Nyhetsbrev Göteborg
07-03-23
07.31
Sida 3
Europeiska året för lika möjligheter för alla – 2007
Seminariedag om mänskliga rättigheter i Sverige den 7 mars 2007 Världskulturmuseet i Göteborg
Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister:
– Regeringen sätter fokus
på åtgärder mot diskriminering
Arbetet mot diskriminering är ett prioriterat
område för regeringen.
Det ligger väl i linje med ”Europeiska året för
lika möjligheter för alla” eftersom all diskriminering strider mot principen om alla människors lika
värde.
Form och produktion: Svensk Information. Text: Roland Arvidsson. Foto: Bertel Ferm
Det förklarade Integrations- och jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni när hon invigde Europeiska året på
Världskulturmuseet i Göteborg.
– Regeringen har utsett Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige att vara samordnare för aktiviteter under
Europeiska året. Orsaken är den nära koppling som finns mellan icke-diskriminering och mänskliga rättigheter.
– Att arbeta mot diskriminering är med andra ord att arbeta
för de mänskliga rättigheterna, fastslog Naymko Sabuni.
Flera åtgärder mot diskriminering
Delegationen ska arbeta långsiktigt med frågor om diskriminering och mänskliga rättigheter. Deras mandat sträcker sig till
2010.
– Delegationens arbete skiljer sig på det sättet mot andra
EU-länders, sa Nyamko Sabuni. Det flesta länder har valt att
arbeta med projektbidrag till enskilda organisationer.
– Den svenska delegationen har en mer aktiv roll och kommer att samarbeta med organisationer och myndigheter.
Arbetssättet ligger i linje med regeringens ambitioner och
planer för att motverka diskriminering.
Närmast i tiden ligger arbetet med den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Den håller nu på att implementeras på myndigheterna.
Fler åtgärder finns med i planeringen, berättade Nyamko
Sabuni.
– Vi har ett betänkandet från Diskrimineringskommittén om
att föra samman lagarna mot diskriminering och
Ombudsmännen till en lagstiftning och en
Ombudsmannamyndighet. Det är en reform som troligen kan
genomföras 2008.
Vidare har ett antal statliga myndigheter fått i uppdrag att
upprätta strategier för antidiskriminering. Fokus ska ligga på
– Människor ska bemötas med respekt för sin särart och inte misstro och
fientlighet, framhöll Nyamko Sabuni när hon invigde Europeiska året för
lika möjligheter för alla.
bemötande och behandling av dem som kommer i kontakt
med myndigheterna.
– Regeringen överväger dessutom att utreda behovet av diskrimineringstester. Det har redan gjorts sådana tester på
arbetsmarknaden och slutsatser ska presenteras inom kort.
– Vi ska nu utreda behovet av liknande undersökningar på fler
samhällsområden, t.e.x. bostadsmarknaden.
Definiera mångfald
Nyamko Sabuni konstaterade att mångfald är ett ofta förekommande ord i debatten. Det är ett positivt laddat ord, men det
riskerar att få en negativt innebörd om vi inte ser till att definiera vad vi menar med mångfald.
– Min vision är att Sverige ska vara ett humant samhälle
präglat av mångfald och respekt för individens grundläggande
fri- och rättigheter. Människor ska bemötas med respekt för sin
särart och inte med misstro och fientlighet.
– För att uppnå detta måste samhället i grunden bygga på en
gemensam förståelse och respekt för de universellt erkända
mänskliga rättigheterna.
Välkommen till Jönköping
och Sundsvall
"Rättigheter för alla" arrangeras som regionala dagar i Jönköping, 24–25
april respektive Sundsvall, 24–25 september. Alla är välkomna att utbyta
erfarenheter och ta del av aktiviteter, upplevelser, idéer och planer mot
diskriminering och för mänskliga rättigheter i Sverige.
Nyhetsbrev Göteborg
07-03-23
07.31
Sida 4
– Vi har rätt att bli respekterade för att vi är komplexa varelser, slog Bengt Westerberg fast i sitt tal
om vad vi kan göra i Sverige.
Bengt Westerberg, ordförande Svenska Röda Korset, ledamot i
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige:
Även Sverige bryter mot
mänskliga rättigheter
– Många tror att brott mot de mänskliga rättigheterna är något som
bara förekommer i andra länder. Men det sker i Sverige också, framför allt drabbas kvinnor, invandrare och barn.
Bengt Westerberg, ordförande i Svenska
Röda Korset och ledamot i Delegationen för
mänskliga rättigheter i Sverige, anlade en
självkritisk ton vid lanseringen av ”Europeiska året för lika möjligheter för alla”.
Sverige uppmärksammas internationellt
för sin behandling av samerna.
Avvisningen av två personer till Egypten
2001 bröt mot de mänskliga rättigheterna
eftersom det är ett brott att skicka männi-
skor till länder där det förekommer tortyr.
– Det finns fler liknande exempel, och
jag tycker det är allvarligt. Sverige måste
leva upp till normerna för mänskliga rättigheter om vi ska kunna uttala oss om
förhållanden i andra länder och få respekt
internationellt, underströk Bengt
Westerberg.
Röda Korset är en av arrangörerna
bakom Europeiska året. Organisationen
har tillsammans med Fonden för mänskliga rättigheter initierat en kampanj,
”Rättigheter för alla”. Syftet med kampanjen är att göra såväl myndigheter som allmänheten medvetna om innebörden i
begreppet mänskliga rättigheter.
– Röda Korset kommer att arbeta mycket med utbildning i mänskliga rättighetsfrågor. Det är nämligen inte alltid självklart hur man ska tolka dessa frågor,
menar Bengt Westerberg.
– Ett exempel är religionen som fått
ökad betydelse på senare tid. Där kolliderar ibland rätten till en egen tro med
andras uppfattningar. Vi har sett att både
bibeln och koranen kan tolkas på olika
sätt.
Här gäller det att vara uppmärksam,
anser Bengt Westerberg, och varnar för att
snäva in människor i fack. Det kan leda
till att vi dömer ut individen på grund av
hennes uppfattning i en separat fråga.
– I grund och botten handlar mänskliga
rättigheter om att erkänna att vi har
många olika identiteter. Och vi har rätt att
bli respekterade just för att vi är komplexa varelser.
Ta hem de mänskliga rättigheterna till Sverige!
”Se detta som
ett startskott
för ett intensifierat arbete
för mänskliga
rättigheter
runt om i hela
landet.”
Elisabeth Abiri, ordförande i Delegationen för mänskliga rättigheter i
Sverige, var öppningstalare vid konferensen på Världskulturmuseet i Göteborg.
Delegationen är samordnare för det arbete som genomförs i Sverige under det
Europeiska året för lika möjligheter för
alla.
Hon pekade på betydelsen av att vi
verkligen uppmärksammar de mänskliga
rättigheterna även i Sverige. Och att vi
förstår att det är något som berör alla och
som behöver försvaras.
– Mänskliga rättigheter är lika viktigt i
Kiruna och Kristianstad som i Bagdad
och Bangkok. De mänskliga rättigheterna
är internationella lagar som ska garantera
att alla människor ska kunna leva fria och
lika i värde och rättigheter.
– Sverige har skrivit på dessa lagar, men
det finns mycket att göra för att de
mänskliga rättigheterna ska förverkligas
fullt ut i Sverige. Det handlar om allt från
lika lön för likvärdigt arbete till asylsökandes rättigheter och rätten till hälsa
och arbete, framhöll Elisabeth Abiri.
– Tyvärr har orden tappat sin valör i
den svenska debatten. Jag hörde någon
som menade att det var en mänsklig rättighet att ha balkong – och då kanske
man inte riktigt förstått frågornas tyngd.
Elisabeth Abiri hoppades att den
svenska kampanjen ”Rättigheter för alla”
ska föra ut diskussionen till kommuner
och landsting. Den svenska strategin
under året är att frågorna ska bli levande
nära människornas vardag. Att det blir
bra samtal och långsiktiga kontakter i
arbetet för de mänskliga rättigheterna –
på skolor och arbetsplatser där människor lever och arbetar.
– Det är dags att ta hem de mänskliga
rättigheterna till Sverige, avslutade
Elisabeth Abiri sin inledning.
Nyhetsbrev Göteborg
07-03-23
07.31
Sida 5
Stefan Olsson, enhetschef för åtgärder mot diskriminering, EU:
Sverige ses som ett föregångsland i Europa
kunskaper om sina rättigheter. De flesta
vill se åtgärder som minskar alla former
av diskriminering, säger Stefan Olsson.
Det är bra att Sverige satsar på insatser mot diskriminering på det lokala planet under det Europeiska
året för lika möjligheter för alla. Det menade Stefan Olson som arbetar med dessa frågor inom EUkommissionen.
Många tittar på Sverige med
stor respekt när det gäller
mänskliga rättigheter.
– Jag märker uppskattningen när jag
reser runt i Europa. Sverige ses som ett
föregångsland, säger Stefan Olsson,
enhetschef för åtgärder mot diskriminering på EU-kommissionen.
Stefan Olsson har det senaste året
varit djupt engagerad i arbetet med den
så kallade EU-barometern som tagits
fram till kampanjen ”Europeiska året
för lika möjligheter för alla”.
Barometern är den största undersök-
ningen som gjorts av EU-medborgarnas attityder och värderingar kring
frågor som gäller diskriminering och
mänskliga rättigheter.
30 000 personer i 25 länder har deltagit i undersökningen. Resultatet kan,
enligt Stefan Olsson, sammanfattas i
två dystra besked:
• Diskrimineringen i Europa är
utbredd.
• Diskrimineringen har ökat under
senare år.
– Generellt kan man säga svenskarna
och övriga EU-medborgare har lika låga
Sverige avviker
Stefan Olsson har följt lanseringen av
Europeiska året i flera länder.
–Sverige avviker från andra länder
genom att ni så konsekvent satsar på
decentralisering. Ni har valt att gå ned
på lokal nivå och ni har en mycket
ambitiös plan för arbetet. Det är precis
så vi från EU:s sida önskar att kampanjen ska drivas.
EU-kommissionen har angett tre målsättningar som man vill uppnå under
året.
Det första är att medborgarna ska bli
mer medvetna om sina rättigheter och
aktivt hävda sin rätt i olika sammanhang.
Det andra är att vaska fram exempel
på projekt som fungerar i arbetet mot
diskriminering.
Den tredje punkten är att öka förståelsen av vad begreppet mångfald innebär. För många har ordet en negativ
klang, men europeerna måste inse att
mångfald är en tillgång. Stefan Olsson:
– Det sista blir en enorm utmaning,
men lär vi oss inte ta tillvara mångfalden riskerar vi att tappa i utveckling
och konkurrens. Vi kommer att behöva
alla medborgare i samhället om vi ska
kunna växa och bibehålla våra välfärd.
EU-barometern
Undersökning om diskriminering och ojämlikhet i 25 länder
Har du vänner eller bekanta som hör till dessa grupper?
Annat etnisk ursprung
Annan trosuppfattning
Funktionshindrad
Homosexuell
Romer
Sverige
76 %
76%
64%
45%
8%
EU
55%
55%
55%
35%
12%
Vilken grupp är det störst nackdel att tillhöra?
Sverige
EU
Romer
90%
77%
Funktionshindrad
79%
89%
Över 50 år
68%
69%
Religiös minoritet
77%
62%
Homosexuell
65%
39%
Kan du dina rättigheter om du blir diskriminerad?
Sverige
Nej 58%
Ja 32%
EU
Nej 56%
Ja 32%
Vilken grupp tror du är mest utsatt för diskriminering?
Sverige EU
Annat etnisk ursprung
85% 64%
Annan sexuell läggning
50% 63%
Annan religion eller tro
56% 44%
Kön
50% 40%
Ålder
36% 46%
Görs det tillräckligt för att bekämpa diskriminering?
Sverige
Nej 69% Ja 28%
EU
Nej 51% Ja 45%
Vilka aktörer är viktigast i arbetet mot diskriminering?
Sverige EU
Skolor och universitet
74% 42%
Föräldrarna
54% 40%
Media
41% 34%
Regeringen
20% 31%
Företagen
32% 20%
Religiösa auktoriteter
5% 11%
Nyhetsbrev Göteborg
07-03-23
14.15
Sida 2
Mycket fakta — lite action
– Det är inte fakta som saknas
om skillnader mellan mäns och
kvinnors villkor. Det är handling.
Claes Borgström, Jämställdhetsombudsmannen, tycker att det finns en besvärande diskrepans mellan fakta om könsdiskriminering och konkreta åtgärder för
att minska skillnaderna.
– JämO publicerar en skrift vartannat
år med exakta siffror och statistik över
den svenska ojämlikheten. Det är fakta
som är oomtvistade. Ändå händer väldigt lite ute i verkligheten.
– Jag vet faktiskt inte vad detta beror
på, bortsett från ett närmast automatiskt
motstånd på sina håll mot förändringar.
Passiviteten kan till viss del förklaras
av svenskarnas självbild, menar Claes
Borgström.
I internationella sammanhang brukar
Sverige lyftas fram som världens mest
jämställda land.
– Det är en relativisering, och risken
är att såna jämförelser ger oss en känsla
av självtillräcklighet. Vi är ju bättre än
andra, så varför ska vi förändras?
– Men verkligheten är en annan, vi har
en könsdiskriminering som skär genom
hela samhället och drabbar kvinnorna
ekonomiskt, socialt, mänskligt och politiskt.
Det handlar om attityder och värderingar på det personliga planet. Detta
återspeglas i sin tur i utbildningen och
på jobbet. Strukturerna tycks vara
orubbliga, menar Claes Borgström.
TEATER
Östra teatern i Stockholm iscensatte
temat i Europeiska året med sin pjäs
”Mohikanen med vita strumpor”, en
berättelse om funktionshinder och
utanförskap. Pjäsen är samtidigt en
berättelse om styrka och att våga stå
för den man är.
Det handlar om attityder och värderingar på det
personliga planet. Det framhöll Claes Borgström,
JämO, som talade om åtgärder mot könsdiskriminering.
– Förr sa vi att förändringen måste
börja i skolan. Någon invände då och sa
att förändringen måste börja i förskolan.
Nu tror jag att förändringen måste börja
tidigare än så – nämligen hos dig själv.
MARIKA CARLSSON
Ståup-artisten Marika Carlsson körde
sin show Från min horisont vid lanseringen av Europeiska året och plockade
hem många poänger hos publiken.
Marika adopterades 3 månader gammal från Etiopien, vilket orsakat en del
förvirring i hennes liv.
Dåliga kunskaper om diskriminering
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Katri Linna är allvarligt oroad över
den låga kunskapsnivån i samhället i frågor som rör diskriminering. De som
utsätts för kränkande eller nedsättande
behandling reagerar ofta inte, trots att
lagstiftningen har skärpts.
– Vi har en falsk självbild i Sverige, –
inom handikapprörelsen är det bara ett
fåtal som anmäler kränkningar och övergrepp. Det beror oftast på att de inte
känner till sina rättigheter, och därför
hör de inte av sig till oss ombudsmän.
Bara ett fåtal av dem som diskrimineras vänder sig till DO, enligt Katri
Linna.
Här framträder ett mönster som är
välkänt från andra samhällsområden.
– Den vanligaste anmälaren till DO är
en man, välutbildad med svenskt
ursprung. Anmälaren är kunnig och vet
sina rättigheter och är beredd att driva
sin sak.
– Människor i allmänhet är inte särskilt informerade om sina rättigheter.
– Jag tror att förklaringen till den låga
medvetenheten är att lagar mot diskriminering har tvingats fram uppifrån. Det
har inte funnits ett tryck från dem som är
utsatta att försvara sina rättigheter.
Det viktigaste arbetet under året är
därför kunskapsutveckling.
Fler måste få utbildning och bli medvetna om vad diskriminering innebär om
vi ska få ett jämställt samhälle, menar
Katri Linna.
Få känner till sina rättigheter och få anmäler
brott mot de mänskliga rättigheterna, berättade
DO Katri Linna.
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
103 33 Stockholm • 08-405 10 00 • [email protected]
www.mrdelegationen.se • www.manskligarattigheter.se
This event and publication is supported by the "2007 European Year of Equal Opportunities for All". The information
contained in this publication does not necessarily reflect the position or opinion of the European Commission.
Form och produktion: Svensk Information. Text: Roland Arvidsson. Foto: Bertel Ferm
– Den viktigaste uppgiften idag är att öka medvetenheten och
utveckla kunskaperna om vad diskriminering innebär.
