Samhälle -religion
De flesta religioner betonar att tron är något som lever inom människan. Men vi lever också i
världen, tillsammans med andra i samhället med allt vad det innebär. Det betyder att religiösa
utövare på något sätt tagit del av samhällets utveckling och försökt påverka det i alla tider.
Ibland sägs att de flesta människor har dödats i det godas namn. Ett land vill exempelvis
sprida sin tanke om frihet och känner sig därför tvingad att befria dem som inte lever i frihet.
Några anser sig ha hittat den sanna tron, som de tror skall rädda mänskligheten. Därför går de
i krig för sin sak. Men! Alla som tror på frihet och/eller sin religion gör inte så. Detta väcker
frågan om inte sättet man tror på är viktigare än vad man tror på.
Fråga
1. Hur angelägen är du om att övertyga andra om din livssyn? (Alltså hur du ser på
livet, vad du tror på, hur man ska behandla andra och hur du tycker världen skall se
ut och vara)
Religioner skapar bara konflikter
Religioner skapar bara konflikter – det är en vanlig åsikt. Kristna har i historien deltagit i
mängder med krig. Buddhister i Japan har hetsat till krig mot Kina. Muslimer dödar varandra i
Mellanöstern och judar bygger murar runt det de anser vara de rätta gränserna till Israel. ”Det
kanske är lika bra att skrota alla religioner?” På detta vis resonerar många människor. Utan
tvekan har religionerna varit deltaktiga i konflikter. Beror det på religionen i sig, dess
grundtankar och förhållningssätt eller finns det andra förklaringar?
Frågor
2. Skulle en värld utan religioner vara en bättre värld? Varför i så fall?
3. Sovjetunionen, Kina och Kambodja är exempel på länder som försökt utrota
religionen. Trots detta har inte fred och rättvisa skapats där. Finns det andra
lösningar än att försöka utrota och förbjuda religioner om man anser att dessa skapar
konflikter och skadar samhället? Kom med egna förslag.
4. Är det själva läran och idén som skapar problemen? Eller är det hur människor
förhåller sig/till/tolkar/använder sig av idéerna`? Fundera på vad du tror är
grundorsakerna till problemen.
5. Utnyttjas religionerna av makthavare och andra för sina egna syften? Eller är det
religionen som utnyttjar och styr makthavaren? Fundera och ge din syn på saken.
Religioner utvecklar samhället
Praktiskt taget alla religioner förmedlar tankar om att kärlek mellan människor är centralt. Vi
människor skall älska varandra, visa vänlighet, se de människor som lider nöd och hjälpa.
Humanismens tankar om att varje människa har ett okränkbart och eget värde är grunden i de
flesta religioner.
Så resonerar många människor. Det är de religiösa traditionerna som i kloster och skolor har
förvaltat kunskap, förmedlar undervisning, tagit ansvar för de utsatta i samhället och förgyllt
livet med konst, läkekonst, växtodling, musik och litteratur. Religionen har gett människor
många etiska och sociala ramar genom tiderna.
Krig i Guds namn?
Du behöver inte leta länge i en dagstidning om du vill läsa om krig och konflikter. Det pågår
ungefär 30 väpnade konflikter i världen. Många av dem brukar beskrivas som religionskrig.
Judar slåss mot muslimer, katoliker mot protestanter osv. Ska inte religionerna vara fredliga
och visa oss meningen med livet? Tränger man bakom tidningsrubrikerna märker man att det
sällan är religionen som får människan att ta till vapen. Istället handlar det om att ha mer
makt, bättre ekonomi, mer land, trygghet eller något annat. Religionen är oftast bara ett
svepskäl som döljer den egentliga kärnfrågan.
Religion är ett utmärkt verktyg för den ledare som vill skapa en ”vi och dom -känsla” mellan
olika folkgrupper. Det var krigsherrarna duktiga på under det blodiga kriget på Balkan under
1990-talet. När det forna Jugoslavien plötsligt delades i flera gällde det att piska upp
nationalistiska känslor bland landets serber, kroater och bosnier. Religionstillhörigheten blev
det effektivaste sättet.
Ett av religionens problem är att den kan stänga ute dem som
inte har samma religion. Därför är religionen användbar för den
som vill svartmåla fienden och ena det egna folket. Det visste
George W. Bush när USA var på väg in i krig mot Irak. I ett tal
sa Bush bland annat att: ”Frihet och rädsla, rättvisa och
grymhet alltid varit i krig mot varandra. Men vi vet att Gud inte
står neutral mellan dem. Må Gud ge oss visdom, och låt honom
vaka över Amerikas förenade stater.” Vad betyder det här? Med Guds hjälp kommer USA
alltså att vinna över grymheten och rädslan i Irak. Men. I Bagdad hoppades man också på
Guds hjälp. Betyder det att USA och Irak utkämpade ett religionskrig?
Fråga
6. Om ledarna för olika länder säger att deras Gud hjälper dem mot andras Gud/gudar,
är det då ett religionskrig? Vad anser du? Motivera ditt svar!
Den som verkligen vill kan försvara ett krig med stöd av religionen. Tyvärr är det många som
använt sig av den möjligheten. De flesta religiösa skrifter innehåller texter om hur de egna
anhängarna måste skydda sig mot främlingar och icke-troende.
Det finns exempel både i Bibeln och i Koranen som stödjer tanken på krig i religionens namn.
Även i exempelvis hinduismens heliga skrifter Rigveda, förs liknande resonemang.
Skrifterna verkar alltså acceptera försvarskrig. (och till och med anfallskrig) Men vad som är
försvar och angrepp är en tolkningsfråga. Till och med när två grupper inom samma religion
krigar kan man beskylla varandra för att utöva religionen på ”fel” sätt.
Fundamentalism
Fundamentalism är ett begrepp som används för att beskriva sådana grupperingar som litar
blint på religiösa skrifter och vill att religionens inflytande i samhället skall öka. Exempel på
sådana är Hizbullah i Libanon, nätverket al-Qa´ida och den kristna högern i USA.
Politik och religion
Politik och religion hör inte ihop. Politik och religion hör ihop. Båda påståendena framförs av
såväl religiösa som icke-religiösa. Men man bör skilja på 1) hur det är i verkligheten och 2)
vilka uppfattningar som finns om hur det borde vara?
Det första påståendet säger att politik och religion inte hör ihop. Blickar vi tillbaka historiskt
kan vi ändå konstatera att religioner och andra livsåskådningar starkt har påverkat samhällen
och de politiska beslut som fattats. Makthavare har ibland utnyttjat religionen för egna syften,
men religiösa utövare har också försökt påverka utvecklingen av samhället. Att skilja mellan
religion och politik är inte helt lätt. Svenska kyrkan och staten gick officiellt ”skilda vägar” år
2000. Det betyder dock inte att religionens inflytande har försvunnit.
Det andra påståendet säger att politik och religion hör ihop. Bland religiösa utövare finns i
allmänhet två synsätt. Det ena menar att religionen är en privatsak, något som har med
människans andliga inre liv att göra och att det inte skall blandas samman med politik. Det
andra synsättet går ut på att det inte går att skilja på religion och politik, hur mycket man än
vill. Politik hör till livet precis som religion. Alltså hör det ihop. Religionen befinner sig i
samhället, påverkas och påverkar vilket gör att de på olika sätt hör ihop. Partipolitiskt kan
således olika religiösa personer tillhöra vilket parti som helst, beroende på vad man har för
livsåskådning och övertygelse.
Kvinnor i religiösa sammanhang
Kvinnor spelar en framträdande roll i religiösa sammanhang. Kvinnor spelar en liten roll i
religiösa sammanhang. Båda påståendena är sanna om man ser det ur olika perspektiv.
Kvinnor har nästan aldrig intagit höga positioner, varken i västerländska eller österländska
religioner. Ingen kvinna har varit påve, ytterst sällan har kvinnor funnits högst upp i hinduiska
och buddhistiska ledarskikt. Det har lett till att män har bestämt, män har tolkat skrifter, män
har lett gudstjänster, män har skött ekonomi, kort sagt: män har styrt och ställt. Ibland har
detta lett till förtryck och begränsningar av kvinnors rörelsefrihet. Män har bestämt vem
kvinnan skall gifta sig med och hur hon skall leva sitt liv. Så är det än idag i vissa delar av
världen.
Kvinnors perspektiv har kommit i andra hand eller tagits bort. Några exempel: I judendomen
sorterades modergudinnan Ashera bort på 600 talet f.Kr. I Bibeln är Gud man och det
kvinnliga perspektivet på Gud trängdes tidigt undan. Buddhismen skiljer tydligt på män och
kvinnor, där kvinnor exempelvis har betydligt fler klosterregler att följa än män. Enligt
muslimsk tradition ska kvinnan ärva hälften så mycket som en man och det krävs två kvinnor
mot en man vid en rättegång.
Men det går också att måla upp en mer positiv bild av kvinnor och religion. Tempel, kloster
och kyrkor har fungerat och fungerar som samlingsplatser för kvinnliga gemenskaper.
Kvinnor leder grupper av social verksamhet, barnverksamhet, körer och studiegrupper.
Kvinnor deltar i gudstjänster, meditationer, offerriter, högtider och annat som hör det
vardagliga religiösa livet till.
Sammanfattningsvis: Religioner speglar det samhälle de finns i. I de flesta samhällen
återkommer en syn på kvinnan som speglar det som brukar kallas för en patriarkal struktur.
(Patriarkal innebär att mannen är överordnad kvinnan i samhället och är därmed de som
innehar makten.)
Fråga
7. Vilka tankar får du kring religionens roll i samhället när du läser om kvinnors roll i
religiösa sammanhang? Vad verkar positivt/bra? Vad verkar negativt/dåligt?
Länder i konflikt: Israel och Palestina
På 1800-talet sökte judiska nationalister efter ett hemland åt det judiska folket. Palestina var
det område som stod högst upp på önskelistan. Här levde nämligen många judar innan de
jagades iväg av romarna några år efter Kristus. Det var också det land som Gud gav åt det
judiska folket enligt Gamla testamentet, I början av 1900-talet valde därför många judar att
flytta till det utvalda landet.
Under 2:a världskriget utsattes judarna för obeskrivliga grymheter då över 6 miljoner judar
mördades i tyska förintelseläger. Efter krigsslutet tog planerna på en judisk stat fart på allvar.
Problemet var bara att majoriteten av Palestinas invånare var araber. FN föreslog att
landområdet skulle delas mellan Israel och Palestina, men deras grannländer protesterade. Det
hindrade inte att staten Israel utropades år 1948. Drygt 700 000 palestinier flydde och många
av dem bor kvar i provisoriska flyktingläger i Israel och dess grannländer än idag.
Försöken att skapa fred har varit många, men framstegen lätträknade.
Fem religiösa profiler
Mahatma Gandhi, hindu från Indien, blev berömd för sitt utvecklande av
icke-våldsfilosofin: ”Ahimsa” som motståndsrörelse. Ville söka fred och
samförstånd mellan Indiens samtliga religioner. Mördades 1948 av en
hinduisk extremist.
Martin Luther King, baptistisk präst i USA, kämpade för fred och
rättvisa med fredliga medel för de fattiga och förtryckta oberoende
av hudfärg. Vid en demonstration höll han sitt berömda tal ”I have
a dream.” Fick nobels fredspris 1964. Mördades 1968.
Malcolm X, muslim, kämpade för de svartas rättigheter i USA.
Han trodde dock inte på Kings icke-våldsstrategi. Mördades
1965.
Moder Teresa, katolsk nunna, startade bland annat barnhem,
sjukhus och skolor för att hjälpa de allra fattigaste i Calcuttas
slumområden. Fick nobels fredspris 1979. Död 1997.
Dalai Lama, buddhistisk ledare, har kämpat för Tibets, hans
hemlands, frihet från Kina med fredliga metoder. Lever ännu.
Uppgift
8. Tänk dig att det blir krig i Sverige. Du och din familj måste lämna hus och hem och fly
till ett annat land där det är fred. Trettio år senare är kriget slut och ni kan återvända
hem igen. Men ert hus står inte tomt. En annan familj har bott där de senaste tjugofem
åren. De har fått barn som växt upp i ditt gamla område. Fundera på vem som har
rätt att bo i ditt gamla hus. Har du eller de ”nyinflyttade” samma rätt att bo i
området? Hur kan man lösa en sådan konflikt? Vem ska bestämma? Fundera gärna
tillsammans med en kamrat och skriv sedan ner vad du tycker i frågan.
9. Vad kan det bero på att aktiva och populära fredsaktivister hotas till livet eller till och
med mördas?
VG/MVG-uppgift (frivillig)
Några personer som kämpat för fred och frihet har belönats med nobels fredspris. Välj ett av
förslagen: Dalai Lama, Desmond Tutu, Moder Teresa, Martin Luther King, Yitzhak Rabin,
Shimon Peres och fördjupa dig i hur denne person gjort en insats för världen. Skriv minst 300
ord i Worddokument, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd.
Beskriv din valda person kortfattat.
Vilken religion bekänner denne sig till?
Varför personen fick priset?
Vad hade denne gjort för att belönas med fredspriset?
Var det välförtjänt, anser du?
Vilken betydelse för framtiden anser du att denne person haft?
