Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012

advertisement
Datum 121206
Nätprovfiskeundersökning i
Ingsjöarna 2012
Ingående i Swedavias miljökontrollprogram
EnviroPlanning ABLilla Bommen 5C, 41104 Göteborg
Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41
Hemsida www.enviroplanning.se e-post [email protected]
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Rapportuppgifter
Titel
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Version
003
Datum
2012-12-06
Uppdragsgivare
Swedavia
Uppdragsnummer
001
Dokumentnummer
1010-08
Rapport genomförd av
Evelina Augustsson & Patrik Lindberg
Rapport granskad av
Christian Åberg
Rapport verifierad av
Patrik Lindberg
I (x)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Sammanfattning
Ingående i fastställt miljökontrollprogram för Landvetter flygplats genomförde EnviroPlanning
AB och Huskvarna Ekologi hösten 2012 provfiskeundersökningar i Västra och Östra Ingsjön.
Undersökningarna som skedde på uppdrag av Swedavia omfattade nätprovfiske och
provtagning på fisk. Otholiter och gällock för åldersanalys samt lever- och gonad vikt på
abborre i sjöarna analyserades. Syftet med undersökningarna var att fastställa eventuell
miljöpåverkan från Landvetter flygplats.
Resultaten från undersökningarna visar att artsammansättning tycks vara likartad i Ingsjöarna.
Tillväxten hos abborre är tillfredsställande och antalet fiskätande abborrar utgör en stor del av
fångsten. Viktandelen mört i båda sjöarna har minskat något i jämförelse med 2007 års resultat.
Inga årsungar av varken mört eller abborre fångades vilket kan indikera påverkan av försurat
vatten. Emellertid utgör de uppväxtområden som finns en mycket liten andel av de totala
sjöytorna i sjöarna vilket gör att nätens placering har stor inverkan på fångsten av yngre
mörtindivider. Många av näten som läggs ut i denna undersökning läggs ut på sådana ställen
som inte lämpar sig som uppväxtområde för mört och abborre. Det går därför inte att säga att
sjön är påverkad av försurning. Ett utökat och standardiserat nätprovfiske behövs för att
konstatera om så är fallet.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Vid en jämförelse mellan recipientsjön och referenssjön konstaterades att Västra Ingsjöns
(recipienten) abborrar har ett signifikant lägre LSI och GSI värde i förhållande till ÖstraIngsjön. Detta kan inte kopplas samman med att abborrarnas kondition skiljer sig åt utan
grundar sig sannolikt på andra orsaker. En tendens till bättre tillväxt går att se i Östra Ingsjön
men resultatet är inte statistiskt signifikant. Konditionen hos fiskarna beräknades med hjälp av
konditionsfaktorn, K. Resultaten visar att levnadsförhållandena för fiskarna i de båda sjöarna är
i det närmaste identiska och har varit stabila över åren. Av fångsten att döma skiljer sig
abborrarnas åldersfördelning och längdfördelning åt i de båda sjöarna. Generellt tycks abborrens
ålder och längd ha blivit högre/längre i Östra Ingsjön jämfört med recipientsjön. Resultatet
överensstämmer med 2007 års provfiske men under år 2002 var förhållandet det motsatta.
Tillväxttakten tycks dock inte ha förändrats nämnvärt.
II (x)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Innehållsförteckning
1 Inledning .............................................................................. 1 2 Material och metoder ............................................................2 3 Resultat ................................................................................5
3.1
3.2
3.3
5
Västra Ingsjön…………………………………………5
Östra Ingsjön………………………………………….13
Fysiologisk parametrar i Västra och Östra Ingsjön… 21
Slutsats………………………………………………………………………25
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Bilagor
A.
Koordinatdata för nätläggningsstationer
B
Karta över Västra och Östra Ingsjön
III (x)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
1
Inledning
I enlighet med miljökontrollprogrammet för Landvetter flygplats, utförs med jämna mellanrum
kontroll av Kungsbackaåns vattensystem som är recipient för dagvatten från flygplatsen. På
uppdrag av Luftfartsverket har EnviroPlanning AB under september och oktober 2012 utfört
de fiskeribiologiska undersökningar i Västra och Östra Ingsjön som ingår i programmet.
Dagvatten från Landvetters flygplats (landningsbanor, parkeringsytor mm) avleds via en bäck
till Lilla Issjön. Avrinningen sker sedan via Issjöbäcken ned till Västra Ingsjön och vidare till
Lindomeån. Till Västra Ingsjön rinner även Östra Ingsjöns vatten ut via ett mindre vattendrag
(se karta, bilaga b). Den senare sjön fungerar som referenssjö i denna undersökning eftersom
den är att betrakta som opåverkad med avseende på dagvattnet från flygplatsen. Nätprovfisken
i vattensystemet har skett med jämna intervall sedan 1987. Undersökningarna år 2012 i
Ingsjöarna följer dessa tidigare undersökningar.
Under 1983 inleddes kalkning av vattensystemet och numera kalkas Västra och Östra Ingsjön
vartannat år. Fiskbestånden har efter kalkningsstarten återhämtat sig och vissa arter har
återintroducerats i sjöarna.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Syftet med undersökningen var att fastställa eventuell miljöpåverkan på ekosystemet i
Ingsjöarna. Undersökningarna har baserats på nätprovfisken och provtagningar på abborre med
avseende på levervikten i förhållande till den somatiska kroppsvikten, så kallat leversomatiskt
index (LSI), och åldersprovtagningar. Ett förhöjt LSI indikerar att levern vuxit mer än normalt
vilket kan tolkas som att fiskarna exponerats för ämnen som aktiverar avgiftningssystemen i
levern. Vidare beräknades även konditionsfaktorn för abborre fram. Konditionsfaktorn K är ett
mått på fiskens rundhet och därmed indirekt ett mått på dess välmående. Konditionsfaktorn
kan variera beroende på tillgång på föda, konkurrens m.m. Konditionen mättes på abborrar i
båda sjöarna och resultatet analyserades statistiskt.
