Kränkande behandling

advertisement
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
2009/2010
1
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skolans vision
Vår skola präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering
och kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
– se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder samt kränkande behandling.
– årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete
med personal och elever.
– om skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder
vidtas.
Rektor ska även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits.
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan.
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter
likabehandling.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och
kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling,
där den enskilda läraren är berörd, följs upp.
2
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer
på skolan.
Personer som elever på vår skola kan prata med:
– föräldrar
– kompisar
– kamratstödjare
– lärare
– rektor
– kuratorn, skolsköterskan eller någon annan i elevhälsogruppen
– gruppen för trygg miljö
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling
är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när
han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte
avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på
allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i
personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste
mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett
vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
3
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Allmänna åtgärder
Utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolans likabehandlingsplan ska utvärderas en gång om året.
Aktiviteter
 Vi ska utvärdera likabehandlingsplanen varje läsår. Uppföljning
och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den
årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt:
Ansvar:

Skolrådsrepresentanterna går igenom likabehandlingsplanen och
kommer med synpunkter, idéer och förslag.
Tidpunkt:
Ansvar:

maj-juni.
Gruppen för trygg miljö. (pedagoger och elevhälsopersonal ingår i gruppen)
Sista skolrådsmötet på våren
Rektor
Kamratstödjarna går tillsammans med Gruppen för trygg miljö
igenom likabehandlingsplanen och kommer med synpunkter och
förslag.
Tidpunkt:
Ansvar:
april-maj
Gruppen för trygg miljö
Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor
Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om
inte, varför och vem bär ansvaret?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller
var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som
påverkade?
Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål
men som är mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan?
Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra
taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt
rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
4
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Information
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få
information om lagen 14 a skollagen, diskrimineringslagen och om
skolans likabehandlingsplan. De ska också få information om var mer
information finns.
Aktiviteter
 Likabehandlingsplanen delas ut vi nyanställning. Anställda
informeras vid läsårets start av Gruppen för trygg miljö.
 Elever får information om likabehandlingsplanen av rektor och
klasslärare.
 Information om likabehandlingsplanen finns med i skolans folder.
 Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats.
 Likabehandlingsplanen finns på expeditionen och i varje enhets
personalrum..
 Likabehandlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium.
Tidpunkt:
Ansvar:
Augusti
Rektor, med hjälp av Gruppen för trygg miljö.
5
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter

Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:

Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:

En gång per termin.
Klasslärare/mentor.
Vid ordinarie hälsosamtal.
Skolsköterskan.
Trygghet och trivsel tas upp på kamratstödjarträffar som
genomförs varannan vecka.
6
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Uppsikt/upptäckt
Mål
Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi
upptäcka det tidigt.
Aktiviteter
 På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården. Ett rullande
rastvaktsschema upprättas varje termin.
Tidpunkt:
Ansvar:

Varje dag hela läsåret.
Rektor och schemalagda rastvakter.
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. Gruppen för trygg miljö
träffar kamratstödjarna var annan vecka och utbildar nya
kamratstödjare. Elevhälsogruppen har en stödjande och
konsultativ funktion.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Gruppen för trygg miljö och elevhälsogruppen.
7
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Specifika åtgärder
Kön
Mål
All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för
att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter
 Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv
på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att
beakta könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans
arbete samt i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt:
Ansvar:

Vår skola vill införa nolltolerans mot nedsättande sexualiserat
språkbruk. Varje klass diskuterar språket som används på skolan
och varje klass skapar regler för hur man ska agera mot varandra
och vilka konsekvenser överträdelser av reglerna ska ge.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör
kvalitetsredovisningen.
Rektor
Kontinuerligt under läsåret.
All skolpersonal och elever.
Skolan jobbar för att uppmärksamma normativa påståenden om
kön i undervisningsmaterial. Vid mindre grova påståenden kan
läraren föra en öppen diskussion med eleverna om påståendena.
När det är befogat ska klagomål även framföras till ansvarig
utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
8
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller
trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Aktiviteter
 Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer
delaktiga i skolans verksamhet. Det gör vi genom att engagera
tolkar och översättare vid behov. Skolan ska översätta viktig
information till vårdnadshavare samt informera om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan.
Tidpunkt:
Ansvar:

Skolan jobbar för att uppmärksamma hur olika etniska grupper,
kulturer och religioner beskrivs i undervisningsmaterial. Vid
etnocentriska 1 påståenden kan läraren föra en öppen diskussion
med klassen. När det är befogat ska klagomål även framföras till
ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt.
Rektor och klasslärare/mentorer.
Vid upptäckt.
Alla lärare.
All skolpersonal ska få gemensamma riktlinjer för hur de bör
hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet
har betydelse. Elevhälsoteamet och Gruppen för trygg miljö tar
fram gemensamma riktlinjer. Exempel på frågeställningar: Hur
informerar vi föräldrar som inte talar eller förstår svenska? Hur
gör vi om elever inte kan vara med på idrotten för att det är
ramadan? Hur hanterar vi om vårdnadshavare inte vill att deras
barn deltar i simundervisningen? Hur hanterar vi hedersrelaterad
kontroll av flickor?
Tidpunkt:
Ansvar:
När behov uppstår.
Rektor.
1
etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma
eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet.
Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som
uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är
unik och central.
9
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Funktionshinder
Mål
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter
oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder.
Aktiviteter
 Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans
verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans
verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika
funktionshinder beaktas.
Tidpunkt:
Ansvar:

Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under
läsåret.
Rektor och specialpedagog.
Skolan ska regelbundet, samt vid behov kartlägga och åtgärda
fysiska hinder för elever att delta på lika villkor i skolans
verksamhet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Augusti.
Elevhälsogruppen
10
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Sexuell läggning
Mål
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier
på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Aktiviteter

Vår skola ska informera om olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet,
könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bioch transsexualitet ingå.
Tidpunkt:
Ansvar:

Sexualundervisning år 4-6.
Alla lärare.
Granska undervisningsmaterial i syfte att inte använda material
som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och
transsexualitet. Vid mindre grova påståenden kan läraren föra en
öppen diskussion med klassen om påståendena, vid grova
normativa påståenden ska klagomål framföras till ansvarig
utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
11
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Kränkande behandling
Mål
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande
behandling.
Hovstaskolan ska bli en mobbningsfri skola, där eleverna ska känna
en trygghet i skolmiljön.
Vad är skolmobbning?
Skolmobbning är en företeelse som funnits i alla tider. Mobbning
innebär att en person av andra personer utsätts för upprepade och
systematiska trakasserier. Det är också mobbning när en person
systematiskt blir utfryst av andra personer. Trakasserierna sker vid
upprepade tillfällen. Tiden kan vara från några veckor till flera
månader och ibland år. Enstaka trakasserier är inte mobbning. Det är
vanligast att mobbningen äger rum inom en klass. Mobbarna är elaka,
retar och hånar den utsatta, som också trakasseras med olika slags
"skämt" . Ofta förekommer knuffar och ibland t.o.m. visst våld. Den
utsatta hamnar också ofta utanför klassens gemenskap. Mobbarna
kan vara en till flera samt medlöpare. Ska mobbning kunna stoppas är
det mycket viktigt att det görs en mycket noggrann analys av det som
barnet utsätts för.
Begreppet mobbning används idag slarvigt. Det mesta av det som
händer mellan barn i konfliktsituationer är inte mobbning även om det
ser ut så. Det handlar ofta om en social rangordning inom gruppen.
Alla som finns runt barnen oavsett om det är personer med nära
relationer till barnet eller personal i sin yrkesroll, vet att barn retas,
testar var gränserna går, tar sig rätt utifrån sin ålder att få ha en högre
status gentemot yngre barn. Man kan t.ex. se detta tydligt mellan
syskon. Detta sker även mellan barn i skolan inom samma åldersgrupp
och mellan yngre och äldre elever. Vuxna måste acceptera detta, även
om det ibland är svårt att låta bli att ingripa. Barn måste också få lära
sig att lösa konflikter på egen hand. Det är viktigt att poängtera att
denna sociala rangordning inte ska betraktas som mobbning.
Upptäckt och förekomst av mobbning
Mobbning är ett dolt problem oftast helt osynligt för vuxna.
Vad ska då skolans personal vara observant på?
Exempel
1. Hånande kommentarer.
2. Upprepade knuffar.
3. Man gömmer väskan
4. Kastar med någons mössa.
5. Häller vatten i skorna.
6. Behandlar någon som osynlig.
7. Mer eller mindre allvarligt våld såsom sparkar och slag.
12
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Mobbningen sker oftast i klassrummet, korridoren, uppehållsrum,
omklädningsrum och inte alltid som man kan tro, under raster på
skolgården. På lektionen kan mobbaren ”råka” stöta till den utsatta
eleven när man passerar honom/henne, på väg att ex. vässa pennan.
Mobbaren kan också stöta till den som är mobbad när denna skriver.
Passiv mobbning visar sig i avvisande hållning, undvikande, vägran
att samarbeta, fnissningar, leenden och antydningar.
Detta är en generell bild av hur mobbning kan ske. Det finns inga fall
som ser likadana ut.
13
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Utredning, rutiner och dokumentation vid incidenter
gällande kränkande behandling
På Hovstaskolan finns en Grupp för tryggmiljö. I denna ingår två
personal från varje enhet på skolan. Förutom dessa sex vuxna finns
kurator och skolsköterska att tillgå som ett stöd för berörda elever och
personal. Gruppen för tryggmiljö träffas varje måndag 9:00-9:40 för
att stämma av läget på skolan. Varannan måndag träffar de skolans
kamratstödjare. Personalen har fått utbildning i Farstametoden, den
metod skolan använder sig av vid misstänkt mobbning. På
Hovstaskolan använder vi en modifierad form av Farstametoden.
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkning. Läraren
eller annan skolpersonal som får kännedom om kränkning skall först
lyssna på den elev som tar kontakt. Om det är en annan elev, än den
som tagit första kontakten, som är utsatt ska den utsatte eleven
omgående kontaktas.
Personalen har en viktig roll i att observera och analyser misstänkta
mobbningsärenden. Personalen ska skriva ner konkreta händelser:
 Vad som sades eller gjordes
 Frekvens
 Under vilken tidsperiod
 Inblandade personer och misstänkt ledare
 Platsen för det inträffade
Dessa fakta samlas in av klasslärare och kontakt tas med personal i
Gruppen för tryggmiljö som sedan tillsammans gör en bedömning.
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska
sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen
ska kontakta Gruppen för tryggmiljö som utifrån sin kompetens kan
ge råd, stöd och vägledning. Elevhälsogruppen informeras vid behov.
Gruppen för tryggmiljö avgör tillsammans med rektor om anmälan till
polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då
skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas
i ärenden utan att anmälan behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar hjälper elevhälsogruppen till med att göra
ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande situation, målsituation
och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet.
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra
deras version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den
andra skolan kontaktas.. När personal misstänks ha kränkt elever ska
rektor alltid ansvara för utredningen.
14
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Vad göra om kränkningarna inte upphör?
Kränkningen aktualiseras hos elevhälsogruppen, som gör en ny
planering hur man ska gå vidare.
Åtgärder
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En
kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med
åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.
Åtgärder utformas av Gruppen för tryggmiljö i samråd med berörd
skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt
vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande
samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer
samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen
ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller
elevhälsoteam.
15
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Uppföljning och utvärdering
Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är
viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför
rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som
varit utsatt. Uppföljningen bör innehålla utvärdering av utredningen,
åtgärderna och dokumentationen:
Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet
med de vidtagna åtgärderna?
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på
skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i
problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen
behöver revideras.
Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka
förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande
och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen
varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan
avta.
Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att
alla parter är införstådda. Skolan bör ha ett avslut innan varje
terminsslut.
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt
att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända
sig om något händer igen. Om eleven byter skola ska eleven till
exempel få veta vem man kan vända sig till på den skolan om något
händer. När åtgärderna ”inte behövs längre” kan kuratorn på skolan
fungera som ett samtalsstöd för eleven
Dokumentation
Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och
uppföljningar ska dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro
kommuns övriga rutiner för dokumentation. Varje misstanke om
kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta
kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska
dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras.
Hovstaskolan har byggt upp ett dokumentationssystem. Elevakter
finns där all dokumentation kring respektive elev samlas. Alla
utredningar, åtgärder och samtal kring eventuella kränkningar eller
mobbning skrivs ned och sparas i de inblandades akter. En blankett för
dokumentation av kränkningar finns.
16
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Åtgärdsplan när elev/elever kränker elev
Farstametoden
1. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad. ( skolan
har fått information om eventuell mobbning av föräldrar,
skolpersonal eller elever ). Inom Gruppen för tryggmiljö
diskuteras ärendet och gruppen bedömer hur man ska arbeta med
situationen. Är det mobbning? Vilka är mobbarna?
2. Försiktiga samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta?
Vilka är inblandade? Föräldrakontakt tas alltid. Berörd personal
involveras.
3. Mobbarna kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att mobbarna
inte i förväg får veta att det första samtalet skall äga rum. Det är
viktigt att alla samtal sker under en och samma lektion utan rast.
Mobbarna ska inte kunna delge varandra vad som är sagt i
samtalen. Föräldrakontakt tas efter första samtalet.
4. Uppföljningssamtal med den utsatta eleven ska ske inför nästa
steg.
5. Inom1 - 2 veckor har man ett eller flera uppföljningssamtal med
den utsatta och med dem som mobbar.
Om Gruppen för tryggmiljö bedömer att det inte är mobbning men
ändå ser allvarligt på den kränkning som skett vidtages följande
åtgärder:
 Enskilt samtal med den utsatta eleven.
 Enskilda samtal med övriga berörda elever.
 Samtal med föräldrar
 Vid behov medlingssamtal mellan elever.
 Vid behov samtal över tid med båda eleverna och deras
föräldrar. I dessa samtal deltager rektor och/eller kurator.
 Uppföjlningssamtal.
 Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxen kränker/diskriminerar elev
I de fall då personal kränker, diskriminerar eller hotar elev har
kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera.
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt eller
diskriminerat elev/elever skall rektor omgående utreda uppgifterna.
 Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen
 Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
 Uppföljning med elev/er och föräldrar inom en vecka.
 Vidare handläggning avgörs efter uppföljning
 Alla samtal ska dokumenteras.
17
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Stöd till utsatta elever







Ge utrymme att berätta
Lyssna och ta elevens upplevelse på allvar.
Lyft bort eventuella skuldkänslor från eleven.
Bekräfta att det var rätt att berätta för en vuxen.
Undersök behovet av långsiktigt stöd.
Följ upp utvecklingen regelbundet under en period.
Dokumentera förloppet.
Åtgärdsplan när elev/elever kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att elev/elever kränkt eller
hotat en vuxen vidtager rektor följande åtgärder:







Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen.
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Skyddsombud informeras vid behov.
Elevens föräldrar kontaktas.
Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxna kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att kränkning kollegor
emellan alternativt mellan föräldrar och personal upplevs ha ägt rum
vidtager rektor följande åtgärder:
 Individuella samtal med berörda vuxna. Vid behov deltager
också skyddsombud alternativt stödperson.
 Relevanta åtgärder vidtages omgående.
 Uppföljningssamtal inom en vecka.
 Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
 Alla samtal dokumenteras.
Om medarbetare känner sig kränkt av rektor lyfts ärendet till
förvaltningsnivå.
18
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Aktiviteter
 Vi ska arbeta med Livskunskap i klassrummet (se kursplan på
hemsidan). En lektion per vecka avsätts för Livskunskap i alla
skolår.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt under läsåret.
Alla lärare.
Kamratstödjare
Stiftelsen Friends - har utbildat och gett grunden för att starta upp
ett kamratstödjararbete på Hovstaskolan. På höstterminen 2004
utbildade Samhällsmedicinska enheten på Universitetssjukhuset i
Örebro nya kamratstödjare, under läsåren 2005-2008 utbildade
vuxengruppen för trygg miljö skolans kamratstödjare.
Höstterminen 2008 fick vi åter möjlighet att anlita stiftelsen
Friends för kamratstödjarutbildning
Syfte: att förebygga och minska mobbningen i skolan.
Hur arbetar man med kamratstödjare?
Eleverna får information om vad som är mobbning. Som elev vet
man ganska väl hur stämningen och grupperingarna i klassen ser
ut. I år 4-6 får varje elev önska två elever i klassen som de tycker
är extra bra kamrater. Detta sker anonymt och lämnas till den
vuxna som tar en kontakt med föräldrarna till berörda elever för
information och samtycke. Kamratstödjarna ska uppmärksamma
vilka problem som finns framförallt i egna klassen men även i de
yngre klasserna.
1. Alla kamratstödjare utbildas under en dag för att öka sin
kunskap om mobbning. Vuxengruppen ska stötta och hjälpa
kamratstödjarna samt arbeta med ev. mobbning.
2. Personal från Gruppen för trygg miljö träffar kamratstödjarna en
gång var annan vecka i respektive enhet för information och
uppföljning.
Skolans kurator sammankallar alla kamratstödjare till stormöten,
detta sker två ggr/termin.
3. Kamratstödjarna kan ge förslag på aktiviteter och genomför
dessa tillsammans med de vuxna i Gruppen för trygg miljö, för
alla elever på skolan för att öka gemenskapen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
Alla lärare samt utvalda kamratstödjare.
Gruppen för trygg miljö
Hovstaskolan
2009.10.05
19
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards