SID 1 (13)
KVALITETSREDOVISNING –
GRUNDSKOLA LÄSÅRET 2006/2007
Grundskola
Hässelby Villastads skola
FÖRUTSÄTTNINGAR
Översiktlig beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad.
En grundskola F-9 med fritidshem till år 3 och fritidsklubb för år 4-6. Tre parallelligt för
F-6 och sex parallelligt för år 7-9. Skolans organisaton utgår från ett arbete i arbetslag.
Det är tre lag F-3, ett för år 4-6 och tre årskursvisa lag för år 7-9. Verksamheten F-3 och
fritishem är lokalintegrerade. Varje arbetslag har en utvecklingsledare, som är pedagogisk
och administrativ ledare. Servicegruppen och skolhälsoteamet ingår i skolan stödprocess.
I skolhälsoteamte ingår skolkurator, skolpsykolog, skolsköterskor, studievägledare,
speciallärare ( F-3) och specialpedagoger (år 4-9).
För år 7-9 har eleverna möjighet att välja profilerna Ma/NO och Idrott. I samtliga klasser
finns även ett brett utbud av språkval; spanska, tyska och franska. Eleverna har också
möjlighet att välja en inriktning/elevens val; media, extra engelska och musik/kör från
år 6. Behovsgrupperingar tillämpas för respektive åldersgrupp år 7-9 i basämnena
svenska, engelska och matematik och i viss mån även för år 4-6 i matematik. Skolan har
bibliotek med utbildad bibliotikarie samt fritidsassistent under rasterna för de äldre
elverna.
Antal elever är för närvarande 931 med följande fördelning mellan olika åldersgrupper:
303 elever F-3, 221 elever år 4-6 och 407 elever år 7-9. I upptagningsområdet fr o m år 7
ingår Backluraskolan. Elever kommer även från andra skolor.
KVALITETSARBETET
Hur skolan arbetar för att upprätta kvalitetsredovisningen och hur elever och personal varit
delaktiga i arbetet.
Skolan har under de senaste åren använt en systematisk metod, för att ständigt förbättra
verksamheten utifrån stategiska mål och strategiska åtgärder. Dessa mål/åtgärder
s
SID 2 (13)
revideras varje år utifån reultaten i skolans självutvärdering "Hur bra är vår skola",
arbetsmiljöenkäten och den strategienkäten som vänder sig till elever, föräldrar och
medarbetare. Dessutom tillkommer Skolverkets inspektionsrapport och Stockholms stads
brukarundersökning som grund för skolans utvecklingsarbete. Varje arbetslag ska ta fram
sina egna förbättringsområden utifrån de resultat som kommit fram enligt ovanstående
enkäter. Även för skolan som helhet redovisas vilka områden som ska utvecklas under
läsåret.
Kvalitetsredovisningen utgår från ovanstående dokument samt skolans verksamhetsplan,
som medarbetare och föräldraföreningens styrelse tar del av och har möjlighet att lämna
synpunkter på.
SAMMANFATTNING
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret 2006/2007 ur ett
ledarperspektiv. Jämförelse som visar utvecklingen under de senaste åren.
Vi har lyckats uppfylla många av de mål vi hade uppsatt för läsåret. Det som är mest
positivt är att andelen med godkänt i alla ämnen har ökat med 5,1 %. Däremot har andelen
elever behöriga till nationella program minskat i år, men trots sämre resultat ligger vi
fortfarande över staden och riket. Det framkommer också att det genomsnittliga meritvärdet för år 2006 ligger betydligt över modellberäknat värde. Vi har också sett ett
mönster de senaste åren att pojkarna har lägre betygsresultat än flickorna. Detta måste
analyseras närmare. Vi har blivit bättre men behöver bli ännu skickligare på att
systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling på skolnivå.
I bilagorna 1-4 redovisas elevernas resultat för år 5 och år 9 samt LUS-resultat för
förskoleklass, år 3, år 6 och år 9 för perioden 2003-2007.
