Lillpite Ro förebyggande mot kränkande behandling gäller både

advertisement
Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Svensby skola och fritidshem
Infjärdens rektorsområde
Läsåret 2013/14
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DISKRIMINERINGSLAGEN/SKOLLAGEN
2
GRUNDUPPGIFTER
3
VISION
3
UTVÄRDERING
4
FRÄMJANDE INSATSER
5
KARTLÄGGNING
6
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
7
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
8
ANSVAR
10
BEGREPPEN
11
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
12
KONTAKTUPPGIFTER
14
1
DISKRIMINERINGSLAGEN (SFS 2008:567)
Från 2009-01-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering. (SFS 2008:567). Lagens syfte är
att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och
funktionshinder.
Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) får inte diskriminera något
barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.
Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de
handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Om utbildningsanordnaren får
kännedom om att ett barn/elev anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda
omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden. Utbildningsanordnaren ska även bedriva ett målinriktat
arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i
eller verksamheten. Dessutom vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn
eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.
Likabehandlingsplan ska varje år upprättas av utbildningsanordnaren med en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som
deltar i verksamheten.
SKOLLAGEN (SFS 2010:800)
5 Kap9 §
Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stör ordningen eller uppträtt
olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att
saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
6 Kap 3§
Med diskriminering avses i kapitel 6 kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
6 Kap 6-9§
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen
ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses
att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
1 Kap 5§
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla mänskors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling.
2
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleklass, fritidshem och grundskola
Ansvariga för planen
Rektor ansvarar för att planen årligen utvärderas och upprättas.
De som upprättat planen är:
Elisabeth Hortlund, rektor
Anne-Christine Lundmark, fritidspedagog, Svensby skola och fritidshem
Gunilla Lundström, grundskollärare, Böle skola och fritidshem
Lis Marie Nilsson, förskollärare, Lillpite skola och fritidshem
Eva-Britt Danielsson, fritidspedagog, Böle skola och fritidshem
Svensbyskolans mål och vision
Alla elever och vuxna som finns på Svensby skola ska känna glädje och trygghet, de ska
trivas och känna samhörighet med sina kamrater och personal. Detta är en grundläggande
förutsättning för lärande och utveckling. Alla ska behandlas med respekt och vara lika mycket
värda.
Alla ska behandlas enligt principen om alla människors lika värde. I vår skola ska ingen
utsättas för diskriminering, mobbing eller annan kränkande handling.
Vårt mål är att skapa goda relationer mellan alla på skolan och goda relationer mellan hem
och skola.
Alla i skolorna, elever och vuxna ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen personlighet
och förmåga. Vi förväntar oss att lärare och elever når höga resultat i sitt arbete.
Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas vardag.
Alla vågar prova något nytt och alla vågar misslyckas.
Planen gäller från
2013-10-01
Planen gäller till
2014-09-30
Elevernas delaktighet
Eleverna deltar i arbetet genom klassråd, elevråd och upprättande av trivselregler.
Varje år görs en kartläggning av trivsel och vilka problemområden som finns genom att
eleverna besvarar en trygghetsenkät samt genom enskilda intervjuer. Specifika frågor ställs
till de elever som går på fritids.
Resultatet av trygghetsenkäten presenteras för eleverna och ligger till grund för planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
Resultaten från trivselenkäten jämförs med föregående år och nya åtgärder formuleras
tillsammans av elever, personal och vårdnadshavare.
3
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna informeras på föräldramöten och samrådsforum om planen mot diskriminering
och kränkande behandling. Föräldrarna informeras även om trygghetsteamets arbete i skolan.
Föräldrarna informeras om resultatet av enkäten och intervjuerna. Kartläggningen jämförs
med året innan och nya åtgärder utformas. Det här utgör grunden till planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
Personalens delaktighet
En arbetsgrupp som består av trygghetsteamen från skolorna Svensbyn, Böle och Lillpite
(Infjärdens skolområde) samt rektor har utarbetat planen.
Trygghetsteamet intervjuar samtliga elever och sammanställer trygghetsenkäterna. Svaren av
enkäten och intervjuerna presenteras för den övriga personalen. Svaren jämförs med
föregående år. Utifrån resultaten formuleras eventuella nya åtgärder tillsammans med elever
och vårdnadshavare och används i det fortsatta förebyggande arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
Revidering av planen sker en gång per år.
Det här utgör grunden till planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Förankring av planen
Innehållet i diskriminering och kränkande behandlingsplanen samt Infjärdens skolområdes
värdegrund presenteras för elever på klassråd och elevråd. Lärarna och fritidspedagogerna
samtalar med eleverna om vad planen verkligen innebär för alla i skolan. Vårdnadshavare
informeras om planen och värdegrunden på föräldramöten och en uppdaterad version av
planen finns tillgänglig på respektive enhets hemsida.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av fjolårets plan har gjorts i Trygghetsteamet, på arbetsplatsträffar och i elevråd
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, personal och elever har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi har under året arbetat förebyggande där personalen tar sitt ansvar och det innebär att vi har
bra rutiner för att tidigt ta tag i problem eller konflikter. Vi utreder när det behövs och tar
kontakt med föräldrar när det behövs.
Årets plan ska utvärderas senast:
2014-06-10
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen av planen mot diskriminering och kränkande behandling ska göras i
trygghetsteamet, arbetsplatsträffar, klassråd, elevråd, samrådsforum och föräldramöten.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor ansvarar för att planen utvärderas.
4
Främjande insatser
Områden som berörs av insatsen
Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, sexuella trakasserier kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt
ålder.
Främja likabehandling
Mål och uppföljning
 Alla elever skall veta vem de skall vända sig till då de själva eller någon kamrat
behöver hjälp
 Alla vuxna skall medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs
 Alla på Svensby skola ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla
människors lika värde. Ingen ska utsättas för diskriminering, mobbing eller annan
kränkande behandling.
 Alla föräldrar på Svensby skola ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa
åskådningen.
Insats
 Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis
utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil.
 Använda metoder såsom värderingsövningar och dramaövningar för att belysa olika
värdegrundsfrågor.
 Se till att elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal, lärare,
fritidspersonal och andra i denna fråga. Det skapar gemenskap och sammanhållning.
 Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning.
 Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper.
 Utbilda personalen så att vi vet hur vi ska bemöta eleverna utan att vi begränsar dem i
stereotypa föreställningar.
Ansvarig
Den ansvarige läraren/förskolläraren/fritidspedagogen och övrig personal med stöd av rektor
och Trygghetsteam
Rast och taxi/bussvärdar
Mål och uppföljning
Alla ska känna att de har någon att gå till under rasterna. Eleverna ska känna trygghet när de
är ute eller står och väntar på bussen.
Insats
Att pedagoger alltid finnas tillhands för eleverna.
Ansvarig
All pedagogisk personal
5
Busskompis förskoleklass-åk 3
Mål och uppföljning
Ingen ska känna sig utanför
Insats
Bestämda platser i buss och matsal.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Trygghetsteam
Mål och uppföljning
Trygghetsteamet ska arbeta med diskrimineringsgrunderna för att främja, förebygga och
utveckla.
Insats
Organisera likabehandlingsarbetet så att alla pedagoger känner sig delaktiga.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Elevråd/Klassråd
Mål och uppföljning
Likabehandlings-och värdegrundsarbetet har en stående punkt på dessa möten.
Insats
Trygghetsteamet kan delta när behov finns.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Kartläggning








Regelbunden uppföljning
Kvalitetsenkät för årskurs 3 och 5 en gång per år.
Skolsköterskan genomför årligen hälsosamtal med barn i Förskoleklass och elever i
årskurs 4.
Alla elever i årskurs 6 gör en utvärdering innan de lämnar skolan.
En utvärdering för föräldrar görs vart annat år, som återkopplas på samrådsforum och
föräldramöte.
Regelbundna träffar för klassråd och elevråd
Elevsamtal med rektor
Trivsel -och trygghetsenkät med alla elever varje år.
6
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har besvarat trygghetsenkäten.
Elevrådet har informerats om resultatet i kartläggningen och deltagit i analysen av den samt
att de har informerat sina klasser.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen samtalar med eleverna och sammanställer resultatet.
Resultat och analys
Enkäterna sammanställs för varje grupp och lämnas till Trygghetsteamet för en gemensam
analys för hela skolan/förskoleklassen/fritidshemmet.
Förebyggande åtgärder
Att motverka förekomsten av kränkande behandling, funktionsnedsättning, ålder,
etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning




Inga kränkningar ska förekomma på rasterna, alla ska tycka att det är roligt att gå ut
och de ska känna sig trygga.
För att följa upp detta tas frågan upp på klassråden och information lämnas sedan till
Trygghetsteamet.
Personalen tar upp det på arbetsplatsträffar.
All personal ska kunna ta del av händelser under raster.
Åtgärd
 Rastvärdar ute på rasterna, efter behov.
 Tips på rastaktiviteter till eleverna, uppmuntra elevernas egna idéer.
 Inköp av lekmaterial för utelek.
 Införa rastbok för att dokumentera händelser.
Motivera åtgärd
Eleverna ska känna att det är roligt att vara ute på rasterna och att det finns roliga aktiviteter.
Eleverna ska få en förståelse för att är hälsosamt och hållbart att vara ute och röra på sig.
Alla pedagoger får förstahands information genom rastboken.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Att motverka förekomsten av trakasserier gällande könsidentitet/könsuttryck,
sexuelläggning, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Ingen ska bli trakasserad p.g.a. könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning, religion eller
annan trosuppfattning.
Åtgärd
 Värderingsövningar.
 Samtal utifrån böcker med innehåll relaterat till områdena
7
Motivera åtgärd
Alla på skolan ska känna trygghet och trivas.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Rutiner för akuta situationer
Policy
Alla på Svensby skola ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla
människors lika värde. Skolan ska vara fri från diskriminering, mobbning eller annan
kränkande behandling.
Vi vill att alla i skolmiljön tar hänsyn till varandra, har gott uppförande och visar varandra
ömsesidig respekt.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
1. Upptäcka









Kartlägga via trivselenkäten
Misstanke om kränkning tas på allvar
Under rasterna ska det finnas vuxna på skolgården, enligt rastvärdschema, minst två
personal varje rast.
Vi arbetar förebyggande, eleverna i årskurs 3 är kamratstödjare
Kamratstödjarna leds av trygghetsteamet och träffas regelbundet.
Pedagogernas uppgifter är att i ett tidigt skede upptäcka, kränkande behandling och
utanförskap samt skapa trivsel och gemenskap, kamratstödjarna är en hjälp i arbete.
Alla elever och personal på skolan är medvetna om att vi tillsammans har ansvar för
att alla har det bra på vår skola och hjälps åt att upptäcka om någon är ledsen, kränks
eller trakasseras.
Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalet.
I förskoleklassens hälsosamtal med skolsköterskan är trygghet och trivsel en av
samtalspunkterna.
2. Utreda



När elev eller vuxen ser eller hör en kränkning reagerar vi direkt.
Vuxen som sett/hört/fått kännedom om vad som hänt pratar med de inblandade. Om det
anses lämpligare kan kontakt och samtal tas av mentor. Syftet är att kränkningen ska
upphöra.
Om kränkningen är grov eller har skett vid upprepade tillfällen ska Trygghetsteamet
kopplas in och rektor informeras. Trygghetsteamet inleder en utredning. (se
Trygghetsteamets arbetsgång nedan.) Mentor ansvarar för att blanketten ”Anmälan om
kränkning, trakasserier och diskriminering” fylls i. Detta kan ske i samråd med berörd
personal. Blanketten lämnas till rektor.
8


Rektor lämnar anmälan till Barn- och utbildningsnämnden.
När ärendet bedöms som avslutat meddelas rektor som skickar en återrapport till Barnoch utbildningsnämnden.
Arbetsgång om Trygghetsteamet kopplas in
Trygghetsteamet kallar de berörda, en och en, till samtal där följande arbetsgång tar vid:


Trygghetsteamet kallar till samtal med den som blivit utsatt för kränkande behandling.
De som utfört kränkningen kallas en och en till samtal med Trygghetsteamet vid samma
tillfälle/dag eller så snart som möjligt. De upplyses om att:
 vi vet om deras agerande
 vi ser allvarligt på detta
 det omedelbart måste upphöra
 Trygghetsteamet gör en överenskommelse med de inblandade om hur de ska bete sig
fortsättningsvis. Eleven uppmanas att berätta vad som hänt för sina vårdnadshavare. Ett
eller flera samtal bokas alltid in för att säkerställa att kränkningarna upphört.
 Den personal från Trygghetsteamet som genomfört samtalen ansvarar för att
vårdnadshavarna informeras. Detta ska ske samma dag som samtalen hålls.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal







Händelsen anmäls till rektor
Vårdnadshavare informeras
Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.
Rektor följer upp ärendet med eleven och elevens vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur
undervisningen med berörd elev fungerar.
Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektorns chef. Eleven kan även
vända sig till Barn- och elevombudsmannen.
Vid varje terminsslut gör Trygghetsteamet en utvärdering och en uppföljning av akuta
situationer av trakasserier eller kränkande behandling som eventuellt inträffat.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal mellan elev/elever och ansvarig pedagog görs regelbundet tills problemet
är löst. Ansvarig pedagog har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare.
Vid varje terminsslut gör Trygghetsteamet en utvärdering och en uppföljning av akuta
situationer av trakasserier eller kränkande behandling som eventuellt inträffat.
Rutiner för dokumentation
Om kränkningen är grov eller har skett vid upprepade tillfällen dokumenteras händelsen på
blanketten ”Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering” och skickas till rektor.
Detta görs av ansvarig pedagog.
9
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun gemensam blankett
”Rapport om våld och hot”. Detta görs av ansvarig pedagog tillsammans med inblandade
elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin
underskrift. Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till
Personalavdelningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla (elever och vuxna) inom Infjärdens skolområde har ett ansvar att förebygga och
motverka alla former av diskriminering, mobbing och kränkande behandling samt värna om
alla människors lika värde.
Rektor har…
det yttersta ansvaret för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, och annan
kränkande behandling vid Svensbyskola med tillhörande fritidshem.
ansvaret över att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, efterlevs
samt årligen i slutet av läsåret utvärderas och revideras.
ansvar för att utredning påbörjas och att åtgärder vidtas om diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling upptäcks.
ansvar över att personalen kontinuerligt utbildas i frågor som rör olika former av lika
behandling och kränkande behandling. Rektor ansvarar även för att eleverna utbildas
regelbundet i lika behandling och kränkande behandling.
Personalen har…
ansvar att bemöta elever/barn och kollegor på ett respektfullt sätt.
ansvar att följa skolans Likabehandlingsplan.
ansvar att Likabehandlingsplanen förankras hos elever och vårdnadshavare. Att förklara
begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning, hur vi på skolan arbetar mot detta och
varför det är viktigt att göra det.
ansvar att arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva förebilder samt vid varje
misstanke om kränkning agera aktivt.
ansvar att informera berörda föräldrar om kränkning skett.
har ansvar över att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon
förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.
ansvar över att se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks.
ansvar för att förebygga och ingripa vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling mot elever/barn i verksamheterna och rapportera dessa vidare till rektor.
10
ansvar att bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering,
följs upp.
Elever har…
ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och
andra elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på
skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Elever ska påtala
kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer för mentor/lärare.
Föräldrar har…
ett stort ansvar. Om även hemmet tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en
positiv inverkan på eleverna. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god kamrat. Är
någon i gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt
barn berättar om kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det
bra.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
11
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
12
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
13
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta Rektor Elisabeth Hortlund
0911- 697249
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Du kan alltid som förälder och elev vända dig till barnoch elevombudet och diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
14
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards