Läkemedelshantering inom kommunal hälso

Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Diarienummer
Antal sidor
Riktlinje
Läkemedelsenheten
LK/121900
23
Dokumentägare
Fastställare
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
Apotekare Läkemedelsenheten
Läkemedelskommittén i Värmland
2013-01-31
2014-12-31
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Gäller för: Landstinget i Värmland och kommuner i Värmland
Innehållsförteckning
Förord ........................................................................................................................................................3
1 Ansvar ....................................................................................................................................................3
1.1 Allmänt............................................................................................................................................3
1.2 Författningar....................................................................................................................................3
1.3 Lokal rutin .......................................................................................................................................4
1.4 Hälso- och sjukvårdspersonal .........................................................................................................4
1.5 Delegering .......................................................................................................................................4
1.6 Avvikelser .......................................................................................................................................5
1.7 Kommunens ansvar .........................................................................................................................5
1.8 Landstingets/Läkarens ansvar .........................................................................................................6
1.9 Egenvård .........................................................................................................................................6
1.10 Personliga assistenter ....................................................................................................................6
2 Ordination ..............................................................................................................................................7
2.1 Allmänt............................................................................................................................................7
2.2 Ordinationshandling ........................................................................................................................7
2.3 Telefonordination ............................................................................................................................7
2.4 Generella ordinationer.....................................................................................................................8
2.5 Akutläkemedel ................................................................................................................................8
2.6 Markering av överkänslighet ..........................................................................................................8
3 Rekvisition av läkemedel .......................................................................................................................8
3.1 Beställning till kommunalt läkemedelsförråd .................................................................................8
3.2 Mottagning av leverans ...................................................................................................................8
4 Förvaring ................................................................................................................................................9
4.1 Särskilt boende ................................................................................................................................9
4.2 Ordinärt boende...............................................................................................................................9
4.3 Övrig förvaring ...............................................................................................................................9
4.4 Förrådsansvar ..................................................................................................................................9
4.5 Nyckel- och kodhantering .............................................................................................................10
4.6 Sprutor och kanyler .......................................................................................................................10
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
1 (23)
4.7 Kylförvaring ..................................................................................................................................10
4.8 Medel för tekniskt bruk .................................................................................................................10
4.9 Kasserade läkemedel .....................................................................................................................10
4.10 Avlidens läkemedel .....................................................................................................................10
5 Iordningställande ..................................................................................................................................11
5.1 Allmänt..........................................................................................................................................11
5.2 Hygieninstruktioner ......................................................................................................................11
6 Överlämnande ......................................................................................................................................11
6.1 Allmänt..........................................................................................................................................11
6.2 Ansvar ...........................................................................................................................................12
6.3 Rimlighetskontroll ........................................................................................................................12
6.4 Fel iordningställd dos ....................................................................................................................12
6.5 Kombinerade doseringssystem/olika beredningsformer ...............................................................12
6.6 Överlämnande tider .......................................................................................................................12
6.7 Verkan och biverkan .....................................................................................................................13
6.8 Användaranvisning .......................................................................................................................13
6.9 Vid behovs-läkemedel...................................................................................................................13
6.10 Signeringslistor ...........................................................................................................................13
7 Vissa läkemedel och influensavaccin ..................................................................................................14
7.1 Narkotika .......................................................................................................................................14
7.2 Insulin............................................................................................................................................14
7.3 Syrgas/oxygen ...............................................................................................................................14
7.4 Nitroglycerinpreparat ....................................................................................................................15
7.5 Warfarin ........................................................................................................................................15
7.6 Cytostatika ....................................................................................................................................15
7.7 Vaccin ...........................................................................................................................................15
7.8 Naturläkemedel .............................................................................................................................15
8 Kvalitetssäkring ...................................................................................................................................15
8.1 Granskning av läkemedelshantering .............................................................................................15
8.2 Läkemedelsgenomgång ................................................................................................................16
9 Hanteringsanvisningar för olika beredningsformer av läkemedel .......................................................17
10 Litteratur/internet ...............................................................................................................................22
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
2 (23)
Förord
Riktlinjerna ”Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård” är instruktioner på kommunoch landstingsnivå och är fastställda av Läkemedelskommittén i Värmland, den 18 oktober 2012. Riktlinjerna bygger på ”Kommunal läkemedelshantering” som utkom 2003.
Fler dokument som handlar om läkemedel finns att hämta på läkemedelskommitténs hemsida.
Externt: www.liv.se/lakemedel
Internt: http://livlinan.liv.se/Vardstod/Lakemedel/
1 Ansvar
1.1 Allmänt
Grunden för all läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara
individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar.
Utgångsläget är att den enskilde själv ansvarar för omhändertagandet av sina läkemedel som ordinerats
samt för den egna medicineringen.
Detta gäller i såväl ordinärt boende som i särskilda boendeformer.
1.2 Författningar
I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de viktigaste författningarna.












Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL)
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:569)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering inom
hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:17) om läkemedelshantering inom
hälso- och sjukvården (Omtryck)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:24) om ändring i föreskrifterna
och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS: 2006:24) – Ändring i föreskrifterna och allmänna råden
om läkemedelhantering i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:9) om ändring i föreskrifterna och
allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
3 (23)
1.3 Lokal rutin
MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) ska fastställa ändamålsenliga rutiner samt ange en tydlig ansvarsfördelning för läkemedelshanteringen i en lokal instruktion.
Hantering av narkotikaklassificerade läkemedel ska ägnas särskild uppmärksamhet.
Den lokala rutinen bör utarbetas i samråd med respektive ansvarig sjuksköterska och den bör ha den
här riktlinjen som grund.
Rutinerna ska vara kända av alla som arbetar inom den kommunala hälso- och sjukvården.
MAS ansvarar för att revidering av den lokala rutinen sker.
1.4 Hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårdspersonal i kommunen är:




sjuksköterskor/distriktssköterskor genom sin utbildning och legitimation
arbetsterapeuter genom sin utbildning och legitimation
sjukgymnaster genom sin utbildning och legitimation
omvårdnadspersonal, till exempel undersköterskor när man på delegation utför en sjukvårdsuppgift.
1.5 Delegering
Delegering innebär att en eller flera arbetsuppgifter överförs från en formellt kompetent befattningshavare till en befattningshavare vilken är reellt kompetent för arbetsuppgiften men saknar formell kompetens.
Sjuksköterskan är den som har formell kompetens att delegera uppgifter i läkemedelshanteringen.
All delegering är personlig. Delegering av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om den som delegerar eller mottar arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska verksamhet eller inte.
Delegering är tidsbegränsad till längst ett år och ska omprövas innan förlängning sker. Delegeringen
upphör att gälla vid byte av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Delegeringen ska vara skriftlig. I undantagsfall kan muntlig användas vid ett tillfälle.
1.5.1 Indragning av delegering
Vid allvarliga eller upprepade avvikelser kan delegationen helt eller delvis dras tillbaka. Åtgärden kan
utföras av omvårdnadsansvarig sjusköterska eller medicinskt ansvarig sjuksköterska.
1.5.2 Formell kompetens
Den innehar formell kompetens för vissa arbetsuppgifter som genom fastställd utbildning till visst yrke
förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utföra arbetsuppgiften.
Den som delegerar/anvisar en arbetsuppgift måste alltid förvissa sig om att den som ska få arbetsuppgiften också kan utföra den på ett tillfredställande sätt (är reellt kompetent).
1.5.3 Reell kompetens
Den innehar reell kompetens för vissa arbetsuppgifter som på annat sätt än genom formellt fastställd
yrkesutbildning skaffat sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra arbetsuppgiften.
Den som mottar en delegering måste tala om när man inte anser sig ha tillräckliga kunskaper, information eller andra förutsättningar för att utföra arbetsuppgiften.
Efter delegering utförs arbetsuppgiften helt på eget ansvar.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
4 (23)
Ett delegeringsbeslut är alltid personligt. Detta innebär att den arbetsuppgift, som beslutet avser, inte
kan övertas av annan kompetent person då den som delegerats uppgiften till exempel är ledig.
1.6 Avvikelser
Det är viktigt att all personal som har kontakt med den som använder läkemedel rapporterar alla fel
inom läkemedelshantering som en avvikelse till ansvarig sjuksköterska.
Vid risk för eller om en allvarlig skada eller sjukdom inträffar bedömer MAS om det inträffade ska
anmälas till Socialstyrelsen.
Exempel på avvikelser som ska rapporteras:



Förväxling av vårdtagare
Förväxling av läkemedelsdos
Bortglömda läkemedelsdoser
1.7 Kommunens ansvar
Kommunen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker sjukvård åt dem som bor i
särskilda boendeformer, vistas i kommunens dagverksamheter eller har hemsjukvård.
Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Dessa rutiner fastställs av MAS.
Om den enskilde på grund av sitt tillstånd inte kan klara sin medicinering själv, får den ansvariga sjuksköterskan söka finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare och anhöriga.
Övertagande av läkemedelshantering ska dokumenteras i omvårdnadsjournal.
En individuellt anpassad möjlighet är att vissa läkemedel hanteras som egenvård och andra som kommunens ansvar hos samma person. Hur fördelningen ser ut ska dokumenteras.
1.7.1 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska
Den sjuksköterska som ansvarar för den enskildes vård och omsorg, ansvarar i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att ordinationer genomförs och att effekten av ordinerat läkemedel och behandling utvärderas i samråd med läkare. Sjuksköterskan ska dokumentera vilka läkemedel som getts och
hålla sig underrättad om hur den enskildes läkemedelshantering fungerar. Ett moment i detta är att
kontrollera signeringslista/kontrollista. Detta är speciellt viktigt om sjuksköterskan inte själv överlämnar ordinerade läkemedel.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska arbetsleder övrig personal i hälso- och sjukvårdsuppgifter. Personalgruppens administrativa arbetsledare har ett ansvar att i samråd med sjuksköterskan organisera
och bemanna så att arbetsordningen för läkemedelshanteringen kan tillämpas.
1.7.2 Omvårdnadspersonal
Huvuduppgiften för omvårdnadspersonalen är allmän omvårdnad och service. I verksamheter där läkemedel ordineras får en sjuksköterska genom delegering överlåta vissa uppgifter till omvårdnadspersonal.
När omvårdnadspersonalen utför dessa uppgifter på delegering är de hälso- och sjukvårdspersonal med
eget ansvar för hur uppgiften utförs.
I omvårdnadspersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
5 (23)
1.7.3 Studerande under praktiktjänstgöring
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom den kommunala hälso- och sjukvården får
iordningställa och/eller administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska.
1.8 Landstingets/Läkarens ansvar
Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger anvisningar om vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs.
I läkarens ansvar ingår bedömningen huruvida den enskilde har möjlighet att själv eller med hjälp av
närstående sköta sina läkemedel (egenvård).
Om så uppenbart inte är fallet, eller om läkaren är tveksam, ska kontakt med ansvarig sjuksköterska i
den kommunala vården tas. Om sjuksköterska i den kommunala vården sköter patientens läkemedel
ska läkaren meddela förändring i läkemedelsordinationen till vederbörande.
Bedömningen dokumenteras i journal.
Patientansvarig läkare är allmänläkare och/eller privatpraktiserande läkare eller sjukhusläkare.
Läkaren har möjlighet att delegera överlämnandet av läkemedel till kommunal personal efter överenskommelse med MAS och arbetsledning.
1.9 Egenvård
Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och
sjukvård bedömt att en person själv kan utföra.
Den egenvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta
som hälso- och sjukvård.
Om läkaren i samråd med patient och sjuksköterska anser att patienten eller dennes anhöriga själva kan
ansvara för att ordinationen följs är det att betrakta som egenvård.
Kommunens personal kan dock vara behjälplig med att öppna burkar eller förpackningar samt överräcka mediciner efter patientens/anhörigas instruktioner.
Delegation av arbetsuppgiften behövs inte eftersom patienten/anhöriga har eget ansvar.
Beslutet om egenvård vid läkemedelshantering ska dokumenteras. I de fall där misstanke finns att personens medvetenhet sviktar gäller för personalen att informera ansvarig läkare, sjuksköterska eller anhöriga om situationen.
1.10 Personliga assistenter
Om personen inte själv kan ansvara för egenvården är resultatet av bedömningen beroende på hur stödet och hjälpen ser ut. En skiljelinje mellan hälso- och sjukvård och egenvård är om åtgärden kräver
medicinskt utbildad personal. Om det krävs medicinskt utbildad personal är det fråga om hälso- och
sjukvård och den omfattas då av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Närstående och personliga assistenter kan dock ha förvärvat stor kunskap om en enskild patients behov och kan i vissa fall klara av
att utföra åtgärder som normalt kräver medicinskt utbildad personal, men då räknas insatsen som
egenvård. Se även SOSFS 2009:6.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
6 (23)
2 Ordination
2.1 Allmänt
En entydig ordination
En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om:
 läkemedlets namn
 läkemedelsform
 styrka
 dosering (antal tabletter, volym)
 administrationssätt och tidpunkterna för administrering
 indikation.
Vissa läkemedel kan förskrivas av sjuksköterska som har förskrivningsrätt. (SOSFS 2001:16)
2.2 Ordinationshandling
Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling. I den kommunala
journalen ska det finnas en skriftlig ordinationshandling utfärdad/signerad av behandlande läkare.
Dosrecept gällande dosdispenserade läkemedel är en ordinationshandling. Om en vårdtagare, med
dosdispenserade läkemedel, under en period har behov av till exempel upptitrering av ett visst läkemedel, bör detta administreras till exempel i en dosett. Detta läkemedel ska då dokumenteras på en separat läkemedelslista som också räknas som ett ordinationsunderlag.
Behandlingsscheman som skickats med patienten från till exempel slutenvården är en annan form av
ordinationshandling.
Endast aktuell ordinationshandling förvaras i journalen. Inaktuella ordinationshandlingar makuleras
genom tydlig markering till exempel diagonalt rött streck över. Makulerade ordinationshandlingar bör
förvaras åtskilt från aktuella.
När dosdispenserade läkemedel inte används ska sjuksköterskan göra en sammanställning av ordinationer på en ordinationshandling och signera densamma. I samband med sådan sammanställning ska
sjuksköterskan kontrollera att inte synonyma preparat ordinerats och vid tveksamhet kontakta patientens läkare. Det ska klart framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. Används recept eller behandlingsschema från läkare som underlag ska ett exemplar sparas (original eller kopia) på dessa i
journalen.
2.3 Telefonordination
Läkemedel får ordineras per telefon. Ordinationen ska tas emot av en sjuksköterska och motläsas.
Namnet på den som ordinerar och tidpunkten ska dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen
av sjuksköterska. Ordinationen ska signeras i efterhand av ansvarig läkare.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
7 (23)
2.4 Generella ordinationer
Förslag till ordination enligt generella direktiv för sjuksköterskor inom Värmlands kommuner har upprättats av Läkemedelskommittén i Värmland.
Utifrån detta förslag kan lokala generella direktiv utarbetas och fastställas av ansvarig läkare i samråd
med MAS. Dessa generella direktiv ska då inkludera en förteckning över indikationer och kontraindikationer.
Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till patient endast efter att en sjuksköterska
gjort en behovsbedömning.
2.5 Akutläkemedel
Läkemedel för akut bruk ska finnas tillgängligt i den kommunala verksamheten. Dessa akutläkemedel
kan förvaras i läkemedelsförråd, akutlådor eller i sjuksköterskans akutväska utifrån lokal rutin.
2.6 Markering av överkänslighet
Intolerans och överkänslighet av allvarlig karaktär ska markeras i journalen med ordet ”VARNING”.
Anteckningen om och beskrivningen av intolerans/överkänslighet ska också göras på ordinationshandlingen hos patienten samt i omvårdnadsdokumentationen i anslutning till patientens vårdmiljö.
Dosleverantören meddelas för införande på dosreceptet (ordinationshandlingen).
3 Rekvisition av läkemedel
3.1 Beställning till kommunalt läkemedelsförråd
Utifrån en av Läkemedelskommittén i Värmland framtagen baslista beställer utsedd sjuksköterska läkemedel till det/de kommunala läkemedelsförråden i respektive kommun.
Dessa förråd ska i första hand användas vid tillfällig medicinering eller i väntan på ordinarie försändelse eller förskrivning. Se ”Riktlinjer för kommunala läkemedelsförråd”.
3.1.2 Beställning av patientbundna läkemedel till patient med dosdispenserade läkemedel
Patientbundna, inte dispenserbara läkemedel (hela originalförpackningar) rekvireras via Pascal. Se
”Riktlinjer för dosdispenserade läkemedel”.
3.2 Mottagning av leverans
Den eller de sjuksköterskor som enligt lokal rutin ansvarar för de kommunala läkemedelsförråden ska
se till att läkemedelsleveransen tas emot av behörig person och kvitteras. Leveransen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga personer.
Sjuksköterskan ska kontrollera att förpackningen och eventuell plombering är obruten och att innehållet i lådan överensstämmer med det som beställts.
Vid leverans av dosdispenserade läkemedel ska sjuksköterskan kontrollera första dygnets läkemedel
vid ordinationsändring.
Vid mottagande av kontrollvaror skrivs dessa in i narkotikajournalen.
Leveransen bör tas om hand omedelbart för att undvika att kylvaror står för länge i rumstemperatur.
Vid felaktig leverans eller fel på levererad vara ska alltid levererande apotek kontaktas snarast och felaktig vara reklameras.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
8 (23)
4 Förvaring
4.1 Särskilt boende
Läkemedel ska förvaras så att det inte finns risk att obehöriga kan komma åt dem.
Om patientbundna läkemedel förvaras i ett gemensamt läkemedelsförråd ska läkemedlen förvaras i till
exempel en box med vårdtagarens namn för att undvika förväxlingar.
För att undvika förväxling av patienter och iordningställda doser bör överlämnandet och intaget av läkemedel om möjligt ske i den boendes rum/lägenhet.
Förvaring i låsbart skåp på respektive rum/lägenhet är att föredra.
Kontrollista/signeringslista förvaras vid läkemedelsdoserna.
4.2 Ordinärt boende
Läkemedel förvaras i den enskildes hem på betryggande sätt i förhållande till den enskildes hälsotillstånd.
Läkemedlen behöver inte alltid vara inlåsta. I speciella fall kan läkemedlen förvaras i kommunens lokal i låst förråd.
Vid behovs-läkemedel kan förvaras i liten mängd tillsammans med dagsdoserna.
4.3 Övrig förvaring
Sjuksköterskan som delegerar läkemedelshantering till omvårdnadspersonal ska också se till att förvaring i till exempel grupplokal är säker och ändamålsenig.
Principen är att endast delegerad personal ska ha tillgång till läkemedlen. Samråd med arbetsledaren
förutsätts.
4.4 Förrådsansvar
I ansvaret för läkemedelsförråd ingår:



rekvisition av läkemedel
ordningen i läkemedelsförrådet (bland annat städning och kontroll av hållbarhet på läkemedel)
kontroll av narkotika och beroendeframkallande läkemedel utförs av annan sjuksköterska än
ansvarig för förrådet
 kontroll av nycklar och koder
 deltagande i eventuell kvalitetsgranskning av till exempel farmaceut, samt att eventuella påpekanden vid granskningen åtgärdas
 kontroll av eventuell akutlåda/akutväska om sådan finns.
Läkemedel som inte är enskilt förskrivna förvaras lämpligast i skilda grupper:



Läkemedel för injektion
Övriga läkemedel för invärtes bruk
Läkemedel för utvärtes bruk
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
9 (23)
4.5 Nyckel- och kodhantering
Nycklar och koder till läkemedelsförråd får endast innehas av den som tjänstgör som sjuksköterska.
I samband med förvaring där omvårdnadspersonal behöver ha tillgång till läkemedel får nycklar och
koder innehas av den som fått delegering att hantera läkemedlen. Förteckning över nyckel- och kodhanteringen ska finnas.
4.6 Sprutor och kanyler
Sprutor och kanyler ska förvaras så att det inte finns risk att obehöriga kan komma åt dem, om möjligt
inlåsta.
4.7 Kylförvaring
Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 till +8) och ska förvaras i kylskåp. Detta framgår av förpackningen. Kylskåpet ska vara låsbart eller vara placerat i ett låst utrymme. Kylskåpet ska vara utrustat
med en termometer, som avläses regelbundet.
Tänk på att temperaturen i dörren ofta är för hög för känsliga preparat, som till exempel vacciner.
Läkemedel som ska förvaras svalt kan förvaras i kylskåp.
I kylskåp avsedda för läkemedel får endast läkemedel förvaras.
4.8 Medel för tekniskt bruk
Medel för tekniskt bruk som till exempel rengöringsmedel och liknande får inte förvaras i läkemedelsförrådet. Detta ska förvaras på annat säkert sätt.
4.9 Kasserade läkemedel
Överblivna och utgångna läkemedel som ska kasseras förvaras av sjuksköterska i ett låst skåp, i behållare märkt så att det klart framgår att den innehåller kasserade läkemedel.
Kasserade läkemedel skickas i plomberad låda eller märkt plastpåse till lokalt apotek.
Använda läkemedelsplåster hanteras som kasserade läkemedel.
Plastpåsar för kasserade läkemedel beställs från apoteket.
4.10 Avlidens läkemedel
Avlidens läkemedel tillhör juridiskt sett dödsboet, men av praktiska skäl bör vi erbjuda att sända dessa
till apoteket för destruktion.
Narkotika omfattas av narkotikalagstiftningen vilket innebär att det är olagligt att inneha narkotiska
preparat om man inte har ordination på dessa.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
10 (23)
5 Iordningställande
5.1 Allmänt
Iordningställande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift.
Undantag från denna regel är:
 receptfria tarmreglerande läkemedel
 insulin i insulinpenna
 brustabletter
 flytande läkemedel, till exempel hostmedicin.
Dessa läkemedel kan iordningställas av delegerad personal i direkt anslutning till överlämnandet.
För att underlätta arbetet bör i första hand fasta beredningsformer till exempel tabletter eller kapslar
väljas.
I undantagsfall kan avsteg göras när en delegering av iordningställande av läkemedel innebär en ökad
säkerhet. Den som iordningställt doserna ansvarar för att innehållet och eventuell märkning är korrekt.
Om patienten inte har dosdispenserade läkemedel utförs iordningställandet, till exempel i dosett, av
sjuksköterska med ordinationshandling som underlag. Detta bekräftas med signatur på signeringslistan.
Dosetten ska vara märkt med patientens identitet och läkemedlets namn, styrka, dos samt övriga uppgifter som behövs för en säker hantering.
Detsamma gäller för flytande läkemedel.
5.2 Hygieninstruktioner
Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination
av läkemedlet minimeras.
5.2.1 Handhygien



Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av läkemedel.
Använd handdesinfektionsmedel före och efter överlämnande av läkemedel.
Se till att handdesinfektion finns lättillgängligt där läkemedel hanteras.
6 Överlämnande
6.1 Allmänt
Överlämnande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift.
Sjuksköterskan kan dock genom delegering överlåta åt annan befattningshavare att överlämna




av sjuksköterska iordningställda doser, inte avsedda för injektion, till exempel ur dosett
läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apotek
läkemedel av tillverkaren färdigställt att administrera direkt, exempel är:
- flaskor med ögondroppar
- nässpray
- klysma
- pulverinhalatorer
- suppositorier.
receptfritt tarmreglerande läkemedel
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
11 (23)



brustabletter
flytande läkemedel, till exempel hostmedicin
insulininjektion med insulinpenna.
6.2 Ansvar
Vid överlämnande/administrering ansvarar man för att







kontroll av signeringslista/kontrollista görs före överlämnandet
rimlighetskontroll av färdigställd dos görs
rätt person får rätt läkemedel
dosen ges vid rätt tidpunkt
påse med dosdispenserade läkemedel öppnas i samband med överlämnandet
överlämnandet signeras
sjuksköterska kontaktas omedelbart vid tveksamhet eller om fel uppstår.
6.3 Rimlighetskontroll
Den som överlämnar läkemedlen ska göra en rimlighetskontroll (rätt antal tabletter) av innehållet i påsen/bubblan eller dosetten.
För dosetten gäller jämförelse med ordinationshandling som därför måste finnas tillgänglig vid överlämnandet.
För dospåsen gäller att läsa texten på påsen och för bubblan motsvarande text.
6.4 Fel iordningställd dos
Om den som överlämnar läkemedel, vid kontrollen, upptäcker ett fel ska sjuksköterska underrättas.
Sjuksköterskan ansvarar för att åtgärda felet och att göra anmälan enligt lokal avvikelserutin. Vid fel i
dospåse ska sjuksköterska rapportera till dosleverantören på därför avsedd avvikelseblankett.
6.5 Kombinerade doseringssystem/olika beredningsformer
Vid flera doseringssystem/beredningsformer till exempel dosett, ögondroppar eller andra flytande beredningar ska överlämnandet signeras var för sig på signeringslista/kontrollista. Detta för att undvika
att något läkemedel glöms bort.
6.6 Överlämnandetider
Läkemedelsintag ska fördelas så jämt över dygnet som möjligt och vid samma tidpunkt om inget annat
ordinerats.
Viktigt är att intervallet mellan dagens sista dos och nästkommande dags första dos inte blir för långt.
Följande tider rekommenderas för intag av läkemedel:
Kl. 8.00 vid dosering 1 gång om dagen
Kl. 8.00 och 20.00 vid dosering 2 gånger om dagen
Kl. 8.00, 14.00 och 20.00 vid dosering 3 gånger om dagen om inte läkare ordinerat andra tider
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
12 (23)
6.7 Verkan och biverkan
Det är av största vikt att omvårdnadspersonalen rapporterar iakttagelser rörande patienternas tillstånd
för att kunna följa upp behandlingsresultatet.
Alla tecken på biverkningar som observerats ska dokumenteras av sjuksköterska i omvårdnadsjournalen och snarast rapporteras till behandlande läkare.
6.8 Användaranvisning
Sjuksköterskan är skyldig att ge tillräcklig information om hur läkemedlen ska administreras för att
undvika felanvändning.
Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska och inte i liggande ställning.
Om läkemedlet behöver krossas, kontrollera alltid att just det läkemedlet får krossas. (Se kapitel 9
Hanteringsanvisningar)
6.9 Vid behovs-läkemedel
Bedömningen när vid behovs-läkemedel ska ges är en sjuksköterskeuppgift.
I de fall sjuksköterskan inte kan besöka patienten kan uppdrag ges per telefon till vårdpersonalen att
iordningställa och administrera läkemedlet. Sjuksköterskan har uppföljningsansvar för utförd behandling.
Ansvarig sjuksköterska kan ge direktiv i förväg till omvårdnadspersonalen att ge vid behovsläkemedel. Dessa läkemedel ska signeras på särskild signerings/kontrollista för vid behovsläkemedel.
Listan ska skrivas av ansvarig sjuksköterska. Av listan ska framgå:






Läkemedlets namn
Beredningsform och styrka
Administrationssätt
Dosering i antal/volym
Doseringsintervall, maxdos
Användning eller indikation
6.10 Signeringslistor
6.10.1 Signeringslista stående ordinationer
Ansvarig sjuksköterska ska kontrollera signeringslistan för att upptäcka eventuella avvikelser. Signeringslistan är en journalhandling och ska därför sparas.
6.10.2 Signeringslista vid behovs-ordination
En separat signeringslista för vid behovs-ordinationer ska föras. Signeringslistan är en journalhandling
och ska därför sparas.
Ansvarig sjuksköterska minst en gång per månad kontrollera signeringslistan för att upptäcka eventuella avvikelser. Varje månad kontrollräknas narkotikaklassade läkemedel.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
13 (23)
7 Vissa läkemedel och influensavaccin
7.1 Narkotika
I FASS anges om preparatet klassas som narkotika.
Rekvisition av narkotika sker i beställningssystemet eller på särskild blankett. För att underlätta kontroll av narkotika bör endosförpackade/blisterförpackade preparat beställas.
Kopia på rekvisitionen sparas.
Narkotikajournal över leverans och uttag av narkotika enligt förteckning II–V ska föras. Annan sjuksköterska än den som ansvarar för förrådet bör kontrollera förbrukningen.
Stickprovskontroll sker i samband med kvalitetsgranskning. Fulltecknat häfte sparas till nästkommande granskning, dock minst ett år efter sista anteckningen.
Narkotika i dospåse behöver inte journalföras.
Om endast en del av en ampull eller tablett ges förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen.
Hos enskild person med narkotiska preparat bör registrering och kontroll av förbrukningen ske i de fall
där denne behöver personalens hjälp med dosering eller intag av läkemedlet.
Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att kontroll av förbrukningen sker.
Avidentifiera narkotiska preparat innan de skickas till apoteket för förbränning.
7.2 Insulin
Uppgiften att ge insulin kan delegeras om sjuksköterskan först bedömt patientens tillstånd.
Den som fått delegering och ger insulin måste känna till vilka risker och konsekvenser som hör till arbetsuppgiften samt vad man måste iaktta och rapportera till sjuksköterskan.
Till diabetiker med instabilt blodsocker bör insulin endast ges av sjuksköterska.
Delegering får endast ske då insulinet ges med insulinpenna.
Vid insulingivning ska det finnas en signeringslista som signeras vid varje injektionstillfälle. På listan
ska ansvarig sjuksköterska ange:
 aktuell insulinsort
 aktuell insulindos
 tidpunkt när dosen ska ges
 injektionsplats enligt ordination (bukvägg, höft eller lår)
 namn och personnummer.
Listan ska alltid kontrolleras före givande av dos.
7.3 Syrgas/oxygen
Syrgas är ett läkemedel. Behandlingen ska ordineras av läkare och omfatta mängd och behandlingstid.
Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas.
Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra syrgas till patient räknas som ett iordningställande av läkemedel och kan inte delegeras.
Det ska finnas en skylt på dörren till förvaringsutrymme, lokal eller bostad där gasbehållare finns.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
14 (23)
Rökning och öppen eld är förbjuden i rum där syrgasbehandling pågår. Utrustning, verktyg, händer etc.
ska vara fria från handkräm och smörjolja vid byte av tryckregulator. Fett och olja kan självantända av
syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand. Samma säkerhetsföreskrifter gäller syrgaskoncentrator som för gastub.
7.4 Nitroglycerinpreparat
Nitroglycerin måste förvaras i sin originalförpackning, för att inte förlora sin effekt. Individuell bedömning ska göras för att finna den säkraste lösningen.
7.5 Warfarin
Sjuksköterska ska själv ta emot muntliga warfarinordinationer. Utifrån ordinationen (skriftlig eller
muntlig) delar sjuksköterskan dosetten om det inte sker på den enskilde personens ansvar.
Överlämnande av warfarin ska signeras på särskild signeringslista enligt lokal rutin.
Warfarin administreras vanligtvis som kvällsdos, men kan administreras på morgonen om det är att föredra.
7.6 Cytostatika
Särskild noggrannhet ska iakttas vid hantering av cytostatika avseende hantering, sort, styrka, dos och
dosintervall. Vid osäkerhet kontakta behandlande klinik.
7.7 Vaccin
Vaccin kan ges i hemmet av behörig sjuksköterska. Vid vaccinationstillfället ska sjuksköterskan ha
tillgång till akutläkemedel enligt lokal överenskommelse.
7.8 Naturläkemedel
Vid användning av naturläkemedel/naturmedel ska noggrann uppmärksamhet riktas mot eventuella interaktioner med övrig läkemedelsterapi.
Vid tveksamheter kontakta förskrivande läkare. Om hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för behandlingen med naturläkemedel/naturmedel ska denna behandling dokumenteras på samma sätt som övrig
farmakologisk behandling.
8 Kvalitetssäkring
8.1 Granskning av läkemedelshantering
Minst en gång per år ska läkemedelshanteringen genomgå en extern kvalitetsgranskning.
(SOSFS 2000:1)
Granskningen utförs till exempel av farmaceut i de delar som omfattar dennes kompetens. Det finns
också möjlighet till kollegial granskning, genom triangelrevision eller liknande. En del kommuner har
avtal med Apoteket AB angående dessa granskningar.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
15 (23)
Kvalitetsgranskning omfattar:




förvaring av läkemedel
iordningställande, administrering och intag av läkemedel
rutiner för narkotikahantering och avvikelserapportering
genomgång av lokala skriftliga instruktioner för läkemedelshantering och ansvarsfördelning/delegering.
Granskningen dokumenteras i ett protokoll som dels skickas till ansvarig sjuksköterska och dels till
MAS. Uppföljning av tidigare protokoll sker vid nästa års granskning eller efter överenskommelse.
Huvudinriktningen vid varje kvalitetsgranskning ska ske i samråd med MAS.
8.2 Läkemedelsgenomgång
För att säkerställa en bra läkemedelsbehandling ska kontinuerlig genomgång av varje patients läkemedel ske enligt länsgemensam rutin.
Optimalt är att detta sker i samarbete mellan läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal och eventuellt
apotekare. Dessa kompetenser träffas och går igenom varje patients läkemedel minst en gång per år
och eventuella förändringar följs upp för att bedöma resultatet.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
16 (23)
9 Hanteringsanvisningar för olika beredningsformer av läkemedel
Vid expedition av läkemedel förvissar sig apotekspersonalen om att kunden kan använda läkemedlet
på rätt sätt. Många kunder besöker inte apoteket själva och informationen till dem måste då bli skriftlig. I dessa fall finns den skriftliga informationen på bipacksedel från fabrikanten och etikett på läkemedelsförpackningen.
För patienter som får dosdispenserade läkemedel råder speciella förhållanden. Dels får de inga bipacksedlar eller märkta originalförpackningar för de läkemedel som expedieras i dospåsar eller dosbrickor,
dels får de ofta hjälp med intaget. Det är då viktigt att den personal som hjälper till med medicineringen har kunskap om de användaranvisningar som finns för olika läkemedel.
Delegerande sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för att personal som överlämnar/administrerar
får nödvändig information.
OBS! Ange alltid brytningsdatum på varje läkemedelsförpackning av alla salvliknande och flytande
läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid än 24 timmar anges även klockslag.
Allergener



Allergenpreparat används för diagnostik och specifik immunterapi vid vissa allergier.
Ska hanteras aseptiskt.
Bruten förpackning används så länge behandlingen pågår eller till angivet utgångsdatum.
Ambulatoriskt system
Kasetter, pumpar och andra system för ambulatorisk tillförsel av infusionsläkemedel ska i första hand
beredas på apotek med validerade metoder. Om möjligt rekommenderas kylförvaring fram till användning. Hållbarhets- och användningstid varierar, rådgör med apoteket.
Bakteriologiska preparat
 Ska hanteras aseptiskt.
 Förvaras i kylskåp.
Levande vacciner är avsedda för engångsbruk.
Överblivna vacciner är riskavfall. De ska kasseras i behållare för skärande/stickande/smittförande
riskavfall.
Brustabletter


Fuktkänsliga, förvaras i väl försluten originalförpackning.
Löses i vatten före intag, annars ger de gasutveckling i magsäcken.
Buckaltablett
Exempelvis Suscard


Ska placeras i munnen, högt upp mellan överläppen och tandköttet (på höger eller vänster sida).
Tabletten ska inte delas, inte flyttas runt i munnen med tungan, inte tuggas eller sväljas. (Se
även FASS.)
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
17 (23)
Depotkapslar/depottabletter





Får aldrig krossas (risk för överdos).
Ska om inte annat anges sväljas hela.
Bör intas med minst ett halvt glas vätska för att inte fastna i matstrupen.
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta underlättar nedsväljandet.
För patienter som har svårt att svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa, kräm) prövas samt
att dricka vatten efteråt.
Depotplåster
Plåstret avger långsamt i jämn takt läkemedelssubstansen som absorberas genom huden där det fästs.
 Fästs på intakt hud (torrt, rent, hårfritt och utan irritationstecken).
 Pressas fast på huden med handflatan 10-15 sekunder.
 Datum, klockslag och signum skrivs på plåstret.
 Hanteringen av de olika plåstren skiljer sig från varandra. Läs bruksanvisningen!
 Vid byte: Låt minst en vecka gå innan samma hudyta används igen.
Obs! Använt plåster innehåller läkemedelsrester. Vik därför ihop det innan det kasseras som läkemedelsavfall.
Flytande läkemedel att ta genom munnen (peroralt)
Oral vätska eller orala droppar (tidigare mixtur eller droppar). Orala droppar är mer koncentrerade än
oral vätska.




Vissa flytande läkemedel måste omskakas för att fördela läkemedelssubstansen jämnt i blandningen. Står på flaskan.
Endast läkemedel märkt med kallförvaring ska förvaras i kylskåp.
Bruten förpackning (konserverad) används inom 6 månader, om inte tillverkaren anger kortare
tid.
Okonserverad: kylförvaring. Hållbarhet en vecka eller enligt tillverkaren. Brytningsdatum ska
alltid skrivas på flaskan.
Infusionsvätskor


Infusionsvätskor ska kontrolleras före användning vad gäller färg, partiklar etc. i bra ljus.
Infusionsvätskor i plastpåsar kontrolleras så att inte innerpåsen läcker.
Inhalationsaerosol/- pulver




Läkemedel för inhalation finns i en mängd olika varianter.
Bör användas för enskild patient.
Rätt inhalationsteknik har stor betydelse för läkemedelseffekten.
Hanterings- och bruksanvisning medföljer respektive förpackning som bipacksedel.
Inhalationsvätskor


Bruten förpackning bör användas inom en månad om vätskan är konserverad och inte fabrikanten anger annat.
Spädda inhalationsvätskor och vätskor i inhalationsapparater bör användas inom 24 timmar.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
18 (23)
Injektionsvätskor med insulin






OBS!
Insulin förvaras i kylskåp.
Den flaska/penna som används förvaras i rumstemperatur.
Flaskan/pennan får inte utsättas för solljus.
Fruset insulin kan efter upptining få ändrad verkningstid och bör inte användas.
Påbörjad penna ska användas inom 4 veckor.
Insulinet blandas väl omedelbart före injektionen.
Insulinet ska injiceras subkutant på ordinerad injektionsplats (bukvägg, höft eller lår).
Kapslar/tabletter


Bör intas med minst ett halvt glas vätska för att inte fastna i matstrupen.
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta underlättar nedsväljandet.
 För patienter som har svårt att svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa, kräm) prövas samt
att dricka vatten efteråt.
 För att ytterligare underlätta intag kan läkemedlet eventuellt få krossas. Sjuksköterskan avgör.
För övrigt kan detta kontrolleras i FASS (se även ”Sväljes hela” på www.apoteketfarmaci.se
under Broschyrer)
Dessa kapslar/tabletter är extra viktiga att svälja med rikligt med vätska för att undvika frätskador i
matstrupen: Alendronat, Dalacin, Doxyferm, Duroferon, Kaleorid, Selexid.
Näsdroppar, nässprayer



Läs bruksanvisningen.
Brutet kuvert för endospipetter används inom 3 månader eller den tid som anges på förpackningen.
Okonserverad beredning används inom 10 dagar om inte tillverkaren anger annat.
Rektalvätska (tidigare kallad klysma) och rektioler





Flytande läkemedel, i pipförsedd engångsbehållare av plast, avsedd att införas i ändtarmen.
Patienten bör ligga på sidan med benen lätt böjda.
Smörj eventuellt lite salva på pipen som förs in helt i ändtarmen.
Läkemedlet tillförs tarmen genom att behållaren trycks lätt ihop och hålls hoptryckt medan pipen dras ut.
Patienten bör ligga kvar några minuter så att läkemedlet inte rinner ut.
Resoribletter




Läkemedlet tas upp i blodet via munslemhinnan vilket ger snabb effekt.
Placeras under tungan (sublingualt).
Får inte sväljas.
Ge inte vätska samtidigt.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
19 (23)
Salvor
Användningstiden måste anpassas efter användningen. Ju striktare krav på sterilitet, desto större krav
ställs på hanteringen ur hygienisk synpunkt.
Med sterilkrav är användningstiden för
 konserverad beredning till enskild patient 4 veckor
 konserverad beredning till flera patienter 1 vecka
 okonserverad beredning till enskild patient 1 vecka.
 För kirurgiskt bruk gäller engångsanvändning.
Utan sterilkrav är användningstiden för



konserverad beredning 6 månader
okonserverad vattenhaltig tub, pumpburk etc. 3 månader
okonserverad vattenhaltig i burk/flaska 1 månad.
Sublingualspray



Läkemedlet tas upp via munslemhinnan vilket ger snabb effekt.
Sprayas under tungan (sublingualt), utan samtidig inandning.
Skydda sprayflaskan mot kyla, värme och solljus.
Sugtabletter


Sugtabletter upplöses långsamt och utövar lokal effekt i munhåla och svalg.
Ska inte tuggas eller sväljas.
Suppositorier

Förs in i ändtarmen. Fukta snabbt stolpillret i ljummet vatten för att underlätta införandet.
Tuggummi

Det verksamma ämnet avges långsamt och tas upp i blodet via munnens slemhinna. Medicinskt
tuggummi kan också vara avsett att utöva lokal effekt i munnen. Se bipacksedel.
Vagitorier

Förs in i slidan. Fukta snabbt vagitoriet i ljummet vatten för att underlätta införandet.
Ögondroppar





Ögondroppar bör ha rumstemperatur när de används.
Bruten flaska kan förvaras i rumstemperatur även om förpackningen är märkt med kylförvaring.
Ögondroppar är som regel hållbara i 1 månad. Brytningsdatum antecknas på flaskan.
Om flera ögondroppar eller ögondroppar av olika sort ska droppas i samma öga bör man vänta
5 minuter mellan de olika dropparna.
Flaskspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker ska flaskan kasseras. Om
det är svårt att ge ögondroppar finns det speciella droppstöd för flaska på apoteket. Ögondroppar i endospipetter är för engångsbruk. De är oftast utan konserveringsmedel.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
20 (23)
Ögonsalvor




Ögonsalva bör ha rumstemperatur när den ges.
Ögonsalva är som regel hållbar i 1 månad efter brytningsdatum, (okonserverad salva 1 vecka).
Brytningsdatum antecknas på förpackningen.
När salvan ska ges dras det undre ögonlocket ned och lite salva trycks ut mellan undre ögonlocket och ögat. Patienten bör blinka så att salvan sprids över ögat.
Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna.
Örondroppar






Örondroppar bör ha rumstemperatur innan de används.
Patienten ska ligga på sidan.
Dra ytterörat uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut.
Undvik att röra vid örat med flask- eller tubspetsen.
Tryck försiktigt ut en droppe i taget.
Patienten bör ligga på sidan i ca.5 minuter så att läkemedlet inte rinner ut.
Öronsalva




Öronsalva ska ha rums- eller kroppstemperatur när man använder den. Kall salva kan ge yrsel.
Öronsalva är hållbar 1 månad efter brytningsdatum. Anteckna brytningsdatum på förpackningen.
Ytterörat dras uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut, vilket gör det lättare att applicera salvan
rätt med bomullspinne i yttre delen av hörselgången.
Om både örondroppar och öronsalva ska appliceras samtidigt börjar man med örondropparna.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
21 (23)
10 Litteratur/internet
FASS
FASS (Farmacevtiska specialiteter i Sverige) är läkemedelsindustrins gemensamma läkemedelsförteckning. I förteckningen ingår endast godkända läkemedel. Man kan därför inte få information om licenspreparat eller om så kallade extempore-läkemedel.
www.fass.se
Läkemedelsboken
Läkemedelsboken är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal och ges ut av Läkemedelsverket. Den vänder sig i första hand till läkare i öppenvård och läkare under utbildning men kan även
vara till nytta för läkare på sjukhus, särskilt när dessa stöter på problem utanför sin specialitet.
www.lakemedelsboken.se
Rekommenderade läkemedel
Läkemedelsrekommendationerna är utarbetade av Läkemedelskommittén i Värmland och berör framför allt farmakologisk behandling av de vanligaste sjukdomstillstånden i öppenvård.
www.liv.se/lakemedel
"Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel"
från Läkemedelsindustriföreningen
www.lif.se välj Rapporter och publikationer, Hälso- och sjukvård
Svensk läkemedelsstandard 2012.1
”Förvaring, märkning, lagrings- och användningstider för läkemedel”
www.lakemedelsverket.se välj Publikationer, Svensk läkemedelsstandard
”Sväljes hela”
Här kan man slå upp om ett läkemedel kan delas/krossas eller måste sväljas helt. Även orsaken till om
det måste sväljas helt finns med (exempelvis irriterande för magen, dålig smak, risk för överdosering
vid kross osv).
www.apoteketfarmaci.se välj Broschyrer
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
22 (23)
Hemsidor på internet
Läkemedelskommittén, Landstinget i Värmland www.liv.se/lakemedel
Socialstyrelsen www.sos.se
Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se
Apoteket Farmaci www.apoteketfarmaci.se
FASS www.fass.se
Läkemedelsförsäkringen www.lakemedelsforsakringen.nu
Smittskydd, Landstinget i Värmland www.smittskyddvarmland.se
Giftinformationscentralen www.giftinformation.se
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) www.tlv.se
Utarbetad av: Ulla Engström, MAS, Sunne Kommun, Marianne Juhlén, MAS, Arvika Kommun,
Hans-Bertil Hermansson, MAS, Storfors Kommun och Jessica Hjert, apotekare, läkemedelsenheten,
Landstinget i Värmland
Arbetsgruppen nås via Läkemedelskommittén (tfn 054-61 40 22), Landstingshuset, Rosenborgsgatan
50, 651 82 Karlstad.
Titel
Giltig t.o.m.
Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2014-12-31
23 (23)