Nytt hälso- och sjukvårdsavtal ett avtal utifrån

advertisement
Behov av kompetensutveckling
i hemsjukvården
Pia Nilsson,
Jesper Stenberg,
Rosemarie Klefsgård
Kompetensutveckling/ kompetensförsörjning
• Gruppens uppdrag:
– Ta fram gemensam kompetensutvecklings- och
kompetensförsörjningsplan för hemsjukvården
• Gruppens medlemmar:
– Pia Nilsson, Louise Roberts, Ulf Kvist, Rose-Marie
Klefsgård, Gunilla Kajrup, Jesper Stenberg,
Vivianne Sahlin
Förutsättningar
• 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre
• Om 10 år- dessa 1,9 miljoner som andel av
befolkningen att öka.
• I Skåne bedöms
– Åldersgruppen 65-79 år att bli knappt 20 procent fler år
2023 jämfört med idag (basår 2013).
– Åldersgruppen 80 år och äldre förväntas öka, men inte
lika mycket.
• Västra Skåne, en demografi där befolkningen är
yngre och det föds många barn.
• Östra Skåne, nästan ingen naturlig folkökning.
Befolkningsprognos 2014-2023 i Skåne
Effektivisering genom förebyggande vård och omsorg för de mest sjukaarbetsmaterial (2014) Socialstyrelsen 2008 Hemsjukvårds i förändring- en
kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer
Socialstyrelsen 2014 En kartläggning av översikter
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SOU 2015:20 Betänkande av
Utredningen om betalningsansvarslagen
ÄMMA utvärdering
• Den större andelen äldre kommer till stora delar
att leva alltfler friskare år.
• Sannolikheten att drabbas av olika kroniska
sjukdomar ökar med stigande ålder.
• En tilltagande utveckling där vård i hemmiljö
bedöms bli alltmer utbredd vårdform för både
äldre men också andra vårdgrupper.
4
Behovet
• Ca 250 000 personer i Sverige som får någon form av
hemsjukvård, 87 procent är äldre personer.
• I Skåne är det närmare ca 26 000 personer
• Vårdtagare har ofta åldersrelaterade sjukdomar och skador, som
demens, hjärtsvikt, cancer, stroke, fraktur och trycksår och
därmed stora vårdbehov.
• Sköra äldre personer som är multisjuka i livets slutskede
• Till följd av dessa sjukdomar: undernäring, åderförkalkning, högt
blodtryck, hudsår, sväljsvårigheter efter stroke,
minnesnedsättning, syn- och hörselnedsättning, depression,
muskelsvaghet, fall och yrsel. Vidare, förstoppning, buksmärtor,
aptitnedsättning, bensvullnad och dagtrötthet är också vanliga.
Flera av dessa tillstånd kan också bero på läkemedelsbiverkan.
5
• Behovsgruppen erhåller ofta full biståndsnivå.
Problemställning-välkänd!
• Patientnämndens årsredovisning: patienter upplever brister i
vårdens övergångar
• Återinläggningar efter 30 dagar eller undvikbara
slutenvårdstillfällen,
• Sköra äldre med problemställningar inom internmedicin och
geriatrik återinläggs mellan 15-30% efter 30 dagar (ÄMMA). Rätt
medicinskt stöd i boendemiljö- minskad andel
• Vanligaste orsaken till oplanerad inläggning: bristande möjlighet
till medicinskt stöd/avsaknad av långsiktig medicinsk planering.
• Försämrad livskvalitet som oro i samband med akuta besök och
inläggningar: konfusion, trycksår, nutritionsproblem,
vätskebalansrubbningar och vårdrelaterade infektioner.
• Risker i informationsöverföring i vårdens övergångar
• Vanligare att hemsjukvårdspatienter nyttjar slutenvården än
befolkningen i allmänhet.
6
Definition
• Lagstiftningen: inte tydligt vad hemsjukvård är i
termer av innehåll eller vad som skiljer hemsjukvård
från annan vård.
• Typer av hemsjukvård: är basal hemsjukvård,
avancerad hemsjukvård, primärvårdsansluten
hemsjukvård eller kommunal hemsjukvård. Anspelar
på organisationstillhörighet- inte vårdinnehåll
• I Socialstyreslens termbank: hemsjukvård är hälsooch sjukvård när insatserna ges i patientens bostad,
såväl ordinärt som särskilt boende.
• Hemsjukvård är sammanhängande över tid.
7
Ett gemensamt
hälso- och sjukvårdssystem!
• Hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemet
behöver som system betraktat därför
utvecklas för att:
– skapa god tillgång på god vård och omsorg
– god samordning mellan huvudmän
– sammarbete mellan yrkesgrupper
– kompetensutveckling inom såväl kommunala
vården som inom landsting/regioner.
– Innovativt teknikutnyttjande och därtill
kommande arbetssätt
8
Vem jobbar med behovsgruppen?
• Flera professioner arbetar inom hemsjukvården.
• Det handlar om bl.a. läkare (med olika specialistinriktningar),
sjuksköterskor (allmän och med olika specialistutbildningar),
distriktssjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister,
samt undersköterskor och vårdbiträden.
• I teamet runt den enskilda vårdtagaren är det den kommunala
sjuksköterskan och landstingets/regionens läkare som är
grundbultarna.
• Genom upprättande av SIP, kopplas andra kompetenser.
• I Skånes kommuner är det ca 2300 sjuksköterskor, 390
fysioterapeuter och 580 arbetsterapeuter.
• Vid utbildningsinsatser som rör hemsjukvården ingår dessa som en
9
del i målgruppen.
Åtgärder
- Plan för medicinsk utbildning inom hemsjukvården
• Gemensam strategi för kompetensutveckling och
kompetensförsörjning
• Använda gemensamma möjligheter med e-learning,
webbutbildningar
• Färdighetsträning i säkra miljöer
– Practicum/Clinical Skills Centres. Möjlighet att träna basala
och specifika moment anpassade efter verksamhetens
behov. Även möjlighet att träna användning av medicinsk
apparatur.
– Träning av situationer som kan uppkomma i patientens
närmiljö kan omfatta rutin hantering av dropp såväl som
akuta situationer.
– Starta med det akuta omhändertagandet i hemmiljö
10
Förslag på utbildningsmoment
Munhälsa
Fördjupad sjukdomslära
Sugning övre luftvägar
Läkemedelshantering- polyfarmaci
Peritonealdialys
Provtagning i blod och urin
Insulin administrerat med hjälp av subkutana Omläggning av komplicerade sår, skötsel
av stomi,
injektioner
Behandling genom injektioner eller infusioner skötsel av urinkateter,
utprovning av Inkontinenshjälpmedel,
intravenöst
Urinkateter,
Syrgasbehandling
Åtgärder för att förebygga fallskador,
Blodtransfusioner
Matning—magsond, PEG Sond, Nasal sond, trycksår, undernäring
Delegering av vanligt förekommande
Ventilators behandling
hälso- och sjukvårdsuppgifter
Psykiatriska bedömningar av läkare (bl.a.
självmordsriskbedömning)
11
Enkät om fortbildning
• Nuvarande modell
– Samarbete: ledning/ledning, ledning/MAS,
återkommande dialoger om behov, behov av en
gemensam bild
– Innehåll/pedagogik: patientfall och
färdighetsträning bra, vilket är behovet av
utbildning? Kvalitetskoll på utbildningarna?
– Tillgänglighet: nattarbetande,
personalomsättning, privata vårdgivare och
tillgång till läkare
12
• Områden med största behoven av
kompetensutveckling
– Pedagogisk form: mer av färdighetsträning,
fallbeskrivningar,
– Innehåll: allt…och ytterligare mer med nya avtalet
– Samarbetsformer: samarbete mellan
yrkeskategorier, mellan huvudmännen, behov av
gemensam bild och mål för behovsgruppen
13
Övriga synpunkter
• Utbildning inom hemsjukvården- en plattform
för samverkan
• Tiden för fortbildning en utmaning
• Läkartiden- att genomföra utbildningar,
• Gränsytor överallt: avancerad hemsjukvård,
specialiserad hemsjukvård, hemsjukvård…
• Gemensam bild över behovet och
utbildningsinsatser
14
Regionalt Vårdhandboksråd Skåne
-Sakkunniggrupp för vård och omsorg i Skåne-
Enheten för kunskapsstyrning och metodutveckling
Rosemarie Klefsgård
Rådets uppdrag
• Bevaka kunskapsläget
• Vid behov ta fram regionala riktlinjer
• Göra Vårdhandbokens riktlinjer kända
• Verka för att nya metoder implementeras och
gamla utmönstras
• Föreslå patientrelaterade indikatorer och mål för
uppföljning
• Föreslå och initiera fortbildning
• Utveckla arbetet i samverkan med det regionala
patientsäkerhetsarbetet
• Stärka samverkan med nationella aktörer
Nytta för huvudman - vårdgivare
• Patientsäkra arbetssätt i det dagliga vård- och
omsorgsarbetet
• Standardisering främjar lika/jämlik vård
• Resurs- och kostnadseffektivt med en nationell tjänst
• Minskad tidsåtgång för att ta fram egna
riktlinjer/rutiner
Antal besök Vårdhandboken.se
1 144 917
1 718 813
2 180 634
2012
2013
2014
Rådets ledamöter
• Bred representation med ledamöter både från kommun
och region
• Geografisk spridning - inte representation för enskild
verksamhet
• En representant från Enheten för kunskapsstyrning och
metodutveckling
• Tydlig koppling till det regionala patientsäkerhetsarbetet
• Rådet sammanträder 4 gånger per år samt vid behov
• Rådets uppdrag är tidsbegränsat till 3 år
• Årlig uppföljning
Vad händer nu
• Strategisk plan för kompetensutveckling och
kompetensförsörjning inom Hemsjukvård
• Vårdhandboken blir styrande dokument
• Anpassad IT-lösning för ökad användarvänlighet
• Nya regionala riktlinjer
– Märkning av in- och utfarter
– Märkning av vårdrum vid bedömd smittsamhet eller
infektionskänslighet
– Inspektion, byte och avlägsnande av perifer
venkateter
– Stick- och skärskador
Enkätsvar
– behov av kompetensutveckling
50
45
40
35
Läkemedelshantering
30
Vårdsamverkan
Medicinsk teknik
25
Grundläggande sjukdomslära
20
Klinisk bedömning
Specifik sjukvård
15
10
5
0
VC
MAS
Grupparbete
13.00-13.40
Utse en ordförande: uppdrag att fördela ordet, alla komma till tals, håll koll på
tiden
Sekreterare: dokumentera och lämna in till Pia och Jesper
Uppdraget:
Ni är referensgrupp med möjlighet att ge era synpunkter på kompetenområden
som behöver utvecklas och förstärkas samt hur samverkan kan gå till.
Underlaget samlas därför in och blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.
Diskutera:
• Vilka kompetensområden behöver vi samverka kring?
– Diskutera öppet i gruppen
– Kom överens om tre prioriterade kompetensområden.
• Hur tycker ni samverkan ska gå till?
– Vad är första steget? Vilka aktiviteter ser ni behöver ingå i en handlingsplan?
24
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards