Slutrapport för
Projektet NEP-team för vuxna i
Norrbotten
Projektledare
Agnetha Jatko
Datum
070131
Underskrift
Uppdragsgivare
Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten
Underskrift
1(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Datum
Sammanfattning
Så kallade barnneuropsykiatriska funktionshinder ADHD, autismspektrumstörningar, Tourette´s syndrom finns ofta kvar i vuxen ålder. Med
ADHD menas uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet.
Enligt Socialstyrelsens sammanfattning av kunskapsöversikt om ADHD hos
barn och vuxna (2004) beräknas mellan tre och sex procent av alla barn i
skolåldern ha ADHD och är vanligare hos pojkar än hos flickor. Diagnosen
ADHD anses numera kunna ställas på ett tillförlitligt sätt, vilket kräver en
noggrann utredning. Man uppskattar att förekomsten av neuropsykiatriska
funktionshinder bland vuxna ligger på 2,5 – 3 procent vilket skulle utgöra en
population av 6 250 – 7 500 personer i Norrbotten. Gruppen personer med
utvecklingsstörning är inte medräknade i den siffran.
Neuropsykiatriska störningar leder till svårigheter i skola, arbets- och
privatliv. Det är t ex vanligt med återkommande misslyckanden i arbetslivet.
Forskning visar att dessa diagnoser är överrepresenterade när det gäller
social problematik, såsom missbruk och kriminalitet.
Resurser för utredning av neuropsykiatriska diagnoser hos vuxna saknas i
stor utsträckning i Norrbotten. För individens självbild och självförståelse
och för att kunna erbjuda rätt behandlings- och stödinsatser är
diagnostisering med efterföljande funktionsbeskrivning nödvändig. Insatser
från olika instanser utgår men behöver samordnas för effektivt och optimalt
utfall för individen och samhället.
Projektets uppdrag har varit:
Att utarbeta en modell för utredning av vuxna personer med
neuropsykiatriska svårigheter
Att utarbeta och en modell för olika former av behandling/stöd till vuxna
personer med neuropsykiatriska svårigheter
Projektgruppen NEP-team för vuxna i Norrbotten föreslår:
- Att en länsgemensam remisshanteringsgrupp inrättas
- Att ett läns NEP-team i landstingets regi med en bemanning motsvarande
sex heltidstjänster tillskapas med uppgift att svara för avancerade och
komplexa neuropsykiatriska utredningar och att utgöra spetskompetens inom
området neuropsykiatri med ansvar för metodutveckling och utbildning.
- Att neuropsykiatriska utredningar görs på två nivåer. Ärendets karaktär och
komplexitet avgör utredningsnivån
- Att sammanlagt sex tjänster som koordinator inrättas, med ansvar att
vägleda den enskilde till stödinsatser från inblandade instanser och att
samordna insatserna. De sex föreslagna tjänsterna bör lokaliseras till orter
med vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering och fördelas enligt följande:
Luleå 2,0, Piteå 1,0 med arbetsområde Pite älvdal, Boden 1,0, Kalix 1,0 med
arbetsområde östra Norrbotten och Gällivare 1,0 med arbetsområde
Malmfälten, Jokkmokk och Pajala kommuner
- Att tjänsterna som koordinator föreslås samfinansieras mellan Norrbottens
läns landsting och kommunerna i Norrbotten
2(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
- Att verksamheten med koordinatörer, med ansvar att samordna
habiliteringsinsatser från landsting, kommun, försäkringskassa och
arbetsförmedling utvärderas efter två år. Om verksamheten varit
framgångsrik implementeras den sedan i ordinarie verksamhet
3(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Inledning
Avgränsningar
Målgruppen är personer från 18 år och uppåt
Upptagningsområdet är Norrbottens län
Projektet ska drivas i samverkan med flera myndigheter
En kartläggning av var personer med neuropsykiatriska svårigheter
får sitt stöd idag
Projektets resultat ska implementeras i den ordinarie verksamheten
Beskrivning av projektet
Bakgrund
Så kallade barnneuropsykiatriska funktionshinder ADHD, autismspektrumstörningar, Tourettes syndrom finns ofta kvar i vuxen ålder. Med
ADHD menas uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet.
Enligt Socialstyrelsens sammanfattning av kunskapsöversikt om ADHD hos
barn och vuxna (2004) beräknas mellan tre och sex procent av alla barn i
skolåldern ha ADHD och är vanligare hos pojkar än hos flickor. Diagnosen
ADHD anses numera kunna ställas på ett tillförlitligt sätt, vilket kräver en
noggrann utredning.
Syftet med en utredning är att skapa förståelse för barnets sätt att fungera,
såväl dess styrkor som svagheter, så att barnet får rätt stöd och bemötande.
Diagnosen är viktig därför att dessa funktionshinder påverkar anpassning till
vuxenlivet och kan i många fall predisponera för psykiatrisk sjuklighet, dålig
social funktion, arbetshinder och missbruk. Möjligheten att leva ett fullgott
liv på lika villkor i samhället för vuxna personer med neuropsykiatriska
svårigheter är i dag begränsade.
Andra problem hos vuxna
Det finns stort ett behov av utredningar för att fastställa tidigare
odiagnostiserade barnneuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna. Även
hos vuxna grundar sig den kliniska bedömningen på hur problemen yttrar
sig. Eftersom många vuxna med ADHD bär med sig en levnadshistoria med
motgångar, konflikter och utanförskap medför detta att den kliniska bilden
hos vuxna ofta är mera sammansatt än hos barn. Grundläggande svårigheter
med brister i de s.k. exekutiva funktionerna kvarstår hos de flesta vuxna
medan motorisk överaktivitet och impulsivitet oftast avtar.
Hos barn och ungdomar är det vanligt med psykiatriska problem men hos
vuxna är det i stort sett regel för dem som söker hjälp för ADHD-problem.
Det är också vanligare med egentlig depression, utmattningssyndrom,
4(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
antisocial personlighetsstörning och missbruksproblem än hos andra
vuxengrupper. Stöd och behandling till vuxna är därför mångfasetterad. För
de personer med lindigare problem kan det räcka med information och
praktiska råd med att planera och strukturera vardagslivet. För de med större
svårigheter krävs det omfattande insatser med samverkan av anhöriga,
socialtjänst, missbrukarvård, försäkringskassa, AMI m.m.
Vuxna med ADHD i Norrbotten
Då och då händer det att föräldrar känner sig igen sig själv i sitt utredda
barns sätt att fungera och har därför själv begärt utredning. Endast de svårast
drabbade är berättigade till LSS och får därigenom tillgång till Råd och Stöd
insatser. En lindrigare drabbad grupp som behöver stöd är inte berättigade
till LSS-insatser. Önskemål om utredning kommer allt oftare från patienter
och anhöriga framförallt till LSS Råd och Stödteamen i Norrbotten.
Vårdkedjan fungerar ej. Insatser av stöd till dessa personer är i dag är
otillräckliga eller inte anpassade till personens individuella behov.
Vårdkedjearbetet medför stora svårigheter. Varken kommunerna eller
landstinget möter denna grupp särskilt bra
Projektets målsättning
Produktmål
Att utarbeta en modell för utredning av vuxna personer med
neuropsykiatriska svårigheter
Att utarbeta och en modell för olika former av behandling/stöd till vuxna
personer med neuropsykiatriska svårigheter
Effektmål
Diagnosen är själva förutsättningen för den som blir utredd att begripa
och acceptera sig själv, införskaffa kunskap, göra egna val och få
praktisk vägledning att klara sin vardag. I förhållande till den enskilde
personen så är utredningen i sig en psykoterapeutisk process.
En utredning och diagnos ökar personens egen förståelse för sina
svårigheter och därigenom hanteringen av de i mötet med andra
En utredning och diagnos skapar förutsättningar för adekvata insatser och
adekvat stöd från hälso- och sjukvård, myndigheter och stöd från
närstående
Adekvat stöd förebygger social problematik
5(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Projektorganisationen
Uppdragsgivare:
Styrgrupp:
NLL och kommunerna i Norrbotten
Representanter från NLL och
Kommunförbundet Norrbotten
Agnetha Jatko
Kommunerna: Mona Ahlström, chef för
handikappomsorgen, Boden och Gunilla
Granqvist, arbetsterapeut, Piteå,
Primärvården: Kerstin Rönnblom, läkare,
Luleå, LSS RoS: Roger Nilsson, psykolog och
Anneli Tapani, socionom, Vuxenpsykiatrin:
Bjarne Olsson, psykolog, Sunderbyn,
Arbetsförmedlingen: Gun Lindqvist, psykolog,
Försäkringskassan: Evy Nyberg,
verksamhetsutvecklare/ansvarig för
handikappfrågor, Kriminalvården: Ulf
Hedberg, chef för frivården
Projektledare:
Projektgrupp:
Kvalitetsgranskare:
Referensgrupp:
Lilly Ekenberg
HK-organisationerna
Tidplan
Projektgruppen hade sitt första möte 051007 och avslutade sitt arbete med
ett möte 061121.
Projektets genomförande
Metoder och arbetssätt
Projektgruppen har träffats sammanlagt tolv gånger. Kontakt med
Kriminalvårdens frivård har etablerats. Från hösten 2006 har chefen för
frivården i Norrbotten Ulf Hedberg ingått i projektgruppen. Referensgrupp
och kvalitetsgranskare har deltagit vid två möten, vid det första mötet och
vid vårens sista möte. Vårens sista möte användes till samråd och
information om projektets fortskridande. Kvalitetsgranskaren har följt
projektet fortlöpande via minnesanteckningar från projektmötena.
Referensgruppen har efterhand utökats och bestod slutligen av sex personer,
representerande Föreningen autism, Attention, Hjärnkraft, NHR och ISF.
I inledningen förde projektgruppen en diskussion om behovet av en
kartläggning av var gruppen personer med neuropsykiatriska
funktionshinder får insatser idag, vilka insatser och i vilken omfattning. Vi
valde att inte göra en sådan kartläggning. Arbetet med sådan framstod som
omfattande och svåravgränsat. Med den sammansättning som
projektgruppen har och utifrån kartläggningar som är gjorda lokalt och
nationellt finns redan kunskapen om att gruppen är föremål från insatser från
många håll. Det kan vara psykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling,
försäkringskassan, vuxenhabilitering, LSS, kriminalvård, missbruksvård m
6(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
fl. Arbetslöshet och långtidssjukskrivningar är vanligt förekommande. Man
uppskattar att förekomsten av neuropsykiatriska funktionshinder bland
vuxna ligger på 2,5 - 3 procent. Prevalensen bland barn uppskattas till 3 – 4
% ADHD, 1 % Autismspektrum, 0,5 % Torette´s syndrom, 1 %
Utvecklingsstörning. Om vi räknar med att 2,5 - 3 % av de vuxna i
Norrbotten har neuropsykiatriska funktionshinder så rör det sig om 6 250 – 7
500 personer. Behovet av stöd varierar och ser också olika ut över olika
skeden i livet.
Projektgruppen har genomfört en inventering av hur NEP-verksamheten
bedrivs och är organiserad på olika håll i landet, bland annat i de övriga tre
Norrlandstingen. Kontakt har också tagits med Norge.
Inventeringen utmynnade i ett studiebesök till Stockholm där vi besökte
BOSSE, Råd, stöd och kunskapscenter och till Uppsala där representanter
för vuxenhabiliteringen och psykiatrin delgav sin modell för samverkan
kring NEP-utredningar och efterföljande insatser. Skälet till att vi valde just
dessa verksamheter var deras långa erfarenhet av arbete med målgruppen
och genomtänkta upplägg för stödinsatser. I Uppsala har man dessutom
arbetat fram en modell för gemensam remisshantering mellan
vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen och kriterier för ärendefördelning
mellan verksamheterna. Befolkningsmässigt ligger också Uppsala län i
paritet med Norrbotten.
Vi har hållit oss informerade och tagit del av aktuell utveckling på området,
bland annat har en del av projektgruppen deltagit i en konferens om ADHD,
missbruk och kriminalitet som kriminalvården i länet anordnade. En
representant för projektgruppen har deltagit i en konferens i Stockholm om
Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska
funktionshinder anordnad av Nationella psykiatrisamordningen.
Projektgruppen har också träffat barnpsykiatrins NEP-enhet för att ta del av
deras erfarenheter och diskutera våra tankegångar.
Vi har definierat problem som:
-
Diffusa ingångar för utredning
-
Långa väntetider till utredning, om utredning alls kan erbjudas
-
Bristande stöd och behandling efter utredning
-
Dålig eller ingen samordning alls mellan aktörerna runt personen
med den aktuella problematiken
-
Bristande kunskap om problematiken hos inblandade aktörer
Vi har erfarit i många fall att massiva insatser från olika samhällsaktörer inte
lett till någon bestående nytta för individen eller samhällsekonomiskt.
Projektets ambition är att utveckla system för att generera maximal nytta av
insatta resurser för både individen och samhället.
För att uppskatta det mänskliga och samhällsekonomiska värdet av
samordnade insatser har vi gått igenom ett antal avidentifierade fall med
utgångspunkt från insatskvantitet. Några exempel redovisas (bilaga 1).
Projektgruppens arbete utmynnade i en modellskiss på hur gången för en
fiktiv patient, från det att frågan om utredning blir aktuell till fortsatta
7(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
stödinsatser på hemmaplan, kan se ut. Utredning innefattar bedömning,
diagnostisering och funktionsbeskrivning. Utredningsfasen efterföljs av
”överlämnande” av utredningsresultat och samordning av fortsatta
behandlings- och/eller stödinsatser i personens vardag. Ansvaret för
samordningen har en koordinator.
Projektgruppen har arbetat vidare med modellskissen. Vid länsstyrgruppens
möte i september fick projektgruppen ett antal preciserade frågeställningar
till det fortsatta arbetet:
-
Analys för att få en totalbild av vilka tjänster som krävs, i vilken
omfattning och med vilket ansvar
-
Bedömning av vilken huvudman som ska svara för utredning respektive
stödinsatser
-
Kostnader för föreslagna resurser för utredning respektive stöd
-
Konkret förslag till finansiering, via samordningsförbund (för delar eller
för helheten) alternativt direktfinansiering av ansvarig huvudman
Resultatet
Neuropsykiatriska tillstånd har uppmärksammats alltmer de senaste åren.
Graden av svårigheter kan växla. Många klarar av vardags- och arbetsliv på
ett tillfredsställande sätt, i vissa fall med visst stöd. Tillstånden innebär
störningar kognitivt, socialt och emotionellt. De kan yttra sig i svårigheter
att organisera, prioritera och komma igång i aktiviteter. Att avkoda,
fokusera, hålla kvar och skifta uppmärksamhet kan innebära problem liksom
att lära in, hålla kvar, plocka fram och komma ihåg. Kommunikationen
liksom förmågan till socialt samspel kan vara påverkade. Humörsvängningar
och svårigheter att reglera emotionella uttryck är vanliga. Neuropsykiatriska
störningar leder ofta till svårigheter i skola, arbets- och privatliv. Forskning
visar att dessa diagnoser är överrepresenterade när det gäller social
problematik, såsom missbruk och kriminalitet. Så visar t ex en kartläggning
2003 av Steve Eriksson, Kriminalvårdsmyndigheten i Örebro, en klart
förhöjd risk att bli långtidsdömd för våldsbrott om man haft ADHD i
barndomen. Steve Eriksson refererar i sin slutrapport till en forskningsstudie
gjord av psykolog Peter Johansson anställd på Kumlaanstaltens
riksmottagningsavdelning att 145 av de 281 långtidsdömda våldsbrottslingar
som ingår i studien uppfyller kriterierna för ADHD i barndomen. Alltså
kommer 51,6 % av landets grövsta våldsbrottslingar ur gruppen pojkar som
haft ADHD i barndomen. 70 % av dessa är missbrukare. Behovet av att
identifiera dessa tillstånd för att kunna sätta in rätt behandling och
stödinsatser har lett till att särskilda NEP-enheter för diagnostisering har
inrättats eller håller på att byggas upp i de flesta landsting.
I norrlandstingen ser det ut enligt följande:
Västernorrland: Utredningsansvaret ligger idag på vuxenhabiliteringen.
Vårdprogram för gruppen personer med neuropsykiatriska diagnoser är
utarbetat och ett speciellt NEP-utredningsteam håller på att inrättas
8(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Jämtland: Fem olika enheter är involverade i NEP-utredningar, vuxenpsyk,
barnpsyk, vuxenhab, barnhab och rehab. Det finns också ett länsteam, inom
vuxenpsyk, för diagnostisering och funktionsbeskrivning. Remisser dit
kommer från primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa och från egen
verksamhet. Målgruppen omfattar åldrarna 16 – 35 år
Västerbotten: Från 2000 finns ett utredningsteam inom vuxenpsykiatrin i
Umeå. Endast personer med psykiatriska diagnoser utreds för ev NEPdiagnos. I övriga länet försöker man hitta rutiner för utredning, med
vägledning från Umeå. Upparbetad struktur för stödet saknas.
Norrbotten: Vuxenpsykiatrin för Luleå-Boden-Kalix håller på att bygga upp
en enhet för NEP-utredningar. Enheten ska i begränsad omfattning kunna
serva närpsykiatrin med utredningar. Neuropsykiatriska utredningar görs
även vid andra psykiatriska enheter i länet. Utredningsresurserna är generellt
sett otillräckliga och länsresurs med spetskompetens inom området
neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna saknas i Norrbotten.
Utredning
Resurser för utredning av neuropsykiatriska diagnoser hos vuxna saknas i
stor utsträckning i Norrbotten. För individens självbild och självförståelse
och för att kunna erbjuda rätt behandlings- och stödinsatser är
diagnostisering med efterföljande funktionsbeskrivning nödvändig.
Länsgemensam remisshantering
-
För att få en länsgemensam struktur och policy gällande utredningar
föreslår vi en länsgemensam remisshanteringsgrupp dit alla remisser med
begäran om neuropsykiatrisk utredning går.
-
Det föreslagna läns NEP-teamet skall tillika utgöra
remisshanteringsgrupp.
Tre utredningsnivåer
Utredning/bedömning görs på någon av nivåerna 1 – 3. Ärendets karaktär
och komplexitet avgör utredningsnivå.
Nivå 1, Den lokala basnivån som kan vara primärvård, arbetsförmedling,
försäkringskassa, kommun. Bedömnings- och/eller beställarkompetens är
viktig på denna nivå. Utredning för diagnostisering görs inte här. Däremot
kan en del funktionsbedömningar inför arbete/utbildning göras vid
arbetsförmedling och primärvård. Samverkan med nivå 2 och konsultation
med läns NEP-teamet kan behövas.
Nivå 2, Vuxenpsykiatrin eller vuxenhabiliteringen. Vuxenpsykiatrin har
huvudansvaret för utredningar av personer med neuropsykiatriska störningar
och med en komorbiditet med andra psykiatriska problem. Om det gäller en
person med uttalade habiliteringsbehov ansvarar vuxenhabiliteringen för
utredningen. Konsultation med läns NEP-teamet kan behövas.
Nivå 3, Läns NEP-team för vuxna med ansvar för avancerade och komplexa
neuropsykiatriska utredningar och behandling. Teamet utgör länets
spetskompetens inom området med ansvar för kunskaps-/metodutveckling,
utbildning och konsultativa insatser. De konsultativa insatserna bör ske i
9(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
nära samverkan med nivå 2. Läns NEP-teamet föreslås också utgöra den
länsgemensamma remisshanteringsgruppen.
Resurser
Läns NEP-teamet, som skall svara för komplexa utredningsinsatser och
utgöra spetskompetensen och den samlade kompetensen i länet, bemannas
med olika professioner. För allsidigt utredningsunderlag och
funktionsbeskrivningar krävs olika kompetenser. Vi föreslår en bemanning
motsvarande sex (6,0) heltidstjänster. Föreslagen bemanning grundar sig
på erfarenheter från barn-/ungdomssidans NEP verksamhet i länet och
erfarenheter från övriga landet. Vi uppskattar målgruppen till omkring 7 500
personer totalt. Målgruppen antas inte minska. De flesta utredningar görs på
nivå två. Målet är att NEP-teamet ansvarar för 75 utredningar per år. Det rör
sig då om de mest komplicerade utredningarna, som kräver särskilt
kunnande En utredning är tidskrävande. Genomsnittet är 15 – 20 timmar för
diagnostisering. Eftersom det rör sig om de svåraste utredningarna måste vi
räkna med en betydligt högre genomsnittsinsats, uppskattningsvis 50
timmar. Dessutom tillkommer funktionsbeskrivningar vilka kräver lång
observations-/utredningstid. Då är man uppe i avsevärt längre tider. I ett
NEP-team är psykolog- och psykiaterkompetens nödvändig. Övriga
kompetenser kan vara arbetsterapeut, socionom, sjukgymnast, logoped,
specialpedagog. Ställningstagande till övrig bemanning görs inför inrättande
av NEP-team.
Huvudmannaskap
Nivåerna 2, alltså vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen, och nivå 3, läns
NEP-teamet, är landstingsverksamheter liksom primärvården på nivå 1.
Samtliga utredningsinsatser för diagnostisering och förslag till stödåtgärder
är landstingsverksamheter.
Stödinsatser
Efter utredning är det viktigt med en organiserad överföring av
utredningsresultatet med funktionsbeskrivning och förslag till stödinsatser
till vederbörande mottagare, personen själv, remitterande instans, nätverk.
För att en person med neuropsykiatriskt funktionshinder ska få den
behandling och de stödinsatser t ex ett fungerande boende,
arbete/sysselsättning, relationer, försörjning krävs ofta insatser från flera
instanser. För att insatserna ska verka effektivt och optimalt behöver
inblandade instanser samverka och insatserna behöver samordnas. För en
person med kognitiva och sociala brister är det ofta svårt att själv ansvara
för samordningen.
Vi föreslår därför att sammanlagt sex tjänster som koordinator inrättas, med
ansvar att vägleda den enskilde till stödinsatser och att samordna insatserna.
Huvudmannaskap
Både landsting och kommun har ansvar för habiliteringsinsatser till vuxna
personer med funktionshinder. Kommunernas ansvar kan beskrivas som
individuellt inriktade insatser, anpassade till individens vardagssituation i
hans/hennes närmiljö. Det kan röra sig om sociala insatser i form av
anpassat boende, boendestöd, kontaktperson, budgetplanering, daglig
10(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
sysselsättning, fritidsaktiviteter eller verktyg för att klara det dagliga livet
och lösa vardagsproblem. Landstingets rehabiliterings-/habiliteringsinsatser,
som är av specialistkaraktär, blir aktuella i de fall som kräver särskild
kompetens. Det kan t ex handla om närståendeutbildning, pedagogisk
gruppbehandling, kognitiv beteendeterapi, individuellt samtalsstöd.
Medicinsk behandling kan hjälpa många och förhindra
beroendeframkallande ”självmedicinering”.
Arbetsmarknadsverket har i uppdrag att bedriva arbetsinriktad rehabilitering
för arbetssökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av
funktionshinder eller ohälsa. För meningsfulla insatser är det viktigt att
arbetsförutsättningar klargörs tidigt. Personer med neuropsykiatriska
funktionshinder kan trots, ibland, otaliga försök till arbetsplaceringar ha
mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens
ansträngningar slutar ofta med långtidssjukskrivning, aktivitets- eller
sjukersättning eller försörjningsstöd via socialtjänsten. Med en förklaring
till personens svårigheter och individuellt utformade, samordnade insatser
från olika håll skulle sannolikt fler kunna slussas in i ett anpassat arbete med
individuell tillfredsställelse, högre livskvalitet och samhällsekonomisk nytta
som resultat. Risken för missbruk, kriminalitet och psykiska och somatiska
sjukdomstillstånd skulle också reduceras.
Projektgruppen anser att inrättande av tjänster som koordinator måste ses
som en samhällsgemensam angelägenhet och föreslår en finansiering och
organisering genom bildande av samordningsförbund. För att på optimalt
sätt kunna användas för synkronisering och samordning av stödet krävs en
nära koppling till utredningsnivå 2, vuxenpsykiatrin och
vuxenhabiliteringen, där behandling och stödinsatser som kräver särskild
kompetens erbjuds. De sex föreslagna tjänsterna bör därför lokaliseras till
orter med vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering.
Finansiering
Tjänsterna som koordinator föreslås samfinansieras mellan Norrbottens läns
landsting och kommunerna i Norrbotten.
Implementering
Projektgruppen förordar att verksamheten med koordinatörer, med ansvar att
samordna habiliteringsinsatser från landsting, kommun, försäkringskassa
och arbetsförmedling utvärderas efter två år. Om verksamheten varit
framgångsrik implementeras den sedan i ordinarie verksamhet.
11(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Bilagor
Bilaga 1
Exempel 1
40 år – saknar diagnos
Gått ut skolan med dåliga betyg
Kan ej fokusera, organisera, hålla en röd tråd
Uteblir från bokade tider på arbetsförmedling och primärvård. Kommer på
”fel” tider.
Arbetsförmedlingen har under 10 års tid haft oändligt med insatser för att
skapa möjligheter att klara ett arbete
Personen har klarat av att arbeta sammanhängande en vecka under denna tid
Personen har sökt primärvårdsläkare regelbundet. Uppger sig vilja arbeta.
Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit
involverade: Socialtjänst, Försäkringskassa, Primärvård, Arbetsförmedling
Exempel 2
Ensam kvinna med flera barn som är placerade
Saknar diagnos
Sökt och beviljats LSS Råd och stöd
17 åtgärder från arbetsförmedlingen
Har regelbunden kontakt med primärvårdsläkare. Uppger sig vilja arbeta och
klara ett ”vanligt liv”
Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit
involverade: Arbetsförmedling, LSS Råd och Stöd, Socialtjänst, Primärvård
Exempel 3
- Problematiken ej speciellt uppmärksammats i skolan. Klarade sig hyfsat.
- I gymnasiet, handel och kontor, hamnade ofta i dispyt med lärarna. Ville
sitta för sig själv för att få lugn och ro i lärandet, men tilläts inte detta
- Det senaste arbetet var någorlunda anpassat utifrån svårigheterna, men
klarade heller inte detta
- De riktigt stora bekymren med stress och oro började – 91 när steget ut i
arbetslivet togs
- Upplever sig bli oerhört trött och slut. Gråter mycket. Med gråten släpper
spänningarna betydligt
- Ensamstående med ett barn i skolåldern. Delad vårdnad om barnet
- Har ett levande och bildrikt språk i beskrivningen av sina svårigheter
Insatser från AF:
- 93 Känd på AF. Haft 1 års anställning inom handel. Jobbat extra en del.
- 98 Uppger sig ha läs- och skrivsvårigheter men vill inte utreda detta
12(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
- 00 Börjar åter fundera på studier, med sikte på högskolestudier
- 01 Tar upp problem med inlärningssvårigheter och träffar psykolog för
samtal
- 02 Utredning och kod för funktionshinder, specifika inlärningssvårigheter
- 04 Förfrågan till sjukvården och får hjälp med utredning
Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit
involverade: Arbetsförmedling, Primärvård, Vuxenpsykiatri, Socialtjänst,
Försäkringskassa
Exempel 4
Man född 1974
Insats från socialtjänsten
Aktuell första gången vid Socialtjänstens ekonomienhet 1994, har haft
kontakt med dem sedan dess olika perioder, uppskattningsvis 430 timmar
arbetstid för handläggare. Har viss del av denna tidsperiod uppburit
försörjningsstöd.
Insats från Socialtjänstens öppenvårdsenhet av
fältassisten/ungdomshandledare under flera år.
Har deltagit i flera kommunala projekt som socialtjänsten haft för personer
med behov av mycket stöd. Fick sluta från ett av projekten p g a frånvaro,
oärlighet och stöld. Har haft insats i form av praktik på kommunalt driven
sysselsättning
Samverkansprojekt
Har varit inskriven i samverkansprojekt med Arbetsförmedling,
Försäkringskassan och Socialtjänsten.
Insatser från andra aktörer
Under skoltiden haft insatser under sex års tid från flera aktörer utan önskat
resultat.
Har genom arbetsförmedlingens försorg haft åtskilliga praktikplatser. Har
även haft kontakt med kriminalvården.
Många försök gjorts med rehabilitering genom psykiatrin, utan resultat, där
det konstaterats att habiliteringsinsats vore mer lämpligt
Utredningar
Under skoltiden, kontakt med PBU, beskriver problem med missbruk och
kriminalitet. Arbetspsykologisk utredning gjord 1999, där konstateras
problem av typen ADHD/DAMP, neuropsykiatrisk utredning gjord utomläns
2002, som bekräftar utredningen hos arbetspsykolog
13(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Exempel 5
Kvinna född 1974. Vi kallar henne A.
Socialt
Sambo, egen villa. Har en son på 8 år. Separerad från barnets far. Barnet har
växelvis boende.
Hälsotillstånd
Sjukskriven sedan 2004-09. Depression. Senare diagnosen ADHD samt
bipolär sjukdom. Haft hemska vredesutbrott som barn. Får vredesutbrott –
gör inte illa någon men ger sig på döda ting. Skadat sig själv, trycker ned sig
själv. Är rädd för vad som kan hända under utbrotten.
Utredd via vuxenpsykiatrin i Sunderbyn.
Av det medicinsk a underlaget framgår följande: Neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning i form av ADHD - uppmärksamhetsstörning,
hyperaktivitet. Affekt. sjukdom i form av bipolärt syndrom. Långvarig
depression. Ökad irritabilitet, fysisk och mental rastlöshet. Ökad
stresskänslighet, snabb uttröttbarhet. Ökad impulsivitet, vredesutbrott,
sömnlöshet.
Inlärningsproblematik p.g.a. svårigheter att tillgodogöra sig läst information
– har dyslexi – diagnos som vuxen. Känt utanförskap i skolan, skolkat
mycket. Som barn blivit erbjuden centralstimulantia, men familjen avböjde
behandling.
Arbete
Tidigare arbeten inom handel, storkök, personlig assistent – vikariat. Ej haft
fast arbete.
Inser tidigare arbeten inte varit passande. Drömmer om en framtid som
bilmekaniker. Intresse finns för problemlösning.
Utbildning
Gymnasium, olika kurser.
Inblandade aktörer: Det framkommer att flera instanser varit involverade i
olika skeden i den här personens liv. Det gäller Försäkringskassa,
Vuxenpsykiatri, Arbetsförmedling. Dessutom kan vi anta att såväl
Socialtjänst som Primärvård varit engagerade i olika omfattning.
14(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
Bilaga 2
Ekonomisk redovisning
Projektbidrag
500 000 kr
Personalkostnader:
Verksamhetsersättning
till
projektadministratör
motsvarande 50 % arbetstid samt verksamhetsersättning till projektledare
motsvarande 20 % arbetstid
242 600 kr
Övriga kostnader: Studiebesök/utbildning samt projektmöten
- 61 100 kr
Summa kostnader
- 303 700 kr
Återstår
196 300 kr
15(15)
PROJEKTET NEP-TEAM FÖR VUXNA I NORRBOTTEN
