Leif Olin
Landskrona
2008-12-11
Angående samtalet
om en kulturpolitik
för framtiden.
Dessa synpunkter är skrivna
från min plattform och inte
heller de en färdig produkt.
Men det fick ju vara långt med
löftet att allt läses! Fan
tro´t!/leif olin
1
Leif Olin
Landskrona
Sammanfattning:
Min redovisning nedan är dessvärre en något
ostrukturerad skrivning där jag försökt lyfta
fram viktiga aspekter vilka sammanfattas här:1
Utgångspunkt 1:
”Kulturplanering är en strategi
som skär genom gränserna för
den offentliga sektorn, den
privata marknaden och det
civila samhället. Den kopplar
konst och kultur till i stort sett
alla delar av det politiska fältet.
Erica Månsson 2
Utgångspunkt 2:
”Konstformerna är en del av
kulturen – inte tvärtom.
Göran Palm
1984
1
2
Det skulle säkert gå att skriva fler men tiden räcker inte och mitt epos är redan för långt
Landstinget i Uppsala läns hemsida angående Cultural Planning
2
Leif Olin
Landskrona
Sammanfattande förslag i punktform:
3
Konst- och kulturupplevelser är inga politiska självändamål – de ingår
som redskap att förverkliga vår politik för ett rättvist, demokratiskt och
solidariskt samhälle.
Vi måste sluta blanda konst och kultur och en gång för alla slå fast att
konsten ingår som en gren/del i/av kulturen – inte tvärtom.
Kulturplaneringens strategi är i grunden samhällsplanerarens strategi.
Kulturfrågor måste lyftas till högsta beslutande organ i kommunerna
medan konstformerna kan ligga under en särskild nämnd.
Det är strategiskt viktigt att införa konsten och kulturen i skolan – för
alla, som en obligatorisk del och som viktigt redskap för att nå större
måluppfyllelse i skolan
Vi måste återerövra konsten och från det reservat dit elitister har tvingat
in den. Konsten och kulturen måste tillbaka till folket.
Politiker måste kunna och våga förtydliga sina beställningar och
formulera uppdrag som styr över vad som skall göras. Förtroendevalda
måste ta tillbaka initiativet
Vi måste snabbspola utvecklingen framåt och sluta snegla på
inflytelserika ”kulturtanter3 m fl” och fånga upp de nya generationerna.
Även kulturens bastioner måste förnyas.
Kulturpolitiken skall ha som mål att skapa ett aktivt deltagande i stället
för ett passivt konsumerande.
Strategin bygger på några viktiga nyckelord: Identitet, delaktighet,
mångfald, kreativitet och kvalitet.
Tänkt som en ”kärleksfull” kontext över dem som idag mest befolkar och därmed styr konst och kulturlivet
3
Leif Olin
Landskrona
Inledning:
…… kulturstrategi,
kulturverksamhet, kulturarbete,
kulturella medel, kulturens kraft,
kultur i närområde, kulturfest,
kulturkriterier, kulturaktivitet,
kultur i bostadsområde,
barnkultur, ungdomskultur,
kultursekretare, kulturlivet,
kulturutövande, kulturnämnd,
kulturella uttrycksformer,
kulturbegrepp, kulturpolitik,
amatörkultur, professionell kultur,
kulturintressen, kulturinitiativ,
mångkultur, fri kultur,
kulturinstitutioner, kulturskola,
kulturplanering…..4
4
En uppräkning är exempel plockade ur ett antal måldokument inom kulturnämndens område i Helsingborg
4
Leif Olin
Landskrona
Vem är jag – Leif Olin
Jag har arbetat med kulturfrågor och kulturpolitik i många år. Mitt första inträde
på arenan var 1974 som suppleant i kulturnämnden i Mariestad. I den nämnden
stannade jag i femton år, varav sex år som vice ordförande och i sex år som
ordförande.
Parallellt hade jag ett växande antal kulturpolitiska uppdrag i bl a landstinget.
Från 1989 till för två år sen arbetade jag på olika ledande kommunala poster
mest med anknytning till skolan. Men också tre år i Norrköping som
kommundelschef (ref Lars Stjernqvist som var vice ordförande).
I Helsingborg var jag under slutet av karriären i princip skolchef.
Från 2003 är jag åter partipolitiskt aktiv i kulturnämnden i Landskrona. Först
som ordförande i fyra år och nu som vice ordförande (ref. Niklas Karlsson).
Detta som bakgrund och den plattform jag står på när jag nu uttalar mig i
kulturfrågor.
Det har varit en lång resa och att jag efterhand omprövat min syn på
kulturpolitiken.
Lägg därtill att jag nästan hela livet sysslat med konstnärlig verksamhet på fritid
och skaffat mig en grafisk utbildning i Danmark. (kunsthöjskolen i Holbaek)
Rådslagsmaterialet..
..ligger framför mig på skrivbordet. Och det har det gjort ett tag. Min ambition
har varit att skriva och att delta i samtalet. Nu börjar tiden rinna ut.
Jag läser igenom och jag nickar stundtals instämmande och tänker: Bra!
För att i nästa ögonblick rynka pannan och tänka: Jamen… detta var väl inte så
lyckat.
Dock vet jag att kulturpolitiken är komplex och att försöka greppa det hela är
som att hålla en ål i svansen. Därav min tövan. Hur skall jag kunna få ner mina
samlade tankar på ett gripbart sätt.
Och självklart tänker jag: Spelar det någon roll? Har det någon betydelse att jag
sätter av lång tid att fundera, problematisera och formulera?
Är det inte lika bra att inte bry sig?
Men detta är mycket bättre än skolrådslaget.
Eftersom jag också yttrat mig i skolfrågorna och är mycket kritisk till hur det
rådslagsarbetet bedrivs vill jag först konstatera att detta material – om
kulturpolitiken är mycket, mycket bättre. Det finns mycket positivt att bygga på.
Men också fallgropar enligt mitt sätt att se.
Materialet slirar runt med kulturbegreppet. Ibland är det konst som menas och
ibland är det något annat. Och detta är egentligen grundproblemet. Det behövs
en ny utgångspunkt och en tydlig skillnad mellan kulturpolitik och
”konstartspolitik” eller kort och gott konstarterna.
5
Leif Olin
Landskrona
Konst och Kulturupplevelser är inget självändamål för
politiken
De konstnärliga uttrycksformerna är inget självändamål. Teater, dans, musik,
bild och form, arkitektur, film, litteratur och bibliotek, museer och utställningar,
är redskap för att nå andra mål – att skapa livskvalitet, att aktivt motverka de
negativa kommersiella krafterna, och att tillsammans säkerställa de
demokratiska värderingarna och att utveckla individens kunskaper, kreativitet
och förmåga till delaktighet
Kulturen i ett vidgat perspektiv handlar om all mänsklig interaktion i olika
bemärkelser, miljöfrågor, hälsa, boende, utbildning, arbete etc. Det finns inget
bra svenskt sammanfattande ord för detta, men begreppet livskvalitet kan
användas. I det ligger också ett individuellt val. Men det som är bra för en
människa är kanske inte lika bra för en annan
Kultur handlar om de grundläggande livskvalitetsfrågorna. Alla skall kunna leva
ett så gott och rikt liv som möjligt och kunna få kunskaper och information för
att kunna vara aktiva i samhällsprocessen. Det är den enskilda människan som
idag i stor utsträckning själv förväntas kunna välja och välja bort. För att delta i
denna process måste vi ha kunskaper och information som hjälper oss att tänka,
kommunicera och upptäcka sammanhang.
Kärt barn har många namn
Konsten är en del av kulturen - inte tvärtom, men oftast sker en
sammanblandning. Så också i rådslagsmaterialet. Egentligen finns det säkert en
samsyn. Men problem uppstår när man använder ett begrepp och ger detta
begrepp personliga tolkningar.
Det handlar om kulturbegreppet.
Ordet kultur har många innebörder. Med kultur menas oftast konstarterna och
kulturarvet men även medier och bildningssträvanden.
Konstformerna och en kulturnämnds ansvarsområde ingår som en del av
kulturen. Om man godtar den slutsatsen innebär det att kulturen är det
överordnade. Grundstenen! Kulturarbete och kulturansvar vilar även på andra
sektorer inom stat och kommun. Det finns mycket annat som också är ”kultur”.5
Konst och kulturnämnd
I Finland, åtminstone i Landskronas vänort Kotka, har man löst problemet på ett
enkelt och genialt sätt. Kanske något att ta efter i Sveriges kommuner.
Där heter motsvarigheten till vår kulturnämnd – ”Konst och kulturnämnden”.
Enklare kan det inte göras, men det tydliggör att nämnden har ett dubbelt ansvar
– dels den traditionella kulturen – konstformerna och dels all övrig
kulturverksamhet.
