IMAGEN Influenza virus A and B [SV]

IMAGEN INFLUENZA
VIRUS A AND B
SV
K610511-2
50
En direktimmunfluorescenstest för detektion av Influensavirus A
och B.
1.
AVSEDD ANVÄNDNING
IMAGEN™ Influenza virus A och B test är ett kvalitativt direkt
immunflourescerande test för detektion och differentiering
av Influenza A virus och Influenza B virus i kliniska prov eller
för bestämning och differentiering av Influenza virus A och B i
cellodlingar.
2.
SAMMANFATTNING
Influenza virus A och B är medlemmar av genus Influenza virus
klassificerad inom familjen Orthomyxoviridae1. Influenza A
virusstammar infekterar olika sorters djur inklusive människor,
hästar, grisar, havsdäggdjur och fåglar medan Influenza B
virusstammar endast verkar infektera människor2.
Hos människor kan Influenza A och B virusinfektioner orsaka akut
och ibland svår respiratorisk sjukdom hos immunokompetenta
och immunokomprometterade individer. Influenza A och B
virusinfektioner förekommer i årliga epidemier, ofta med snabb
början och spridning av infektionen. Dessa epidemier kan
förekomma som små lokala utbrott eller som globala epidemier
beroende på den rådande typen av stam. Som ett resultat av den
pågående utvecklingen av Influenza A virus, uppstår med jämna
mellanrum sjukdomsepidemier som kan ha stor betydelse för
världshälsan2,4.
Överföring av Influenza virusinfektioner sker genom inandning
av virusbärande droppar från respiratorisk avsöndring från
symptomatiska eller osymptomatiska bärare. Miljöförhållanden
som exempelvis trängsel förstärker infektionsöverföringen.
Virusreplikation sker i de cilierade cylinderepitelcellerna i de
övre och nedre andningsvägarna, vilket resulterar i nekros och
förtvinade celler. Perioden med störst virusspridning infaller från
1 dag före till 3-4 dagar efter sjukdomsutbrott.
Under en influensaepidemi kan den rådande virusstammen
associeras med 15-50% av respiratoriska infektioner som drabbar
vuxna och barn. Spektret av respiratorisk sjukdom kan variera från
mild infektion i övre andningsvägarna till svår lunginflammation3.
Akut lunginflammation som beror på Influenza A eller B virus kan
vara dödlig, speciellt i samband med beledsagande eller sekundära
mikrobiella infektioner hos äldre eller immunokomprometterade
patienter.
Influenza virus har associerats med sjukhusrelaterade utbrott
av infektioner i andningsvägarna på pediatriska och geriatriska
avdelningar, vilket lett till förlängd sjukhusvistelse och ökad
morbiditet och mortalitet.
Snabb laboratoriediagnos av Influenza A eller B virusinfektioner
spelar en viktig roll vid hanteringen av patienter, påverkar
användandet av antivirusterapi och möjliggör effektiv hantering
och kontroll av utbrott3,5. Diagnosmetoder inkluderar direkt
detektering av virus eller virala proteiner i kliniska prov (exempelvis
näsa-hals-aspirat), isolation av levande virus i cellodlingar som är
monolager ympade med respiratoriska sekret och detektion av
Influenza virusspecifika immunoglobuliner. Isolation av Influenza
virus från respiratoriska prov kan åstadkommas i cellinjer såsom
njurceller från primär rhesusapa eller Madin-Darby njurceller
från hund (MDCK) med hjälp av tekniker som hemadsorption
eller hemaggluttination för att identifiera närvaron av en
virusstam. Ett antal tekniker har använts för att bekräfta
identifieringen av Influenza virusisolat, inklusive hemadsorptioninhibition, hemagglutination-inhibition, neutraliseringstest,
elektronmikroskopi eller indirekt immunfluorescens. Dessa
tekniker är arbetsamma, tidskrävande och kräver en grad av
teknisk expertis som kanske inte finns tillgänglig i alla laboratorier.
Direkt immunfluorescerande tester som använder specifika
monoklonala antikroppar erbjuder en snabb, känslig och
specifik metod för direktdetektering av influensavirus A och B
i kliniska prov såsom näsa-hals-aspirat eller för bekräftelse av
Influenza virus isolerade i monolager cellodlingar6. IMAGEN
Influenza virus A och B är ett direkt immunfluorescerande test
för detektion och identifiering av influensavirusstammar A och
B i kliniska prov eller cellodlingar. Testet använder artspecifika
monoklonala antikroppar för att detektera epitoper av Influenza
virus glykoproteiner specifika för antingen influensavirus typ A
eller influensavirus typ B.
3.
TESTPRINCIP
IMAGEN Influenza virus A och B testet innehåller monoklonala
antikroppar konjugerade med FITC (fluorescein isothiocyanate)
specifikt för antingen Influenza A virus eller Influenza B virus.
