå om lott: -12, 12-18, 18-25
och 25-32. Västkustfisksrena brukar vid sitt fiske i Östersjön för den
danska marknaden endast skilja på tre klasser med högst 10, l8 och 2b sil­
lar/kg. Vanligtvis slås de två förstnämnda klasserna samman till en,
medan sortering 3 tillsamman med mindre sill ej sällan säljes som skrap­
fisk. Från 17.8. 1970 tillämpas gränserna 10, l8, 2b och 32 sillar/kg
vid sydkusten. Undantagsvis har man i Skåne använt beteckningen 0 för
stor sill (5-6/kg). I ostkustfisket gäller alltjämt samma bestämmelser som
tidigare.
Som framgår av diagrammen i fig. _3 och 4, blir andelen sill av sortering 1
och 2 allt mindre ju längre in i Östersjön fisket sker - en följd av den i
genomsnitt lägre tillväxten norrut. Marknaden för småströmming är också re­
lativt sett större i centrala och norra Sverige än i södra delarna av landet.
Fig. 3 och bA visar trålfångster eller nästan uteslutande trålfångster.
Fig. UB representerar både nät- och trålfångad. strömming, vilket begränsar
dess värde. Nätfångst ger i Bottenhavet i huvudsak sortering 3. Procenten
trålfångad strömming var här för åren 1965-70 i avrundade siffror resp. 70,
40, 50, 6l, 68 och 77 %° Den höga procenten av sortering 3 under 1966 och
1967 betingas till stor del av nätfångst (skötfiske inkl. storryssjefångst).
Skötfiskets andel brukar öka då trålfisket om våren hindras av is. Diagram­
men i fig. 3A representerar svenska fångster främst i vattnen norr och öster
om Bornholm landade i Blekinge. De visar en klar utveckling från sortering
2 mot sortering 3 mellan 1968 och 1969 efter motsatt utveckling under perioden
5»
1966-68. Sanna trend har ytterligare förstärkts i diagrammet för 19T0.
Minskningen av andelen för sortering 1 under 1970 har däremot här påver­
kats även av ändrade sorteringsbestämmelser (jfr ovan). Man behöver emel­
lertid ej ga längre tillbaka än till år 1966, för att finna en ned 1969
likartad fördelning av sorteringarna, medan dominansen för sortering 3 under
1970 torde vara rekord. Tendensen är densamma nellan år 1968 och 1969 i
fig. 3 B, där kvantiteterna dock är relativt snå (1970 tillvaratogs ej sor­
tering 4). Minskande garnfiskefångster i Trelleborgsområdet 1967-70(166,
71, 60 och 21 ton) talar också för en reduktion av det äldre sillbeståndet.
Vid garnfisket här erhålles huvudsakligen sortering 1 av höstlekande sill
(högst c. 10-12/kg).
Fig. k A visar storleksfördelningen i strömnings fångsterna utanför ost­
kusten av Gotland. Kär har fis3ien "vuxit” från 1965 till 1968. Under 1969
sker en förskjutning not sortering 4 och en allmän ökning av totalfångsten.
Den sistnämnda var en följd av intensifierat fiske under vintern. Båtar
från fastlandet hindrades av is att nå sina ordinarie landningsplatser och
landade sin fångst på Gotland. Sanna förhållande rådde i än högre grad under
vintern 1970. Detta år hade nan ändock under den varna årstiden begränsat
landningen av sortering hl
Sannolika skäl talar för att förskjutningen not de mindre storleksklasserna
är något större än vad jämförelserna i diagramen visar. Genon låg till­
gång på sortering 1 och 2 i södra och mellersta Östersjön under de två
sista åren har säkerligen sorteringen starkare inriktats på tillvaratagande
av stor strömning/sill» Vid sydkusten har genom införandet av garantipris
här även för sortering h lett till en absolut sett ökad landning av småsill från södra Östersjön. Sillfångstens ökning i sydkustfisket under 1970
kan åtminstone delvis tillskrivas denna omständighet.
Fångsten av undermålig sill
Diagrammen över fångstens fördelning på olika sorteringar representerar den
fisk som landas för konsumtion. Härtill måste läggas den fångst av småströmning/sill som är avsedd till minkföda eller för industriellt ändamål,
fiskolja etc. Stora kvantiteter av sådan undermålig fisk kastas dessutom
överbord till havs - lönsamma avsättningsmöjligheter för nyssnämnda ändamål
är starkt begränsade vid Östersjökusten. I första hand går undermålig torsk
och fiskavfall som minkföda. Cirka 6.000 ton minktorsk tillvaratages per
år från södra (och delvis centrala) delarna av Östersjön. Fiskoljefabriker
med tillräcklig kapacitet finns närmast på västkusten och i Danmark. Frakt
och hanteringskostnader gör tillvaratagandet föga lönsamt även från större
landningsplatser vid Östersjön. Som redan antytts har en sydkustbåt och
även en fiskebåt från ostkusten åtminstone temporärt speciellt fiskat skrapfisk för landning i Danmark. Detsamma gäller flera fiskebåtar från väst­
kusten. Den i Sverige landade kvantiteten av undermålig sill till minkföda
etc. är för sydkustfisket av storleksordning 500-1.000 ton per år, och för
ostkustfisket, .av ungefär seratå storleksordning. I stor utsträckning går
även strömning/sill (särskilt sortering 4), som landats för konsumtion, till
djurföda, om den ej kan finna annan avsättning. Under 1970 gick c. 2.100
ton strömming frän ostkusten till sådant foder. Genon den rika tillgången på
småströmming skulle överskottet ha varit ännu större, om ej betydande kvan­
titeter kunnat exporteras till Danmark. Fisk av dessa två kategorier redo­
visas emellertid i statistiken som strömning/sill och icke som skrapfisk.
Den årliga svenska fångsten av egentlig skrapsill landad vid ost- och syd­
kusten uppgår sålunda till mindre än 2.000 ton. Det är en relativt liten
mängd jämfört ned fångsten av undermålig fisk som måste kastas överbord till
havs eller skadas vid passage genom trålmaskorna och icke överlever. Då man
jämför den landade kvantiteten undermålig strömming/sill från ost- och syd­
kustfisket med den som landas i Danmark från Östersjön av våra västkustbåtar,
måste hänsyn tagas till att en stor andel av deras skrapsi11fångst utgöres
av sortering 4, delvis även av sortering 3 (jfr ovan).
6,
Den -vanliga maskstorleken i svenska silltrålar använda i Östersjön är om­
kring 30 mm (stolplängd l8 mm) i lyftet (cod-enden) och materialet är nylon
eller terylen. Några fiskare föredrar åtminstone tidvis en .litet större
maskstorlek ned stolplängd 20-22 mm. I norra Östersjön och i Bottenhavet an­
vändes i viss utsträckning även mindre maskor (stolplängd l6 mm). Skrapsillfångsterna har till stor del gjorts med de ordinära maskorna (l8 mm stolpe).
Skarpsillyft (stolplängd 11 mm.) användes emellertid även vid avsiktligt fiske
av skrapsill för landning i Danmark, främst gäller detta västkustbåtar. I
Östersjön förekommer intet regelbundet skarpsillfiske från svensk sida. An­
delen skarpsill har dock ofta varit stor i skrapsillfångstema från både
södra och mellersta delarna av egentliga Östersjön under de sista åren.
Biandfångster av skarpsill och snåströmming kan tidvis försäljas till kon­
servindustrien på västkusten och även via export till Danmark,
Överfiskning eller icke ?
För strömming/sillfångsten i Östersjön har vårt ost- och sydkustfiske länge
haft en överkapacitet i förhållande till avsättningsmöjligheterna. Den ex­
port som var möjlig för östersjöfisket under åren närmast efter sista världs­
kriget har praktiskt taget upphört (före de sista årens export till Danmark),
och skräpsillnarknaden är alltid dålig. Resultatet har bl.a. blivit att
fiskarenas organisationer tidvis måst begränsa landningarna. På Gotland
fiskar man t. ex. vanligen blott fyra dagar per vecka under sommarhalvåret.
Fångstkvantiteten är då ofta maximerad till 250-300 kg per fiskare och dag
eller omkring 900 kg per båt. Leveransförbud tillämpas periodvis för sor­
tering h och annan snåströmming. Dessa omständigheter leder till en ut­
jämning av fångstväxlingarna och motverkar självfallet risken för överfisk­
ning.
Det mycket intensiva fisket genom västkustbåtarna och fiskeflottor från andra
länder under senare år, kan däremot medföra en allvarlig överfiskning av
strömningen/sillen i Östersjön, i första hand av bestånden som leker i södra
Östersjön. För tillfället kan inte någon katastrofal nedgång av årsfångsten
i syd- och ostkustfisket utläsas av svenska statistikuppgifter. Oroande syntom föreligger emellertid. Tidvis har sillfångsterna varit rycket dåliga
under 1969 och 1970. Särskilt andelen av större sill är starkt reducerad i
fångsterna från södra och centrala delarna av egentliga Östersjön. Utveck­
lingen måste följas med största uppmärksamhet så att internationella åtgär­
der till skydd för strömning/sillbestånden kan vidtagas med kort varsel.
Från svensk sida kommer fiskeristyrelsen efter samråd ned fiskareorganisa­
tionerna att redan i vår införa viss reglering av maskstorleken i sill/
strörnmingstrålar. Härvid är syftet också att främja en internationell ak­
tion på detta område. Det dåliga sillfisket i Nordsjön och de fredningsperioder, som införts där från och med 1971, kan förväntas ytterligare öka
riskerna för överfiskning i Östersjön. Under början av 1971 har fen väst­
kustfiskebåtar redan börjat fiske efter skrapsill i södra Östersjön, och i
mars rapporteras c. 15 stora danska trålare på sådant fiske i farvattnen vid
Gotland och norra Öland. Samtidigt synes aktiviteten från öststaternas
stora fiskeflottor tilltaga. Upp till c. 150 sådana fiskefartyg har rap­
porterats i vattnen ost Gotland.
Den svenska årsfångsten av
sill/strömming i
Östersjöområdet
Total fångst
Södra Östersjön
Centrala Östersjön och
norrut £= ostkusten)
1915
1920
Den svenska årsfångsten
av sill/strömming
utanför ostkusten
Bottniska viken
Ålands hav, norra
och centrala Östers
ng. z
Landningar i Blekinge
— 1965
—- 1966
—- 1967
..... 1968
----- 1969
KKXX 1970
7.870 ton
9.206 *'
11.429 '*
11.142 "
8.378 "
9.580 "
Landningar i Trelleborg
1967
113
1968
37
1969 129
1970
63
PS#. 3
Landningar på Gotland
1965 1.657 ton
— 1966 1.838 "
19 6 7 1.878
...... 1968 1.587
1969 1.891
"
■ nut#-* 1970 2.412
Landningar från Bottenhavet
■ ' 1965 (3.945 tonj
---- 1966 4.144
**
---1967 5.022
"
...... 1968 4.617
-—* 1969 4. 127
***** 1970 3.550 “ !
Tig. 4