På samma sätt kan det vara lättare i engelskspråkiga länder där man använder
”culture and arts” parallellt.
5
Göran Palm
6
Leif Olin
Landskrona
Kulturpolitiken är övergripande!
Nedanstående citat är hämtat från arbetet med Cultural Planning i Kronoberg:
”Kritiken mot dagens kulturpolitik går ut på att genom att bygga
kulturpolitik på konstområdena och kulturinstitutionerna har den
misslyckats med att integreras i de vidare och mer prioriterade
områdena politik och planering. Till dessa områden hör utbildning,
hälsa, boende, arbete, miljö, transporter och kommunikation och
andra sociala aspekter på markanvändning och utveckling.
Kulturplaneringens strategi är alltså i grunden samhällsplanerarens
och dess utgångspunkt är att se till vilka kulturresurser som finns i
staden/region/området och hur de kan användas för att utveckla
området och förstärka dess identitet. Med andra ord: Hur kan
kulturen tjäna det område den verkar i? För att lyckas med detta
krävs både bredare och mer samlade strategier än de hittills
prövade.
Kulturplanering är en strategi som skär genom gränserna i den
offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället.
Den kopplar konst och kultur till i stort sett alls delar av det
politiska fältet”. (Citat Erica Månsson6)
Skolan – ett prioriterat område
Samma problematik uppstår inom skolan där begrepp används som ”kulturen i
skolan”, ”skolkultur” och ”kulturskola”. Jag är inte säker på att alla som är
inblandade kan redogöra för skillnaderna.
Problemet blir att den s.k. kulturen i skolan dessvärre riskerar att bli en
konstkonsumtion där mätetalet allt för ofta blir mängd i stället för innehåll där
målet mest är att skapa ett andningshål i den grå vardagen både för elever och
personal.
Även här måste slås fast att konstupplevelser är inga självändamål. Att bara
konsumera konst är lika defensivt och passiviserande som vilken annan
konsumtion som helst.
Konsten skall locka till delaktighet och kreativitet. Och i skolan skall den vara
ett viktigt hjälpmedel att stimulera den högra hjärnhalvan.
En aktiv höger hjärnhalva kommunicerar i sin tur med den logiska vänstra.
Därför blir konstspråken viktiga hjälpmedel för att eleverna skall lära sig mer.
Förhållandet till konsten och kulturen är en privat
angelägenhet.
6
Erica Månsson är kultursamordnare vid Regionförbundet i södra Småland. Texten tagen från en hemsida från
Landstinget i Uppsala län inför ett seminarium om Cultural Planning 2007-12-04
7
Leif Olin
Landskrona
Vår förhållande till ”kultur” är personligt och för det flesta innebär människors
tolkning en association till de olika konstformerna. Oavsett den personliga
tolkningen konstateras att kulturbegreppet ger positiva associationer för de allra
flesta till spel och sång, lust och glädje och andra positiva upplevelser. I
vardagslag används begreppet kultur och konstformer synonymt.
Innebörden av detta är att ingen!! äger rätten att säga vad som är rätt eller fel,
bra eller dåligt, eftersom varje människa själv har rätt till sina upplevelser.
Dessvärre har en allt mer militant s.k. kulturelit byggt upp murar kring konsten
och märkvärdiggjort den så att vanligt människor inte känner sig hemma.
Därför måste vår konst-och-kulturpolitik återerövra konsten till ”folket”.
Min egen resa
Från början var jag snävt inriktad på att sätta likhetstecken mellan kultur och
konstformer. Dåvarande kulturnämnd under tidigt 70-tal var mest sysselsatt med
att distribuera s.k. konstupplevelser till invånarna av vilka de flesta tillhörde den
mer eller mindre intellektuella medel- och överklassen. Jag såg t.ex. aldrig
föräldrarna till elever jag undervisade i stadens ”invandrarskola” på något av de
skattesubventionerade konst/kulturupplevelserna.
På en konferens fick jag lyssna till Göran Palm och då föll fjällen från mina
ögon och han hjälpte mig att sätta ord på mina egna tvivel och ifrågasättanden.
Tack vare Göran Palm 1984 i Malmö ändrade jag uppfattning.
Sen dess har jag ihärdigt tagit bort likhetstecknet och påstår alltid att
konstformerna är en del av kulturen. Inte tvärtom! Men kulturen är så mycket
mer.
Cultural Planning
Den vidgade kultursynen är enligt min mening det som ligger Cultural Planningidéerna och det som allt mer kommer i uttryck i det arbete som pågår inom
olika projekt – t.ex. kultur i bostadsområden etc.
Även i biblioteksutveckling finns en rörelse i samma riktning. Impulser från
Glasgow och Idea Store i London visar att verksamheter på biblioteken mer och
mer lämnar den traditionella kopplingen till det skrivna ordet. Biblioteken
utvecklas till informationscenter, allmänna mötesplatser. Begreppet
hybridbibliotek myntas och är en företeelse i samma riktning dvs. att blanda
traditionell biblioteksverksamhet med annan verksamhet men med mycket
liberal syn på vad denna tillskottsverksamhet skulle kunna vara.
Det saknas styrning
Kulturen behöver en tydlig politisk styrning och en tydlig politisk beställning.
Mycket av dagens konst och kulturpolitik/verksamhet bygger på i och för sig
förtjänstfullt arbete av tjänstemän och kulturarbetare. Kulturen blir ett resultat
av välmenande kulturarbetares idéer. De som vill ”frälsa världen” och som
tolkar det politiska målen efter eget huvud. Det behöver inte vara fel. Tvärtom.
Mycket av kulturlivet befolkas av eldsjälar. Men frågan måste alltid ställas:
Varför gör vi det här?
Vem har beställt?
Vem har gett oss uppdraget!
8
Leif Olin
Landskrona
Från en bibliotekskonferens
Jag besökte en bibliotekskonferens i Halmstad våren 08 som fick mig att ställa
just de frågorna. Där var väldigt få politiker närvarande. Där var desto fler
bibliotekarier och andra anställda på biblioteken.
Det fick mig att skriva om ”The Librarian Tribe Meeting. Dvs
biblioteksstammen som träffas och bekräftar sin egen kultur. Detta beroende på
att Ingebrigt.Steen Jensen hade haft en lysande föreläsning där han anpassade
sitt budskap till seminariets målgrupp:
”Kultur är en uppsättning hållningar, åsikter eller övertygelser som en grupp
människor delar, om hur man bör uppföra sig mot varandra, hur saker och ting
ska värderas och göras, vilka frågor som är viktiga och vilka svar som är
accepterade. De viktigaste elementen i kulturen är omedvetna och kan inte
påtvingas utifrån – inte ens från högsta ledningen.” (Ur Ona fyr sid 30)
På Halmstadkonferensen träffades The Librarian Tribe – biblioteksfolket för att
bygga eller förstärka befintliga nätverk. Likasinnade träffas, trivs och bekräftar
varandra.
Vem vågar ifrågasätta?
Bibliotekskonferens är ett exempel på hur man sluter sig i de egna leden och
både utövar och refererar sin egen verksamhet. Detta i brist på tydliga politiker
som varken vill eller kan uttala de beställningar som borde göras. Personer som
vågar ifrågasätta s.k. kulturella verksamheter. För om gör det riskerar man att få
rejält med stryk av den kulturmaffia som anser sig äga rätten att uttolka vad som
är rätt och vad som är fel. Vad som är bra och vad som är dåligt.
Risken finns, när ingen vågar kritisera, att vi får ett bevarande och försvarande
av den egna verksamheten. Biblioteksfolket – The Librarian Tribe visade tydligt
dessa bevarande-instinkter och inlärda mönster. Det var inte många som tydligt
ifrågasatte den egna verksamheten till förmån för något nytt. För vem sågar sin
egen gren?
”Starka kulturer kan förstås perverteras. De kan sluta i självförhärligande och
fruktan för det främmande, i fanatism och i jakt på yttre fiender.” (Steen
Ingebrigt Jensen)
Snabbspola framåt
Vi måste våga lämna det bestående och inse att framtiden redan är här, och att
framtiden redan har sprungit förbi mycket av det som idag utgör ”kulturen”.
Begreppet kulturtanter symboliserar lite elakt den brukargrupp som oftast
förknippas med den traditionella konsten och kulturen. Oavsett om det är teater,
konstutställningar eller andra uttryckformer inom den traditionella kulturen.
Men alla andra! Var finns de unga?
Är det fortfarande så att stat och kommun skall subventionera konstupplevelser
för en vissa kategori i samhället?
9
Leif Olin
Landskrona
Vi måste göra oss förtjänta av att de kommer till oss, sa Ingebrigt
Steen Jensen.
Vi borde satsa på nya former – varför inte spel, sa Eppo van
Nispen 7
Ja, inte är det framtiden som lyser från de till synes ändlösa bokhyllorna i våra
bibliotek, där man tvingas gå med huvudet på sned hylla upp och hylla ner och
läsa på bokryggarna.