1 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
2
Material och metoder
Vid 2012 års provfiske i Västra och Östra Ingsjön användes s.k. översiktsnät med tolv stycken
3-meterssektioner av varierande maskstorlek; 10, 60, 30, 43, 22, 50, 33, 12,5, 25, 38, 75 och
16,5 mm. Näten var av heldragen nylon och hade ett djup av 1,5 m. Översiktsnäten var av
samma typ som använts under tidigare års provfisken.
Fiskena följde utredningskontoret i Jönköpings riktlinjer (muntl. Johlander, A 1997) och
utfördes på samma sätt som tidigare års nätprovundersökningar enligt följande:
Nätutläggningen skedde vinkelrätt mot stranden på samma stationer som 1997. Nätprovfisket i
Västra respektive Östra Ingsjön utfördes under perioden 120909 – 120911 och 121001 121003. De bottensatta näten sattes på eftermiddagen mellan kl. 17.00-19.00 och vittjades
följande morgon mellan kl. 08.00-09.30. De djup vilka näten utplacerades på varierade något
jämfört med tidigare års provfiske. Variationen bedöms dock vara så pass liten att resultatet
inte har påverkats i någon nämnvärd omfattning.
Översiktsskötar användes vid provfisket liksom tidigare år. Dessa är avsedda att användas
pelagialt dvs. ute på öppna sjön. Skötarna var 36 m långa och 6 m djupa och sammansatta av
nätsektioner av olika maskstorlekar (6-meters sektioner). Näten, ett finmaskigt och ett
grovmaskigt, sammanfogades och placerades vid ytan över sjöarnas djupområden (se karta 1
och 2). Den grovmaskiga sköten bestod av sektioner med maskstorlekar mellan 34-75 mm
medan det finmaskiga utgjordes av 10-30 mm sektioner. Skötarna vittjades samtidigt som de
bottensatta näten men fick stå kvar även under dagtid. Fångsten protokollfördes efter att alla
näten hade vittjats. Varje fisk mättes och vägdes individuellt för varje nät. Fisklängderna
angavs i millimeter och vikten angavs om möjligt till tiondels gram. Större fisk mättes
emellertid i hela gram beroende på noggrannheten hos vågutrustningen.
Vattentemperaturen uppmättes en gång i vardera sjön utmed en djupprofil med hjälp av en
vattenhämtare innehållande termometer. Väderförhållandena, som i likhet med
vattentemperaturen kan påverka fångsten, noterades för varje dag.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
2.1 Leversomatiskt index
På 52 resp. 33 abborrar i Västra och Östra Ingsjön mättes levervikten för beräkning av sk.
leversomatiskt index, LSI. Denna metod kan påvisa eventuell påverkan på levern hos abborre
och därmed indikera att miljöbelastande ämnen förekommer i ekosystemet. Leverns vikt är ett
viktigt mått på fiskens hälsa (SSVL/SNV 1997). Ofta observeras förstoring av levern hos
fiskar som lever i vattenområden förorenade av stabila organiska substanser. Denna förstoring
kan vara resultatet av ökad fett- och/eller glykogenupplagring och/eller stimulerad
proteinsyntes i levercellerna (Handbok för miljöövervakning, 1997). Levern togs endast ifrån
honor i likhet med tidigare undersökningar. Storleken på de provtagna honorna varierade
2 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
mellan 125-370 mm. Östra Ingsjön som via en bäck rinner ut i Västra Ingsjön fungerade som
referenssjö. Endast 33 abborrar erhölls i Östra Ingsjön vilket medför att det statistiska
underlaget blev något lägre än väntat. Storleken på de provtagna honorna från Östra Ingsjön
varierade mellan 130-415 mm. Formeln som användes för beräkning av LSI är följande:
LSI = 100 * levervikt/somatisk vikt
Den somatiska kroppsvikten fås genom att fisken vägs efter att magsäck, gonader och tarmar
har avlägsnats. Den somatiska vikten anges med en noggrannhet på tiondelsdels gram och
levervikten till hundradels gram.
2.3 Gonadsomatiskt index
Gonadsomatiskt index har tidigare inte använts som en parameter och ingår inte heller i
miljökontrollprogrammet för Landvetter Flygplats men är en mycket användbar parameter som
ofta kan indikera miljöpåverkan på ett tillförlitligt sätt. På 52 resp. 33 abborrar i Västra och
Östra Ingsjön mättes gonadvikten för beräkning av s.k. Gonadsomatiskt, GSI. Denna metod
kan påvisa eventuell påverkan på gonaderna hos abborre och därmed indikera att
miljöbelastande ämnen förekommer i ekosystemet. Vid en ökad miljöbelastning på recipienten
minskar generellt tillväxten av gonaderna vilket medför en försämrad reproduktionsförmåga.
Gonadsomatiskt index (GSI) beräknades som gonadvikt i förhållande till somatisk kroppsvikt.
Det gonadsomatiska indexet beräknades enligt formeln
GSI = 100 * gonadvikt/somatisk vikt
2.4 Konditionsfaktorn
Konditionsfaktorn; K, kan sägas ge en indikation på hur välgödd fisken är i förhållande till
kroppslängden. Faktorn ökar i regel med storlek/ålder på fisk och ofta i samband med att
fisken övergår till fiskföda. Konditionsfaktorn bestämdes för abborre enligt följande
beräkning:
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
K = vikt(g) / längd3 (mm) * 105
2.5 Ålders och könsbestämning
Från 62 resp. 42 abborrar av blandat kön togs otoliter och gällock för åldersbestämning i
Västra och Östra Ingsjön. Båda otoliterna avlägsnades från varje abborre, märktes och kön och
längd noterades. Under stereolupp åldersanalyserades sedan otoliten och gällocket av Medins
Biologi AB, Jenny Palmkvist. Könet bestämdes för varje abborre som erhölls i fångsten i båda
sjöarna. I de fall då könet inte kunnat bestämmas pga. abborrens gonadutveckling har den
klassats som juvenil.
3 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Årsringar
Figur 1.
Bilden visar gällocket från en 8-årig abborre sk. 8+, vilket betyder att den är åtta år plus
en sommar gammal.
2.6 Dataanalys
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Resultaten från provtagningarna i Västra och Östra Ingsjön testades med envägs-ANOVA och
envägs analys av covariansen, ANCOVA. Data är kontrollerad så att alla ANCOVANs/
ANOVANs antaganden är uppfyllda. Fiskarnas längd är transformerat (√längd) för att
datasetet skall bli normalfördelat. Homogeniteten för varianserna testades med ”Levene
Statistic”. Tukey´s test användes som ”post hoc test” för att skilja ut skillnader mellan olika
medelvärden. Den signifikanta differensen sattes till p<0,05.
4 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
3
Resultat
3.1 Västra Ingsjön
Koordinater:
Kommun:
Tidigare provfiskad:
Kalkstart:
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Figur 2.
639244, 128797
Härryda/Marks
1977, 1997, 2002, 2007
1983
Höjd över havet (m):
Sjöyta (ha):
Siktdjup (m):
Vattenomsättningstid (år):
57,4
209
2,2
0,5
Västra Ingsjön en sen kväll
Fisksamhällets status
Tendensen pekar mot allt större abborrar vilket skulle kunna tyda på ett lägre fisketryck de
senaste åren. Medelvikten för abborre har dock minskat i jämförelse med år 2007 (se tabell 2ab). Mörtbeståndet är stabilt, dock fångades inga årsungar och endast ett fåtal fjolårsungar vid
årets provfiske. Fångsten av antalet norsar var större vid årets provfiske, totalt fångades 14
norsar vilket kan jämföras med bara några enstaka exemplar vid förra provfisket.
Fångstskillnaden är emellertid för liten för att med säkerhet kunna säga att någon förändring
har skett. Fördelningen mellan karpfiskar och rovfiskar var vid årets provfiske 1:2.
Diversiteten har minskat p.g.a. en ojämnare viktfördelning mellan arterna. Abborrens
5 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
dominans i fångsten har minskat i bottennäten sedan 2007 medan den har ökat något i
pelagialen. I likhet med tidigare provfisken dominerade mörten i pelagialen.
Miljöpåverkan
Inga årsungar och få fjolårsungar av mört fångades vilket antyder försurningspåverkan.
Emellertid är uppväxtområdena mycket små vilket försvårar bedömningen eftersom fångsten
av yngre individer då blir mer slumpartad. Levervärdena hos abborre i sjön var de lägsta sedan
1997. Orsaken är oklar men resultatet är delvis påverkat av det faktum att provfisket i Västra
Ingsjön undersöktes ca 20 dagar tidigare jämfört med Östra Ingsjön.
Figur 3.
Nätläggningskarta med utmärkta provfiskestationer i Västra Ingsjön, bottensatta nät
(1-12) och översiktsskötar (skötar).
Tabell 1a-b.
Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt nät.
Nät
Djup (m)
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Fiskart
Mört
Abborre
Gädda
Nors
Nr1
Nr2
Nr3
Nr4
Nr5
Nr6
Nr7
1,2-3,0
1,3-5,0
2,0-6,2
2,5-5,6
10-19,9
1,5-12,9
3,5-11,7
Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)
8
418
10
811
10
619
5
478
1
30
2
134
21
907
12
1021
14
2498
4
76
1
8
17
913
1
170
Nät (nr)
Nr8
Nr9
Nr10
Nr11
Nr12
Djup (m)
1,5-8,6
1,8-2,5
3,0-5,5
1,5-2,9
1,0-5,4
Fiskart
Mört
Abborre
Gädda
Nors
Skötar
Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)
6
358
7
436
8
939
3
130
12
346
21
1827
29
1795
16
1797
1
778
Antal
45
19
Vikt (g)
439
271
14
146
Västra Ingsjön är en del av Kungsbackaåns vattensystem och utgör recipient för dagvatten från
Landvetter flygplats. Sjön är näringsfattig med en areal på 209 ha. Stora delar av sjön är
6 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
förhållandevis djupa och stränderna kantas av sten och häll. Vattentemperaturen mättes
120910 och visade på ett väl omblandat vatten i epilimnion. Vattentemperaturen var vid årets
provfiske ca 1°C varmare jämfört med 2007 års nätprovfiske. Språngskiktet låg på ett djup av
ca 14-15 m därefter sjönk temperaturen ned till ca 10°C i hypolimnion. Kalkning av sjön sker
vartannat år den senaste kalkningen skedde år 2010. Växlande molnighet och svaga västliga
vindar rådde vid provfisket i sjön. Syrgasvärdena var mycket bra i epilimnion men i
hypolimnion försämrades värdena drastiskt. På djup under 20 m är sannolikt syrgasvärdena så
låga att fisken vanligtvis skyr dessa djup. Siktdjupet togs i samband med temperaturmätningen
och uppgick till 2,2 m. För ytterligare sjöuppgifter se kartbilaga.
Figur 4.
Temperatur i en djupprofil för Västra Ingssjön.
Tabell 2a-b.
Totala mängden fisk som erhölls vid provfisket samt arternas medellängd ochmedelvikt.
Bottensatta nät
Mört
60
Vikt
(g)
4353
Abborre
177
11188
63,2
161,2
14,8
932,3
875
65,8
9,4
0,7
Gädda
Nors
Summa:
2
14
253
948
146
16635
474
10,4
462,5
121,0
0,2
5,5
21,1
79
0,9
1386,3
60,1
1,2
42,5
12,2
0,4
142,7
0,3
38,1
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Art
Antal
Medelvikt
(g)
72,6
Medellängd
(mm)
184,9
Medelantal
/nät
5
Medelvikt
/nät
362,8
SD
(vikt)
316,3
SE
(vikt)
40,8
SD
(antal)
3,7
SE
(antal)
0,5
7 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Pelagiska nät
Art
Antal
Vikt
(g)
Medelvikt
(g)
Medellängd
(mm)
Medelantal
/nät
Medelvikt
/nät
Mört
45
439
9,8
98,8
3,8
36,6
Abborre
19
271
14,3
103,9
1,6
22,6
Gädda
Nors
Summa:
0
14
78
0
146
856
0,0
10,4
0,0
121,1
0,0
1,2
6,5
0,0
12,2
71,3
SD
(vikt)
SE
(vikt)
SD
(antal)
SE
(antal)
Fiskarter:
I likhet med tidigare års undersökningar fångades abborre, mört, gädda och nors.
Fiskbeståndets rekrytering:
Under 2007 fångades varken några fjolårsungar eller årsungar i näten av abborre. Inte heller
under årets nätprovfiske fångades några årsungar av abborre, dock fångades ett fåtal
fjolårsungar (individer kring 85 mm). Även av mörten fångades ett fåtal individer kring 85 mm
vilket sannolikt är fjolårsungar. Inga årsungar kunde konstateras. Det fåtal norsar och gäddor
som fångades ger ingen bra information om huruvida rekryteringen fungerar som den skall för
dessa arter.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Fisksamhällets utveckling:
Antalsmässigt är fångsten i bottennäten betydligt större för både mört och abborre i år jämfört
med fångsten 2007. Abborrfångsten i vikt räknat har ökat med närmare 70% jämfört med 2007
års fångst. Dock har medelvikten för abborre minskat till 63,2 g jämfört med 76,1 g år 2007.
Viktandelen mört i bottennäten har ökat i jämförelse med 2007 års värden men ligger
fortfarande under det värde som erhölls 2002 (fig. 6). 2007 uppfattades en trend mot färre men
större abborrar. Årets provtagning visar att denna trend nu verkar ha avtagit, då fångsten
istället innehöll fler men mindre individer än föregående provtagning. Mörtbeståndet bedöms
vara fortsatt livskraftigt med ett ökande antal mörtar i fångsten (fig. 7). Norsbeståndet är i
likhet med tidigare år fortsatt svagt. Antal fångade individer är dock för få för att avgöra om
det skett någon förändring eller ej. Gäddbeståndet är svårt att uttala sig om eftersom det är en
förhållandevis stationär fisk som p.g.a. dess rörelsemönster inte låter sig fångas i näten. Den
totala fiskbiomassan i bottennäten har ökat med ca 66% i jämförelsen med 2007 års
provfiskeresultat. Dock har motsvarande siffra i de pelagiska näten kraftigt minskat med ca
73%.
8 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Figur 5a-b.
Totala artsammansättningen (%) i bottennäten.
Fisksamhällets utbredning och dominerande arter:
Fördelningen mellan karpfiskar och rovfiskar var vid årets provfiske1:2. Abborrens dominans i
fångsten har minskat något i bottennäten men procentantalet abborre i pelagialen har ökat i
jämförelse med 2007. I pelagialen råder fortfarande en dominans av mört om än inte lika tydlig
(tabell 2).
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Störningar:
Utifrån fångsten av mört och abborre går det inte att fastställa att störningar på rekryteringen
av fiskbestånden har förekommit. Inga årsungar och endast ett fåtal fjolårsungar av abborre
fångades vilket i vissa fall kan vara en indikation på miljöstörning men antalet nät som sattes
på grunt vatten är för få för att säkert kunna konstatera rekryteringsskador hos abborre. Sjöns
utformning gör att många områden inte lämpar sig som uppväxtområde för småfisken och med
endast 12 nät täcks inte alla grundområden in.
Figur 6.
Fångst per ansträngning av abborre, mört, gädda och nors i bottennäten vid årets och de
tidigare nätprovfiskena i Västra Ingsjön.
9 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Figur 7a-b.
Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten och de pelagiska
näten vid provfisket år 2012 i Västra Ingsjön.
Konditionsfaktorn hos abborre
Vid undersökning av konditionsfaktorn hos abborre går det att skönja en marginell förbättring
av konditionen jämfört med tidigare års fångster (fig. 19). Förbättringen är emellertid inte
statistiskt signifikant. Orsaken är sannolikt den ökande andelen äldre och större abborrar som
fångades vid 2012 års nätprovfiske.
10 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Leversomatiskt index hos abborre
Årets provtagning visade att levervikterna jämförelsevis var lägre än i referenssjön.
Konditionsfaktorn och tillväxten analyserades samtidigt och visade på att fångsten i de båda
sjöarna var jämförbara med avseende på leversomatiskt index liksom gonadsomatiskt index.
Abborre - Västra Ingsjön 2012
400
Hona
Hane
Längd (mm)
Trendlinje Hona
300
Trendlinje Hane
200
R² = 0,3888
R² = 0,5523
100
0+
2+
4+
6+
8+
10+
12+
14+
16+
Ålder (år)
Figur 8.
Förhållandet mellan längd och ålder på abborrar i Västra Ingsjön fördelade på kön
(N=63). Regressionslinjerna speglar tillväxten för vardera könet. Årets tillväxt är ej inräknad i
åldern.Inga juvenila individer åldersbestämdes under årets provtagning i Västra Ingsjön.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Tillväxt
Tillväxten i sjön är tillfredsställande, det visar längdfördelningen av abborre där abborrar ≥
150 mm (piscivora abborrar) utgör en stor del av fångsten, drygt 30 % (se fig. 5 samt fig. 7).
Det visar även de åldersprovtagningar som togs i samband med provfisket (se figur 8).
11 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Könsfördelning Västra Ingsjön
16
14
12
Antal
10
Hanar
8
Honor
6
4
2
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
(å )på 63abborrar i Västra Ingsjön. Inga juvenila
Könsfördelningen i förhållande Åld
till ålder
individer åldersbestämdes under årets provtagning i Västra Ingsjön.
Figur 9.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Könsfördelning
I likhet med provfisket 2002 och 2007 är könsfördelningen i fångsten skev, av de totalt 63
abborrar som fångades i Västra Ingsjön var 84 % honor och 16 % hanar. Inga juvenila
individer åldersbestämdes under årets provtagning. Den skeva könsfördelningen exemplifieras
i figur 9. Årets fångst påvisar en betydligt skevare könsfördelning än tidigare år då
fördelningen mellan honor och hanar legat på ungefär 60% respektive 40 %. Figuren visar att
snedfördelningen är särskilt skev i de äldre årsklasserna vilket är den normala bilden av ett
abborrbestånd. Den skeva fördelningen kan ha flera orsaker bl a är den tillväxtberoende
mortaliten större hos hannarna. Honorna blir också generellt äldre (muntl. Sandström, O, 2002)
(Andersson, K.A. 1954).
12 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
3.2 Östra Ingsjön
Koordinater:
Kommun:
Tidigare provfiskad:
Kalkstart:
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Figur 10
639246, 129359
Lindome/Marks
1977, 1997, 2002, 2007
1983
Höjd över havet (m):
Sjöyta (ha):
Siktdjup (m):
Vattenomsättningstid (år):
57,7
180
2,7
1,6
En morgon i Östra Ingsjön, Evelina och Fredrik spanar efter kvapar/flöten.
Fisksamhällets status
Nyrekryteringen av både abborre och mört har förbättrats något i jämförelse med tidigare års
provfisken då inga individer under 100 mm fångades av endera arten. Men för att med säkerhet
fastställa om bestånden har störningar på reproduktionen bör ett standardiserat provfiske
genomföras. I jämförelse med 2007 års provfiske fångades även ett större antal stora abborrar
vid årets fiske. Sjön är idag högintressant som sportfiskesjö efter abborre. Mörtfångsten är
likvärdig med 2007 års provfiske med undantag av att man vid årets provfiske fångade ett
större antal yngre individer. Fördelningen mellan karpfiskar och abborrfiskar var vid årets
provfiske 1:2.
13 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Miljöpåverkan
Inga årsungar av mört eller abborre fångades vilket skulle kunna antyda försurningspåverkan. I
likhet med Västra Ingsjön har sjön mycket små uppväxtområden vilket ger små möjligheter att
fånga de yngre individerna. Ett standardiserat nätprovfiske skulle dock ge en bättre bild av
försurningens eventuella påverkan.
Figur 11.
Nätläggningskarta med utmärkta provfiskestationer i Östra Ingsjön, bottensatta nät (112) och översiktsskötar (skötar).
Tabell 3a-b.
Nät
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Djup (m)
Fiskart
Mört
Abborre
Gädda
Nors
Fångst och djupzonsplacering för varje enskilt nät.
Nr1
2,0-9,2
Nr2
Nr3
Nr4
Nr5
Nr6
Nr7
4,2-13,2
3,0-6,5
4,0-18,5
2,5-14,1
1,6-8,5
2,6-6,6
Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)
3
111
10
1020
1
92
3
1080
5
96
9
2729
5
400
1
26
8
2704
9
1269
1
398
Nät (nr)
Nr8
Nr9
Nr10
Nr11
Nr12
Djup (m)
2,5-10,0
1,0-14,0
10,0-30,0
12,0-20,2
1,0-9,5
Fiskart
Mört
Abborre
Gädda
Nors
Skötar
Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)
4
464
1
10
5
581
1
12
14 (26)
Antal
27
51
Vikt (g)
406
1015
2
29
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Östra Ingsjön är en del av Kungsbackaåns vattensystem och rinner via en bäck ut i Västra
Ingsjön. Sjön är näringsfattig med en areal på 180 ha. Stora områden av sjön är djupa och
stränderna kantas av sten och hällar. Den litorala zonen är liten vilket medför relativt små
uppväxtområden för abborre, mört och gädda. Vattentemperaturen mättes 121002 och visade
på ett relativt omblandat vatten i epilimnion. Språngskiktet låg på ett djup av ca 11-14 m,
därefter sjönk temperaturen ned till ca 8°C i hypolimnion (fig. 12). Temperaturen i epilimnion
var ca 2°C kallare vid årets provfiske jämfört med 2007 års undersökning. Kalkning av sjön
sker vartannat år och sjön kalkades senast år 2012. Mulet väder med inslag av regn och svaga
västliga vindar rådde vid provfisketillfället. Syrgasvärdena var utmed hela djupprofilen mycket
bra. Siktdjupet togs i samband med temperaturmätningen och uppgick till 2,1 m. Siktdjupet har
halverats jämfört med undersökningarna från 2007. För ytterligare sjöuppgifter se bilaga 2.
Figur 12.
Temperatur i en djupprofil för Östra Ingssjön.
Tabell 4a-b.
Totala mängden fisk i bottensatta nät som erhölls vid provfisket samt arternas
medellängd och medelvikt.
Bottensatta nät
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Art
Mört
19
Vikt
(g)
1697
Abborre
45
8885
197,4
199,0
3,8
740,4
1020,9 152,2
3,6
0,5
Gädda
Nors
Summa:
2
2
68
410
29
11021
205,0
14,5
266,5
140,0
0,2
2,9
5,7
34,2
0,3
918,4
120,0
0,2
0,4
6,8
0,3
4,8
Antal
Medelvikt Medellängd
(g)
(mm)
89,3
201,3
Medelantal
/nät
1,6
Medelvikt
/nät
141,4
SD
(vikt)
307,0
SE
SD
SE
(vikt) (antal) (antal)
70,4
3,0
0,7
84,9
2,4
15 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Pelagiska nät
Art
Mört
27
Vikt
(g)
406
Abborre
51
1015
19,9
126,8
4,3
84,6
-
-
-
-
Gädda
Nors
Summa:
0
2
80
0
29
1450
0,0
14,5
0,0
140,0
0
0,2
6,7
0
2,4
120,8
-
-
-
-
Antal
Medelvikt Medellängd
(g)
(mm)
15,0
114,4
Medelantal
/nät
2,3
Medelvikt
/nät
33,8
SD
(vikt)
-
SE
SD
SE
(vikt) (antal) (antal)
-
Fiskarter:
I likhet med tidigare års undersökningar fångades abborre, mört, gädda och nors.
Fiskbeståndets rekrytering:
Nyrekryteringen av abborre har förbättrats något i jämförelse med tidigare års provfisken då
inga individer under 100 mm fångades av arten (fig. 15). För att med säkerhet fastställa om
beståndet har störningar på reproduktionen bör dock ett standardiserat provfiske genomföras.
Nyrekryteringen av mört tycks ha förbättrats ytterligare men i likhet med 2007 års provfiske
fångades inga årsungar (fig. 15). Ett fåtal norsar och två gäddor fångades. De fåtaliga
individerna indikerar ett svagt nors bestånd medan gäddbeståndet utgör ett frågetecken,
eftersom de sällan fångas i näten.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Fisksamhällets utveckling
Årets fångst i de bottensatta näten är likvärdig eller något större jämfört med 2007 års
provfiske. Fångsten i de pelagiska näten är dock betydligt mindre (tabell 4). Abborrens
medellängd och vikt har ökat kraftigt i de bottensatta näten medan mörtens är likvärdig med
tidigare år. Mängden större abborrar (fiskätande) är likvärdigt med 2007 års provfiske och
utgör idag mer än hälften av antalet fångade abborrar (fig. 13). Diversiteten är i likhet med
tidigare resultat låg p.g.a. abborrens totala dominans både antalsmässigt såväl som viktmässigt.
Den totala fiskbiomassan är likvärdig med 2007 års fångstresultat.
16 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Figur 13a-b.
Totala artsammansättningen (%) i bottennäten.
Fisksamhällets utbredning och dominerande arter
Fördelningen mellan karpfiskar och rovfiskar var vid årets provfiske 1:2 (fig. 13). I likhet med
Västra Ingsjön fångades de flesta mörtarna i pelagialen och storleken skiljde mellan pelagialt
fångade mörtar och de som fångades i bottennäten. De största individerna togs upp i
bottennäten (tabell 4).
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Störningar
Inga årsungar av mört eller abborre fångades. Detta kan antyda problem med rekryteringen
men nätinsatsen är för liten för att med säkerhet fastslå detta.
Figur 14.
Fångst per ansträngning av abborre, mört, gädda och nors i bottennäten vid årets och
de tidigare nätprovfiskena i Östra Ingsjön.
17 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Figur 15a-b.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Längdfördelningen hos fångsten av abborre och mört i bottennäten och de pelagiska
näten vid provfisket år 2012 i Östra Ingsjön.
Konditionsfaktorn hos abborre
Vid undersökning av konditionsfaktorn hos abborre i sjön går det att skönja en marginell
förbättring av konditionen jämfört med tidigare års fångster. Förbättringen är emellertid inte
statistiskt signifikant.
18 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Abborre - Östra Ingsjön 2012
400
Hona
Hane
Längd (mm)
Juvenil
Trendlinje Hona
300
Trendlinje Hane
200
R² = 0,192
R² = 0,2392
100
0+
2+
4+
6+
8+
10+
12+
14+
16+
Ålder (år)
Figur 16.
Förhållandet mellan längd och ålder på abborrar i Östra Ingsjön fördelade på kön
(N=43). Regressionslinjerna speglar tillväxten för vardera könet. I de fall då könet inte kunnat
bestämmas pga. abborrens gonadutveckling har den klassats som juvenil. Årets tillväxt är ej inräknad i
åldern.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Tillväxt
Tillväxten i sjön är i likhet med år 2007 relativt god. Fördelningen av abborrar visar dock att
andelen fiskätande individer, andelen piscivora abborrar, minskat något till knappt 36 % av det
totala antalet fiskar som fångades jämfört med 2007 års värde på 38 % (fig. 13). Tillväxten
mellan könen skiljer sig åt, honorna har en något bättre tillväxt jämfört med hanarna, vilket är
vanligt bland abborrpopulationer (muntl. Sandström, O, 2002). Dock är antalet åldersbestämda
hanar för få för att möjliggöra en sådan slutsats.
19 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Antal
Könsfördelning Östra Ingsjön
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Juveniler
Hanar
Honor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Figur 17.
Åld till ålder på 43 abborrar i Östra Ingsjön.
Könsfördelningen i förhållande
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Könsfördelning
Könsfördelningen i fångsten är mycket skev i Östra Ingsjön, av de totalt 43 abborrar som
fångades i sjön var 76 % honor och 20 % hanar, resterande individer var juveniler. Den skeva
könsfördelningen exemplifieras i figur 17. Figuren visar att snedfördelningen är särskilt skev i
de äldre årsklasserna medan de tvåsomriga abborrarna visar på ett mer jämbördigt förhållande.
Den skeva fördelningen kan ha flera orsaker bl a är den tillväxtberoende mortaliten större hos
hannarna. Honorna blir också generellt äldre (Andersson, K.A.1954; muntl. Sandström, O.
2002).
20 (26)
Nä
ätprovfiskeunder
rsökning i Ingsjö
öarna 2012
Datum 121206
6
Ver
002
Dok.nr 1010-0
08
3.3 Fysiologisk
ka paramettar undersö
ökta på fisk
k i Västra och Östra In
ngsjön
3.3.1 Leversom
matiskt ind
dex, LSI
LSI är levervikteen uttryckt som procent av
a den somattiska kroppsvvikten. Dennna metod kan
n
påviisa eventuelll påverkan påå levern hos abborre och därmed indiikera att miljöbelastande
ämnnen förekomm
mer i ekosysstemet. Vid analysen
a
av fångsten
f
år 2012 var LSI--värdet i med
deltal
signnifikant lägree i Västra Inggsjön (n=52) (recipientsjö
ön) än i Östraa Ingsjön (n=
=42) (fig. 18.)
(Annova F=28,2770 p<0.05). Årets
Å
resultatt visar betydligt lägre LS
SI-värden i reecipientsjön än
ä
tidiggare år. De provtagna
p
abbborrarnas stoorlek i de båd
da sjöarna vaar förhållandevis likartad,
meddellängden vaar 217 mm i Västra Ingsjjön och 214 mm
m i Östra Ingsjön.
I
Fiskkarnas storlek
k har
betyydelse för levvervikten ju större
s
kroppssstorlek desto större leveervikt och kann på så vis
påveerka resultateet.
2
1,,8
1,,6
1,,4
1,,2
1
Östra Ingsjö
ön
0,,8
Västra Ingsjön
0,,6
0,,4
0,,2
0
1997
7
200
02
20
007
2
2012
Figu
ur 18. L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
U
Uppmätt
leverssomatiskt indeex vid provfiskkena 1997, 20002, 2007 och 2012 med 95 %
konffidensintervalll. Skilllnaderna meellan sjöarna är statistisktt signifikant och
o indikeraar en ökad miiljöbelastning
gi
Östrra Ingsjön. Leverstorleke
L
en är emellerrtid beroendee av vilken tidd på året nätpprovfisket sk
ker
efterrsom abborraarna delvis laagrar energi i form av fettt i levern, viilket innebärr att ju senaree på
året fiskarna fånngas desto meer fett har dee hunnit lagraa upp. Vid årrets provfiske skilde det ca
c 20
dagaar mellan proovfisket i Väästra och Östtra Ingsjön occh tidsskillnaaden kan ha påverkat
resuultatet genom
m att fiskarnaa i Östra Ingssjön hade hun
nnit lagra uppp mer fett i llevern. Det
mottsägs delvis av
a att konditiionsfaktorn var
v högre i Västra
V
Ingsjönn (se fig. 19)).
21
1 (26)
Nä
ätprovfiskeunder
rsökning i Ingsjö
öarna 2012
Datum 121206
6
Ver
002
Dok.nr 1010-0
08
3.3.2 Gonadso
omatiskt ind
dex, GSI
Det gonadsomattiska indexett skiljde sig mellan
m
Östra och Västra Ingsjön
I
då abbborrar från Östra
Ingssjön hade siggnifikant höggre GSI-värde jämfört meed Västra Inggsjön (Mann-Whitney U,,
p<00,05). Resultaatet indikerarr att abborrarrna i Västra Ingsjön
I
har en
e störning aav gonadtillväxten.
Lånngsam tillväxxt av könsorgganen har tidiigare observerats i områdden som har påverkats av
v
miljjöstörande veerksamheter (Naturvårdsvverket 1994,, Sandström et al 1988, S
Sandström 19
996).
4,,5
4
3,,5
3
2,,5
Östra Ingsjö
ön
2
Västra Ingsjön
1,,5
1
0,,5
0
2012
Figu
ur 19. U
Uppmätt
gonaddsomatiskt inddex vid provfissket 2012 medd 95 % konfide
densintervall. Denn likartade koonditionsfakttorn hos abboorre i Västraa- och Östra Ingsjön
I
indikkerar att
gonadvikterna är
ä jämförbaraa mellan de båda
b
sjöarna. Eftersom abbborrar med lägre
t
av go
onaderna. Em
mellertid kan tidsskillnadeen på
konditionsfaktorr generellt haar en sämre tillväxt
d
mellann provfiskenaa ha medverkkat till att Östtra Ingsjöns abborrbestånnd hade ett högre
h
20 dagar
GSII-värde.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
3.3.3 Konditio
onsfaktorn, K
Beaarbetade dataa visar på att skillnaden mellan
m
referen
nssjön och Västra
V
Ingsjönn är minimall för
abboorre (fig. 20)). För årets provfiskeresu
p
ultat kunde in
ngen statistiskt signifikannt skillnad i
konditionsfaktorr uppmätas mellan
m
de bådda sjöarna (P
P=0,35). Likaaså är skillnaaden mellan årets
å
m
liten de
d båda sjöarrna.
fånggst och 2007-års fångst mycket
22
2 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Konditionsfaktorn, K
1,2
1,15
1,1
Östra Ingsjön
1,05
Västra Ingsjön
1
0,95
0,9
0,85
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
2002
2007
2012
Figur 20.
Konditionsfaktorn, K, uppmätt på abborre 2002, 2007 och 2012.
Figur 21.
Vittjande av nät i Östra Ingsjön.
23 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
3.3.4 Tillväxt
Alla längdskillnader på abborre i de båda sjöarna kan förklaras av åldersskillnader på fisken
när abborren är mellan 0-1 år. Efter det stadiet är det andra faktorer som spelar in bl a tillgång
på föda, konkurrens och abiotiska faktorer som temperatur och näringshalt mm (Holmgren, K
& Appelberg, M. 2001). Vid en jämförelse av åldern på de provtagna abborrarna i sjöarna, var
det ingen signifikant skillnad mellan Östra och Västra Ingsjön men flertalet av de äldsta
individerna fångades i Västra Ingsjön. D.v.s de provtagna individerna visade sig ha ungefär
samma åldersfördelning i de båda sjöarna. Abborrens tillväxt skiljde sig inte signifikant mellan
de båda sjöarna (Mann-Whitney, p=0,112) men en svag tendens till bättre tillväxt går att
skönja i Östra Ingsjön.
400
Västra Ingsjön
Östra Ingsjön
Längd (mm)
Linjär (Västra Ingsjön)
Linjär (Östra Ingsjön)
300
200
R² = 0,4152
R² = 0,7973
100
0+
2+
4+
6+
8+
10+
12+
14+
16+
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Ålder (år)
Figur 22.
Förhållandet mellan längd och ålder på abborrar i Östra- och Västra Ingsjön.
Regressionslinjerna speglar tillväxten hos abborre i vardera sjön.
24 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
4
Slutsats
Årets provfiskeresultat antyder att fiskbiomassan har ökat i Västra Ingsjön vilket indikerar
ökade näringsnivåer i sjön. I Östra Ingsjön är fiskbiomassan i stort sett likartad med 2007 års
fångst. I likhet med tidigare år saknas årsungar av mört och abborre. Fjolårsungar fångas i liten
utsträckning i båda sjöarna. Orsaken är sannolikt nätens placering som främst fiskar av de
djupare delarna av sjöarna. Syftet med detta är främst ett försök att fånga så stora abborrar som
möjligt för vidare provtagning. Reproduktionen är till synes tillfredsställande i både
recipienten och i referenssjön vilket syns i längdfrekvensdiagrammen (fig. 7a-b och 15a-b). I
Östra Ingsjön finns en del glapp i längdfrekvensdiagrammet främst bland mörtarna som skulle
kunna tyda på reproduktionsstörningar men osäkerheten är stor på grund av metodikens
inriktning på de djupare delarna av sjöarna.
Vid en jämförelse mellan recipientsjön och referenssjön konstaterades att Västra Ingsjöns
(recipienten) abborrar har ett signifikant lägre LSI- och GSI-värde. Detta kan inte kopplas
samman med att abborrarnas kondition skiljer sig åt utan grundar sig sannolikt på andra
orsaker. Ett högre LSI-värde brukar förknippas med en ökad miljöbelastning men eftersom
årets provfiske i referenssjön skedde ca tre veckor efter fisket i recipientsjön finns viss risk att
levervikten kan ha påverkats. Bedömningen är dock att tidsaspekten går att bortse ifrån
eftersom tillväxtsäsongen i mitten av september i stort sett är slut och därmed också
fettinlagringen på levern. Det finns därför anledning att tro att Östra Ingsjön är påverkad av
antropogen påverkan. Dock är påverkansgraden relativt liten eftersom abborreproduktionen
fungerar. GSI-värdet är dock mer svårtolkat eftersom gonaderna fortsätter att utvecklas under
tiden fram till leken vilket därmed ger större osäkerhet vid tolkning av resultaten. Ett lågt GSIvärde är annars ett tecken på en störning som kan vara inducerad av miljöbelastande ämnen.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
En tendens till bättre tillväxt går att se i Östra Ingsjön men resultatet är inte statistiskt
signifikant. Konditionen hos fiskarna beräknades med hjälp av konditionsfaktorn, K.
Resultaten visar att levnadsförhållandena för fiskarna i de båda sjöarna är i det närmaste
identiska och har varit stabila över åren. Av fångsten att döma skiljer sig abborrarnas
åldersfördelning och längdfördelning åt i de båda sjöarna. Generellt tycks abborrens ålder och
längd ha blivit högre/längre i Östra Ingsjön jämfört med recipientsjön men resultatet är inte
signifikant. Resultatet överensstämmer med 2007 års provfiske men under år 2002 var
förhållandet det motsatta. Tillväxttakten tycks dock inte ha förändrats nämnvärt.
Den sammanvägda bedömningen är att det inte går att se att recipienten Västra Ingsjön är
påverkad av några miljöbelastande ämnen som skiljer den markant från referenssjön. I det här
fallet är det snarare referenssjön som tycks ha någon miljöinducerad störning på ekosystemet.
Inför framtiden bör metodiken ändras något så att även mer grundområden fiskas av och att
variabler såsom gonadsomatiskt index och tas med som en del i miljökontrollprogrammet.
25 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Övriga variabler såsom EROD-aktivitet och andre mer laborativa undersökningar bör också
övervägas.
5
Erkännanden
Ett stort tack till Ingmar Skarin boendes vid Västra Ingsjön som var med och
hjälpte till med båt och kontakter samt Alexander Larsson som var med och
rensade översiktsnäten i Västra Ingsjön. Sist men inte minst vill jag tacka Ola
Svensson på Göteborgs Universitet som hjälpte till som statistikstöd.
6
Referenser
Andersson, K.A 1954. Fiskar och fiske i norden, Band 2. Bokförlaget Natur och Kultur.
Fiskeriverket, Utredningskontoret i Jönköping. 1997. Provfiskeundersökning i Västra och
Östra Ingsjön 1997, Resultatredovisning.
Holmgren, K och Appelberg, M. 2001. Effects of environmental factors on size-related growth
of perch, Perca fluviatilis. Ecology of Freshwater Fish.
Lindberg, P. et al. 2002, 2007 & 2009. Provfiskeundersökning i Västra och Östra Ingsjön
2002, 2007 och år 2009.
Naturvårdsverket, 1997. Handbok för miljöövervakning. Hälsotillstånd hos fisk.
Naturvårdsverket Allmänna Råd 94:2, 1994
Sandström, O E. Neuman och P. Karås. 1988 Effects of bleached pulp mill effluent on growth
and gonad fungction in Baltic coastal fish. Wat. Sci. Technol. 20:107-118.
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Sandström, O. 1996 In situ assessments of the impact of pulp mill effluent on lifehistory
variabels in fish. In: Environmental Fate and Effects of pulp and Paper Mill Effluents.
SSVL/SNV 1997 Miljöpåverkan av skogsindustriella utsläpp. Red.: O Sandström.
Naturvårdsverkets Rapport 4695.
26 (26)
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
Bilaga A
Koordinatdata för nätläggningsstationer
Västra Ingsjön
Nätnummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Skötar
X-koordinat
6392464
6392802
6392346
6391985
6392210
6392615
6392294
6392192
6392332
6392562
6392548
6392602
6392417
Y-koordinat
1291201
1291552
1292285
1291530
1290372
1290327
1289718
1289108
1288211
1288761
1289247
1289806
1290443
Sydlig
Sydvästlig
Nordlig
Sydväst
Sydlig
Nordlig
Nordlig
Sydlig
Sydlig
Nordlig
Nordlig
Nordostlig
Ostlig
Nätnummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Skötar
X-koordinat
6393130
6392942
6393116
6393028
6392617
6392247
6392439
6392529
6392675
6392891
6393116
6393272
6392925
Y-koordinat
1296636
1296605
1295867
1295570
1295569
1294950
1294250
1293640
1293983
1294407
1294968
1295191
1295746
Västlig
Sydlig
Ostlig
Nordlig
Sydostlig
Sydlig
Sydlig
Ostlig
Sydlig
Sydlig
Nordostlig
Nordostlig
Ostlig
Riktning
Östra Ingsjön
Riktning
Koordinatsystem RT 90, riktningen anger vilken riktning nätet lades från angiven
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
koordinatpunkt.
Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2012
Datum 121206
Ver
002
Dok.nr 1010-08
L:\Mina dokument_2010\2012\provfisken\1010-08 rap001.docx
Bilaga B
Download
Random flashcards
Create flashcards