Dessa används i en en-stegs direkt immunfluorescensteknik. Prov
inkuberas med de FITC-konjugerade antikroppsreagenserna i 15
minuter och överskottsreagens tvättas bort med fosfatbuffrad
saltlösning (PBS). De färgade områdena monteras och granskas
mikroskopiskt med epifluorescent belysning. Om antingen
Influenza A virus eller Influenza B virus finns närvarande ses
karakteristisk ljus äppelgrön fluorescens med den tillhörande
reagensen, inom cytoplasman och cellkärnorna, som kontrasterar
mot den röda bakgrundsfärgningen av oinfekterade celler.
De monoklonala antikroppar som används i detta test kommer
ursprungligen från Department of Health and Human Services,
Public Health Service, Centers for Disease Control, Atlanta,
Georgia, U.S.A.
Immunogenet som användes för att höja influenza A antikropparna
omfattade stammarna A / Puerto Rico / 8 / 34 (H1N1) samt A /
Bangkok /1 / 79 (H3N2). Immunogenet som användes för att höja
Influenza B antikropparna omfattade stammarna B / Lee / 40 och
B / Singapore/-222 / 79.
4.
DEFINITIONER
Följande
symboler
produktinformationen.
har
använts
genomgående
Produktkod och katalognummer
Läs instruktionerna för användning
N
i
5.
INGÅENDE REAGENSER
50 - Varje kit innehåller tillräckligt material för testning av 50
cellodlingspreparationer. - Hållbarheten hos kitet är den som
anges på ytterförpackningens etikett.
5.1.
IMAGEN INFLUENZA VIRUS A OCH B TEST
En bruksanvisning.
2 x 2 brunnars positiva kontrollobjektglas
innehållande acetonfixerade njurceller från
afrikansk grönapa (Vero) infekterade med
antingen Influenza A virus eller Influenza B
virus på separata brunnområden.
En flaska vardera av följande:
3mL monteringsmedium. Monteringsmediet
innehåller en fotoblekningshämmare i
glycerollösning (pH 10,0).
1,4mL IMAGEN Influenza A testreagens.
Reagensen innehåller renad monoklonal
murinantikropp specifik till arten Influenza
A virus, konjugerad till FITC. De monoklonala
antikropparna har matrisproteinet och
nukleoproteinet för Influenza A som mål.
1,4mL IMAGEN Influenza B testreagens.
Reagensen innehåller renad monoklonal
murinantikropp specifik för arten Influenza
B, konjugerad till FITC. De monoklonala
antikropparna har nukleoproteinet och
hemagglutininproteinet för Influenza B som
mål.
5.2. PREPARATION, FÖRVARING OCH ÅTERANVÄNDNING AV
KITKOMPONENTER
För att garantera optimala kitresultat, är det viktigt att alla
oanvända kitkomponenter förvaras enligt följande anvisningar.
5.3. POSITIVA KONTROLLOBJEKTGLAS Positiva kontrollobjektglas levereras individuellt i förslutna
foliepåsar fyllda med kväve. Förvara oanvända objektglas
vid 2-8°C. Objektglaset skall lämnas i sin påse i 5 minuter vid
rumstemperatur (15-30°C) innan förpackningen öppnas.
Färga objektglaset omedelbart efter öppnandet.
5.4. MONTERINGSMEDIUM Bruksfärdigt. Lagra vid 2-8°C. Monteringsmediet skall lämnas vid
rumstemperatur (15-30°C) i 5 minuter före användning.
5.5.
IMAGEN INFLUENZA A OCH B REAGENSER -
/
Bruksfärdiga. Förvara oanvänd reagens A och B vid 2 8°C. Reagenser
skall förvaras mörkt vid 2-8°C och lämnas i rumstemperatur
(15-30°C) i 5 minuter före användning.
Tillverkare
6.
YTTERLIGARE REAGENSER
6.1. REAGENSER
Färsk aceton (för fixering).
In vitro diagnostisk medicinsk apparat
Fosfatbuffrad saltlösning (PBS) pH 7,5 för tvättning av färgade
prov och för provpreparation.
Innehållet räcker till <N> tester
Använd före
Batchkod
Temperaturbegränsning
6.2. TILLBEHÖR
Följande produkter är avsedda att användas tillsammans med
IMAGEN Influenza Virus A och B. Kontakta det lokala Oxoid
företaget eller distributören för ytterligare information.
Allmänt
Teflonbelagda glasmikroskopglas med enkel 6mm diameter
brunn (100 objektglas per kartong) finns att tillgå från ditt lokala
Oxoidföretag eller distributör (kod nr. S611430-6).
IMAGEN Influenza Positive Control Slide (kod nr. S611230-2).
7.
UTRUSTNING
Följande utrustning behövs:
Precisionspipett och engångsspetsar som ger 25µL
Tvättbad
Täckglas lämpliga för att täcka en 6mm diameter brunn
Icke-fluorescerande immersionsolja
Epifluorescensmikroskop med filtersystem för FITC (maximum
excitationsvåglängd 490nm, medelemissionsvåglängd 520nm)
och x200-x500 förstoring
Inkubator vid 37°C
Låghastighetscentrifug
För direktprov
Slemsug (endast för näsa-hals prov)
För odlingsbekräftelse
Sterila torkpinnar, viralt transportmedium (VTM) och behållare
lämpad för insamling, transport och odling av Influenza virus
Cellinjer rekommenderade för odling och isolering av Influenza
virus
8.
OBSERVANDA
- För diagnostisk användning in vitro. Var och en som utför
en test med denna produkt måste vara utbildad i dess användning
och ha erfarenhet av laboratorieprocedurer.
8.1. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER
8.1.1
IMAGEN Influenza A och B reagenser innehåller
15mmol/L natriumazid, som är giftig. Natriumazid kan
reagera med bly- och kopparrör och bilda explosiva
metallazider. Skölj alltid med stora mängder vatten vid
bortskaffande av ämnen innehållande natriumazid för
att undvika uppbyggnad av azider i avloppsnätet.
8.1.2
Influenza virus A och B på det positiva kontrollglaset har
behandlats och fixerats på så sätt att de inte innehålla
några levande mikroorgansimer. Dock skall glaset
behandlas och destrueras som om det vore potentiellt
infektiöst
8.1.3
Om infektion med en ny influensa A virus misstänks,
baserat på rådande kliniska och epidemiologiska
screeningskriterier som rekommenderas av allmänna
hälsovården, bör prover uppsamlas under iakttagandet
av försiktighetsåtgärder lämpliga för infektionskontroll
av nya virulenta influensavirusar och skickas till centrala
referenslaboratorier för undersökning. I sådana fall
bör man inte försöka sig på virusodling, såvida inte en
biologisk anordning med säkerhetsnivå 3 eller mer för
att ta emot och odla prover finns.
8.1.4
Evans blått färgämne finns i reagensen. Denna kan vara
carcinogen och kontakt med huden skall undvikas.
8.1.5
Iakttag försiktighet vid användning av monteringsmediet
eftersom det kan orsaka hudirritation. Skölj huden med
vatten vid kontakt.
8.1.6
Ät inte, drick inte, rök inte och förvara eller förbered
inte matvaror och anlägg inte makeup inom det angivna
arbetsområdet.
8.1.7
8.1.8
Pipettera inte substanser med munnen.
Använd engångshandskar vid hantering av kliniska
prover och infekterade celler, tvätta alltid händerna
efter arbete med smittsamma material.
8.1.9
Undanskaffa alla kliniska prov i enlighet med lokal
lagstiftning.
8.1.10 äkerhetsdatablad finns för professionella användare på
begäran.
8.2. TEKNISKA OBSERVANDA
8.2.1
Komponenter får inte användas efter det utgångsdatum
som är tryckt på etiketterna. Blanda inte och växla inte
ihop olika reagenssatser.
8.2.2
Reagenserna levereras med fasta brukskoncentrationer.
Testresultatet påverkas negativt om reagenserna
förvaras under andra förhållanden än de som angetts i
avsnitt 5.
8.2.3
Förbered så mycket färsk fosfatbuffrad saltlösning (PBS)
som behövs för samma dag.
8.2.4
Tvättning i PBS är nödvändigt. Användning av andra
tvättlösningar som t.ex. kranvatten eller destillerat
vatten äventyrar testresultatet.
8.2.5
Undvik mikrobiell kontamination av reagenser.
8.2.6
Reagenserna får inte frysas.
9.
INSAMLING OCH PREPARATION AV PROV7,8
Insamlingen och preparationen av prov är av fundamental
betydelse vid diagnos av respiratoriska virus med direkt
immunfluorescens och cellodlingsmetoder. Prov måste insamlas
från infektionsplatsen under den tidpunkt när det sprids mest
virus så att de innehåller så mycket infekterat material som
möjligt och prepareras på sådant sätt så att man bevarar antingen
intakta celler som är fria från vidhängande slem etc. för direkt
mikroskopi av proven eller bevarar livskraften hos virusen i de
prov som skall odlas.
9.1. KLINISKA PROV
9.1.1 Näsa-hals aspirat/sekretioner
Insamling
Samla in sekret från näsa-halsregionen med en slemsug genom en
storlek 8 matningsslang. Slemsugen och slangen skall bibehållas
vid 2-8°C och skickas till laboratoriet så snart som möjligt för
behandling.
Cellseparation
Tillsätt vid behov 2mL fosfatbuffrad saltlösning (PBS) till provet
före centrifugering för att minska viskositeten och späda ut
slemmet. Centrifugera slemsugen vid rumstemperatur (15-30°C)
i 10 minuter vid 380g. Avlägsna klarskiktet som kan användas
för cellodling. Resuspendera cellavlagringen i 2mL PBS och
pipettera försiktigt cellerna upp och ner med en vid pipett eller
vortexa försiktigt tills slemmet har brutits upp och det cellulära
materialet frigjorts. Undvik kraftfull pipettering eller vortexning
för att undvika skador på cellerna. När en jämn suspension har
erhållits, tillsätts ytterligare PBS enligt behov med pipettering
eller vortexning efter tillsättningen av extra PBS för att tvätta
cellerna ytterligare.
Avlägsna och kassera alla synliga slemfläckar som finns kvar
vid denna punkt. Överskottsslem skall avlägsnas eftersom det
förhindrar adekvat penetration av reagensen och kan resultera i
icke-specifik fluorescens.
Om allt slem finns kvar i matningsslangen och ingenting har
kommit fram till slemsugen, tvättar man ut alla sekretioner i
slangen i PBS. Detta görs bäst genom att sticka in en pasteurpipett
i den ände på slangen som var fäst vid slemsugen. Sug upp lämplig
vätskemängd i slangen och tryck ut det igen tills sekretet som
sitter på slangens väggar har lossnat. Pipettera suspensionen upp
och ner tills slemmet har brutits upp tillräckligt.
10.3. TVÄTTNING AV OBJEKTGLASET
Tvätta bort överskottsreagens med fosfatbuffrad saltlösning (PBS)
och tvätta sedan objektglaset försiktigt i ett skakande bad med
PBS i 5 minuter. Låt PBS rinna av och låt objektglaset lufttorka vid
rumstemperatur (15 30°C).
Preparation av objektglas
Efter det att cellseparationsprocessen är klar, centrifugera den
resulterande cellsuspensionen vid rumstemperatur (15 30°C)
i 10 minuter vid 380g och kasta bort klarskiktet. Resuspendera
cellavlagringen i tillräckligt med PBS för att späda ut allt
kvarstående slem, samtidigt som hög celltäthet bibehålls. Placera
25µL av den resuspenderade cellavlagringen i brunnsområdet på
objektglaset.
10.4. TILLSÄTTNING AV MONTERINGSMEDIUM
Tillsätt en droppe monteringsmedium i mitten av varje brunn och
placera ett täckglas över monteringsmediumet och provet och se
till att inga luftbubblor blir kvar.
Låt provet lufttorka ordentligt vid rumstemperatur (15-30°C) och
fixera det i färsk aceton vid rumstemperatur (15 30°C) i 10 minuter.
Om provet inte färgas omedelbart skall det förvaras vid -70°C tills
det behövs. Lagrade objektglas skall testas inom två veckor från
preparation eftersom nedbrytning kan ske vid långtidslagring.
9.2. CELLODLING
Inokulering av cellodling
Prov insamlade för diagnos av Influenza virusinfektioner skall
inokuleras i de cellinjer som rutinmässigt används i laboratoriet
enligt etablerade laboratoriemetoder. Cellodlingar skall
undersökas regelbundet för förekomsten av cytopatisk effekt
(CPE) och hemadsorptionstester utföras med regelbundna
mellanrum. Alla hemadsorptionpositiva odlingar, eller cellodlingar
som visar CPE, kan skördas och testas för närvaro av Influenza A
eller Influenza B virus
Preparation av objektglas
Skrapa ner cellagret i odlingsmediumet med hjälp av en steril
pipett. Deponera cellerna genom centrifugering vid 200g i 10
minuter vid rumstemperatur (15 30°C) och avlägsna klarskiktet.
Tvätta cellerna genom att resuspendera cellavlagringen i PBS och
upprepa centrifugeringen. Avlägsna klarskiktet och resuspendera
cellavlagringen i en liten volym med färsk PBS för att behålla en
hög celltäthet.
Placera 25µL alikvoter av cellsuspensionen i de individuella
brunnarna på objektglasen. Låt lufttorka ordentligt och fixera
i färsk aceton vid rumstemperatur (15 30°C) i 10 minuter. Om
provet inte färgas omedelbart, kan det förvaras vid 4°C över
natten eller frysas vid -70°C tills det behövs. Lagrade objektglas
skall testas inom 2 veckor från preparation eftersom nedbrytning
kan ske vid långtidslagring.
10.
TESTPROCEDUR
SE
AVSNITT
8.2
TEKNISKA
TESTPROCEDUREN UTFÖRS.
OBSERVANDA
INNAN
10.1. TILLSÄTTNING AV REAGENS
Tillsätt 25µL reagens A till ett område av det fixerade
cellpreparatet på en 6mm brunn och 25µL reagens B till ett
annat område av fixerat cellpreparat på en annan 6mm brunn
på objektglaset (se avsnitt 6) eller till lämpliga brunnar på ett
positivt kontrollobjektglas. Se till att reagenserna täcker hela
brunnsområdena. Reagens A måste användas på ett positve väl
och Reagens B måste användas på B positiva väl.
10.2. FÖRSTA INKUBATIONEN
Inkubera objektglasen med reagenser i en fuktkammare i
15 minuter vid 37°C. Låt inte reagensen torka på provet eftersom
detta gör att icke-specifik färgning visar sig.
10.5. AVLÄSNING AV OBJEKTGLASET
Undersök hela brunnsområdena med det färgade provet med ett
epifluorescensmikroskop. Fluorescensen som beskrivs i avsnitt
11, skall synas vid x200–x500 förstoring. (För bästa resultat bör
proven undersökas omedelbart efter färgning, men kan förvaras
vid 2-8°C, i mörker, i upp till 24 timmar).
11.
TOLKNING AV TESTRESULTATEN
11.1. KONTROLLER
11.1.1 Positiva kontrollobjektglas
Det positiva kontrollobjektglaset skall, när det färgats och granskas
som beskrivs i avsnitt 10, visa celler med intracellulär nukleär och/
eller cytoplasmisk äppelgrön fluorescens kontrasterande mot en
bakgrund av kontrastfärgat material. Dessa celler är något större
än andningsvägsepitelceller men visar liknande nukleär och/eller
cytoplasmisk fluorescens när de är infekterade med Influenza
virus. Positiva kontrollobjektglas skall användas för att kontrollera
att färgningsproceduren har utförts på ett tillfredsställande sätt.
Dessa objektglas är preparerade med Influenza virusstammar
i monolagers cellodlingar och kan endast ge adekvat kontroll
av testproceduren och inte av stegen i provhanteringen.
Provhanteringsprocedurer skall kontrolleras med hjälp av kliniskt
material.
11.1.2 Negativ kontroll
Om ett objektglas för negativ kontroll behövs rekommenderas
icke-infekterade intakta celler av den typ som används för odling
och isolering av Influenza virus. Cellerna skall prepareras och
fixeras som beskrivs i avsnitt 9.2 och färgas som beskrivs i avsnitt
10.
11.2. KLINISKA PROV
11.2.1 Utseendet hos celler infekterade av Influenza virus
Intracellulär, nukleär och/eller cytoplasmisk granulär äppelgrön
fluorescens syns hos luftvägs epitelceller infekterade med
Influenza virus.
Icke-infekterade celler färgas röda med evans blått kontrastmedel.
11.2.2 Tolkning
En positiv diagnos görs när en eller flera celler i det fixerade
färgade provet visar specifik fluorescens såsom beskrivs i avsnitt
11.2.1 med antingen Influenza A eller Influenza B virus reagens.
En negativ diagnos görs när fixerade färgade prov inte uppvisar
fluorescens med någon av reagenserna.
För direkt färgade näsa-hals-aspirat måste åtminstone 20 ickeinfekterade epitelceller från andningsvägarna observeras innan
ett negativt resultat rapporteras. Se avsnitt 11.2.3 om otillräckligt
antal celler är närvarande.
För prov samlade från andra platser (exempelvis sputa) måste
åtminstone 50 icke-infekterade epitelceller från andningsvägarna
observeras innan ett negativt resultat rapporteras.
11.2.3 Otillräckligt antal celler
Om otillräckligt antal celler finns på objektglaset, skall återstoden
av det kliniska provet centrifugeras vid 380g i 10 minuter vid
rumstemperatur (15 30°C). Resuspendera cellerna i en mindre
volym PBS innan återdistribution (25µL) sker på brunnsområdena.
Alternativt skall ett nytt kliniskt prov begäras.
11.3. CELLKULTURBEKRÄFTELSE
11.3.1 Utseendet hos celler infekterade av Influenza virus
Infekterade celler visar intracellulär, nukleär och/eller
cytoplasmisk äppelgrön fluorescens och skall noteras som
positiva för Influenza.
Oinfekterade celler blir kontrastfärgade rött med evans blå
kontrastfärg och skall noteras som negativa för Influenza.
11.3.2 Tolkning av resultat
En positiv diagnos görs när en eller flera celler i det fixerade,
färgade provet visar det typiska fluroescensmönster som beskrivs
i avsnitt 11.3.1 med antingen IMAGEN Influenza A eller Influenza
B reagenser.
Minst 50 icke-infekterade celler i cellodlingen som testas måste
observeras i objektglasbrunnen innan ett negativt resultat
rapporteras. Se avsnitt 11.2.3 om otillräckligt antal celler är
närvarande.
11.3.3 Otillräckligt antal celler
Om otillräckligt antal celler finns på objektglaset, skall återstoden
av det kliniska provet centrifugeras vid 200g i 10 minuter vid
rumstemperatur (15 30°C). Återsuspendera cellerna i en mindre
volym PBS innan återdistribution (25µL) sker på brunnsområdet.
Alternativt skall ett nytt kliniskt prov begäras.
12.
RESULTATBEGRÄNSNINGAR
12.1. Använd endast medföljande monteringsmedium.
12.2. Den visuella framtoningen av den erhållna
fluorescensbilden kan variera på grund av mikroskoptypen
och den använda ljuskällan.
12.3. Det rekommenderas att 25µL reagens används för att
täcka ett 6mm diameters brunnsområde. En minskning
av denna volym kan leda till svårigheter när det gäller att
täcka provområdet och kan minska sensitiviteten.
12.4. Alla
reagenser
levereras
med
fixerade
arbetskoncentrationer. Testresultaten kan påverkas om
reagenserna modifieras på något sätt eller om de inte
förvaras enligt rekommendation.
12.5. Misslyckande att detektera Influenza virus kan vara
ett resultat av faktorer såsom insamling av prov vid en
olämplig tidpunkt i sjukdomen, felaktig provtagning
och/eller hantering av prov, fel i cellodlingen, osv. Ett
negativt resultat utesluter inte möjligheten för Influenza
virusinfektion.
12.6. IMAGEN Influenza virus A och B testet detekterar
typspecifika Influenza A och B antigener. Det kan inte
användas för identifiering av subtyper av Influenza A och
B.
12.7. Närvaron av Influenza virus i näsa-hals-sekret utesluter inte
nödvändigtvis möjligheten till åtföljande sjukhusinfektion
med andra patogener. Testresultat skall tolkas tillsammans
med information från epidemiologiska studier, klinisk
diagnos av patienten och andra diagnostiska procedurer.
12.8. Icke-specifik färgning observeras ibland som en artefakt
i immunkemiska test beroende på bindning mellan
regioner för antikroppen Fc och protein A antigen som
hittas i cellväggarna hos vissa stammar av Staphylococcus
aureus9. IMAGEN Influenza virus A och B test reagens har
modifierats så att det inte binder till protein A av Cowan 1
stammen av Staphylococcus aureus.
12.9. Testresultat skall tolkas tillsammans med information
tillgänglig från epidemiologiska studier, kliniska
bedömningar av patienten och andra diagnostiska
procedurer.
12.10. Individer som har fått nasalt administrerad influensa A
vaccin kan ha positiva testresultat i upp till tre dagar efter
vaccination.
13.
FÖRVÄNTADE VÄRDEN
I tempererade områden sker Influenza utbrott av typ A eller
typ B huvudsakligen under sen höst till tidig vår, men i tropiska
områden är prevalenssäsongen mindre väldefinierad.
Infektionshastigheten hos Influenza A är i allmänhet liknande hos
icke immuniserade barn och vuxna, med kliniska manifestationer
av infektionen som visar en inverterad korrelation med
ålder10,11,12. Under Influenza B virusepidemier rapporteras de
högsta attackhastigheterna bland barn i skolåldern13,14. Under en
vinter då det prevalenta Influenza viruset är ett som har cirkulerat
under ett antal år och en stor del av populationen därför är
immun, kan Influenza virus visa sig stå för ungefär 15% av alla
respiratoriska infektioner. När en ny antigenstam av Influenza
virus har introducerats i samhället och en stor del av de som
utsätts inte har immunitet, kan den Influenzastammen orsaka
upp till 50% av alla respiratoriska infektioner. I ett igenkänt utbrott
kan detekteringsgraden närma sig 100% om både serologiska och
antigena detekteringsmetoder används för diagnos15.
14.
SPECIFIKA FUNKTIONSEGENSKAPER
14.1. REAKTIVITETEN
HOS
DE
MONOKLONALA
ANTIKROPPARNA
De monoklonala antikroppar som används i detta test har
visats vara typspecifika genom immunoassay. Influenza A
virusantikroppar detekterar H1N1, H2N2, H3N2 Influenza A virus
stammar och Influenza B virusantikropparna detekterar olika
Influenza B virus insamlade mellan 1940 och 19846,16,17.
14.2. KLINISKA STUDIER
IMAGEN Influenza virus A och B testet utvärderades för direkt
användning vid 2 kliniska centra med näsa-hals-sekret och sputa
insamlade från barn och vuxna som intagits på sjukhus med
symtom på luftvägsinfektion. Testet utvärderades också vid 5
försökscentra på cellodlingar av lagrade virusstammar för att
bekräfta närvaron av Influenza virus. Dessa studier utfördes i USA,
Europa och Fjärran Östern.
Försökscentren utförde direkta tester på 213 kliniska prov och på
227 prov för bekräftelse av cellodlingen. Stammar som detekterades
av de monoklonala antikropparna i IMAGEN Influenza virus A och
B testet inkluderade 22 olika stammar av Influenza virus A och
20 olika stammar av Influenza virus B. De standard (referens-)
metoder som användes var ett indirekt immunfluorescerade
test som utfördes direkt på proven och virusodlingar i njurceller
från babianer, MDCK celler eller embryonerade hönsägg. Positiva
virusodlingar konfirmerades genom indirekt immunfluorescens
genom användning av antingen monoklonala eller polyklonala
antikroppar, eller hemagglutination-inhibition (HAI).
14.3. KLINISKA RESULTAT
14.3.1 Direkta prov
Kliniska prov insamlades framförallt under vintrarna 1984-1987
och försökscentren jämförde IMAGEN Influenza virus A och B
testet med standardmetoder. Såväl färska kliniska prov som
tidigare frysta prov användes för dessa utvärderingar.
Ett resultat med referensmetoden ansågs positivt om antingen
cellodlingen eller indirekt immunfluorescens på direkt prov var
positivt. Detta tillät närvaron av icke-levande virus att detekteras
med fluorescens eller cellfria virus att detekteras med cellodling.
Tabell 14.3.1 visar resultaten erhållna med IMAGEN Influenza
virus A reagensen. Den totala förekomsten av Influenza i
dessa populationer var 24,9%. IMAGEN Influenza A resultaten
korrelerade med standardtesterna i 211 fall (99,1%).
Testsensitiviteten var 96,2% (51/53) och specificiteten 100%
(160/160), under förutsättning att standardtesterna var 100%
sensitiva och specifika. De prediktiva värdena för positiva och
negativa resultat var 100% (51/51) respektive 98,8% (160/162).
Sensitivitet, specificitet och prediktiva värden beräknades som
beskrivits tidigare18.
Tabell 14.3.2 visar resultaten med IMAGEN Influenza virus
B reagensen. Den totala förekomsten av Influenza B i dessa
populationer var 7,0%. Detta visar den låga prevalensen av
Influenza B i Europa under de kliniska försöken. IMAGEN Influenza
A resultaten korrelerade med standardtesterna i 210 fall (98,6%).
Testsensitiviteten var 86,7% (13/15) och specificiteten 99,5%
(197/198). De prediktiva värdena för positiva och negativa
resultat var 92,9% (13/14) respektive 98,9% (197/199).
Tabell 14.3.1
Jämförelse av testresultaten för IMAGEN
Influenza virus A reagens använt direkt på kliniska prov med
standardtesterna
TEST RESULTAT
Standardmetod
IMAGEN Influenza virus A
Center 1
Center 2
Totalt antal prov (213)
Neg
Neg
59
101
160
Pos
Pos
35
16
51
Pos
Neg
1
1
2
Neg
Pos
0
0
0
Tabell 14.3.2
Jämförelse av testresultaten för IMAGEN
Influenza virus B reagens använt direkt på kliniska prov med
standardtesterna
TEST RESULTAT
Standardmetod
IMAGEN Influenza virus B
Center 1
Center 2
Totalt antal prov (213)
Neg
Neg
81
116
197
Pos
Pos
12
1
13
Pos
Neg
1
1
0
Neg
Pos
1
0
1
14.3.2 Odlingsbekräftelse
Fem försökscenter testade IMAGEN Influenza virus A och B testet
på kliniska isolat och lagrade stammar isolerade i cellodlingar.
Virusisolering skedde med antingen primära eller sekundära
njurceller från babianapa, eller i Madin-Darby njurceller från hund
(MDCK). Cellodlingar tvättades med PBS innan de prickades ut på
objektglas (se avsnitt 9.2). Objektglasen fixerades i aceton och
testades sedan med IMAGEN Influenza virus A och B reagenser.
Såväl färska kliniska isolat som tidigare frysta prov användes för
denna utvärdering.
Totalt 227 odlingar utvärderades och dessa inkluderade 54 odlingar
som var positiva för Influenza virus A och 30 odlingar positiva för
Influenza virus B. Cellodlingsisolat bekräftades antingen med
immunfluorescens eller hemagglutination-inhibition (HAI).
Resultaten (tabell 14.3.3 och 14.3.4) visar att Influenza virus A
reagens detekterade alla isolerade Influenza A virus (sensitivitet
100%) och Influenza virus B reagensen detekterade alla isolerade
Influenza B virus (sensitivitet 100%).
Specificiteten för bägge reagenserna var 100%.
Tabell 14.3.3
Jämförelse av testresultaten för IMAGEN
Influenza virus A reagens för odling bekräftelse med
standardtesterna
TEST RESULTAT
Standardmetod
IMAGEN Influenza virus A
Center 1
Center 2
Center 3
Center 4
Center 5
Totalt antal prov (227)
Neg
Neg
59
27
43
23
21
173
Pos
Pos
13
1
13
22
5
54
Pos
Neg
0
0
0
0
0
0
Neg
Pos
0
0
0
0
0
0
Tabell 14.3.4
Jämförelse av testresultaten för IMAGEN
Influenza virus B reagens för odling bekräftelse med
standardtesterna
TEST RESULTAT
Standardmetod
IMAGEN Influenza virus B
Center 1
Center 2
Center 3
Center 4
Center 5
Totalt antal prov (227)
Neg
Neg
69
25
54
27
22
197
Pos
Pos
3
3
2
18
4
30
Pos
Neg
0
0
0
0
0
0
Neg
Pos
0
0
0
0
0
0
14.4. KORSREAKTIVITET
IMAGEN Influenza virus A och B testet utfördes mot preparationer
av andra virus och organismer som kunde tänkas finnas i
luftvägssekret eller cellodlingar. Alla organismer testade (tabell
14.4) var negativa med både IMAGEN Influenza virus A och B
reagenser.
Tabell 14.4
Organismer testade i IMAGEN Influenza virus
A och B Test som visat sig vara icke-reaktiva
Acholeplasma laidlawii
Adenovirus typ 1 5 och 7
Bordetella parapertussis
Bordetella pertussis
Branhamella catarrhalis
Candida albicans
Chlamydia psittaci
Chlamydia trachomatis
Coxsackie virus typ A9 och B4
Cytomegalovirus
Echovirus typ 3, 6, 9, 11 och 22
Epstein-Barr virus
Foamy virus
Herpes simplex virus typ 1 och 2
Legionella pneumophila
Mässlingvirus
Påssjukevirus
Mycobacterium tuberculosis
Mycobacterium avium
Mycobacterium intracellulare
Mycoplasma pneumoniae
Mycoplasma salivarium
Mycoplasma orale
Mycoplasma hominis
Mycoplasma arginini
Mycoplasma hyorhinus
Neisseria meningitidis A
Neisseria meningitidis B
Neisseria lactamica
Neisseria perflava
Neisseria cinerarea
Parainfluenza virus typ 1, 2 & 3
Pneumocystis carinii.
Polio virus typ 1 och 2
Respiratory syncytial virus
Rhinovirus
Simian virus typ 5 och 40
Staphylococcus aureus
Streptococcus gps A,B,C,D F och G
Varicella zoster virus
15.
REFERENSER
1.
Frankl, R.I.B., Fauquet, C.M., Knudson, D.L., and Brown, F. (1992)
Classification and Nomenclature of Viruses. Fifth Report of the
International Committee on Taxonomy of Viruses. Archives of Virology
Supplement 2, Spurger Velacy, New York, pp 263-270.
Webster, R.G., Bean, W.J., Gorman, O.T., Chambers, T.M., and
Kawaoka, Y. (1992)
2.
3.
Evolution and Ecology of Influenza A viruses.
Microbiological Reviews. 56: No 1, 152-179.
Potter, C.W. (1990)
Influenza. In Principles and Practice for Clinical Virology (eds A.J.
Zuckerman et al). John Wiley and Sons Ltd, Chichester, pp 213-238.
Murphy, B.R., and Webster, R.G. (1990)
4.
5.
Orthomyxoviruses in Virology (eds B.N. Fields and D.M. Kripe) Raven
Press, New York, pp 1091-1152.
Galbraith, A.W. (1980)
6.
Influenza - Recent developments in prophylaxis and treatment.
British Medical Bulletin. 41: 381-385.
McQuillan, J., Madeley, C.R., and Kendal (1985)
Monoclonal antibodies for the rapid diagnosis of Influenza A and B virus
infections by immunofluorescence.
Lancet. 11: 911-914
Gardner, P.S., and McQuillin, J. (1980)
7.
8.
9.
Rapid virus diagnosis: Application of immunofluorescence (2nd Ed)
Butterworth, London, pp 92-123.
McIntosh, K., Masters, H.B., Orr, I., Chao, R.K., and Barkin, R.M.
(1978)
The immunologic response to infection with respiratory syncytial virus
in infants.
Journal of Infectious Diseases. 138: 24-32.
Krech T., Gerhard Fsadni D., Hofmann N., Miller S.M. (1985)
Interference of Staphylococcus aureus in the detection of Chlamydia
trachomatis by monoclonal antibodies.
The Lancet 1: 1161-1162.
10. Hall C.E., Cooney M.K., Fox J.P. (1973)
The Seattle virus watch. IV. Comparative epidemiologic observations of
infections with influenza A and B viruses. 1965-1969, in families with
young children.
American Journal of Epidemiology 98: 365-380.
11. Monto A.S., Kioumehr F. (1975)
The Tecumseh study of respiratory illness IX. Occurrence of influenza
in the community, 1966-1971
American Journal of Epidemiology 102: 553 563.
12. Foy H.M., Cooney M.K., Allan I. (1976)
Longitudinal studies of types A and B influenza among Seattle
schoolchildren and families, 1968 1974.
Journal of Infectious Diseases 134: 362 369.
13. Chin D.Y., Mosley W.H., Poland J.D., Rush D., Belden E.A., Johnson
O. (1963)
Epidemiologic Studies of type B influenza in 1961-1962.
American Journal of Public Health 53: 1068-1074.
14. Retailliau H.F., Storch G.A., Curtis A.C., Horne T.J., Scally M.J.,
Mettiwick M.A.W. (1979)
The epidemiology of influenza B in a rural setting in l977.
American Journal of Epidemiology 109: 639-649.
15. Caul E.O. (1986)
Personal communication (on file at Oxoid (Ely) Ltd).
16. Walls H.H., Harmon M.W., Slagle J.J., Stocksdale C., Kendal A.P.
(1986)
Characterisation and evaluation of monoclonal antibodies developed
for typing influenza A and influenza B viruses.
Journal of Clinical Microbiology 23: 240 245.
17. Espy M.J., Smith T.F., Harmon M.W., Kendal A.P. (1986)
Rapid detection of influenza virus by shell vial assay with monoclonal
antibodies.
Journal of Clinical Microbiology 24: 677 679.
18. Galen R.S. (1982)
Application of the predictive value model in the analysis of test
effectiveness in Clinics in Laboratory Medicine Symposium on Test
Selection Strategies. Volume 2. WB Saunders Company: 685 699.
TEKNISKA RÅD OCH KUNDSERVICE
IFU X7850A-SV Reviderad December 2013
OXOID Limited, Wade Road, Basingstoke,
Hampshire, RG24 8PW, Storbritannien
Kontakta det lokala Oxoidbolaget eller distributören för alla frågor.