Lillegårdsskolans Likabehandlingsplan
och
årlig plan mot kränkande behandling
Läsåret 2016-2017
Ansvarig: Charlotte Johansson
Rocka sockor
Foto av Lisa Arvidsson
1
Innehållsförteckning
Inledning
3
Bakgrund
Vision
3
5
Grunduppgifter
Definitioner
5
6
Uppföljning och utvärdering
Kartläggning och analys
Främjande arbete
7
9
10
Förebyggande insatser
12
Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer
Organisation och ansvarsfördelning
Delaktighet och inflytande
Dokumentation
16
16
17
Kommunikation och förankring
Bilaga 1: Lagstöd
13
17
18
Bilaga 2: Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling 22
Bilaga 3: Telefonlista
25
Bilaga 4: Diskrimineringsgrunderna- en översikt 27
2
Inledning
Bakgrund
Lagar som styr likabehandlingsarbetet
Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering
och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling.
Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar
att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och
förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1).
Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot
kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att:
främja likabehandling
förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling
upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Två lagar – en plan
Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas:
en likabehandlingsplan (3 kap. 16§ diskrimineringslagen 2008:567)
en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8§ skollagen SFS 2010:800)
Ombud och ombudsmän
Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers
rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande
diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering.
3
Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO
Viktiga datum för likabehandlingsarbetet
4
Schematisk bild av likabehandlingsarbetet
Lillegårdsskolans likabehandlingsplan och årlig plan
mot kränkande behandling
Vision
Alla elever känner trygghet och trivsel och det råder en positiv stämning med ett tillåtande klimat på
Lillegårdsskolan.
För att arbeta mot visionen har skolan Ledstjärnor vilka är trygghet, gemenskap, glädje, engagemang,
respekt och kunskap.
Skolans prioriterade områden för läsåret 16- 17 är trygghet och gemenskap.
Grunduppgifter
Lillegårdsskolan är en skola med cirka 320 elever, från förskoleklass till och med årskurs 5. Denna
plan gäller för förskoleklass, skola samt fritidshemmen. Rektor är ansvarig för verksamheten.
Lillegårdsskolan har, utifrån skollagen och diskrimineringslagen, valt att ha en gemensam plan för
Likabehandling och årlig plan.
För lagstöd, se bilaga 1 i detta dokument.
5
Definitioner
Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling samt främjande förebyggande och åtgärdande
arbete
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som
utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande
tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser
situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för
tillgänglighet inte vidtagits.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella
trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller
flera. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte
hänger samman med diskrimineringsgrunderna. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda
och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten eller utanför. Kränkande behandling kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Kränkningar/trakasserier kan vara:
fysiska: till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar
verbala: till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög
psykosociala: till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning
text- eller bildburna: till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag.
6
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för
allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,
religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs
kontinuerligt och utan förekommen anledning.
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit
signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär
att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Uppföljning och utvärdering
Utvärdering av 2015-2016 års plan:
Under maj månad 2016 genomförde arbetslagen diskussioner om vad som genomförts av det
planerade arbetet och hur det blev.
Utvärdering av det främjande arbetet
Årskurs 1 har arbetat med fokusområde: Funktionshinder. Under tema ”Kroppen” berördes
funktionshinder av olika slag, såsom syn - och hörselnedsättningar. I trafiktemat uppmärksammades
eleverna på olika trafikskyltar samt blindkäppens betydelse. En förälder med logoped som yrke,
besökte klassen och berättade om hur örat fungerar, hur man klarar sig om man är döv och vikten av
faran med höga ljud.
Varje vecka vid bokstavsgenomgång har tecknet för bokstaven visats med teckenspråk. Läromedlet
innehåller vissa arbetsuppgifter som har med teckenspråk att göra. En lärare i arbetslaget har
deltagit i TAKK-kurs och på så sätt gett inspiration och medvetenhet om tecken som stöds betydelse.
På skolavslutningen sjöng eleverna i åk 1 och F-klass “Idas sommarvisa” med tillhörande tecken.
Beträffande EQ-lektioner har eleverna arbetat med allas lika värde.
Årskurs 2 har arbetat med fokusområde: Kön och funktionshinder. För att fördela talutrymmet har
små whiteboards använts och epa-undervisning (en-par-alla) vid Mattelyftets uppgifter och vid
textsamtal. I temat “yrken” talades det om manligt och kvinnligt i samband med olika yrkesroller och
arbetsuppgifter på bondgården. Normkritiskt perspektiv och arbete med digitala resurser har inte
tagits upp. Tanken är att arbeta vidare med det nästa läsår i åk 3. Arbetslaget har haft en öppen
dialog med eleverna kring allas olikheter och gruppen har under året vuxit i detta. Arbetslaget har
använt sig av visuellt stöd både gemensamt för alla i klassen och även enskilt för vissa elever.
Årskurs 3 har haft fokusområde: Etnisk tillhörighet. Årskurs 3 har arbetat med temat ”jag i världen”,
familj/släktträd, flytta mellan länder, språk och länder, minoriteter i Sverige, mänskliga rättigheter,
barnkonventionen, aktuella händelser som flyktingströmmar.
7
Åk 4 har arbetat med fokusområde: Funktionshinder. I form av mikrolektioner under en period.
Tourettes syndrom, Aspberger, ADHD, autism, Downs syndrom och CP-skada har berörts med hjälp
av små föreläsningar, filmer och diskussioner. Eleverna reflekterade kring de olika funktionshindren.
I fokusområde religion och annan trosuppfattning har eleverna diskuterat aktuella händelser i
världen. Arbetslaget hade kunnat diskutera ytterligare kring olika religioner och trosuppfattningar för
att medvetandegöra eleverna.
Årskurs 5 har arbetat med fokusområde: Kön och sexuell läggning. Fokusområdena berördes genom
diskussioner, dramaövningar i etik och kamratskap i det dagliga arbetet under vecka 35-38.
Dramaövningar blev det inte så mycket av. Eleverna har tagit del av aktuella händelser i Lilla Aktuellt.
Pubertetstema har genomförts tillsammans med skolsköterska, NO-lärare mfl.
Förskoleklass och fritidshem Rubinen. Personalen på Rubinen har gjort egna filmer för att synliggöra
ledstjärnorna och tittat på “Vara vänner” filmer. Tagit upp och samtalet kontinuerligt om hur vi ska
vara mot varandra. Vi har lagt stor vikt vid varandras olikheter och olika behov och ska behandlas
olika utifrån våra behov.
Fritidshem Opalen 1-2. Personal på Opalen har arbetat med fokusområde kön och
funktionsnedsättning på ett varierat sätt med varierande aktiviteter. På fritidshemmet finns
könsneutrala toaletter. Personalen har utgått från att alla ska kunna vara med på de aktiviteter de
genomför och ger stöd till de som behöver det, särskilt elever med behov av förutsägbarhet.
Samlingarna har varit en del av förberedelsen för vad som ska hända i veckan och barnen har där fått
diskutera och komma med åsikter förslag på vad som kan bli bättre. Ett behov personalen ser är att
bli bättre på att ge vissa elever individuell förberedelse. Vidare har personalen arbetat med blandade
grupper vad gäller kön och ålder. De har uppmuntrat barnen att själva lösa konflikter och funnits till
stöd vid behov.
Fritidshem Safiren 3-5. Tanken vid terminsstarten var att implementera de fokusområden man tar
upp i skolan; diskrimineringsgrunderna etnicitet, religion och annan trosuppfattning samt sexuell
läggning. Detta har inte gjorts p g a det inte funnits möjlighet till samlingar utifrån förändringar i
personalgruppen. Ett behov personalen ser är att sammanlänka teamplanen med
Likabehandlingsplanen, så att innehållet i Likabehandlingsplanen syns i teamplanen. Detta för att det
inte är två parallella utvecklingsprocesser. Under skoltid har man talat mycket om EQ, sett och
diskuterat Lilla Aktuellt. Gruppdiskussionerna har fött tankar hos barnen. Fritidspedagogerna har
tagit in sin kompetens i skolan.
Utvärdering av det förebyggande arbetet
Årskurs 1. I samband med rundvandringen på skolgården uppmärksammades eleverna på
hissbygget.
Årskurs 2. Arbetslaget har varit tydliga med skolområdets gränser. Fotbollsråd och diskussioner kring
fotbollsplanen har tagits upp löpande under året. Eleverna har inte några könsbundna toaletter. De
upplever fortfarande toaletterna som otrygga. Åk 2´s “egna” toaletter har dock blivit bättre
sedan låsen byttes där.
8
Årskurs 3. Arbetslaget gick igenom skolans gränser med eleverna i augusti. Man har haft
fotbollsregler och fotbollsråd löpande. För att dämpa ljudnivå och lägga fokus på ordning och reda
har arbetslaget använt sk färgkort för att reglera ljudnivån. Eleverna har, tillsammans med lärarna,
tagit fram klassens regler och regler för korridoren. Arbetslaget har också haft samtal om skolans
Ledstjärnor. Man har också arbetat för att ökad vuxennärvaron vid omklädningsrummet.
Årskurs 4 har gått igenom skolans gränser i augusti. Eleverna har deltagit i fotbollsrådet, men har
inte spelat så mycket fotboll under året. De har deltagit i andra rastaktiviteter. Belysningen på
toaletterna byttes ut i september. Otryggheten i omklädningsrummen har diskuterats vid ett flertal
tillfällen under året. Personal ur arbetslaget har varit med i/utanför omklädningsrummen i
idrottssalen. Det behöver fortsätta eftersom det finns elever som inte känner sig trygga att visa
sig/duscha inför varandra. Under hösten 2015 utgick arbetslaget/eleverna från ledstjärnorna vid
diskussionerna under utvecklingssamtalen. I april fördes fördjupade diskussioner och övningar kring
varje ledstjärna i arbetsformen “tyst samtal”. Ledstjärnorna sattes upp på väggen. Arbetet kring
ledstjärnorna kommer fortsätta under nästa läsår. Eleverna arbetade med materialet “Schysst på
nätet” i november. Det följdes upp i april i samband med genomgång av trivselenkäten.
Årskurs 5 har haft diskussioner om skolans gränser i augusti. Förbättringsåtgärder på toaletterna har
diskuterats med eleverna. Fotbollsregler har diskuterats löpande och fotbollsråd har funnits under
hela läsåret. Övriga viktiga frågor som tagits upp är otrygghet i omklädningsrummen, skolans
ledstjärnor, digitala medier har berörts i tema “Etik och kamratskap” och vikten av att ta kontakt med
vuxna på skolan när det behövs har betonats.
Utvärdering av 2016-2017 års plan
Likabehandlingsplan med årlig plan är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den
kommer att utvärderas i april/maj 2017 parallellt med kartläggningen inför den kommande planen
2017/2018. Nya mål inom det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet kommer att sättas
upp när den nya planen formuleras, klar 15 oktober 2017. Uppföljningen av Likabehandlingsplanen
görs även inom ramen för skolans skriftliga kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse. Rektor är
ansvarig för att utvärdering sker.
Kartläggning och analys inför 2016- 2017 års plan
Kartläggning
Kartläggning har gjorts genom en enkät, som elever från förskoleklass upp till årskurs 5 svarade på
under vt -16. Enkäten innehöll både frågor om förskoleklassverksamheten, skola och om fritidshem.
Resultaten från skolans enkät presenterades för elevgrupperna under vårterminen. Därefter såg
arbetslagen över identifierade utvecklingsområden att jobba vidare med som en del av årets plan.
Vidare har kartläggning också gjorts genom det som framkommit i GR- enkäten för elever i årskurs 2
och 5. Enkätresultaten från GR diskuterades i arbetslagen under vt - 16.
Analys
9
På ett övergripande plan upplever eleverna trygghet och trivsel på skolan. De har kompisar både i
egna och i andras klasser, de tycker att andra barn beter sig bra mot dem och att vuxna på skolan
bemöter dem på ett bra sätt.
I kartläggningarna har det kommit fram att det fortfarande finns särskilda platser på skolgården som
eleverna uppfattar som otrygga, exempelvis fotbollsplanen, toaletterna och skateboardramperna.
Något som också syntes i förra årets kartläggning. Vi ser alltså ett fortsatt behov av att arbeta med
fotbollsfrågor och toalettregler i klass- och elevrådet.
Frågar som berör kränkande behandling ger resultatet att merparten av eleverna inte har utsatts
under läsåret. Fysiska kränkningar är vanligare i de lägre årskurserna. Samma resultat ses gällande
frågorna om verbala kränkningar. Enkäten visade att kränkningar av psykosocial karaktär har
förekommit någon enstaka gång bland de äldre åldrarna, i årskurs 4 och 5. Gällande text- och
bildburna kränkningar är det ett par elever som svarat att det hänt dem i de äldre åldrarna. Det kan
delvis förklaras utifrån att barnen i dessa yngre åldrar genomgår en utvecklingsprocess och att det
därför är ovanligare med de typerna av kränkningar i de senare åren. Text- och bildburna
kränkningarna är vanligare i de äldre åldrarna, vilket kan bero på att de äldre barnen i större
utsträckning har tillgång till de digitala arenorna.
På grund av att kartläggningsmetoden som användes för barnen i förskoleklass visade sig inte vara
anpassad efter deras ålder, kan resultatet inte användas i en sammantagen bild från deras
åldersgrupp. Vi ser alltså ett behov av att anpassad kartläggning för de yngsta barnen på skolan 2017.
Gällande skolans fritidsverksamheter visade kartläggningen och elevernas svar att barnen på både
Opalen och Safiren upplever att de trivs på fritids, att det funkar bra med kamrater och bra med de
aktiviteter som erbjuds.
GR- enkäten visar att förra årets årskurs 2 trivdes väldigt bra i skolan och kände lugn och ro.
Resultatet visade på att det även fortsättningsvis behövs arbeta med frågor gällande studiero.
Eleverna svarade att de får ett gott bemötande på skolan, att bamba är bra men att toaletterna inte
är bra.
För förra årets årskurs 5 visade resultatet i GR- enkäten att elevernas svarar mer positivt än
genomsnittet i Partille. De hade en hög känsla av trivsel och trygghet, gott bemötande, god nivå på
kunskap och lärande samt delaktighet och inflytande. Också i detta fall var skoltoaletterna ett
utvecklingsområde.
För att skapa en tydligare struktur och överblick för det främjande arbetet skapades det under ht- 15
en schematisk plan för arbetet med diskrimineringsgrunderna (Se bilaga 4). Vi kan se att konceptet
med fokusområden utifrån diskrimineringsgrunderna till viss del gett gott resultat i och med att
elevernas skoltid genomsyrats av fokusområdena.
Främjande arbete läsåret 16-17
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för
allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,
religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs
kontinuerligt och utan förekommen anledning.
10
Övergripande mål: Genom ett seriöst och trevligt bemötande av varandra ska en trivsam atmosfär
utmärka Lillegårdsskolan.
Organisationsnivå
Lillegårdsskolan arbetar utifrån ett flerlärarsystem, vilket innebär att flera pedagoger ansvarar för en
årskurs. Syftet med att arbeta utifrån detta system är att skapa större möjlighet att arbeta för
trygghet, studiero och gemenskap. Detta ger också eleverna möjlighet att skapa nära och hållbara
relationer till fler vuxna.
Beslut har tagits om att fortsätta arbetet utifrån Trivselprogrammets koncept. För att skapa god
stämning, gemenskap och trivsel kommer det också anordnas Fadderdagar, Melodifestival,
Spindeldag, Uteäventyr och Musikal.
Skolan har gemensamma Ledstjärnor, som pedagoger går igenom och diskuterar med eleverna.
Lillegårdsskolans ledstjärnor är trygghet, gemenskap, glädje, engagemang, respekt och kunskap.
Skolans prioriterade områden 16-17 är trygghet och gemenskap.
Nytt för läsåret 16-17 är ”Veckans lek” som arrangeras av fritidspedagoger och rastvärdar. Syftet är
att öka utbudet av rastaktiviteter, öka tillgängligheten och främja relationsskapandet mellan personal
och elev samt elev och elev.
För att göra eleverna delaktiga och ge dem möjlighet att påverka sin skoldag finns det Elevråd, som
tar upp frågor som fotbollsspel, skolmaten, böcker mm på skolan. Klasserna har också Klassråd.
Slutligen är eleverna delaktiga i Trygghetsteamets arbete genom representanter i Schysst kompis.
Gruppnivå
Förskoleklass
I förskoleklass planerar arbetslaget att i augusti och september anordna lära känna - lekar. I
september och oktober planeras att arbeta med skolans Ledstjärnor genom att förklara innebörden
av orden samt se filmer kopplade till temat i oktober och november. Förskoleklassen kommer också
att arbeta med Boken om mig i syfte att prata om olikheter samt se filmer Vara Vänner och Sura
laxar- glada laxar. Vidare planerar arbetslaget att låta barnen arbeta i tvärgrupper och byta platser i
klassrummet i syfte att barnen ska lära känna varandra under läsåret. Man planerar också att ha
könsblandade organiserade lekgrupper i syfte att hjälpa barnen att komma in i gruppen och till olika
aktiviteter. Personalen kommer återkommande prata med barnen om vikten av att ta kontakt och
hjälp av vuxen vid behov.
Årskurs 1. Fokusområde: Funktionshinder
Arbetslaget i år 1 kommer att titta på och prata om Paralympics med eleverna under september
månad. De kommer också visa på skolans ramper, hissen och visa teckenspråk. Ansvarig för detta är
Sarita Niemenen. Vecka 43 anordnas en FN- vecka, arbetslaget planerar också att ha en temavecka
under vårterminen. Ansvarig för detta är Sara Carlheim.
Årskurs 2. Fokusområde: Kön
11
Årskurs 2 kommer att lyfta fokusområdet kön i SO då arbetslaget planerar att arbeta med tema
samhällsfunktioner och yrken. I Läslyftet planeras att diskutera olika genrer av böcker utifrån genus.
Materialet Tjejer kan också leka med dockor samt värderingsövningar kommer att användas. EQpass med forumspel planeras att genomföras i de olika grupperna i syfte att skapa större gemenskap
i gruppen samt lyfta rastlekarnas betydelse.
Årskurs 3. Fokusområde: Etnicitet
Arbetslaget i år 3 planerar att pratar om etnicitet som en del av undervisningen i ämnena SO och NO
samt i diskussioner som följer av programmet Lilla Aktuellt. Arbetslaget planerar också att ta upp
ämnet under bearbetningen av olika svenska texter.
Årskurs 4. Fokusområde religion/trosuppfattning och funktionshinder
Arbetslaget i årskurs 4 planerar att belysa olika trosuppfattningar under tema religion under februari
månad i syfte att öka förståelsen för de olika trosuppfattningar som finns. Ansvarig är Stefan
Marteleur. Arbetslaget planerar också att, genom miniföreläsningar, film, diskussioner och praktiska
övningar belysa olika funktionsnedsättningar. Detta i syfte att öka elevernas förståelse för hur en
vardag med olika funktionsnedsättningar kan vara.
Årskurs 5. Fokusområde: Kön och sexuell läggning
I årskurs 5 planerar arbetslaget att prata om kön och sexuell läggning genom att se på filmer och föra
diskussioner i samband med pubertetstemat i januari och februari -17. Ansvarig för detta är Kajsa
Wilhelmsen. Skolsköterska och skolkurator är också delaktiga i detta arbete.
Fritidshemmet Opalen
Fritidshemmet Opalen planerar att medvetet och strategiskt arbeta mot att alla aktiviteter och lekar
är till för alla barn, oavsett kön. Detta genom att utgå från barn och elever som individer och inte
utifrån kön. Fritidshemmet har könsneutrala toaletter. Personalen planerar att arbeta medvetet för
att vara positiva förebilder för barnen genom att tänka på att alla kan göra alla uppgifter också som
vuxen, oavsett kön.
Fritidshemmet Safiren
Safiren planerar att erbjuda en gemensam aktivitet för samtliga barn, att barnen drar lappar om
vilken aktivitet de ska vara med på och att använda lekkort. Detta i syfte att hjälpa barnen in i
aktiviteter och att barnen lär känna varandra mer.
Förebyggande arbete läsåret 16-17
Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för
sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med
utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande
arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla.
Övergripande mål: Samtliga elever ska uppleva trygghet på alla platser i skolan.
12
Planerade aktiviteter under läsåret
Tidpunkt
Ansvarig
År 1
EQ- lektioner med fokus på skolans
Ledstjärnor, konflikthantering och trygghet.
Varje vecka
Annika Fallgren
År 2
Återkommande klassråd för att belysa fysiska
och verbala kränkningar. Information om
sociala medier, exempelvis i samband med
Lilla Aktuellt.
Återkommande
Arbetslag år 2
Tillverkning av “loppor” för att öka
kännedomen av skolan Ledstjärnor.
Terminstart
År 3
EQ- lektioner kopplat till skolans Ledstjärnor.
En gång i veckan
Ulrika Rimén
År 4
Diskussion om klassregler samt information
och diskussion om sms och internet.
Löpande under
läsåret
Arbetslag år 4
Perioden mellan
höst- och jullov.
Kajsa
Wilhelmssen
Diskussion och information om sms och
internet.
Löpande under
läsåret
Arbetslaget
Gemensamt
Uppförande och regler på fotbollsplanen samt
toaletter kommer att diskuteras på Klassråd
och Elevråd.
Återkommande
Mentor och
Maria Eklund
Gemensamt
Skapa en anpassad kartläggningsmetod för de
yngre åldrarna.
Vt- 17
Rektor
Genomföra Hemlig kompis och hjälpa
eleverna i konflikthantering.
Schemalagd vuxennärvaro vid in- och utgång
för tryggare korridorer.
År 5
Diskussioner kring olika former av kränkningar
och att olika personer kan känna sig kränkta
av olika saker.
Diskussionerna kopplas också till skolans
Ledstjärnor.
13
Åtgärdande arbete
Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit
signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär
att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Övergripande mål: Barn, elever, vårdnadshavare och personal vet hur ärendegången ser ut. Barn,
elever och vårdnadshavare ska också ha tillit till att verksamhetens personal skyndsam, engagerat
och professionellt inleder insatser som leder till en trygg miljö där diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling inte förekommer.
Planerade aktiviteter under läsåret
Tidpunkt
Ansvarig
Utvärdering
Rastvärdar
Samtliga raster
Rektor
Vt 17
Trygghetsteam
Träffas veckovis
Rektor
Vt 17
Vuxennärvaro vid omklädningsrummet
Idrottslektioner
Rektor
Vt 17
Utvecklingssamtal
Enligt mentors
planering
Mentor
Vt 17
Skolsköterskans hälsosamtal med f-klass,
årskurs 2 och årskurs 4
Enligt skolsköterskas
planering
Skolsköterska
Vt 17
För arbetsgång vid misstanke och kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering, se nedan:
14
ÄRENDEGÅNG VID MISSTANKE/KÄNNEDOM OM KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER
ht 16-vt 17 ELEV- ELEV:
Meddela mentor/arbetslag.
Mentor/arbetslag meddelar rektor genom att fylla i första bladet
på blanketten för utredning, ta kopia och lämna i rektors fack vid
Expeditionen.
Rektor initierar utredning genom att mentor/arbetslag:
- samtalar om vad som har hänt med berörda elever var för sig.
- sätter in insatser och åtgärder för att stoppa händelserna.
- informerar vårdnadshavare till berörda elever.
- håller i uppföljningssamtal.
- dokumenterar ärendet på avsedd blankett.
Avslutat ärende
arkiveras.
Rektor
rapporterar
skyndsamt
anmälan till
huvudman.
Mentor/arbetslag lägger utredningen i Trygghetsteamets låda vid
Expeditionen.
Om ärendet inte är avslutat, informerar mentor/arbetslag
vårdnadshavare om att ärendet tas upp i Trygghetsteamet.
Om ärendet inte avslutats genomför Trygghetsteamet:
- enskilda samtal med berörda elever.
- handlingsplaner med berörda elever.
- information till mentor om samtal och handlingsplaner.
- uppföljningssamtal.
- dokumentation av samtalen.
Avslutat ärende
arkiveras.
Om ärendet inte avslutas genom Trygghetsteamet lämnas
dokumentationen till Elevhälsoteamet.
- Rektor kallar till elevhälsokonferens.
- Insatser och åtgärder formuleras.
- Uppföljning av insatser och åtgärder sker vid en ny
elevhälsokonferens.
- Ärendet dokumenteras.
Avslutat ärende
arkiveras.
Om kränkningar eller trakasserier inte upphört tas kontakt med
andra instanser för ytterligare insatser.
15
16
Vuxen utsätter elev
1. Händelsen anmäls till rektor, som i sin tur anmäler händelsen till huvudman.
2. Vårdnadshavare informeras.
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumenteras..
4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar.
5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen
med berörd elev fungerar.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef.
Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet.
OBS! Om särskilda önskemål finns från föräldrar att närvara vid samtalen i Trygghetsteamet, så
föregås detta av en diskussion i EHT.
Organisation och ansvarsfördelning
Lillegårdsskolan har ett Trygghetsteam bestående av representanter från flera arbetslag,
specialpedagog, kurator och rektor. Trygghetsteamet träffas en gång i veckan. Trygghetsteamets
uppdrag är att både verka främjande och förebyggande samt åtgärdande. Teamet arbetar främjande
genom att teamet ansvarar för verksamheten med Schysst kompis. Schysst kompis består av
elevrepresentanter från årskurs 1-5 som träffas cirka var tredje vecka och får i uppdrag att
genomföra lekar, utmaningar och övningar i sina klasser. Trygghetsteamet arbetar också
förebyggande utifrån att teamet har i uppgift att arbeta med den årliga elevenkäten. Slutligen
arbetar Trygghetsteamet också åtgärdande genom att vara en del av ärendegången vid
misstanke/kännedom om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Rektor planerar arbeta för att arbetslagen kopplar samman arbetet med Likabehandlingsplanen med
teamplanerna i syfte att i större skapa helhet och levande arbete med planerna. Att skolans
prioriterande mål för 16-17 är trygghet och gemenskap är ett led i detta arbete.
Skolans Elevhälsoteam planerar att fortlöpande ta upp Likabehandlingsarbetet som en punkt på
teamets möten.
Delaktighet och inflytande
Vårdnadshavares delaktighet möjliggörs genom föräldramöten och föräldraråd. Eleverna görs
delaktiga genom det ständiga pågående värdegrundsarbetet, elevenkäten, GR- enkäten, Schysst
kompis, Elevråd samt genom framtagandet av skolans och klassens Ledstjärnor samt ordningsregler.
17
Dokumentation
Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta i skolan ska
dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka
åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Se Bilaga 2.
Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut.
Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner.
Kommunikation och förankring
Nuvarande års Likabehandlingsplan kommer att presenteras för personal på APT. Därefter
presenteras Likabehandlingsplanen på föräldrarådet och för elever i klasserna. Den tas upp i upp i
Schysst kompis och sänds ut i digitalt format till alla föräldrar och vårdnadshavare via Unikum.
18
Bilagor
Bilaga 1: Lagstöd
Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på:
FN:s konvention om mänskliga rättigheter
Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollagen (2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i
diskrimineringslagen. Där anges;
förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier
utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier
krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
upprättande av likabehandlingsplan varje år.
Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:
kön
könsöverskridande identitet
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och
ålder (kursiverade).
Kraven på en likabehandlingsplan är att:
det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet
den ska upprättas årligen
19
barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta
fram aktiviteter i den årliga planen
den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder
den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys
den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet
den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under
året
den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation
Skollagen (2010:800)
Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att
huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling
att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det
finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier
inte har förekommit.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller
förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla
detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)
Arbetsgång
1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska
det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras.
2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det
diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan.
20
3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx
4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen.
5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida.
6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns
skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till
förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan.
Akuta händelser
Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling.
Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.
Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Andra lagar
Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är:
Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och
olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Regeringsformen 1 kap. 2§
Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering
EG-direktiven
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en
polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I
brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller
brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken:
Misshandel
Olaga hot
Olaga tvång
Ofredande
Trakasserier
21
Förtal
Sexuellt ofredande
Hets mot folkgrupp
22
Bilaga 2: UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE
BEHANDLING
Ort och datum:
Elev:
Personnummer:
Skola:
Läsår:
Grupp/Klass:
Mentor/ arbetslag:
Beskrivning av händelsen
Datum:
Plats:
Tidpunkt:
Inblandade:
Detta har hänt:
Vilken typ av kränkning rör utredningen?
Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund.
Kränkningens uttryckssätt:
☐ Fysiskt
☐ Verbalt
☐ Psykosocialt
☐ Digitalt/textburet
Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande
diskrimineringsgrunder:
23
☐ Kön
☐ Etnisk tillhörighet
☐ Religion eller annan trosuppfattning
☐ Sexuell läggning
☐ Funktionshinder
☐ Könsöverskridande identitet eller uttryck
☐ Ålder
Kränkningen avser:
☐ Elev – elev
☐ Personal – elev
Information till vårdnadshavare
Namn på vårdnadshavare:
Datum:
Information till vårdnadshavare
Namn på vårdnadshavare:
Datum:
Information till annan personal på skolan
Namn på personal:
Datum:
Åtgärder
Planerat uppföljningssamtal, datum
Uppföljningssamtal
Datum
1
Utredning upprättad av
Datum
Ärendet avslutat?
Ja
Nej, vidare till Trygghetsteamet
2
Bilaga 3 Telefonlista
TF Rektor 792 15 51
Specialpedagog 792 13 71
Psykolog 792 11 54
Kurator 792 14 12
Skolsköterska 792 15 87
Expedition 792 11 31
Socialtjänst Barn och Unga Mottagning 031-792 10 00
Polis
114 14
Rädda Barnens föräldratelefon
020-78 67 86
BRIS
116 111
BRIS Vuxentelefon
077-150 50 50
Barnens hjälptelefon
0200-23 02 30 Mottagaren betalar samtalet.
(Barnens rätt i samhället)
Det syns inte vem som ringer.
Ej heller på teleräkningen
Röda korset telefonjour
0771-900 800
kl. 14 - 22
3
BRIS
www.bris.se
(Barnens rätt i samhället)
Friends
www.friends.se
Rädda Barnen
www.rb.se
Skolutveckling
www.skolutveckling.se
Skolverket
www.skolverket.se
Barnombudsmannen
www.bo.se
Ungdomsmottagningen
www.umo.se
Jourhavande kompis chatt www.jourhavandekompis.se
4
Bilaga 4: Diskrimineringsgrunderna, översikt
Kön
Etnicitet
Religion/trosuppfattning
Sexuell läggning
År 1
År 2
X
X
År 3
X
År 4
År 5
Funktionshinder
X
X
X
X
Fritids 1-2, Opalen
Funktionshinder+ kön
Fritids 3-5, Safiren
Etnicitet+ religion/trosuppfattning+ sexuell läggning
5