Skolverkets sammanfattande bedömning av kvaliteten i utbildningen är positiv och de
brister som påtalats har åtgärdats. ”Inspektörerna bedömer att Hässelby Villastads skola som
helhet erbjuder utbildning av god kvalitet där kunskap och strävansmålen i kursplaner och
läroplanen står i fokus. Undervisningens innehåll är allsidig och skolans arbetsformer varierade i
såväl förskoleklass som övriga årskurser. Skolan uppnår goda kunskapsresultat. Nästan alla lärare
på skolan har en utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Flera utvärderingssystem
finns och lärarna vinnlägger sig att uppnå en samsyn vid bedömning och betygssättning. De flesta
elever uppger att de är trygga och trivs och skolans ledning fungerar bra”.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kunskap och lärande
o
Verksamhetens mål/åtaganden
* Alla elever ska uppnå målen i basämnena.
s
SID 3 (13)
*
*
*
*
o
Alla elever ska uppnå målen i alla ämnen.
Alla elever ska ha skriftliga individuella utvecklingsplaner.
Åtgärdsprogram ska upprättas för elev, som behöver särskilda stödåtgärder.
Resultatet på strategienkäten ska vara att uppnå målvärdet 6.
Metoder att nå målen
* Varje lärares uppdrag är att upprätta individuella utvecklingsplaner, för att
redovisa vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt
utvecklas så långt som möjligt och vid behov upprätta åtgärdsprogram.
* Behovsgruppering för år 7-9 i basämnena svenska, engelska och matematik
och i viss mån år 4-6 i matematik.
* Stimulering av läsutveckling med olika metoder och utveckling av skolans
bibliotek.
* Processinriktat arbetssätt enligt "Strategihusets modell".
o
Resultat
* Andelen elever behöriga till nationella program var 92,4 % år 2007.
* Andelen elever med godkänt i alla ämnen var 83,3 % år 2007.
* Vid Skolverkets utbildningsinpektion framkom att alla elever inte fick
individuella utvecklingsplaner och att alla elever i behov av särskilda
stödinstatser inte har åtgärdsprogram.
* Andelen elever som lånar böcker på biblioteket har ökat.
* Angående skolans kärnprocess uppnådde vi ett genomsnittsvärde av 4.6
av totalt 6 möjliga.
o
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
* När det gäller elevernas behörighet till nationella program har reslutatet
blivit sämre i år jämfört med tidgare år från 97,9 % till 92,4 %. Det är svårt
att avgöra vad detta beror på men en av orsakerna kan vara förändringar i
elevflödet från och till skolan. Specialpedagog har anställts för att hjälpa till
att uteckla pedagogiken för år 7-9.
* Andelen godkänt i alla ämnen har ökat från 78,2 % till 83,3 %. Ett ökat
fokus på att skriva individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram kan ha
haft betydelse. Lärarnas deltagande i nätverksarbete kring lika bedömning
och betygsöverensstämmelse kan också ha bidragit positivt till detta.
* Skolan har tagit in föreläsare kring ämnet individuella utvecklingsplaner
och åtgärdsprogram, för att stödja lärarna i arbetet kring detta och förbättra
innehållet av planer och åtgärdprogram. Ytterligare insatser planeras.
* Skolan har sedan en tid tillbaka en utbildad bibliotekarie, vilket har
medverkat till en utveckling kring denna verksamhet.
* Inga förbättringar kring skolans kärnprocess, men arbetslagen håller
susseccivt att skolas in sig i tänkesätttet om ständiga förbättringar som på sikt
förhoppningsvis kommer att ge resultat. Redan nu ser vi goda exempel kring
detta.
s
SID 4 (13)
Normer och värden (inkl utvärdering av skolans likabehandlingsplan)
o
Verksamhetens mål/åtaganden
* Alla på skolan ska känna till skolans ordningsregler. Skolan ska varje år ta
fram ordningsregler, som har en viss variation med hänsyn till elevernas
ålder. Reglerna ska tas fram tillsammans med företrädrare för eleverna samt
föräldraföreningens styrelse.
* Alla på skolan ska känna till skolans likabehandlingplan. Planen ska
revideras varje år.
* Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller kränkande handling.
* Alla elever ska trivas och kunna rekommendera skolan.
o
Metoder att nå målen
* Lärare och elever ska varje hösttermin diskutera skolans ordningsregler.
Reglerna ska vara tydliga och konsekvenserna för om de inte följs ska vara
kända av eleverna.
* Klassföreståndare /mentor ska varje hösttermin gå igenom med eleverna
lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever. Alla medarbetare på skolan har ansvar att ta del av skolans
likabehandlingsplan.
* Förebyggande arbete genom bla projekten Charlie för F-3, SET, social och
emotionell träning för år 4-6 och Änglarna för år 7-9. En fritidsassistent är
anställd för att stödja och aktivera eleverna för år 7-9 .
* Skolan skapar trivsel för eleverna genom olika aktiviteter, som lägerskola,
lucia och andra gemensamma aktiviteter i arbetslagen.
o
Resultat
* Det finns ordningsregler på skolan, men de revideras med viss slentrian.
* Alla elever känner inte till skolans likabehandlingsplan enligt
utbildningsinspektionen.
* Det förebyggandet arbetet för de äldre åldrarna har inte kommit igång
ordentligt i höst.
* I brukarundersökningern framkommer att 20 % av elevern i år 9 är
missnöjda med skolan. Frågor med låga svarsvärden är skolmaten, IT i
undervisningen, möjligheten att få hjälp när du behöver det av
skolsköterska/skolläkare, skolkurator/-psykolog och möjligheten att få vara
med och påverka i skolan.
o
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
* Nya rutiner för att ta fram skolans ordningsregler har tagits fram i
september månad, vilket ska öka elevernas delaktighet och göra reglerna mer
aktuella.
* Klassföreståndare/mentor har i uppdrag att gå igenom lagen kring
likabehandlingsplanen med eleverna och förklara innehållet i lagen. Detta
borde göra att alla elever känner till skolans likabehandlingplan.
* Skolledningen kommer att omgående göra en översyn över varför det
förebyggande arbetet inte på alla håll kommit igång ordentligt och vidtaga
åtgärder.
s
SID 5 (13)
* Skolhälsoteamet har det senaste året fått flera nya medlemmar och behöver
hitta former för sitt gemensamma arbete och vilka ansvarsområden gruppen
och den enskilde medarbetaren har. Skolan har två nya skolsköterskor, som
alltid tar emot eleverna om det är möjligt. Maten på skolan har fått kritik trots
ansträngningar att på olika sätt förbättra den. Det enda som återstår för att
förbättra kvaliten är att göra om skolköket till tillagningskök. Angående IT i
undervisningen behöver lärarna få mer utbildning och en del hjälp att övervinna motståndet mot datoranvändning.
Ansvar och inflytande
o
Verksamhetens mål/åtaganden
* Eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sitt lärande i skolan och ha
inflytande över undervisningens innehåll och utformning.
* Eleverna ska ha inflytande och möjlighet att vara med och påverka i
skolan.
o
Metoder att nå målen
* Läraren ska involvera eleverna i planeringen av undervisningen.
* Klassföreståndare/mentor ska ha utvecklingssamtal tillsammans med elev
och förälder varje termin fr o m år 1.
* Klassföreståndaren/mentor tar fram skriftlig individuell utvecklingsplan för
eleven. Planen ska vara framåtsyftande.
* Elevråd för varje åldersgrupp, som utgår från representanter från varje
klass/mentorsgrupp.
* Elever ska finnas representanterade i matrådet och enhetsgruppen.
o
Resultat
* Enligt resultat från själutvärdering och strategienkät så är medelvärdet lågt
kring följande frågor: Är skolans mål kända av elever? Får eleverna vara med
och sätta upp mål för arbetet? samt Planerar och utvärderar lärarna
undervisningen tillsammans med eleverna?
* Elevråd finns och de träffas regelbundet.
* Elevreprentanter finns med i matrådet och enhetsgruppen.
o
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
* Elevernas inflytande över sitt eget lärande varierar mellan olika lärare.
Detta behöver lyftas i arbetslagen för att få tillstånd ett utbyte av erfarenheter
mellan olika lärare. Även studiebesök hos lärare som har goda erfarenheter
kring elevinflytande ska initieras.
* Elevråd finns, men eleverna särskilt för de äldre åldrarna anser sig ha liten
möjlighet att påverka övergripande frågor. Med anledning av detta har
elevrådet för år 7-9 omorganiserats i höst, så att varje utvecklingsledare
ansvarar för att ett elevråd bildats med elever från mentorsgrupperna i
årskursen. Elever från varje elevråd bildar sedan en styrelse för de äldre
eleverna, som regelbundet ska träffa rektor och bitr rektor.
* Elevernas representation i matråd och enhetsgrupp har fungerat bra under
läsåret.
s
SID 6 (13)
Bedömning och betyg
o
Verksamhetens mål/åtaganden
* Skolans mål är att eleverna får likvärdig bedömning och betygssättning i
alla ämnen och mellan olika ämnen oberoende av lärare på skolan.
* Lärarna på skolan ska fortsätta att bilda nätverk med lärare från andra
skolor i stadsdelen för att öka bedömaröverensstämmelsen.
* Systematisk sammanställning och analys av elevernas kunskapsresultat.
* Kunskapsresultaten mellan pojkar och flickor ska uppmärksammas.
o
Metoder att nå målen
* Skolan har deltagit i projektet likvärdig bedömning och betygsättning.
Sammanlagt har 12 lärare deltagit och en del har varit samordnare för sin
nätverksgrupp.
* Skolledningen ansvarar för att en systematisk sammanställning görs av
elevernas nationella prov i år 5 och 9 samt slutbetyg i år 9.
* Analys av resultat och jämförelser av olika lärstilar för att nå målen för
både pojkar och flickor.
o
Resultat
* Projektet har ökat medvetenheten kring dessa frågor och förbättrat
bedömaröverensstämmelsen inom och mellan skolorna.
* Utbildningsinpektörerna konstaterade att det var skillnad på kunskapsresultatet mellan pojkar och flickor. Pojkarnas meritvärde var 216,5 och
flickornas 248,0.
* Resultat av betygen för år 9 samt meritvärde och resultat från SALSA
redovisas i bilaga 1.
* Resultat från nationella proven i år 9 och 5 redovisas i bilaga 2 och 3.
* Utveckling av elevernas läsförmåga (enligt LUS) redovisas i bilaga 4.
o
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
* Det är viktigt att fortsätta arbetet kring likvärdig bedömning och på skolan
ska vi har studiedagar kring detta. Rektorer i stadsdelen har beslutat att alla
lärare ska erbjudas möjlighet att ingå i nätverk i stadsdelen.
* Skolan har under de senaste åren noterat att kunskapsresultatet för pojkar är
lägre än för flickorna. Någon metod för att motverka detta har vi inte lycktas
hitta.
* Resultatet på nationella proven i år 5 visar att eleverna har bättre resultat i
år än förra året. Under läsåret har lärarna arbetat med behovsgruppering
vilket har gett resultat.
* Resultatet i nationella proven i år 9 visar att det är flest elever som inte når
målen i matematik. Detta behöver vi anlysera vidare.
* Elevernas läsförmåga från förskoleklass till år 9 har prövats två gånger per
år i september och maj. Ett bra instrument för att kunna rikta skolans insatser.
s
SID 7 (13)
Samverkan (intern och extern)
o
Verksamhetens mål/åtaganden
* Skolledningen har regelbundna möten, enhetsgruppen med de fackliga
representanterna på skolan.
* Skolledningen har som mål att träffa styrelsen för elevrådet år 7-9 ca 3 ggr
per termin.
* Skolledningen träffar föräldraföreningens styrelse ca 2 ggr per termin.
* Kontaktgruppen i vilken ingår representanter från skolan, fältassistent och
representanter från sociala myndigheten, träffas 2 ggr per termin.
* Samverkan med närliggande skolor sker vid behov.
* Skolan försöker upprätthålla en god kontakt med media.
o
Metoder att nå målen
* Skolledningen träffar fackliga representanter regelbundet och vi försöker så
långt möjligt komma överens i olika frågor. Vi följer samverkansavtalet.
* Eleverna. En öppen och tydlig dialog, där eleverna ska ha möjlighet att
påverka frågor samt delta i olika råd och grupper.
* Föräldrar. Även här är en öppen dialog kring skolans frågor viktig för att
föräldrarna ska känna delaktighet i skolan. Föräldrar har möjlighet att delta i
matrådet eller arbetsgrupper.
* Media. Skolan försöker alltid besvara frågor från journalister och
underlätta deras arbete.
o
Resultat
* I regel kan skolledningen och de fackliga representanterna komma överens.
* Eleverna som är med i matråd och enhetsgruppen är engagerade och
kommer till mötena.
* Skolledningen har en bra kommunikation med föräldraföreningens styrelse.
* Vi har en bra relation till närpressen.
o
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
* Skolledningen behöver få bättre och tätare möten med elevrådet för de
äldre åldrarna.
* Skolans externa kontakter som t ex med polisen och landstinget behöver
förbättras.
ÖVRIG UPPFÖLJNING (av eventuella övriga områden)
Arbetsmiljö
Verksamhetens mål/åtaganden
* Eleverna ska vara med och påverka sin arbetsmiljö
* Elever och lärare ska ha arbetsro i klassrummen
* Lärararbetsplatser för alla lärare
Metoder att nå målen
* Eleverna utser elevskyddsombud som deltar i enhetsgruppen och i skolans skyddsrond.
* Ordningsregler på skolan, som eleverna får vara med att ta fram.
s
SID 8 (13)
* Projekt kring temat arbetsro i klassrummet för år 7-9
* Lokalplan där lärararbetsplatserna får högre prioritet.
Resultat
* Eleverna har utsett elevskyddsombud och har deltagit vid skyddsrond och deltar i
början av enhetsgruppens möten, då arbetsmiljöfrågor som berör eleverna tas upp.
* Projektet har avslutats. Det var på många sätt positivt och vissa förändringar efter
utvärderat projekt har genomförts för att öka arbetsron för eleverna.
* I strategienkäten ligger målvärdet på frågan "jag har möjlighet att arbeta i lugn och ro"
på 4,1 % av 6 möjliga. Det varierar mellan år 2, år 5 och år 8, där år 2 har högst värde.
* Skolan har genomfört sista etappen av att ordna lärararbetsplatser, så att även alla lärare
år 4-6 har arbetsplatser.
Bedömning och analys av måluppfyllelse.
* Elevskyddsarbetet fungerar bra.
* Angående arbetsro i klassrummet har det blivit bättre, men ytterligare strategier för
detta måste utarbetas.
* Lärarna för år 4-6 är nöjda med den lösning som kom tillstånd för att ordna
lärararbetsplatser. Däremot finns behov av förnyelse av personalrum bl a för år 7-9.
Kompetensutveckling
Verksamhetens mål/åtaganden
* Skolan ska ha en övergripande kompetensutvecklingsplan
* Arbetslagen ska ha en kompetensutvecklingsplan
* En individuell kompetenssutvecklingsplan ska upprättas för varje medarbetare.
Metoder att nå målen
* Den övergripande planen tas fram utifrån övergripande krav på skolan och skolans
verksamhetsplan samt generella behov som framkommer från de individuella planerna.
* Arbetslaget tar fram sin plan utifrån den kompetensutvecklings som krävs för att man
ska klara de förbättringsarbete som arbetslaget redovisat.
* Det individuella kompetensutvecklingsbehovet tas fram i samband med
medarbetarsamtal med personalansvarig i skolledningen.
Resultat
* Den framtagna modellen har gjort det tydligare för alla medarbetare vad de enskilde
medarbetaren kan förvänta sig i kompetensutveckling.
* En mer genomarbetad strategi för vilken kompetensutveckling skolan behöver.
s
SID 9 (13)
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
1. Vi fortsätter vårt arbete med ständiga förbättringar utifrån att utvärdera, att
planera och att genomföra, eftersom det ökar medarbetarnas medvetenhet kring
skolutveckling och höjer skolans ambitionsnivå.
2. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll och utformning måste
utvecklas så också elevernas kännedom om målen för utbildningen samt de äldre
elevernas samverkan kring verksamhetens innehåll i stort.
3. IT-plan ska upprättas för 2008-2011. Planen ska speciellt fokusera vid hur vi ökar
elevernas möjlighet att använda IT i undervisningen samt hur vi ökar lärarnas
kunskaper i data så att de stödjer eleverna i denna process och effektiviserar sitt
eget arbete.
REKTORS SLUTORD
Reflektion och framtidstankar.
Kvalitetsredovisningen visar ett axplock av de frågor som vi i Hässelby Villastads skola
arbetar med under ett läsår. Det kan förhoppningsvis också visa åt vilket håll vi är på väg
och vilka ambitioner vi försöker att ha. Vi tycker att vår skola förändras och utvecklas
ständigt. Vi lär oss för varje dag att bli lite bättre att se och möta eleven/barnet.
Skolans pedagoger och alla andra medarbetare gör ett fantastiskt arbete. Det gör att många
elever väljer vår skola. Vi försöker vara öppna för framtidens behov.
Ansvarig för kvalitetsredovisningen
Datum och namn
Hässelby 2007-09-27
Inger Grundberg
s
SID 10 (13)
Bilaga 1
Sammanställning av elevresultat i årskurs 9
2004
Andel elever behöriga till nationella program (%) 98,8
I staden
89,1
I riket
89,6
2005
94,7
88,4
89,2
2006 2007 2008 2009 2010
97,9 92,4 93,5 94,5 95,5
89,3
89,5
Andelen elever med godkänt i alla ämnen (%)
I staden
I riket
81,8 77,6 78,2 83,3 83,8 84,3 84,8
75,1 75,0 74,4
75,9 75,5 76,0
Meritvärde
I staden
I riket
226,4 237,6 230,2 225,0
217,5 218,2 218,8
206,9 206,3 206,8
SALSA
Andel pojkar
Andel elever m utländsk bakgrund, födda utoml
födda i Sverige
Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå
Andelen elever som uppnått målen
Modellberäknat värde
Avvikelser/Residual
Faktiskt genomsnittligt meritvärde
Modellberäknat värde
Avvikelse/Residual
55,0
4,0
4,0
2,38
82,0
85,0
-3,0
226
223
3
57,0
3,0
5,0
2,43
78,0
85,0
-8,0
238
226
12
56,0 56,0
4,0
8,0
2,33
78,0
81,0
-3,0
230
218
12
s
SID 11 (13)
Bilaga 2
Nationella prov år 9
Nationella prov år 9 Engelska, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
År/antal
2006
1
3
43
72
22
År/antal
2007
2
4
37
68
31
År/uttryckt i %
2006
0,5
1,5
31,0
51,0
16,0
År/uttryckt i %
2007
2,7
2,7
26,4
48,6
22,1
Nationella prov år 9 Svenska, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
År/antal År/antal
2006
2007
1
1
2
65
57
55
64
19
17
År/uttryckt i %
2006
1
46
39
14
År/uttryckt i %
2007
0,7
1,5
40
45
12
Nationella prov år 9 Matematik, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Ej uppnått målen
Godkänd
Väl godkänd
Mycket väl godkänd
År/antal
2006
År/antal
2007
16
53
47
18
14
53
30
28
År/uttryckt i %
2006
12
40
35
13
År/uttryckt i %
2007
11
42
24
22
s
SID 12 (13)
Bilaga 3
Nationella prov år 5
Totalt antal elever i år 5 är 74 elever år 2006 och 73 elever år 2007.
Nationella prov år 5 Svenska, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Uppnått målen
År/antal
2006
0
68
År/antal
2007
1
70
År/uttryckt i %
2006
0
92
År/uttryckt i %
2007
96
Nationella prov år 5 Engelska, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Uppnått målen
År/antal
2006
1
70
År/antal
2007
1
72
År/uttryckt i %
2006
1
95
År/uttryckt i %
2007
1
99
Nationella prov år 5 Matematik, sammanfattande betyg
Ej deltagit
Uppnått målen
År/antal
2006
0
63
År/antal
2007
1
62
År/uttryckt i %
2006
0
85
År/uttryckt i %
2007
85
s
SID 13 (13)
Bilaga 4
LUS-resultat läsåret
2006/2007
Klass LUS-punkt
År F punkt 3
År 3 punkt 15
År 6 punkt 18a
År 9 punkt 18c
september
97%
50%
76%
21%
maj
99%
89%
85%
22%
2005/2006
Klass LUS-punkt
År F punkt 3
År 3 punkt 15
År 6 punkt 18a
År 9 punkt 18c
september
99%
69%
82%
17%
maj
differens
100%
1%
96%
27%
88%
6%
37%
20%
2004/2005
Klass LUS-punkt
År F punkt 3
År 3 punkt 15
År 6 punkt 18a
År 9 punkt 18c
september
94%
35%
82%
42%
maj
differens
100%
6%
83%
48%
86%
4%
49%
7%
2003/2004
Klass LUS-punkt
År F punkt 3
År 3 punkt 15
År 6 punkt 18a
År 9 punkt 18c
september
99%
69%
82%
17%
maj
differens
100%
1%
96%
27%
88%
6%
37%
20%
differens
2%
39%
9%
1%