Inte hörs framtiden från alla körer för halvgamla, konstutställningar som är
obegripliga eller i alla studiecirklar med konstnärligt innehåll!
Vi håller på att göra den traditionella konsten till ett märkvärdiggjort reservat för
samhällets fåtal.
Det gäller att ta ett kliv framåt. Snabbspola framåt! Hoppa flera steg i
utvecklingen och fånga upp de nya generationerna.
Här har den rödgröna kulturpolitiken sitt största ansvar – film, dataspel, musik.
Skapa möjligheter för eget utövande. Dagens unga nöjer sig inte med att lyssna!
Aktivt deltagande i stället för passivt konsumerande
Den omvälvande samhällsförändring som skett under nittonhundratalets sista
kvartssekel har accelererat under sista decenniet, och på kort tid förändrat
tidigare regler och normer. Förändringen i samhället beskrivs ibland som
övergång till informationssamhället eller datasamhället etc. De kommersiella
krafterna, ofta styrda av globala intressen, påverkar i allt högre grad vår
livsföring och våra värderingar. Den starka utvecklingen inom medieområdet
och informationstekniken gör oss till världsmedborgare på gott och ont. Många
företeelser i denna utveckling ger oss möjligheter som vi tidigare inte haft
medan andra är negativa för vår förmåga att utvecklas som självständiga
individer.
Nu är det inte längre de tidigare generationerna och erfarenheterna som är
ensamma på arenan. Tvärtom. Vi påverkas i idag i mycket hög grad av
värderingar som domineras av och styrs av intressen som vi inte kan kontrollera.
Morgondagens konst- och kulturpolitik måste bygga vara med av aktivt
deltagande än passivt konsumerande.
Man blir inte klokare genom att bara läsa böcker. Kanske tvärtom.
En strategi
Identitet, delaktighet/mötesplatser, mångfald och kreativitet är viktiga ledord för
konst och kulturpolitiken. Genom ett aktivt förhållningssätt till kulturarvet
främjas kunskapen och förståelsen för det samhälle vi lever i. Samtidigt skapas
förutsättningar att möta framtiden. Genom att stärka drivkrafterna och
möjligheterna till delaktighet, genom ett målinriktat publikarbete och genom
uppmärksamhet på människors behov och initiativ kan vi öka människors aktiva
7
Båda på Bibliotekskonferensen i Halmstad
10
Leif Olin
Landskrona
deltagande i kulturlivet, förmedla upplevelser och vidga medvetandet hos
brukarna.
A.Identitet:
Öppenhet och gemenskap mellan människor från olika miljöer och kulturer
berikar kulturlivet och bidrar till att kulturarvet hålls levande och till en
förståelse för samhällets kontinuerliga förändring. Alla skall kunna känna sig
hemma i staden/bygden. Med sin egen och hembygdend historia som
utgångspunkt, med aktiv närvaro i nutiden/samtiden måste kulturpolitiken ta
sikte mot framtiden.
Traditioner i bygden kan tjäna som inspiration till förnyelse liksom den
stimulans som tillförs genom att publiken präglas av etnisk och social mångfald.
Konst och kultur är viktiga verktyg för självförståelsen och identiteten.
B.Delaktighet
Genom att skapa platser och neutrala arenor där alla kan mötas och uttrycka sig
kan vi bidra till publikens aktiva roll och möjlighet till påverka kulturen och
kulturpolitiken. Vi skall medverka till att skapa levande centra med nya och
annorlunda mötesplatser samt värna om de lugna platserna som kan tjäna som
oaser för eftertanke.
Genom att erbjuda ett rikt och varierat utbud med god kvalitet och genom att
öka tillgängligheten till olika informationskällor kan vi medverka till att främja
opinionsbildning och ett deltagande i den demokratiska processen. I detta arbete
är barn och ungdomar en särskilt viktig målgrupp.
Kulturen skall vara tillgänglig för alla och skall därför i princip vara avgiftsfri.
Undantag kan förekomma vid särskilda tillfällen.
Ett barn uppmanas att svara på frågan: Vad är
kultur?
Barnet svarar: Det är typ statyer och sånt…!
En följdfråga ställs: Vad är då barnkultur?
Barnet svarar utan tvekan: Det är när man typ får
klättra på statyn!
Men det gäller inte bara barn!
C.Mångfald:
Vi skall medverka till att öka förståelsen och intresset för kulturens mångfald
och bredd. Genom respekt för olika kulturer och en öppenhet för olika åldrars
kunskaper och intressen kan vi både säkra kulturella värden och ge utrymme för
den stimulans, inspiration och förnyelse som olika kulturyttringar kan bidra till.
11
Leif Olin
Landskrona
D. Kreativitet:
Alla skall ges möjlighet att skapa och uttrycka sig. Det skall finnas goda
möjligheter för såväl professionellt kulturutövande som amatörverksamhet.
Kunskaper och talang finns både inom institutionerna, hos kulturarbetare och
bland allmänheten. Mötet mellan yrkesverksamma kulturarbetare och amatörer
är både värdefullt, inspirerande och bidrar till ökad nyfikenhet och ökat intresse
för kultur och konst och skall därför underlättas. Ett klimat som tillåter utrymme
för nyskapande och debatt är viktigt att värna om.
E. Kvalitet
Konst och kulturpolitik skall stå för god kvalitet och garantera att verksamheten
och kulturutbud håller hög kvalitet. Kulturpolitik och kulturklimatet skall locka
och möjliggöra för professionella utövare att etablera. En ökad satsning på
delaktighet för medborgarna skall vägas mot de speciella villkor som
kulturarbetare/konstnärer har.
Konst och Kulturskola för alla
Ovan är s.k. kultur i skolan kommenterad.
Här kommer mer:
Det är dags att införa en ”kulturskola för alla” – verkligen alla ! dvs. integrera
kulturskolan i grundskolans/gymnasiets ordinarie verksamhet 8
Alla barn skall oavsett tradition, social rang och/eller ekonomiska
förutsättningar, få samma chans till gemensam kulturell plattform, vilket främjar
det egna skapandet, stimulerar kreativiteten samt förbättrar språk och
läsinlärning. Genom en medveten satsning på det kreativa kunskapandet och de
estetiska lärprocesserna kommer alla barn att få större möjlighet att utveckla
båda hjärnhalvorna vilket medför att traditionella kunskapsmål blir lättare att
uppnå. Kulturskolans pedagogik kompletterar det pedagogiska arbetet och
medverkar därför till högre måluppfyllelse, lustfylldhet och stimulans.
Ur skolans läroplan:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola -har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat
intresse för att ta del av samhällets kulturutbud;
-kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många
olika uttryckssätt som möjligt som språk ,bild, musik, drama och
dans.Detta må vara ett uppdrag för dem som arbetar med en förändring av skolan.
Och det är i alla fall ett av mina önskemål, när jag kritiskt skrivit till den
rådslagsgruppen att skolan måste bygga om från grunden. Det räcker inte med
8
Fordrar förstås den nödvändiga och totala omstrukturering som jag föreslog i rådslagsmaterial avseende skolan.
12
Leif Olin
Landskrona
att putsa på ytan, vilket gör att det mesta av de diskussioner som förs i debatten
om skolan blir pseudoförslag.
De konstnärliga uttryckssätten måste in i skolan för alla!
Vi måste driva en politik som innebär att nuvarande kulturskola görs tillgänglig
för alla genom att man lyfter in de konstnärliga ämnena redan från lågstadiet.
Gärna i stället för något annat.
Det finns många viktiga orsaker och skäl:
Ett skäl är rättvisa. Vi kommer att nå alla oavsett bakgrund och andra
individuella förutsättningar som hindrar dagens kulturskolor.
Minskar segregationen
Ger högre måluppfyllelse i grundskolan eftersom utvecklingen av höger
hjärnhalva positivt påverkar utvecklingen av den logiska vänstra
Vi skall ge alla barn redskap för framtiden utöver att läsa, skriva, tala
och räkna
Att arbeta med konst ger en självkänsla och stärker det egna jaget.
Alla får en ökad möjlighet att vara delaktig i konst och kulturliv längre
fram i livet.
Sammanfattning:
Se inledning!
Avslutning:
Att vara politiker är att vara som fotbollstränare.
Man måste vara tillräckligt smart för att begripa
spelet och tillräckligt dum för att tycka att det är
viktigt.
Citat: Eugene McCarthy ur boken ”Världens
elakaste citat”
Landskrona 2008-12-11
leif olin (S)
Vice ordförande i kulturnämnden
Adress:
Salpetergatan 9
26140 Landskrona
Tel 0418 -13151
13
Leif Olin
Landskrona
Mobil 070-5453447
[email protected]
14
