Fiskevårdstekniki Sverige AB

Fiskevårdsteknik i Sverige AB
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FÖRSLAG TILL NATUR- OCH
FISKEVÅRDSÅTGÄRDER
08120501
Lund 2014-09-30
Pålsjövägen 12, 223 62 Lund. Telefon 046 - 20 17 00. Telefax 046 - 20 17 06.
2
NYKÖPINGÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FÖRSLAG TILL NATUR- OCH
FISKEVÅRDSÅTGÄRDER
Innehåll
1
Inledning................................................................ 5
2
Utförda undersökningar ........................................ 6
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Undersökt område ............................................................... 6
Arkivarbete .......................................................................... 6
Fältarbete ............................................................................. 7
Utvärdering.......................................................................... 8
Höjdsystem .......................................................................... 9
3
Regionala förutsättningar .................................... 10
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
Vattendrag ......................................................................... 10
Ekologisk status................................................................. 10
Vattenföring ...................................................................... 12
Vattenkvalitet .................................................................... 15
Morfologiska förändringar ................................................ 17
Vattenbiotoper ................................................................... 22
Fiskfauna ........................................................................... 40
Rödlistade arter ................................................................. 47
Lax och havsöring ............................................................. 53
Sportfiske och friluftsliv.................................................... 56
4
Lokala förutsättningar ......................................... 58
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
Vandringshinder ................................................................ 58
Storhus ............................................................................... 60
Fors .................................................................................... 63
Perioden ............................................................................. 65
Harg ................................................................................... 67
Kristineholm ...................................................................... 69
5
Målbild och problemanalys ................................. 72
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
Ekologisk status................................................................. 72
Hydrologi .......................................................................... 72
Vattenkvalitet .................................................................... 73
Morfologiska förändringar ................................................ 74
Vattenbiotoper ................................................................... 74
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
3
5.6
5.7
5.8
5.9
5.10
Fiskfauna ........................................................................... 75
Rödlistade arter ................................................................. 76
Lax och havsöring ............................................................. 79
Vandringshinder ................................................................ 80
Sportfiske och friluftsliv.................................................... 81
6
Förslag till fiskvägar och skyddsanordningar ..... 84
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
Storhus ............................................................................... 84
Fors .................................................................................... 93
Perioden ............................................................................. 98
Harg ................................................................................. 102
Kristineholm .................................................................... 108
7
Förslag till biotopvård och övriga åtgärder ....... 116
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
Skogsbevuxen skyddszon ................................................ 116
Återställning av våtmarker .............................................. 118
Miljöanpassade flöden..................................................... 119
Återställning av rensade strömsträckor ........................... 121
Utsättning av fisk ............................................................ 121
8
Åtgärdsstrategi och övervakning....................... 124
8.1
8.2
8.3
8.4
Återställning .................................................................... 124
Bibehållen kraftproduktion ............................................. 126
Förbättrade förutsättningar för rekreation ....................... 128
Övervakning .................................................................... 130
9
Sammanfattning ................................................ 131
Referenser ........................................................................... 133
Bilagor
Bilaga 01
Bilaga 02
Bilaga 03
Bilaga 04
Bilaga 05
Bilaga 06
Bilaga 07
Bilaga 08
Bilaga 09
Bilaga 10
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Översikt Plan, skala 1:100 000
Nuvarande förhållanden Storhus. Plan, skala 1:500
Flöden, kraft och tappning Storhus. Tabeller och grafer
Nuvarande förhållanden Fors. Plan, skala 1:500
Flöden, kraft och tappning Fors. Tabeller och grafer
Nuvarande förhållanden Perioden. Plan, skala 1:500
Nuvarande förhållanden Harg. Plan, skala 1:1 000
Flöden, kraft och tappning Harg. Tabeller och grafer
Nuvarande förhållanden Kristineholm. Plan, skala 1:500
Framtida förhållanden Storhus. Återställning. Plan, skala
1:500
4
Bilaga 11
Bilaga 12
Bilaga 13
Bilaga 14
Bilaga 15
Bilaga 16
Bilaga 17
Bilaga 18
Bilaga 19
Bilaga 20
Bilaga 21
Bilaga 22
Bilaga 23
Bilaga 24
Bilaga 25
Bilaga 26
Bilaga 27
Bilaga 28
Bilaga 29
Bilaga 30
Bilaga 31
Bilaga 32
Bilaga 33
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Framtida förhållanden Storhus. Återställning. Plan, skala 1:5
000
Översiktlig kostnadsuppskattning. Förslag till fiskvägar.
Tabeller.
Framtida förhållanden Storhus. Omlöp. Plan, skala 1:500
Framtida förhållanden Storhus. Slitsränna. Plan, skala 1:500
Framtida förhållanden Storhus. Avledning. Plan, skala 1:200
Framtida förhållanden Fors. Återställning. Plan, skala 1:1 000
Framtida förhållanden Fors. Återställning. Plan, skala 1:5 000
Framtida förhållanden Fors. Omlöp. Plan, skala 1:1 000
Framtida förhållanden Fors. Slitsränna. Plan, skala 1:200
Framtida förhållanden Fors. Avledning. Plan P, skala 1:200
Framtida förhållanden Perioden. Återställning. Plan, skala
1:500
Framtida förhållanden Perioden. Återställning. Plan, skala 1:1
000
Framtida förhållanden Perioden. Överlöp. Plan, skala 1:500
Framtida förhållanden Harg. Återställning. Plan, skala 1:1
000
Framtida förhållanden Harg. Återställning. Plan, skala 1:5
000
Framtida förhållanden Harg. Omlöp. Plan, skala 1:1 000
Framtida förhållanden Harg. Motströmsränna. Plan, skala 1:1
000
Framtida förhållanden Harg. Avledning. Plan, skala 1:200
Framtida förhållanden Kristineholm. Återställning. Plan,
skala 1:500
Framtida förhållanden Täckhammar. Återställning. Plan,
skala 1:2 000
Framtida förhållanden Kristineholm. Återställning. Plan,
skala 1:10 000
Framtida förhållanden Kristineholm. Inlöp. Plan, skala 1:500
Framtida förhållanden Kristineholm. Slitsränna. Plan, skala
1:500
5
1
Inledning
Nyköpingsån är ett av södra Sveriges större vattendrag. Ån är klassad
som riksintresse för fisket efter havsöring och dalgången som riksintresse för kulturmiljö- och naturvård. Nyköpingsån har en artrik fiskfauna
med rödlistade arter som mal, lake vimma och ål. Förutom fisk hyser ån
ytterligare rödlistade arter som tjockskalig målarmussla och utter, båda
starkt knutna till åns fiskbestånd.
Nyköpingsån är emellertid ett kraftigt påverkat vattendrag. Miljöproblem som övergödning och fysisk påverkan har gjort att flera av åns ursprungliga fiskarter sannolikt försvunnit, fiskproduktionen minskat och att
vattenförekomsten inte når vattendirektivets krav på god ekologisk
status. Inom projektområdet finns fem dammbyggnader som påverkar
åns vattenmiljöer genom indämning och reglering samt i varierande grad
hindrar upp- och nedvandrande fisk. Fisket efter havsöring baseras idag i
stort sett uteslutande på utsättningar.
Ett naturligare vattendrag med en representativ fiskfauna och högre
fiskproduktion, samt förutsättningar för att nå vattendirektivets krav på
god ekologisk status, kan skapas genom att återställa vattendragets
naturliga miljöer och förhållanden. Dessa åtgärder kan i sin tur stärka
Nyköpingsåns värde för rekreation och turism med förbättrade förutsättningar för forspaddling och ett hållbart fiske efter havsöring.
På uppdrag av Nyköpingåarnas Vattenvårdsförbund har Fiskevårdsteknik AB därför tagit fram föreliggande förslag till natur- och fiskevårdande åtgärder i Nyköpingsån. Utredningen har finansierats med stöd av
medel från EUs fiskerifond och Fiskeområde kustlinjen, Nyköpings
kommun samt fiskevårdsmedel från länsstyrelsen i Södermanland.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
6
2
Utförda undersökningar
Inom ramen för föreliggande uppdrag har främst befintlig kunskap
samlats in och sammanställts. Utöver detta har en inventering av vattenbiotoper och vandringshinder i nedre delen av Nyköpingsån utförts. I
anslutning till projekt utfördes även provfisken av personal från Sportfiskarna.
2.1
Undersökt område
Föreliggande plan omfattar nedre delarna av Nyköpingsåns huvudfåra
från mynningen i Östersjön till sjön Långhalsen samt sträckan mellan
Långhalsen och Hallbosjön där vattendraget benämns som Vrena
strömmar eller Vrenaån (figur 2-1; bilaga 01). Även biflöden som
mynnar inom nämnda sträcka ingår i projektet.
2.2
Arkivarbete
Digitala kartunderlag i form av Lantmäteriets vektoriserade fastighetskarta och tillhörande ortofoto har ställts till förfogande av Nyköpings
kommun. Detta underlag har varit till stor hjälp vid längd- och arealsbestämningar samt redovisning av inventeringsarbetet.
Uppgifter om nuvarande och tidigare förekomst av fiskarter har inhämtats från tidigare utförda undersökningar samt genom samtal med Nils
Ljunggren från Sportfiskarna, Sven Kullander från Naturhistoriska
Sibro
Vad
Husbyån
Kristineholm
Harg
Perioden
Fors
Storhus
Nyköping
Vrenaån
Nyköpingsån
Figur 2-1.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Undersökt område omfattar nedre Nyköpingsån och
Vrenaån samt inom denna sträcka mynnande biflöden.
7
riksmuseet och Roger Kristensen från Nyköpingsån-Oxelösunds sportfiskare.
Uppgifter om teknisk utformning och driftsförhållande vid kraftverken
har inhämtats genom samtal med Jonas Larsson, Vattenfall och Tord
Vejdal, Nyköpings Vattenkraft AB samt genom befintliga vattendomar.
I syfte att förbättra kunskaperna kring åns fauna utfördes ett standardiserat elfiske av Sportfiskarna. Provfisket utfördes 16 oktober och totalt
undersöktes fem lokaler belägna strax nedströms dammbyggnaden vid
Storhusfallet, Fors, Harg och Kristineholm. Placeringen av lokalerna
valdes i avsikt att kartlägga dagens bestånd av laxfisk, passageeffektivitet vid respektive vandringshinder och för att uppskatta åns produktionspotential.
Uppgifter om fiske och fiskevård har främst erhållits genom samtal med
Roger Kristensen från Nyköpingsån-Oxelösunds sportfiskare, Nils
Ljunggren från Sportfiskarna och Jimmy Blom, fiskerikonsulent i
Södermanlands län.
2.3
Fältarbete
En översiktlig inventering av vattenbiotoper och vandringshinder
utfördes under juli månad 2013. Under fältarbetet uppgick vattenföringen i Nyköpingsån till ca 15-20 m3/s. Inventeringen förbereddes
genom flygbildstolkning och kartstudier varefter vattendrag samt biflöden undersöktes. Sammanlagt har information om ca 17 km vattendrag
inhämtats genom att i huvudsak paddla längs större delen av vattendragens längd. I de fall vattendragen var för små för att paddla vilket är
fallet med biflödena har de fotvandrats. Höger respektive vänster sida av
vattendraget avser från strömriktningen räknat.
Inventering av vattenbiotoper har utförts enl. den metodik som rekommenderas av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2003). För att kunna
genomföra inventeringarna inom de erhållna ramarna har inventeringsarbetet koncentrerats till de ur naturvårds- och fiskevårdsperspektiv
viktigaste parametrarna (fysisk vattenmiljö och vandringshinder).
Metodiken fokuserar på habitat lämpliga för laxfisk, s.k. öringbiotoper.
Men eftersom flertalet reofila arter som flodnejonöga, färna, sandkrypare, elritsa och simpor är beroende av grunda strömsatta partier gynnas
även dessa arter av habitat lämpliga för lekande och uppväxande laxfisk.
Vidare togs ett antal fotografier av dammbyggnaderna och de studerade
områdena. Efter besöket har ytterligare uppgifter om lokala förhållan-
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
8
den, driftsrutiner och vattenståndsvariationer inhämtats genom samtal
med fastighetsägare och verksamhetsansvariga.
För uppskattning av dammbyggnadernas hydrauliska egenskaper har
beräkningar för avbördning över horisontella utskov och öppningar i
vägg utförts (Reinius 1968). För uppskattning av vattenflöde, vattenstånd och vattendjup i de befintliga åfårorna och de föreslagna naturliknande fiskvägarna har beräkning av strömning i likformiga kanaler
med Mannings formel utförts. För uppskattning av de föreslagna tekniska fiskvägarnas hydrauliska egenskaper har beräkningar med egna
empiriska värden utförts. De verkliga hydrauliska förhållandena är
emellertid svåra att bestämma på teoretisk väg, varför de nedan redovisade värdena endast bör uppfattas som riktvärden.
Under projektet utfördes även ett översiktligt elfiske av personal från
Sportfiskarna i syfte att undersöka artförekomst och passageeffektivitet
vid respektive vandringshinder.
2.4
Utvärdering
Ekologisk nisch och reproduktionsklass
Fiskarter kan klassificeras utifrån ekologisk nisch. Arter som uteslutande
lever i stillastående vattenmiljöer, som sjöar och bakvatten utan kontakt
med huvudfåran, kallas limnofila. De som istället är beroende av strömmande habitat under vissa livsstadier eller samtliga benämns reofila.
Generalister som kan genomföra samtliga livsstadier i både stillastående
och strömmande vattenmiljöer benämns eurytopa.
En liknande klassificering kan göras för olika fiskarters habitatval vid
reproduktion. Litofila fiskarter, som t.ex. öring och lax, leker på hårdbottnar där substratet varierar mellan allt från grus till block. Fytofila
arter, som gädda och mal, kräver dött eller levande organiskt material
som löv, rötter och växter för att leka. Fytolitofila arter, som abborre och
sutare, leker i översvämmade område och fäster sina ägg på dränkta
växtdelar eller annat substrat. Polyfila arter, som t.ex. braxen, kräver
inget speciellt habitat för lek. Pelagofila fiskarter, som t.ex. ål, leker i
den fria vattenmassan. Psammofila fiskarter som grönling har ett lekhabitat som utgörs av strömsatta sandbottnar.
Rekonstruktion av ursprungliga biotoper och fauna
Från Nyköpingsåns källor till mynningen i havet ändras de fysiska,
kemiska och biologiska förutsättningarna. Genom att jämföra åns fauna
med faunan i mindre eller helst opåverkade vattendrag av samma
karaktär kan vi dra slutsatser om vilka arter som tidigare har funnits och
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
9
vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för en naturlig och
för vattendraget representativ fauna.
Vilka fiskarter som dominerar i ett vattendrag varierar från dess källflöden till dess att det mynnar i havet. I ett försök att klassificera den
longitudinella successionen har man i Europa använt ett klassificeringssystem utifrån vattendragens bredd och fall med typiska fiskarter för
varje zon (Lasne 2007). I större vattendrag urskiljs 5 zoner; öring-, harr-,
barb-, braxen- och gerszonen (Bram et al 2003). Eftersom artsammansättningen skiljer sig mellan nord- och sydeuropeiska vattendrag är
zoneringen inte direkt applicerbar. Men genom att applicera svenska
arters utbredning med zoneringen kan en referens skapas för hur fisksamhället i Nyköpingsån en gång förmodligen såg ut. Genom att sedan
jämföra åns ursprungliga fiskfauna med de fiskarter som finns idag är
det möjligt att avgöra vilka fiskarter och livsmiljöer som försvunnit.
Eftersom fiskarten barb inte förekommer i svenska vatten och barbzonen
vanligtvis domineras av färna, som är naturligt förekommande i Sverige,
har vi valt istället valt benämna zonen för färnazonen.
Passageeffektivitet
Passageeffektiviteten anger andelen vandrande fiskar som klarar av att
passera och överleva en passage förbi ett vandringshinder. De vandringshinder där fiskvägen är lätt att lokalisera, passera och där dödligheten för nedvandrande fisk är låg får en hög passageeffektivitet. Eftersom olika fiskarter och livsstadier har olika förutsättningar att passera
ett hinder klassas passageeffektiviteten för olika funktionella grupper.
För uppvandring klassas passageeffektiviteten för svagsimmande
fiskarter och starka fiskar. För nedvandring klassas passageeffektiviteten
för små, smala och stora fiskar.
2.5
Höjdsystem
Inmätningar har utförts i lokala höjdsystem med en separat fix för varje
lokal. I de aktuella vattendomarna används flera höjdsystem, huvudsakligen "Elverkets höjdsystem (Nyköpings höjdsystem)" men även
RH70 och RH00.
För att möjliggöra jämförelser i ett enhetligt höjdsystem har inmätningarna i de lokala höjdsystemen transformerats till Elverkets höjdsystem. Uppgifter för transformering från Elverkets höjdsystem till RH70
anges på textplanscherna vid resp. vandringshinder (bilaga 02-33).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
10
3
Regionala förutsättningar
3.1
Vattendrag
Nyköpingsåns avrinningsområde är stort. Från mynningen i Östersjön
till dess källflöden i Örebros, Östergötlands och Södermanlands höglänta
skogsmaker avvattnas en total yta av 3631 km2. Det gör Nyköpingsån till
Norra Östersjöns näst största huvudavrinningsområde. Avrinningsområdet gränsar mot 5 andra vattensystem; i norr mot Norrström, i öster
mot Trosa- och Svärtaån, i söder mot Kilaån och i väster mot Motala
ström.
Markanvändningen i avrinningsområdet har stor betydelse för vattenkvalité och vattenflöde. I områden som saknar ett vegetationstäcke blir
avrinningen snabbare, med högre flödestoppar och lägre lågflöden.
Områden med en högre andel jordbruksmark är generellt sett näringsrikare. Där andelen granplanteringar är högre är vattnet vanligtvis surare
och mer färgat. Markanvändningen i Nyköpingåns källflöden domineras
av skogsmark, huvudsakligen granplanteringar. Längre nedströms, i åns
centrala och nedre delar ökar inslaget av jordbruksmark och urbana
miljöer.
De nedre delarna av Nyköpingsån (figur 2-1; bilaga 01), från Långhalsen
ned till mynningen i Östersjön, löper genom ett böljande landskap. Den
15,7 km långa sträckan har idag ett fall på ca 18,6 m och en medelbredd
på 43 m. Markanvändningen inom delavrinningsområde består huvudsakligen av skogs- och jordbruksmark samt urbana miljöer (figur 3-1).
Från Hallbosjön till Långhalsen benämns Nyköpingåns huvudfåra
Vrenaån (figur 2-1; bilaga 01). Den ca 700 meter långa sträckan har ett
fall på ca 0,4 m och en medelbredd på 72 m. Markanvändningen inom
Vrenaåns delavrinningsområde utgörs huvudsakligen av urban mark
samt skogsmark (figur 3-2)
3.2
Ekologisk status
Idag klassas den ekologiska statusen i Nyköpingsån och Vrenaån som
måttlig (VISS 2014). Enligt Vattendirektivet ska alla vattenförekomster
uppnå god ekologisk status senast år 2015 men på grund av att det
bedöms som tekniskt omöjligt har Nyköpingsån och Vrenaån fått en
förlängd tidsfrist till 2021. På grund av miljöproblem som övergödning
och fysisk påverkan finns risken att kravet ej uppnås till 2021. Vid
klassning av ekologisk status väger biologin tyngst och mätningar av
biologiska provtagningar indikerar.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
11
Figur 3-1.
Markanvändning i nedre Nyköpingsån delavringsområde
(från sjön Långhalsen till mynningen i Östersjön).
Figur 3-2.
Markanvändning i Vrenaåns delavrinningsområde (mellan
Hallbosjön och sjön Långhalsen).
Fysisk påverkan delas in i tre kategorier; hydrologisk och morfologisk
påverkan samt påverkan från vandringshinder. Hydrologisk påverkan
innebär onaturliga flöden och vattenstånd på grund av reglering, dämning eller vattenuttag. Morfologiska förändringar innebär en förändring
av livsmiljöerna i sjön, vattendraget eller närmiljön. Vandringshinder
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
12
utgörs av vattenbyggnader som hindrar vattenlevande djur från att
förflytta sig.
Idag är Vrenaån både morfologiskt och hydrologiskt påverkad och de
nedre delarna av Nyköpingsån i tillägg även påverkade av vandringshinder.
3.3
Vattenföring
Den specifika avrinningen uppgår till ca 6 l/s/km2 i nedre Nyköpingsån
och Vrenaån. Nyköpingsåns avrinningsområde är vattenrikt. Den höga
sjöprocenten på nästan 13 % medför ett tämligen stabilt naturligt vattenflöde året runt, utan plötsliga vattenståndsvariationer och flödesförändringar, med en god vattenföring under hela sommaren (figur 3-3 och 34). Under maj månad inträffar vanligtvis årets flödestopp i samband med
islossningen. Under sommaren sjunker vanligtvis vattenflödet sakta för
att under hösten nå årets lägsta flöde innan vattenföringen åter ökar i
samband med höstregnen.
Vattenföringen vid Nyköpingsåns mynning innan ån reglerades har med
ledning av avrinningsområdets storlek, avrinning och uppmätta flöden
från Kristineholm regleringsdamm (tidigare Spånga mätstation) beräknats uppgå till ca 21 m3/s i medeltal under året. Normal högvatten- och
lågvattenföring uppgår till ca 54 m3/s resp. 9,0 m3/s. Tillfälliga flödestoppar kan sannolikt nå ca 105 m3/s medan extrem torka kan resultera i
så låga flöden som ned mot ca 2,1 m3/s.
Figur 3-3.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Beräknad vattenföring vid Nyköpingsåns mynning under
oreglerade förhållanden (1909-1937).
13
Figur 3-4.
Vattenflöde i Nyköpingsån år 1937, innan sjön Långhalsen
reglerades. Observera hur vattenflödet ändras långsamt
utan några hack i grafen.
I samband med att ån reglerades år 1940, vid anläggandet av Kristineholm regleringsdamm, förändrades flödesmönstret i nedre Nyköpingsån
markant med snabba flödesförändringar och låga lågflöden (figur 3-5, 36). Normal högvattenföring ökade något till 56 m3/s och normal lågvattenföring minskade markant till 2,0 m3/s. Lågflöden som tidigare bara
inträffade under extrem torka under hösten förekommer nu under hela
året.
Under senare år har frekvensen av kraftiga flödesförändringar
minskat. Tappningen vid Kristineholm understiger (enligt uppgift av
kraftägaren) aldrig minimitappningen på 1,5 m3/s.
I samband med ett fältbesök vid Storhus kraftverk har kortare perioder
med nolltappningar observerats i samband med att vattenflödet understeg kraftverkets drivvattenföring och kraftaggregaten var avstängda.
När övervattenytan låg i nivå med gällande dämningsgräns öppnades en
av luckorna i torrfåran. När sedan övervattenytan sjunkit markant under
dämningsgränsen stängdes luckan tills övervattenytan åter låg i nivå med
dämningsgränsen. Under tiden luckan var stängd tappades inget vatten.
Vattentäkter
Kraftvärmeverket Idbäcksverket har enligt deldom daterad 2 februari
2006 rätt att använda 0,42 m3/s vatten från Nyköpingsån för kylning.
Detta vatten tas in och återleds nära åns mynning.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
14
SSAB tar kylvatten från Nyköpingsån uppströms Harg. Enligt en deldom
daterad 31 januari 1967 har SSAB har rätt att ta ut 0,75 m3/s. Normalt
uttag ligger idag mellan 0,17-0,25 m3/s (Matarvattensektionen, 2012).
Detta vatten leds inte tillbaka till ån.
Figur 3-5.
Beräknad vattenföring vid Nyköpingsåns mynning under
reglerade förhållanden (1940-1990). Lägg märke till hur
lägsta lågvattenföring (LLQ) minskat markant.
Figur 3-6.
Vattenflödet i Nyköpingsån år 1940. Efter att ån
reglerades började vattenflödet variera kraftigt med
upprepade snabba flödesförändringar.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
15
Snabba flödesförändringar
Onaturligt högflöde
Onaturligt låga lågflöden
Figur 3-7.
Uppmätt reglerat flöde jämfört med beräknat naturligt
flöde i Nyköpingsån år 2002 (SMHI 2014a).
3.4
Vattenkvalitet
Vattenkvalitén inom det undersökta området är överlag bra och har
mestadels en för laxfisk tämligen gynnsam sammansättning. Det har en
mycket hög buffertkapacitet och är nära neutralt. Inom vattensystemet
har inga anmärkningsvärda förekomster av miljögifter rapporterats.
Nyköpingsån är recipient för två avloppsreningsverk: Vrena och Stigtomta, som mynnar i Långhalsen. Några exempel på punktkällor som
potentiell skulle kunna innebära ett problem för nedre Nyköpingsån är
Nyköpings mässingsbruk, Hargs gasverk, BP:s och Shells oljedepå
(Vattenmyndigheterna et al 2014).
Såväl påväxtalger som halten totalfosfor visar att nedre delarna av
Nyköpingsån är påverkade av övergödning (VISS 2014; SLU 2014).
Halten av fosfor är den faktor som huvudsakligen begränsar tillväxten av
växtplankton. Från 70-talet har halterna av fosfor i nedre Nyköpingsån
ökat något (figur 3-8). Medelvärdet för de tre senaste åren ligger på 47
µg/l vilket motsvarar måttlig på gränsen till otillfredsställande ekologisk
status. För att nå upp till vattendirektivets krav på god ekologisk status
bör fosforhalten ligga under 25 µg/l. Det innebär att halten fosfor
behöver minska med 43 %. Vattnet i Nyköpingsån och dess biflöden är
vanligen väl syresatt och fritt från större syretärande utsläpp (figur 3-9).
I mycket näringsrika vattendrag som Nyköpingsån kan syrebrist uppstå
under vissa perioder.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
16
Figur 3-8.
Medelhalt totalfosfor i Nyköpingsån vid Spånga mätstation
1969-2013 (SLU 2014).
Figur 3-9.
Syrehalt i nedre Nyköpingsån 1999-2013.
När syrehalten ligger under 4-5 mg/l riskerar syrekrävande organismer
att skadas. Under september 2010 mättes syrehalten till 4,2 mg/l.
Gränsvärdet för kvicksilver i fisk, på 0,020 mg/kg, antas överskridas i
Sveriges samtliga vattenförekomster (VISS 2014). Nyköpingsån är
sannolikt inget undantag. Undantaget kvicksilver bedöms den kemiska
statusen i Vrenaån och Nyköpingsån enligt expertbedömningar vara god.
(VISS 2014). Utöver kvicksilver har halten av övriga 33 ämnen,
prioriterade av vattendirektivet, inte undersökts.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
17
Under 1990-talet har sjöar och vattendrag i södra Sverige blivit brunare.
Denna brunifiering orsakas av en ökad transport av lösta ämnen. Som
möjliga orsaker nämns en ökad nederbörsmängd till följd av
klimatförändringar samt ett minskat surt nedfall. Absorbansen av ett
filtrerat vattenprov mäter halten lösta ämnen och är ett bra mått på
vattnets färg (brunhet). I naturvatten består dessa lösta ämnen huvudsakligen av humusämnen, järn- och manganföreningar. Vattnet i
Nyköpingsån har blivit något brunare samtidigt som det sura nedfallet
har minskat (figur 3-10). Förutom försämrad vattenkvalité leder
brunifieringen till en minskad biologisk produktion och lägre
artdiversitet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är vattnet i
nedre Nyköpingsån idag måttligt färgat (Naturvårdsverket 1999).
3.5
Morfologiska förändringar
Morfologin i nedre Nyköpingsån och Vrenaån har förändrats kraftigt.
Långa sträckor av åns huvudfåra har rensats och fördjupats medan
vattendragets kantzon modifierats och tagits i anspråk av jordbruk och
bebyggelse (figur 3-11). Dessutom har flera sjöar i avrinningsområdets
sänkts.
Figur 3-10. Färgtal och sulfathalt vid Spånga mätstation (SLU, 2014).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
18
Rensningar
Av den totala längden av Vrenaån och nedre Nyköpingsån bedöms 20 %
rensats i varierande grad (kraftigt rensad – omgrävd; figur 3-10). I
Vrenaån har samtliga strömsträckor rensats och/eller fördjupats. I nedre
Nyköpingsån har ån fördjupats mellan sjön Långhalsen och Kristineholms regleringsdamm och flera ström- och forssträckor rensats kraftigt
på grövre substrat som sten och block (figur 3-12 och 3-13).
Närmiljön
I samband med att åns närmiljö odlats upp och bebyggts har åns naturliga kantzon försvunnit. Idag utgörs nedre Nyköpingåns närmiljö av en
hög andel artificiell mark (44,4 %) som till exempel jordbruksmark,
industriområden och stadsstrukturer (VISS, 2004). I syfte att vinna
odlingsbar mark har även befintliga våtmarker dikats ut (figur 3-14 och
3-15).
Sjösänkningar
År 1857 sänktes sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren med 1,2 m
i syfte att vinna odlingsbar mark (Kungl. Maj:ts befallningshafvande
1863). Sjön Långhalsen sänktes genom att fördjupa åfåran i Nyköpingsån vid Täckhammars strömmar (tabell 3-1). Resultatet av sjösänkningarna var att sjöarnas sammanlagda areal minskade med 16,8 %
(figur 3-16).
Figur 3-11. Hårdgjord och modifierad strandbank nedströms Storhus
kraftverk.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
19
Figur 3-12. Andel rensade sträckor i respektive vattendrag.
Figur 3-13. Strömmarna vid Täckhammar har rensats kraftigt och
åfåran fördjupats.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
20
Figur 3-14. Utdikad våtmark mellan Hargs kraftverk och Kristineholms regleringsdamm.
Figur 3-15. Samma område som figur 3-12 vid högre vattenflöde.
Många fiskarter är beroende av åns svämplan för att fullborda sin livscykel.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
21
Tabell 3-1.
Period
Ursprunglig och nuvarande vattennivåer i sjön Långhalsen
HHW
MHW
MW
MLW
LLW
Tröskel
-1857
+120,9
+120,2
+119,6
+119,2
+119,0
+118,5
1857-1939
+119,7
+119,0
+118,4
+118,0
+117,8
+117,3
1939-
+118,5
+118,4
+118,2
+118,0
+117,4
+115,6
I samband med att Långhalsens utlopp reglerades år 1939 sänktes sjöns
vattennivå ytterligare, från att ha fluktuerat mellan +117,8 och +119,7
till att variera mellan +117,4 och +118,9 (Chalmers tekniska högskolan,
1968). Det gjorde att flera sjöar däribland Vadsjön och Harsjön torkade
ut och stora grundområden som tidigare utgjorde viktiga lek- och
uppväxthabitat för många fiskarter försvann (figur 3-16 och 3-17).
Ursprungligen styrdes tröskelnivån vid Täckhammars strömmar vattennivån i sjön Långhalsen men i samband med att sjön reglerades styrs
vattennivån idag istället av Kristineholm regleringsdamm.
Figur 3-16. Upprepade sjösänkningar har torrlagt stora grundområden (röd linje) i Långhalsen.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
22
Figur 3-17. Vadsjön (röd linje) var en av flera grunda sjöar som
torrlades i samband med att Kristineholm regleringsdamm
anlades och Långhalsen reglerades.
3.6
Vattenbiotoper
Nyköpingsån dominerades ursprungligen av lugnflytande sträckor med
inslag av strömmande (16,6 %), svagt strömmande (8,1 %) och forsande
(5,8 %) partier (figur 3-18). Idag har andelen ström- och forssträckor
minskat markant med 30 respektive 90 %. Förändringen beror framförallt på att befintliga dammar förvandlat åns tidigare ström- och forssträckor till artificiella svagt strömmande eller lugnflytande miljöer.
Ursprungligen utgjorde ca 3 400 m av Nyköpingsån och Vrenaån (11 %)
lämpliga uppväxtområden för öring (klass 2 och 3; figur 3-19). Fysisk
påverkan och reglering har gjort att stora delar av dessa livsmiljöer har
förlorats. Idag utgör endast ca 370 m (1 %) av Nyköpingsån och
Vrenaån lämpliga uppväxtområden för öring.
Ursprungligen var andelen lämpliga uppväxtområden jämnt fördelade
över de olika delsträckorna (figur 3-20). Idag återfinns lämpliga uppväxtområden endast på delsträckorna Harg-Kristineholm och Vrenaån
(figur 3-21), båda isolerade av flera vandringshinder.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
23
Figur 3-18. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden i Nyköpingsån och Vrenaån.
Figur 3-19. Ursprungliga och nuvarande förekomst av lämpliga
uppväxtområden för öring (biotopklass 2 och 3).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
24
Figur 3-20. Ursprunglig fördelning av öringbiotoper av klass 2 och 3
för respektive delsträcka.
Figur 3-21. Nuvarande fördelning av öringbiotoper av klass 2 och 3
för respektive delsträcka.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
25
Havet-Storhus
Den nedersta sträckan av nedre Nyköpingsån, från mynningen i havet
upp till Storhus kraftverk, utgjordes ursprungligen av huvudsakligen
lugnflytande och strömmande sträckor med inslag av kortare svagt
strömmande och forsande partier (figur 3-22). Andelen ström- och
forssträckor har minskat något till följd av att fallen och strömsträckorna
nedströms Storhuskvarn förvandlats till torrfåror.
Fysisk påverkan som kanalisering, rensning, rätning och framförallt
genom att kantzonen modifierats och hårdgjorts har gjort att ån förlorat
kontakten med strandzonen (figur 3-23). Detta medför att stora arealer
lämpliga uppväxtområden för öring (klass 2 och 3) och andra reofila
arter gått förlorade (figur 3-24). Av samma anledning har även åns
svämplan försvunnit och förutsättningarna försämrats markant för
fytofila och fytolitofila arter, vars lek- och uppväxtområden är knutna till
åns svämplan.
Figur 3-22. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Havet-Storhus.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
26
Figur 3-23. Modifiering av strandbanken nedström Storhus gör att åns
lämpliga uppväxtområden för öring gått förlorade. Kvar
finns en kanalformad åfåra där vattennivån och flödeshastigheten varierar kraftigt.
Figur 3-24. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
27
Storhus-Fors
Delsträckan mellan Storhus och Fors kraftverk dominerades ursprungligen av längre strömsträckor med inslag av forsande och svagt strömmande partier (figur 3-25). Lugnflytande sträckor saknades helt.
Idag är åns ursprungliga ström- och forssträckor överdämda av Storhus
kraftverksdamm (figur 3-26 och 3-27). Den kortare strömsträcka som
återstår utgörs av utloppskanalen till Fors kraftverks med låga naturvärden.
Lämpliga uppväxtområden för öring har helt försvunnit. Ursprungligen
utgjorde nästan 90 % av delsträckans totala längd lämpliga uppväxtområden (klass 2 och klass 3). Idag har dessa miljöer försvunnit helt och
därmed även lämpliga habitat för andra reofila arter (figur 3-28).
Avsaknaden av lugnflytande sträckor med omgivande svämplan gör att
större lek- och uppväxtområden för fytofila och fytolitofila ursprungligen saknades på sträckan.
Figur 3-25. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Storhus-Fors.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
28
Figur 3-26. Indämd sträcka ovan Storhus kraftverk som ursprungligen
utgjorde en ca 160 m lång strömsträcka med god-mycket
god tillgång på uppväxtområden för öring. Vy uppströms.
Figur 3-27. Samma sträcka som ovan i samband med att vattennivån
uppströms Storhus sänktes. Vy uppströms.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
29
Figur 3-28. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan Storhus-Fors.
Fors-Perioden
Mellan Fors kraftverk och Periodens gamla kraftverksdamm dominerade
tidigare strömmande livsmiljöer med inslag av både kortare lugnflytande
partier och forssträckor. Idag dämmer Fors kraftverksdamm ån hela
vägen till Perioden. Den kortare strömsträcka som idag återstår är delvis
överdämd (figur 3-29).
Ursprungligen utgjorde 89 % av sträckan lämpliga uppväxtområden för
öring. På grund av att åns ursprungliga ström- och forssträckor är helt
eller delvis överdämda saknas lämpliga uppväxtområden för öring och
även andra reofila arter beroende av grunda strömsatta sten- och grusbottnar (figur 3-30). Vid en avsänkning av vattennivån uppströms Fors
blottades åns ursprungliga strömsträckor som idag är överdämda (figur
3-31 och 3-32).
På grund av att svämplanet isolerats, genom reglering och fysisk modifiering av strandbanken, saknas lämpliga livsmiljöer för fyto- och fytolitofila arter.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
30
Figur 3-29. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Fors-Perioden.
Figur 3-30. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan Fors-Perioden.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
31
Figur 3-31. Avsänkning av vattennivån uppströms Fors visar strömsträckor med ett varierande bottensubstrat, ett lämpligt
habitat för uppväxande öring. Vy uppströms.
Figur 3-32. Bilden visar samma sträcka som ovan. Den ursprungliga
strömsträckan är idag överdämd. Vy nedströms från bron
som syns i överkant av bilden ovan.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
32
Perioden-Harg
Från den gamla kraftverksdammen Perioden till Hargs kraftverk dominerade ursprungligen lugnflytande livsmiljöer med inslag av korta svagt
strömmande, strömmande och forsande partier (figur 3-33). Idag är de
ursprungliga ström- och forssträckorna vid Periodens överdämda och
forssträckan nedströms Harg har förvandlats till en sprängd utloppskanal.
Ursprungligen utgjorde 15 % av sträckan lämpliga uppväxtområden för
öring och andra reofila arter men på grund av fysisk påverkan som
rensning och överdämning har dessa habitat försvunnit (figur 3-34 och
3-35).
Stora delar av svämplanet längs delsträckans lugnflytande partier har
odlats upp men fortfarande återfinns relativt stora områden som bedöms
utgöra lämpliga habitat för fyto- och fytolitofila arter.
Figur 3-33. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Perioden-Harg.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
33
Figur 3-34. Strömsträckan vid naturreservatet Hållet är kraftigt
rensad. Rensade block återfinns längs åns strandbank.
Figur 3-35. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan Perioden-Harg.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
34
Harg-Kristineholm
Sträckan mellan Hargs kraftverk och Kristineholm regleringsdamm
dominerades tidigare av lugnflytande vattenbiotoper och gör så även
idag (figur 3-36). Andelen lugnflytande och svagt strömmande habitat
har ökat på bekostnad av ström- och forssträckor som minskat respektive
försvunnit helt.
Andelen lämpliga uppväxtområden har minskat markant (figur 3-37).
Ursprungligen utgjorde ca 480 m lämpliga uppväxtområden för öring.
Det som återstår idag är en dryg en fjärdedel (27 %) som utgör nedre
Nyköpingsån enda lämpliga uppväxtområde (figur 3-38).
På sträckan fanns sannolikt stora arealer av svämplan med höga naturvärden och stor betydelse för åns fiskproduktion. Även om majoritet av
sträckans svämplan isolerats, påverkats eller helt försvunnit på grund av
ett intensivt jordbruk, utgör sannolikt sträckan fortfarande nedre Nyköpingsåns viktigaste lekområden för fyto- och fytolitofila fiskarter.
Figur 3-36. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Harg-Kristineholm.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
35
Figur 3-37. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan Harg-Kristineholm.
Figur 3-38. På den korta strömsträckan nedströms Kristineholm
regleringsdamm finns Nyköpingsåns enda lämpliga uppväxtområde för öring.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
36
Kristineholm-Långhalsen
Innan Långhalsen reglerades dominerades sträckan mellan Kristineholms regleringsdamm och sjön Långhalsen av lugnflytande partier med
inslag av kortare ström- och forssträckor (figur 3-39). Idag är sträckans
tidigare fors- och strömsträckor helt eller delvis överdämda. Strömmande och forsande partier har ersatts av artificiella svagt strömmande
eller lugnflytandet livsmiljöer. I samband med upprepade sjösänkningar
har delsträckans forsar och strömpartier rensats och fördjupats (figur 340).
Påverkan genom rensning och överdämning har gjort att lämpliga
uppväxtområden för öring och andra reofila fiskarter försvunnit helt
(figur 3-41).
Flera av sträckans lugnflytande partier har en skogsbevuxen kantzon
bestående av huvudsakligen al och sälg, ett lämpligt habitat för lekande
mal (figur 3-42). På grund av att vattenståndsvariationer minskat i
samband med att ån relgerades har tillgången till åns svämplan försämrats och därmed förutsättningarna för fyto- och fytolitofila arter.
Vrenaån
Vrenaån mellan Hallbosjön och Långhalsen var ursprungligen ett smalt
sund som dominerades av lugnflytande och svagt strömmande partier
avbrutet av en kort forssträcka (figur 3-43). I samband med att sjöarna
Figur 3-39. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Kristineholm-Långhalsen.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
37
Figur 3-40. Ström- och forssträckan vid Täckhammar var ursprungligen ett viktigt habitat för uppväxande öring. Idag är
sträckan kraftigt rensad och åfåran fördjupad. Lägg märke
till de rensade stenarna som placerats längs strandbanken.
Figur 3-41. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan KristineholmLånghalsen.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
38
Figur 3-42. Lugnflytande sträcka uppströms Täckhammar. Trädens
grenar och rötter hänger ned i vattnet och erbjuder ett
lämpligt habitat för lekande mal och uppväxande fiskyngel.
Långhalsen och Hallbosjön har sänkts vid upprepade tillfällen har
Vrenaån förändrats markant. Idag utgörs delsträckan av två strömsträckor åtskilt av ett kortare lugnflytande parti.
Undantaget den kortare forssträckan saknades ursprungligen lämpliga
uppväxtområden för öring och andra reofila arter. Men i samband med
att flödeshastigheten har ökat genom sjösänkningarna har lämpliga
uppväxtområden för öring skapats (figur 3-44). Idag utgör strömsträckan
uppströms Långhalsen ett av två lämpliga uppväxtområden för öring
inom det undersökta området (figur 3-45).
Genom upprepade sjösänkning har andelen lugnflytande sträckor med
omgivande svämplan minskat och förutsättningarna för fyto- och fytolitofila fiskarter försämrats. Den drygt 200 m lugnflytande sträcka som
idag återstår utgör fortfarande ett lämpligt lekområde för fiskarter vars
reproduktion är beroende av åns svämplan.
Biflöden
Från havet upp till sjön Långhalsen ansluter flera mindre biflöden till
Nyköpingsån. Biflödena domineras av lugnflytande sträckor med ett
bottensubstrat bestående av i huvudsak finsediment.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
39
Figur 3-43. Ursprungliga och nuvarande strömförhållanden på delsträckan Vrenaån.
Figur 3-44. Ursprungliga och nuvarande uppväxtområden för öring av
skilda biotopklasser på delsträckan Vrenaån.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
40
Figur 3-45. Vrenaån uppströms Långhalsen. Upprepade sjösänkningar
har förvandlat ån från ett smalt sund till ett strömvatten.
Detta medför att lämpliga miljöer skapats för uppväxande
öring beroende av grunda strömsatta grusbottnar med
skydd längs strandbanken.
Samtliga biflöden är kraftigt påverkade av framförallt utdikning men
även kulvertering och igenväxning och har ett avrinningsområde som är
så pass litet att de riskerar att regelbundet torka ut (figur 3-46, 3-47 och
3-48). Därför bedöms samtliga biflöden inom projektområdet ha låga
naturvärden och sakna lämpliga lek- och uppväxthabitat för laxfisk.
Sannolikt har flera av dessa biflöden tidigare utgjort våtmarker som
dikats ut.
3.7
Fiskfauna
Nuvarande
I Nyköpingsån förekommer idag naturliga bestånd av abborre, benlöja,
björkna, braxen, flodnejonöga, gädda, gärs, gös, lake, mört, nissöga,
nors, sutare, vimma, ål, och eventuellt mal samt ett bestånd av havsöring
baserat på utsättningar (Tengelin, 2007; Bjelkstrand 2005; Naturvårdsverket 2000; S. Kullander muntligen; R Kristensen muntligen; N Ljunggren) (Tabell 3-2).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
41
Figur 3-46. Dikad sträcka av biflödet Stenbrobäcken.
Figur 3-47. Igenvuxen sträcka av biflödet Kristineholmsbäcken.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
42
Figur 3-48. Kulverterad sträcka av biflödet Kristineholmsbäcken.
Ursprunglig fiskfauna
Nyköpingsån är ett typiskt stort låglänt vattendrag som ursprungligen
ofta har haft en hög artdiversitet med ett fisksamhälle dominerat av
cyprinider (Bram, 2003).
Sannolikt bestod åns ursprungliga fiskfauna av arter typiska för både
färna- och braxenzonen med arter som abborre, benlöja, björkna, braxen,
färna, grönling, gädda, gärs, gös, lake, lax, mal, mört, nissöga, nors,
sarv, stensimpa, stäm, sutare, vimma, ål, öring (tabell 3-3).
Åns ursprungliga fisksamhälle med uppskattningsvis 23 arter var förmodligen betydligt artrikare jämfört med de 16 arter som sannolikt
förekommer idag. Likt dagens fiskfauna dominerade generalister medan
specialister beroende av stillastående och strömmande livsmiljöer
förmodligen var vanligare (figur 3-49). Jämfört med åns ursprungliga
fiskfauna har andelen limnofila arter och reofila arter minskat med 50
respektive 60 %. Sett till reproduktionsklass har psammofila arter
(beroende av strömsatta sandbottnar) och litofila arter (beroende av
hårdbotten) minskat mest med 50 respektive 67 % (figur 3-50). Fytolitofila arter och fytofila arter, vars reproduktion är beroende av vattendragets svämplan, har minskat med ca 17 % var.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
43
Tabell 3-2.
Förekomst av naturligt reproducerande fiskarter i Nyköpingsån. Ekologisk nisch: Re=Reofil, Li=Limnofil,
Eu=Eurytop (Bolland et al. 2012) Reproduktionsklass:
Li=Litofil, Fy=Fytofil, Fl=Fytolitofil, Pe=Pelagofil,
Po=Polyfil Ps=Psammofil (Van den Brink et al 1996;
Lelek, 1987). Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad,
CR=Akut hotad (Artdatabanken, 2010).
Svenskt
namn
Latin
Abborre
Perca fluviatilis
Eu
Fl
-
8
Benlöja
Alburnus alburnus
Eu
Fl
-
17
Björkna
Blicca bjoerkna
Eu
Fy
-
16
Braxen
Abramis brama
Eu
Po
-
12
Flodnejonöga
Lampetra fluviatilis
Re
Li
Gädda
Esox lucius
Eu
Fy
-
-
Gärs
Gymnocephalus cernuus
Eu
Fl
-
-
Gös
Sander lucioperca
Eu
Fy
-
8
Lake
Lota lota
Re
Li/Pe
NT
-
Mal
Siluris glanis
Eu
Fy
EL
25
Mört
Rutilus rutilus
Eu
Fl
-
8
Nissöga
Cobitis taenia
Re
Fy
-
16
Nors
Osmerus eperlanus
Eu
Li/Pe
-
-
Sutare
Tinca tinca
Li
Fl
-
-
Vimma
Vimba vimba
Re
Li
NT
-
Ål
Anguilla anguilla
Eu
Pe
CR
-
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Eko.
Repr. Rödlistan
Lektemp.
44
Tabell 3-3.
Förekomst av ursprungliga fiskarter i Nyköpingsån.
Ekologisk nisch: Re=Reofil, Li=Limnofil, Eu=Eurytop
(Bolland et al. 2012) Reproduktionsklass: Li=Litofil,
Fy=Fytofil, Fl=Fytolitofil, Pe=Pelagofil, Po=Polyfil
Ps=Psammofil (Van den Brink et al 1996; Lelek, 1987).
Rödlistan: NT=Nära hotad, EL=starkt hotad, CR=Akut
hotad (Artdatabanken, 2010).
Svenskt
namn
Latin
Abborre
Perca fluviatilis
Eu
Fl
-
Närv.
Benlöja
Alburnus alburnus
Eu
Fl
-
Närv.
Björkna
Blicca bjoerkna
Eu
Fy
-
Närv.
Braxen
Abramis brama
Eu
Po
-
Närv.
F. nöga
Lampetra fluviatilis
Re
Li
-
Närv.
Färna
Squalius cephalus
Re
Li
-
Osäk.
Grönling
Barbatula barbatula
Re
Ps
-
Sakn.
Gädda
Esox lucius
Eu
Fy
-
Närv.
Gärs
Gymnocephalus cernuus
Eu
Fl
-
Närv.
Gös
Sander lucioperca
Eu
Fy
-
Närv.
Lake
Lota lota
Re
Li/Pe
nt
Närv.
Lax
Salmo salar
Re
Li
Mal
Siluris glanis
Eu
Fy
el
Närv.
Mört
Rutilus rutilus
Eu
Fl
-
Närv.
Nissöga
Cobitis taenia
Re
Fy
-
Närv.
Nors
Osmerus eperlanus
Eu
Li/Pe
-
Närv.
Sarv
Scardinius
erythrophthalmus
Li
Fy
-
Sakn.
Stensimpa
Cottus gobio
Re
Li
-
Sakn.
Stäm
Leuciscus leuciscus
Re
Fl
-
Sakn.
Sutare
Tinca tinca
Li
Fl
-
Närv.
Vimma
Vimba vimba
Re
Li
nt
Närv.
Ål
Anguilla anguilla
Eu
Pe
cr
Närv.
Öring
Salmo trutta
Re
Li
-
Sakn.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Eko.
Repr. Rödlistan
Nuvavarande
Sakn.
45
Figur 3-49. Andel generalister (orange) jämfört med specialister (röd
och grön).
Figur 3-50. Antalet fiskarter inom respektive reproduktionsklass. Arter
vars reproduktion är knutem till strömmande (grön), svagt
strömmande (gul) samt svämplanets livsmiljöer (röd) har
minskat medan antalet arter som är generalister eller
förökar sig i den fria vattenmassan är konstant (orange).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
46
Fiskzonering
Vid en jämförelse med fysiska och kemiska parametrar liknar vissa
sträckor av ån färnazonen och andra braxenzonen. Färnazonen består av
breda strömmande partier med inslag av grusbottnar och ofta klart vatten
som stäcker sig genom ett böljande landskap (figur 3-51). Av de fiskarter som sannolikt förekommer idag, är till exempel vimma, en reofil
cyprinid, ett typiskt karaktärsdrag för Färnazonen (Bram, 2003). En
förväntad ursprunglig förekomst av färna, ytterligare en reofil cyprinid,
tyder på att stora delar av nedre Nyköpingsån tillhört färnazonen.
Braxenzonen kännetecknas av långsamflytande eller helt stillastående
livsmiljöer och naturligt näringsrikt vatten med en hög turbiditet på
grund av övergödning (figur 3-52).
Vattendrag påverkade av vattenkraft skiftar ofta karaktär från strömmande till stillastående livsmiljöer med resultatet att arter typiska för
braxenzonen tar över där faunan ursprungligen karaktäriserades av
reofila arter (Bram, 2003). I Nyköpingsån är denna utveckling tydlig där
strömmande livsmiljöer försvunnit och antalet reofila arter minskat
(figur 3-18 och 3-49).
Figur 3-51. Färnazonen kännetecknas av breda strömsträckor med
inslag av grusbottnar och ofta klart vatten.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
47
Figur 3-52. Braxenzonen kännetecknas av stillastående eller lugnflytande sträckor med klart eller grumligt vatten.
3.8
Rödlistade arter
I Nyköpingsån förekommer 4 rödlistade fiskarter: vimma, lake, mal och
ål (tabell 3-2). Undantaget ål är övriga rödlistade fiskarter dåligt kartlagda. Förutom fisk förekommer dessutom ytterligare 4 rödlistade arter:
tjockskalig målarmusslan, flat dammussla, äkta målarmussla och utter
(Naturvårdsverket 2000; Stefan Lundberg muntligen).
Mal
Malen är rödlistad och klassas som starkt hotad (Artdatabanken 2010).
Under de senaste åren har två kända malfångster gjorts i nedre Nyköpingsån, där den senaste fångades år 2012 och utgjordes av ca 15 kilo
tung fisk (Roger Christensen muntligen; Nils Ljunggren muntligen).
Malen lever i sjöar och lugnflytande partier av vattendrag. Leken sker i
anslutning till strandbanken på ett djup mellan 0,4-1 m där rommen fästs
på vegetation som hänger ned i vattnet (Degerman 2008; figur 3-53).
Påverkan genom sjösänkning, dikning, rensning, reglering och invallning har gjort dessa miljöer till en bristvara.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
48
Figur 3-53. Fint lekområde för mal där strandvegetationen hänger ned
i vattnet.
Under de senast 100 åren har malen minskat kraftigt och förekommer
idag naturligt i endast 3 områden i Sverige varav ett av områdena är
Båven med närliggande sjöar som ligger i Nyköpingsåns vattensystem.
(Norling et al 2009). I slutet av 1800-talet fångades ett exemplar i sjön
Båven på 3,6 meter med en vikt på runt 180 kg (Pethon & Svedberg
2004).
I Sverige befinner sig malen på sin norra utbredningsgräns. Malens lek
inleds vid en temperatur över 22 ºC. I Nyköpingsån är det långt ifrån alla
år som vattentemperaturen når över denna kritiska gräns. Vid månatliga
mätningar av vattentemperaturen vid Spånga mätstation vid Långhalsens
utlopp i Nyköpingsån låg vattentemperaturen under juli månad över 22
ºC vid ungefär hälften av provtagningstillfällena (figur 3-54). Sannolikt
kan vattentemperaturen i skyddade vikar vara betydligt högre men
troligtvis klarar malen inte av att leka varje år i Nyköpingsån.
Ål
Ålen är rödlistad och klassas idag som akut hotad (Artdatabanken,
2010). Uppvandringen av glasål i Sverige har minskat drastiskt och
Nyköpingsån är inget undantag. Från slutet av 50-talet har uppvandring
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
49
Figur 3-54. I Nyköpingsån befinner sig malen på sin norra utbredningsgräns. Det är långt ifrån alla år som vattentemperaturen når över 22 ºC, malens gräns för lek (SLU 2012).
en av glasål i Nyköpingsån minskat från mer än 3 miljoner ålyngel per år
till endast ett hundratal ålar under 2000-talet (figur 3-55).
Nyköpingsån har en stor potential att producera mycket blankål. Enligt
den svenska ålförvaltningsplanen är ån ett av 11 prioriterade vattendrag
med störst potential att producera flest antal ålar med en total potentiell
årsproduktion på 7 981 ålar varav 3 347 av dessa produceras i huvudproduktionsområdet som innefattar sjöarna Yngaren, Båven och Långhalsen (Calles & Christiansson 2012).
Naturliga vandringshinder som fallen vid Harg och Storhus klarar
uppvandrande glasål att passera. Men i samband med att behovet av
elkraft intensifierades i början av 1900-talet anlades flera vattenkraftsdammar som till exempel Storhus, Fors, Perioden och Harg i Nyköpingsån. Dessa dammar innebar ett definitivt stopp för uppvandrande
glasål.
Innan vattenkraften byggdes ut var ålfisket en viktig inkomstkälla.
Under sekelskiftet 1800/1900 hade godset Christineholm hälften av sina
inkomster från ålfiske (Anders Ek muntligen). När sedan kraftverks-
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
50
dammarna byggdes försvann ett av Sveriges viktigaste uppväxtområden
för ål och med det en viktig näring.
För att nå den potentiella produktionen behöver åtgärder sättas in för
nedvandrande ål. Från huvudproduktionsområde måste nedvandrande ål
idag passera 5 större dammbyggnader varav 3 kraftverk med en beräknad dödlighet på uppemot 100 %. Vid en passage av samtliga vandringshinder innebär de kumulativa effekterna att i princip inga ålar når
havet.
Den modellerade produktionen tar inte hänsyn till antalet uppvandrande
glasål. Idag fångas uppvandrande glasål vid ålyngeluppsamlaren vid
Storhus kraftverk (figur 3-56) för att därefter transporters längre upp i
avrinningsområdet. Under elfisket som utfördes i samband med projektet
fångades flera ålar i torrfåran Storhuskvarn kraftverk vilket tyder på att
flera ålar inte klarar av att lokalisera ålyngeluppsamlaren (figur 3-57).
Inom huvudproduktionsområdet finns ytterligare vandringshinder som
hindrar och fördröjer upp- och nedvandrande ål, som Vad och Sibro i
Husbyån.
Figur 3-55. Fångst av glasål i Nyköpingsån vid ålyngeluppsamlaren
nedströms Storhus kraftverk.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
51
Figur 3-56. Ålyngelfällan vid Storhuskvarn i drift. Fångade ålar
transporteras uppströms.
Figur 3-57. Under elfisket som utfördes i samband med projektet
fångades flera ålar i torrfåran vid Storhuskvarn.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
52
Lake
Laken är rödlistad och klassas idag som nära hotad (Artdatabanken,
2010). Under provfisket som utfördes i samband med projektet fångades
flera lakar. Flera av dessa var blinda och ett fåtal hade även utslag iform
av vita prickar vilket kan indikera på någon form av påverkan (figur 358).
Vimma
Vimman är idag rödlistad och klassas som nära hotad (Artdatabanken,
2010). Vimman leker på grunda strömsatta grusbottnar och är likt andra
reofila fiskarter beroende av en naturlig och opåverkad strandzon.
Tjockskalig målarmussla
Den tjockskaliga målarmusslan är rödlistad och klassas som starkt hotad.
Inom projektområdet i Nyköpingsån har tjockskalig målarmussla identifierats på flera lokaler (Ljungberg S & Svensson M 2010).
Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) lever på sand och grusbottnar i rinnande vattendrag. Musslans larver, s.k. glochidier, är parasitiska och använder fisk som värddjur. Till skillnad från flodpärl-
Figur 3-58. En stor andel av lakarna som fångades var blinda (Foto:
Rickard Gustafsson).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
53
musslan är arten helt skildkönad och kräver därför värdfiskar för att
fullborda sin livscykel (Naturvårdsverket 2006). Vilka arter som fungerar som värddjur är osäkert men elritsa, stensimpa, färna, spigg och sarv
nämns som potentiella värdarter (SLU 2014).
Dessutom har mört, lake, löja och abborre visat sig bära på glochidier (N
Ljunggren muntligen). Närvaron av tjockskalig målarmussla indikerar
att bestånd av en eller flera av dess värdarter varit så pass talrika att den
lyckats reproducera sig.
Utter
Uttern är rödlistad och klassas som sårbar (Artdatabanken, 2010). Arten
förekommer frekvent i Nyköpingsån (Länsstyrelsen i Södermanlands
län, 2000). Hårda krav på rent vatten och höga tätheter av fisk gör att där
uttern är talrik finns ofta en mängd andra skyddsvärda arter. Därför
klassas uttern som en så kallad paraplyart. Det gör arten till en viktig och
lämplig målart i arbetet att nå vattendirektivets krav på god ekologisk
status och hindra utarmningen av biologisk mångfald.
3.9
Lax och havsöring
Nyköpingsån är ett typiskt stort låglänt vattendrag med en fiskafauna
som domineras av cyprinider. Sannolikt har det funnits ett naturligt
bestånd av laxfisk men ån har troligtvis aldrig varit ett utpräglat laxeller havsöringsvatten.
Produktion
Den ursprungliga produktionen i Nyköpingsån och Vrenaån uppskattas
till ca 3300 smolt/år resulterande i en årlig uppvandring av ca 300
lekfiskar (figur 3-59 och 3-60). Fysisk påverkan och reglering har gjort
att stora delar av åns ursprungliga lek- och uppväxtområden försvunnit.
Idag har Nyköpingsån och Vrenaån en potentiell produktion på ca 230
smolt/år (figur 3-61) men på grund av att de flesta uppväxtområden är
delvis isolerade av flera vandringshinder med en låg passageeffektivitet
är den verkliga produktionen lägre och uppskattas till ca 100 smolt/år
(figur 3-62).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
54
Figur 3-59. Ursprunglig produktion av smolt.
Figur 3-60. Ursprunglig produktion av uppvandrande lekmogen
laxfisk.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
55
Figur 3-61. Nuvarande potentiell produktion av smolt.
Figur 3-62. Nuvarande verklig produktion av smolt.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
56
3.10
Sportfiske och friluftsliv
Nyköping ligger i en region där stora vattendrag är sällsynta och ursprungliga strömsträckor nästan helt försvunnit till förmån för kraftverk
och dammar. För den stora grupp sportfiskare som lever i Mälardalens
och Östergötlands storstadsregioner är därför tillgången till stora strömmande vatten begränsad. Större kustmynnande vattendrag som Nyköpingsån, där vattnet ännu strömmar fritt längs med större delar, återfinns
först långt norrut eller söderut (Dalälven i Gästrikland eller Emån i
Småland).
Det sportfiske som bedrivs idag i Nyköpingsån består nästan uteslutande
av fiske efter utplanterad havsöring nedströms Storhus kraftverk. Årligen planteras 7000 öringsmolt ut nedströms Storhusfallet. Den havsöring
som idag sätts ut härstammar från ett litet vattendrag (Åvaån) där
öringen naturligt lekvandrar sent på säsongen vilket begränsar möjligheterna till fiske efter nystigen havsöring under sommar och höst innan
fisket stänger för säsongen. Fisket sker därför i huvudsak under vårvintern efter individer som stannat kvar i ån efter höstens lek.
Årligen säljs ca 50 årskort och mellan 500-600 dagskort till ett värde av
ca 70-80 000 SEK. Den årliga fångsten uppgår till mellan 300-500
öringar. Idag fångas i princip ingen fisk uppströms Storhusfallet vilket
stärker bilden av en låg passageeffektiviteten vid åns dammbyggnader.
Under 90-talet har biotopvårdsåtgärder utförts nedströms Storhus och
Perioden. Vid elfisken efter åtgärderna fångades årsungar (0+) av öring.
Utöver havsöring fiskas även kräftor, gädda och gös.
Sträckan direkt uppströms Nyköpingsån mynning är liksom mynningsområdet känd för fiske efter grov gädda på senhösten. Dessutom sker ett
visst fiske uppströms Storhus upp till Långhalsen efter fiskarter som
abborre, braxen, gädda, gös och sutare.
Som turist är det i dag svårt att få tillgång till fisket i Nyköpingsåns
vattensystem. Beroende på var man vistas i Nyköpingsåns vattensystem
så gäller olika fiskekort och i vissa sjöar och vattendrag saknas fiskekort.
Begränsad tillgänglighet gör att risken för tjuvfiske är hög.
Från arbetsgruppen inom NVVF har tre prioriterade punkter identifierats
för att utveckla sportfisket i Nyköpingsån
•
•
•
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Utveckling av fisket efter laxfisk i strömmande vatten.
Utvecklad infrastruktur för lokala och tillresta fiskare.
Bredda fisket och införa anpassad förvaltning
57
I Nyköping finns ett kanotgymnasium och intresset för paddling är så
stort att Nyköping är känd som kanotstaden (figur 3-63). I dagsläget
dämmer dammbyggnaderna i nedre Nyköpingsån många av åns ursprungliga ström- och forssträckor. Vandringshindrena innebär dessutom
att det krävs 5 lyft för att paddla sträckan mellan Långhalsen och havet.
Samtliga vandringshinder saknar emellertid kanotramp. Detta betyder att
i stora delar av Nyköpingsån är tillgängligheten för kanotister begränsad
både för rekreation och för idrottsutövning.
Arbetsgruppen inom NVVF har identifierat två prioriterade punkter för
att utveckla vattensporten i Nyköpingsån:
•
•
Längre forssträckor genom utrivning av dammbyggnader.
Konstgjord forssträcka genom att anlägga ett stort omlöp
Figur 3-63. Nyköping är känd som kanotstaden. Bilden visar en
forspaddlare som tränar nedströms dammbyggnaden vid
Perioden.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
58
4
Lokala förutsättningar
4.1
Vandringshinder
I Sverige finns många olika vattenbyggnader i form av vägar, broar och
dammar. En stor del av dessa utgör vandringhinder för fisk och annan
vattenlevande fauna. Inom Nyköpingsåns avrinningsområde har 77
större dämmen identifierats (SMHI, 2014a). Från Nyköpingsåns utlopp i
Stadsfjärden upp till sjön Långhalsen finns fem större dammbyggnader i
nämnd ordning Storhus, Fors, Perioden, Harg och Kristineholm.
Ursprungliga
Fallen vid Harg och Storhus var ursprungligen naturliga vandringshinder
som i varierande grad hindrade olika fiskarter och livsstadier från att
passera (figur 4-1 och 4-2). De två fallen utgjorde sannolikt partiella
vandringshinder för simstarka fiskar som större laxfisk och ett definitivt
vandringshinder för simsvaga fiskar. Små fiskar och fiskarter som
abborre, gös och gädda klarade sannolikt inte att passera hindren.
Ålyngel har en förmåga att kunna krypa i fuktiga miljöer vid sidan om
branta fall. Sannolikt har de ursprungligen ej haft några större problem
att passera de två fallen, vilket omfattande historiska fångster av ål högre
upp i avrinningsområdet bekräftar (Nils Ljunggren muntligen; Anders
Ek muntligen).
Nuvarande
Mellan havet och sjön Långhalsen finns fem dammbyggnader som utgör
vandringshinder för fisk. Dessa är i ordning, från mynningen i havet och
uppströms: Storhus, Fors, Perioden, Harg och Kristineholm. Av dessa är
Storhus, Fors och Harg kraftverksdammar. Dammen vid Perioden
användes tidigare för kraftproduktion men efter att kraftverket togs ur
drift saknar dammen idag funktion. Kristineholm fungerar som regleringsdamm för de tre nedströms belägna kraftverken.
I Husbyån vid Vad och Sibro, mellan sjön Långhalsen och Lidsjön, finns
ytterligare två dammar som hindrar uppvandrande ål från att nå den stora
sjön Båven som utgör ett viktigt produktionsområde (bilaga 01).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
59
Figur 4-1.
Storhusfallet år 1880 med ursprungliga åfårans trösklar
(röd linje). Lägg märke till den lägre tröskelnivån i mitten
av bilden och hur ån rensats på block.
Figur 4-2.
Hargs övre fall år 1926. Den röda linjen visar det bedömda läget för den ursprungliga åfårans trösklar.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
60
Passageeffektivitet
Passageeffektiviten för samtliga vandringshinder inom projektområdet
bedöms som mycket låg (tabell 4-1). För uppvandrande fisk utgör samtliga vattenbyggnader inom projektområdet ett definitivt vandringshinder
för svagsimmande fiskarter samt ett partiellt hinder för starksimmande
fiskar. För nedvandrande fisk är problematiken speciellt stor vid de
vandringshinder som har turbiner för kraftproduktion där dödligheten för
nedvandrande ål bedöms ligga mellan 95 och 100 %.
4.2
Storhus
Vid Storhus kraftverk tas vatten via två intagskanaler på dammbyggnadens högra sida till kraftstationen (bilaga 02). Från kraftstationen leds
vatten tillbaka till åns naturliga fåra via en utloppskanal. Det innebär att
Nyköpingsåns naturliga åfåra, undantaget spill från i fiskvägen, saknar
vattenflöde på en sträcka av ca 100 m under större delen av året då fisk
vandrar i Nyköpingsån (figur 4-3). Dammbyggnaden delar upp åns
ursprungliga åfåra i två fåror.
Tabell 4-1.
Vhinder
Bedömd passageeffektivitet (%) vid respektive vandringshinder. Svaga fiskar = ål, flod- och havsnejonögon, abborre, gös, gädda och små cyprinider; Starka fiskar = lax,
öring, regnbåge, stor färna och id; Små fiskar = lax- och
öringsmolt, abborre, gers, små cyprinider; Smala fiskar =
ål, havs- och flodnejonögon; Stora fiskar = lax- och öringbesor, gös, gädda, färna, id och braxen.
Uppvandring
Svaga
Nedvandring
Totalt
Starka
Små
Smala
Stora
Alla
Storhus
0
25
65
0
45
25
Fors
0
5
55
0
45
20
Perioden
0
5
100
100
80
50
Harg
0
45
75
5
45
30
Kristineholm
0
0
85
85
50
35
Vad
0
5
75
75
50
35
Sibro
0
0
95
95
50
40
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
61
Kraftstation
I kraftstationen sitter 2 aggregat med en gemensam slukförmåga om ca
30 m3/s. Aggregaten har löphjul av Francistyp. Fallhöjden vid kraftstationen uppgick vid besiktningstillfället till 5,3 m. Vid normal drift och
låg vattenföring beräknas fallhöjden uppgå till ca 6 m. Framför kraftstationens intagsöppningar sitter gallergrindar med ca 35 mm spaltvidd.
Kraftverket har en effekt på 720 kW och en normalårsproduktion på 3,3
GWh per år.
Dammbyggnad
Dammbyggnaden utgörs av en ca 140 m lång dammvall av sten och
betong som sträcker sig tvärs över åns huvudfåra (bilaga 02). Dammen
har tre ca 4,8 m breda utskov, två inredda med en större planlucka och
en med flera mindre planluckor. Samtliga luckor har motoriserade
regleringsdon för fjärrstyrning och skibordsfunktion i nedskjutet läge.
Till höger om utskoven, i den ursprungliga åfåran, är fiskvägen placerad.
Fiskväg
Den befintliga fiskvägen är placerad i den högra åfåran nedströms
dammbyggnaden, till höger om det västligaste utskovet (bilaga 02, figur
4-4). Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa i betong med en
Figur 4-3.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Utloppskanal till vänster i bild och ursprunglig åfåra till
höger i bild. Vy uppströms.
62
Figur 4-4.
Fiskvägen vid Storhuskraftverk är utformad som en brant
bassängtrappa.
språnghöjd på ca 40 cm och underströmsöppningar på 50 x 50 cm.
Konstruktionen har en total längd på ca 30 m, en lutning på nästan 20 %
och ett medelvattenflöde på ca 0,5 m3/s.
Avledning
Det befintliga grovgallrets lutning från horisontalplanet uppgår till ca
45° och har en fri spaltvidd på ca 35 mm. Därmed har fisk upp till ca 35
cm och ål upp till ca 70 cm möjlighet att fysiskt passera genom gallret
och in i turbinen. Vattenhastigheten vid gallren bedöms vid de vanligast
förekommande flödena uppgå till ca 1 m/s. Det innebär att svagsimmande arter kan ha svårigheter att simma ifrån intagsgallret vilket kan
leda till att de antingen kläms fast mot intagsgallret eller tvingas passera
genom turbinen.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenföringen i Nyköpingsån vid Storhus har översiktligt beräknats
uppgå till ca 21 m3/s i medeltal under året (bilaga 03). Normal högvattenföring och normal lågvattenföring uppgår till i storleksordningen 56
resp. 2,0 m3/s. Under perioden jun-okt överstiger vattenföringen sällan
30 m3/s. Detta innebär att under den period då de flesta fiskar avser
genomföra sin uppvandring kommer det huvudsakliga flödet från
kraftverket. Förutom det vatten som spills i fiskvägen förekommer i stort
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
63
sett inget vattenflöde i Nyköpingsåns ursprungliga åfåra. Vid de tillfällen
då spill förekommer är flödet i den ursprungliga åfåran mycket sällan
större än flödet i kraftverkets utloppskanal. Detta innebär att uppvandrande fisk så gott som alltid kommer att söka sig till kraftverkets utloppskanal.
4.3
Fors
Vid Fors kraftverk tas vatten från en dammbyggnad tvärs över ån till en
kraftstation på åns högra sida (bilaga 04, figur 4-5). Från kraftstationen
leds vatten tillbaka till ån via en ca 75 m lång utloppskanal som löper in
under den nedlagda yllefabriken. Det innebär att Nyköpingsåns åfåra
saknar vattenflöde på en sträcka av motsvarande längd nedan dammbyggnaden under större delen av året då fisk vandrar i Nyköpingsån.
Kraftstation
I kraftstationen sitter tre aggregat med en gemensam slukförmåga om ca
30 m3/s. Alla aggregaten har löphjul av Francistyp. Fallhöjden vid kraftstationen uppgick vid besiktningstillfället till 2,58 m (bilaga 04). Vid
normal drift och låg vattenföring bedöms fallhöjden uppgå till ca 2,5 m.
Figur 4-5.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Dammbyggnad vid Fors kraftverk med intagskanal och
utskov till höger respektive vänster i bild. Vy nedströms.
64
Framför kraftstationens intagsöppning sitter en gallergrind med ca 35
mm spaltvidd. Kraftverket har en effekt på 450 kW och en normalårsproduktion på 1,9 GWh per år.
Dammbyggnad
Dammbyggnaden utgörs av en ca 60 m lång dammvall av sten, jord och
betong som idag ligger begravd under Forsgränd samt ett ca 50 m långt
och 4 m högt synligt parti i öster med utskov och luckor som sträcker sig
tvärs över åns kvarvarande huvudfåra (bilaga 04). Dammen har tre ca 57 m breda utskov, vilka är inredda med en större och fyra mindre luckor
av stål. Samtliga luckor har motoriserade regleringsdon för fjärrstyrning.
Samtliga luckor har även skibordsfunktion i nedskjutet läge.
Fiskväg
Den befintliga fiskvägen är belägen under bron över utloppskanalen
mellan kraftstationen och dammbyggnadens högra utskov (bilaga 04,
figur 4-6). Fiskvägen är utformad som en motströmsränna med två inledande och en avslutande vilobassäng. Huruvida det ursprungligen funnits
även en andra avslutande stigränna är oklart. Oklart är även lamellernas
utformning och nuvarande skick då de inte låter sig besiktigas utan båt
eller ställningar. Konstruktionen har en sammanlagd längd av ca 8 m, en
Figur 4-6.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Fiskvägen vid Fors kraftverk är i mycket dåligt skick.
65
lutning på över 30 % och en medelvattenföring på 0,5 m3/s. Den är
utförd helt i trä och är för närvarande i mycket dåligt skick.
Avledning
Det befintliga grovgallrets lutning från horisontalplanet uppgår till ca
80° och har en fri spaltvidd på ca 35 mm. Därmed har fisk upp till ca 35
cm och ål upp till ca 70 cm möjlighet att fysiskt passera genom gallret
och in i turbinen. Vattenhastigheten vid gallren bedöms vid de vanligast
förekommande flödena uppgå till ca 0,7 m/s. Det innebär att svagsimmande arter kan ha svårigheter att simma ifrån intagsgallret vilket kan
leda till att fisk antingen kläms fast mot intagsgallret eller tvingas
passera genom turbinen.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenföringen i Nyköpingsån vid Fors har översiktligt beräknats uppgå
till ca 21 m3/s i medeltal under året (bilaga 05). Normal högvattenföring
och normal lågvattenföring uppgår till i storleksordningen 56 resp. 2,0
m3/s. Under perioden jun-okt överstiger vattenföringen sällan 30 m3/s.
Detta innebär att under den period då de flesta fiskar avser genomföra
sin uppvandring är det i stort sett inget vattenflöde i Nyköpingsåns
naturliga åfåra. Vid de tillfällen då spill förekommer är flödet i huvudfåran mycket sällan större än flödet i kraftverkets utloppskanal. Detta
innebär att uppvandrande fisk så gott som alltid kommer att söka sig till
kraftverkets utloppskanal.
4.4
Perioden
Efter att Periodens kraftstation togs ur drift fungerar dammen som en
överfallsdamm (bilaga 06, figur 4-7). Förutom att fungera som vattenspegel saknar dammen syfte. Dammens och befintliga fiskvägs konstruktion gör att möjligheter till passage för olika fiskarter är begränsad
eller saknas helt.
Dammbyggnad
Dammbyggnaden utgörs av en ca 45 m lång dammvall av sten och
betong (bilaga 06). Dammen har fyra ca 6-7 m breda skibord åtskilda av
tre strömdelare.
Fiskväg
Den befintliga fiskvägen är placerad i den högra skibordsöppningen
parallellt med den högra strömdelaren (bilaga 06, figur 4-8). Konstruktionen är utförd i betong, har en sammanlagd längd av ca 4 m, en lutning
på över 20 % och en bedömd medelvattenföring på 0,2 m3/s. Det låga
flödet i kombination med den branta lutningen skapar en dålig anlockning och hindrar de flesta arter från att passera.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
66
Figur 4-7.
Dammen vid Perioden fungerar idag som en överfallsdamm.
Figur 4-8.
Fiskvägen vid Perioden är brant, smal och grund samt har
dålig anlockning.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
67
Vattenföring och vattenstånd
Vid högflöden utgör dammen inget hinder för nedvandrande arter. Vid
normal vattenföring är vattendjupet lågt över betongtrösklarna och vid
lågflöden skapas endast en tunn vattenfilm över skiborden. Den grunda
passagen gör att nedvandrande arter fördröjs eller till och med hindras.
4.5
Harg
Vid Hargs kraftverk tas vatten från dammbyggnaden via två inloppskanaler till en kraftstation på åns vänstra sida (bilaga 07, figur 4-9). Från
kraftstationen leds vattnet tillbaka till Nyköpingsåns åfåra. Spillvatten
tappas genom en sprängd kanal på åns högersida.
Kraftstation
I kraftstationen sitter två aggregat, ett med Kaplanturbin och det andra
med Francisturbin, med en gemensam slukförmåga på ca 30 m3/s.
Fallhöjden vid kraftstationen uppgick vid besiktningstillfället till 6,72 m
(bilaga 07). Vid normal drift och låg vattenföring bedöms fallhöjden
uppgå till ca 7,3 m. Framför kraftstationens intagsöppning sitter en
gallergrind med ca 35 mm spaltvidd. Kraftverket har en effekt på 1500
kW och en normalårsproduktion på 7,8 GWh per år.
Figur 4-9.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Dammen vid Hargs kraftverk med intagskanaler till
vänster och fiskvägens utskov till höger. Vy nedströms.
68
Dammbyggnad
Dammbyggnaden utgörs av en ca 80 m lång betongkonstruktion som
sträcker sig tvärs över ån (bilaga 07). Dammen har ett ca 7 m brett
utskov inrett med två större flodluckor med motoriserade regleringsdon
för fjärrstyrning.
Fiskväg
Den befintliga fiskvägen är belägen till höger om intagskanalerna (bilaga
07, figur 4-10). Fiskvägen är utformad som en bassängtrappa med en
lutning på ca 15 % och en medelvattenföring på ca 0,5 m3/s. Fallet
fördelas på totalt 22 bassänger åtskilda av mellanliggande trösklar med
en språnghöjd på ca 40 cm.
Avledning
Det befintliga grovgallrets lutning från horisontalplanet uppgår till ca
46° och har en fri spaltvidd på ca 35 mm. Därmed har fisk upp till ca 35
cm och ål upp till ca 70 cm möjlighet att fysiskt passera genom gallret
och in i turbinen. Vattenhastigheten vid gallren bedöms vid de vanligast
förekommande flödena uppgå till ca 0,9 m/s. Det innebär att svagsimmande arter kan ha svårigheter att simma ifrån intagsgallret vilket kan
leda till att fisk antingen kläms fast mot intagsgallret eller tvingas
passera genom turbinen (figur 4-11).
Figur 4-10. Fiskvägen vid Harg är av typen bassängtrappa och har en
lutning på ca 15 %.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
69
Figur 4-11. Under fältbesöket 10 juli 2013 observerades död fisk på
intagsgallret till Hargs kraftstation.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenföringen i Nyköpingsån vid Harg har översiktligt beräknats uppgå
till ca 21 m3/s i medeltal under året (bilaga 08). Normal högvattenföring
och normal lågvattenföring uppgår till i storleksordningen 55 resp. 2,0
m3/s.
4.6
Kristineholm
Kristineholms regleringsdamm reglerar flödet för de tre nedströms
belägna kraftverken: Harg, Fors och Storhus. Dammen reglerar även
vattennivån i sjön Långhalsen som har en areal på ca 32 km2. Dammens
totala dämningsareal uppskattas till ca 43 km2.
Dammbyggnad
Dammbyggnaden utgörs av en ca 35 m lång dammvall som sträcker sig
tvärs över åns huvudfåra (bilaga 09). Dammen har tre utskov: två större
som är 11-12 m breda och ett mindre som är ca 3 m brett (figur 4-12).
De två större utskoven är inredda med planluckor av stål med motoriserade regleringsdon för fjärrstyrning och det mindre är inrett med träsättar
som regleras manuellt.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
70
Figur 4-12. Kristineholms regleringsdamm med tre utskov. Vy uppströms från vänstra strandbanken.
Fiskväg
Den befintliga fiskvägen är belägen på dammvallens högra sida mellan
dammbyggnadens högra utskov och strandbanken (bilaga 09; figur 413). Fiskvägen är utförd i betong och består av en kort ränna med
enstaka överfall. Konstruktionen har en sammanlagd längd på ca 10 m,
en lutning på 18 % och en medelvattenföring på ca 0,1 m3/s.
Avledning
Kristineholms regleringsdamm saknar spilluckor för nedvandrande fisk.
De två större utskoven är breda och öppnas underifrån. Vid låga flöden
kommer öppningen att vara liten och placerad djupt. Det innebär att
nedvandrande fisk antingen direkt hindras eller fördröjs. Vid låga flöden
är öppningen inte större än 5 cm vilket hindrar nedvandrande fisk som är
större än 30 cm från att passera som till exempel lekmogen mal.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenföringen i Nyköpingsån vid Kristineholm har översiktligt beräknats uppgå till ca 21 m3/s i medeltal under året. Normal högvattenföring
och normal lågvattenföring uppgår till i storleksordningen 55 resp. 2,0
m3/s. Under perioden jun-okt överstiger vattenföringen sällan 30 m3/s.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
71
Figur 4-13. Fiskvägen vid Kristineholm består av en kort betongränna
med enstaka överfall.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
72
5
Målbild och problemanalys
Nyköpingsån är ett kraftigt påverkat vattendrag. För att nå målet med ett
ekologiskt funktionellt vattendrag med livskraftiga bestånd av åns
ursprungliga fauna behöver åns naturliga processer återställas. Det
kräver att fria vandringsvägar skapas, en naturlig kantzon etableras,
våtmarker återställs och en normal vattenföring säkerställs.
5.1
Ekologisk status
Övergödning och fysisk påverkan gör att Nyköpingsån och Vrenaån inte
når upp till kravet god ekologisk status.
Trots omfattande åtgärder med att minska belastningen av närsalter
kvarstår problemet med övergödning. Fysisk påverkan har gjort att
vattendrags och sjöars naturliga reningsförmåga minskat eller försvunnit.
För att minska övergödningen bör därför i första hand den naturliga
reningsförmågan (näringsretentionen) återställas genom att anlägga
naturliga skyddszoner, höja sänkta sjöar och återställa dikade våtmarker.
Fysisk påverkan har gjort att vattendragets artrikedom, fiskproduktion
och naturliga reningsförmåga minskat. För att minska den fysiska
påverkan från morfologiska och hydrologiska förändringar samt vandringshinder behöver en normal vattenföring säkerställas, naturliga
skyddszoner anläggas, fria vandringsvägar skapas samt rensade strömsträckor och utdikade våtmarker återställas.
5.2
Hydrologi
I samband med att Långhalsen reglerades skapades en onaturlig vattenregim i Nedre Nyköpingsån med förekommande nolltappningar, snabba
flödesförändringar, minskade lågflöden, torrfåror och onaturliga säsongvariationer i flödet. Även om det idag spills ett basflöde vid Kristineholms regleringsdamm och nolltappning inte är en del av den dagliga
driften resulterar den automatiska regleringen av vattenkraftverken och
underhållsarbeten i återkommande nolltappningar.
En naturlig vattenföring är en grundförutsättning för vattendragets
funktion och naturvärde. Med en onaturlig vattenregim försvinner värdet
av eventuella fiske- och naturvårdsåtgärder. Ett mer naturligt vattenflöde
skulle kunna skapas genom att riva ut Kristineholms regleringsdamm
alternativt med en miljöanpassad reglering.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
73
5.3
Vattenkvalitet
Idag är Nyköpingsån övergödd. Näringsläckage från framförallt jordbruk
men även skogsbruk, luftnedfall, enskilda avlopp, dagvatten och punktkällor gör att belastningen av näringsämnen är stor men framförallt har
hydrologiska och morfologiska förändringar gjort att åns naturliga
reningsförmåga försvunnit. Den höga näringsbelastningen gör att
syrehalten under kortare perioder riskerar att nå skadligt låga nivåer.
Åtgärder som minskar belastningen av näringsämnen och framförallt
ökar den naturliga reningsförmågan inom avrinningsområdet kan förväntas minska näringsbelastningen och risken för syrebrist.
Vattnet i Nyköpingsån har blivit brunare (figur 5-1). Brunifieringen
leder till en minskad biologisk produktion och artrikedom. Minskad
belastningen av humusämnen samt järn- och manganföreningar kan
skapas med en förändrad markanvändning genom att anlägga en skyddszon längs vattendraget. Belastningen från skogsmarkerna i vattensystemets källflöden kan förväntas vara extra hög varför åtgärder bör prioriteras inom detta område.
Figur 5-1.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Nyköpingsån har blivit brunare. Brunifiering leder till en
försämrad vattenkvalité och minskad biologisk produktion.
74
5.4
Morfologiska förändringar
Fysisk påverkan som rensning av åfåran, utdikning av våtmarker,
sjösänkningar samt skogs- och jordbruk i närområdet har förändrat
morfologin i nedre Nyköpingsån och Vrenaån.
Naturliga vattendrag ligger så högt i terrängen att de kan översvämma
närmiljön. På så sätt deponeras sediment längs åns bredder och näringsämnen förbrukas. Fysisk påverkan som dikning, rensning och modifiering av strandbanken gör att kontakten med strandmiljön förloras. Den
direkta effekten är att unika habitat försvinner som många hotade arter är
beroende av men även att flödesbilden förändras. När vattendragets
naturliga magasineringsförmåga försvinner är resultatet extremare
högflöden och längre perioder med låg vattenföring.
Morfologin inom projektområdet skulle delvis kunna återställas genom
att anlägga en naturlig kantzon samt återställa rensade strömsträckor och
utdikade våtmarker. Med fungerande kantzoner skapas ekosystemtjänster som samhället idag lägger stora resurser på som översvämningsskydd
och vattenrening.
Även om vinsterna med en eventuell återställning skulle överväga kan
eventuella åtgärder vara i strid med enskilda intressen där stora ekonomiska värden finns vid vattendragens direkta närhet.
5.5
Vattenbiotoper
Upprepade sjösänkningar och överdämning har gjort att många vattenbiotoper förändrats i nedre Nyköpingsån och Vrenaån.
I Nyköpingsån har flera svagt strömmande till forsande partier dämts
över och förvandlats till artificiella lugnflytande sträckor. Sannolikt har
reofila arter som ursprungligen funnits på dessa sträckor ersatts av
generalister som till exempel braxen, en art som är vanligt förekommande i artificiella och lugnflytande miljöer.
I Vrenaån har kraftiga sjösänkningar av Hallbosjön och Långhalsens
gjort att ån ändrat karaktär från ett smalt sund till ett strömmande
vattendrag. Det gör att de reofila arter som idag finns på sträckan förmodligen ursprungligen saknades. Ursprungligen dominerade sträckan
sannolikt av arter karaktäristiska för stillastående vattenmiljöer.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
75
De vattenbiotoper som har förändrats skulle kunna återställas genom att
återskapa vattendragets naturliga struktur, genom att riva befintliga
dammar och höja sänkta sjöar.
Utgångspunkten vid samtliga naturvårdsåtgärder bör vara att minska
utarmningen av biologisk mångfald. Begreppet biologisk mångfald
innebär rätt arter, på rätt plats, i en normal numerär och med en intakt
genetisk variation i en naturlig livsmiljö. Det betyder att de artificiella
miljöer som eventuellt hyser ovanliga eller rödlistade arter ändå bör
återställas.
5.6
Fiskfauna
Trots att vattenkvalitén har förbättrats avsevärt syns inte en motsvarande
återhämtning av fiskfaunan i Europa. Det beror sannolikt på att ursprungliga habitat, i vattendraget och omgivande svämplan, antingen
gått förlorade eller isolerats (Bram et al 2003). Många restaureringsprojekt syftar idag till att skapa en ökad habitatvariation i åfåran med risken
att likartade habitat skapas i vattendrag med olika hydrologiska, geografiska och morfologiska förutsättningar, där organismsamhällen ursprungligen skiljt sig åt (Scmutz 1995).
Det är därför av största vikt att en målbild skapas utifrån vattendragets
ursprungliga förhållanden. I första hand bör befintliga habitat skyddas
och isolerade habitat tillgängliggöras samt ursprungliga habitat återskapas. I sista hand bör habitat nyskapas.
Arter utrotas inte slumpmässigt utan har ofta något gemensamt under sin
livscykel. Av Sveriges samtliga rödlistade sötvattensfiskar är 70 %
reofila (figur 5-2). Av de 6 arter som ursprungligen förväntats ha funnits
men idag saknas i Nyköpingsån är samtliga specialister: reofila eller
limnofila. Reofila arter är beroende av strömhabitat för att fullborda sin
livscykel och limnofila arter är beroende av stillastående eller isolerade
vattensamlingar, ett av svämplanets många mikrohabitat. För att möjliggöra en återetablering av dessa arter är det därför av största vikt att åns
ursprungliga strömsträckor och svämplan skyddas, tillgängliggörs och
återställs.
Genom att gruppera arter med liknande ekologisk nisch skapas en grund
för fiske- och naturvårdsåtgärder. Drygt 60 % av fiskarterna i Nyköpingsån är antingen fytofila eller fytolitofila vars reproduktion är beroende av tillgång till vattendragets svämplan. En ökad fiskproduktion för
huvuddelen av Nyköpingsåns fiskfauna kan därmed skapas genom att
tillgängliggöra och återställa åns svämplan.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
76
Figur 5-2.
Strömsträckan nedströms Kristineholm utgör en mycket
viktig miljö för reofila arter. För att gynna dessa arter behöver liknande miljöer återställas och tillgängligöras.
Sammanfattningsvis kan dagens betydligt lägre fiskproduktion och
artdiversitet framförallt knytas till att stora arealer av åns ursprungliga
svämplan och strömsträckor förlorats eller isolerats. En naturligt hög
fiskproduktion samt en för Nyköpingsån representativ fiskfauna bör i
första hand skapas genom att tillgängligöra och återställa dessa livsmiljöer. Som en sista utväg kan habitat nyskapas. För att dessa åtgärder ska
ge väntad effekt krävs en normal vattenföring.
5.7
Rödlistade arter
Mal
Malens krav är på inget sätt unika utan återspeglar de flesta fytofila
fiskarter. Den kräver varierande vattenbiotoper, fria vandringsvägar från
födohabitat till lekområden (longitudinel konnektivitet) och tillgång till
åns svämplan (lateral konnektivitet) vid den temperatur då leken äger
rum.
För att öka produktionen av mal och etablera ett livskraftigt bestånd i
nedre Nyköpingsån krävs en normal vattenföring och tillgång till lämpliga lekområden. Lekområden kan tillgängliggöras genom att skapa fria
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
77
vandringsvägar, anlägga en skogsbevuxen skyddszon och återställa
vattendragets våtmarker.
Sjön Båven är känd för sitt malbestånd. Mellan Båven och Långhalsen
finns idag minst två vandringshinder: Vad och Sibro i Husbyån. För att
underlätta en naturlig återetablering av ett livskraftigt malbestånd i nedre
Nyköpingsån bör dessa åtgärdas (figur 5-3). Genom att säkerställa fria
vandringsvägar från Båven till havet skapas dessutom en möjlighet för
malen att återetablera sig i andra vattensystem där den har försvunnit på
grund av mänsklig påverkan som till exempel Norrströms vattensystem.
För att ytterligare påskynda återetableringen av en livskraftig population
av mal i nedre Nyköpingsån kan mal från Båven och närliggande sjöar
flyttas till Nyköpingsån. Framförallt lämpar sig delsträckorna Kristineholm-Harg och Harg-Perioden för en eventuell återintroduktion.
Ål
Nyköpingsån har en stor potential att producera stora mängder ål men
producerar idag bara en bråkdel. Det största hindret för en ökad produktion av ål i Nyköpingsåns vattensystem utgörs av dammbyggnaderna i
åns huvudfåra. Av de ålar som fångats vid ålyngelsamlaren vid Storhus
och transporterats uppströms eller planterats ut överlever idag i princip
Figur 5-3.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Dammen vid Sibro hindrar malen från att nå sitt ursprungliga utbredningsområde i Nyköpingsåns vattensystem.
78
inga ålar nedvandringen. I framtiden är det önskvärt att ål kan vandra
fritt i systemet utan att fördröjas.
För att öka produktionen av ål behöver fria vandringsvägar säkerställas.
Allra helst till hela Nyköpingåns vattensystem men först och främst till
ålens huvudproduktionsområde som innefattar sjöarna Yngaren, Båven
och Långhalsen. Dödligheten för nedvandrande ål bör minimeras eller
allra helst avlägsnas helt. Fria vandringsvägar utan ökad dödlighet eller
fördröjning skulle kunna säkerställas genom att riva ut befintliga dammbyggnader.
Alternativt skulle fria vandringsvägar för uppvandrande glasål kunna
säkerställas genom att anlägga fiskvägar, eventuellt i kombination med
ålyngelledare, vid samtliga kraftverk. För nedvandrande blankål bör
någon form avledningsanordning installeras. Lämpligen bör eventuella
fiskvägar även vara passerbara för uppväxande ål.
Förutom Storhus, Fors, Perioden, Harg och Kristineholm finns ytterligare vandringshinder inom huvudproduktionsområdet som bör åtgärdas,
till exempel Vad och Sibro i Husbyån (figur 5-4).
Tjockskalig målarmussla
Den tjockskaliga målarmusslans livsmiljö består av strömsatta sand- och
grusbottnar, ett habitat den delar med flera fiskar som idag fungerar som
potentiella värdarter vid musslans reproduktion. Flera av värdarterna är
dessutom beroende av en naturlig och opåverkad strandbank.
Strömsatta grus- och sandbottnar är ovanliga i nedre Nyköpingsån. För
att gynna arten samt flera av dess värdarter bör en eller flera dammar
sänkas av. Eftersom musslan är beroende av fisk för sin reproduktion
gynnas den indirekt av fria vandringsvägar och en normal vattenföring.
Utter
Uttern ställer hårda krav på en hög vattenkvalité och en rik fiskproduktion. Samtliga åtgärder som gynnar fiskproduktion och vattendragets
ekologiska status kan därför även förväntas gynna uttern. Eftersom arten
är en paraplyart vars habitat inkluderar andra skyddsvärda arters är den
en viktig målart i arbetet mot att bevara den biologiska mångfalden.
Åtgärder som återställer vattendragets naturliga processer och strukturer
bör prioriteras.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
79
5.8
Lax och havsöring
Nyköpingsån är ett typiskt stort låglänt vattendrag som kännetecknas av
en fiskfauna dominerad av cyprinider. Sannolikt har det tidigare funnits
ett naturligt bestånd av både lax och öring men ån har troligtvis aldrig
varit ett utpräglat lax- eller havsöringsvatten.
Nedre Nyköpingsåns och Vrenaåns ursprungliga smoltproduktion
beräknas till drygt 3000 smolt/år. Idag bedöms ån ha en potentiell
produktion på drygt 200 smolt/år. Det innebär att det krävs omfattande
åtgärder för att återskapa ett livskraftigt bestånd av laxfisk i nedre
Nyköpingsån.
Under leken kräver lax och öring grunda syresatta grusbottnar som de
kan gräva ner sin rom i. För att rommen sen ska överleva krävs en jämn
och god vattenföring under perioden oktober-april. Öringens yngel är
dessutom beroende av grundområden längs vattendragets kanter som
erbjuder skydd och en vattennivå under 20 cm (Nielsen & Sivbæck
2013). När strandbanken modifierats och hårdgjorts försvinner både det
grunda partiet samt möjligheten att söka skydd vilket minskar överlevnaden av öringens yngel kraftigt.
Laxen är inte lika beroende av vattendragets grundpartier som öringen
utan kan ta djupare områden i besittning. Det innebär att laxen kan
förväntas dominera i större och djupare vattendrag som de nedre delarna
av Nyköpingsån. I syfte att återskapa ett naturligt bestånd av laxfisk bör
därför även lax återintroduceras. Lämpligen används i första hand
närbelägna laxstammar som till exempel Emå-, Mörrums- eller
Dalälvslax.
Idag återfinns samtliga lämpliga uppväxtområden uppströms Harg. Det
betyder att uppvandrande laxfisk måste passera 4 dammbyggnader med
mycket låg passageeffektivitet. Sannolikt når ingen uppvandrande
laxfisk idag till dessa områden.
I tillägg begränsas åns potentiella produktion av laxfisk av att befintliga
dammbyggnader dämmer över fiskens ursprungliga lek- och uppväxtområden och försämrade befintliga habitat genom fysisk påverkan som
rensning, kanalisering och modifiering av strandbanken.
En grundförutsättning för att återskapa ett livskraftigt bestånd av naturligt reproducerande laxfisk är en normal vattenföring. Dessutom bör fria
vandringsvägar säkerställas, överdämda habitat återställas genom att
sänka av en eller flera av de indämda vattenytorna och påverkade
strömsträckor restaureras.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
80
5.9
Vandringshinder
Fragmentering leder till att vandrande fisk hindras eller fördröjs med
resultatet att bestånd riskerar att isoleras eller helt slås ut. Isolerade
bestånd riskerar att slås ut av slumpmässiga skäl samtidigt som avsaknaden av fria vandringsvägar minskar möjligheten för en återetablering.
Fisk som fördröjs löper en ökad risk för att utsättas för predation. Vid
passage av ett vattenkraftverk ökar dödligheten ytterligare genom att
nedvandrande fisk riskerar att fastna på kraftverkets intagsgaller eller
skadas av turbinerna (figur 5-4). Sammantaget betyder det att vandringshinder leder till en markant minskad biologisk mångfald.
För att Nyköpingsån ska nå kravet god ekologisk status krävs fria vandringsvägar både upp och nedströms vid alla skapade vandringshinder.
Idag är ån kraftigt fragmenterad mellan sjön Långhalsen och havet. För
att säkerställa fria vandringsvägar behöver befintliga vandringshinder
antingen rivas ut eller nya fiskvägar med en hög passageeffektivitet
anläggas samt avledningsanordningar installeras.
En del vandringshinder kan emellertid vara naturliga. Dessa är en naturlig del av vattensystemet och kan vara en förutsättning för en fortlevnad
av genetiskt isolerade bestånd med höga bevarandevärden. De fiskarter
Figur 5-4.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Död ål från Säveån som fastnat på kraftverkets intagsgaller. De ålar som klarar av att passera gallret riskerar att
skadas av kraftverkets turbiner.
81
som inte har klarat av att passera ett naturligt hinder bör därför helst inte
beredas tillträde genom konstgjorda vandringsvägar. Där mänskliga
vattenbyggnader påverkar fiskvandringen bör i första hand de naturliga
förutsättningarna återskapas eller efterliknas.
Innan Harg och Storhus byggdes ut utgjorde de med stor sannolikhet
partiella vandringshinder för simstarka arter som större laxfisk och ett
definitivt vandringshinder för simsvaga arter med undantag av uppvandrande ålyngel. Utgångspunkten är därför principiellt att inte anlägga en
fiskväg som är passerbar för simsvaga arter vid dessa hinder.
Idag förekommer emellertid sannolikt inte några genetiskt unika bestånd
uppströms Storhus och Harg som är beroende av att vara isolerade. Vid
anläggandet av en eventuell fiskväg passerbar för uppvandrande ål
skulle även svagsimmande arter kunna passera fiskvägen. Fria vandringsvägar för samtliga fiskarter bedöms gynna en återetablering av
livskraftiga bestånd av åns ursprungliga fauna genom att fiskarter från
närliggande vattensystem kan sprida sig till Nyköpingsån. Därför bör
fria vandringsvägar för samtliga arter eftersträvas trots att Storhusfallet
och fallet vid Harg ursprungligen utgjort definitiva vandringshinder för
svagsimmande arter.
5.10
Sportfiske och friluftsliv
Sportfisket i Nyköpingsån begränsas idag av en låg fiskproduktion,
avsaknaden av naturligt förekommande arter, avsaknaden av fiskesträckor samt begränsad tillgänglighet. För att återskapa ett hållbart fiske
efter naturligt reproducerande laxfisk krävs omfattande åtgärder med fria
vandringsvägar och återställda strömsträckor. Förbättrade möjligheter
till fiske efter övriga arter skapas lämpligen genom att återskapa kontakten med åns svämplan och tillgängligöra fisket.
Fisket efter havsöring baseras idag på utsättningar. Den utplanterade
öringen härstammar från ett litet vattendrag där öringen vanligtvis
lekvandrar sent vilket begränsas fiskesäsongen. Vid en fortsatt utplantering av öring bör fisk som härstammar från större vattendrag med en
tidigare lekvandring prioriteras. Lämpliga stammar är till exempel öring
från Dalälven eller Emån. Eftersom lax ursprungligen sannolikt dominerat de nedre delarna av Nyköpingsån bör även Östersjölax planteras ut.
Lämpliga stammar är till exempel Emå-, Mörrums- eller Dalälvslax.
Fisket begränsas även av tillgången på fiskesträckor. På grund av låg
passageeffektivitet vid befintliga vandringshinder fångas idag majorite-
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
82
Figur 5-5.
Dålig passageeffektivitet i den befintliga fiskvägen gör att
sportfisket efter laxfisk i praktiken är begränsat till sträckan nedströms Storhus kraftverk.
ten av alla havsöringar nedströms Storhus (figur 5-5). Dessutom är
många av åns ursprungliga strömsträckor överdämda. Fler fiskesträckor
skulle kunna tillgängligöras genom att skapa fria vandringsvägar och
återställa överdämda strömsträckor.
Genom en omfattande återställning av Nyköpingsån skulle ett naturligt
reproducerande lax- och havsöringsbestånd kunna återetableras med en
årlig uppvandring av ca 300 lekfisk. Med en förväntad fångst på mellan
10-40 % av uppvandrande fisk ges en fångst på mellan 30-120 laxfisk
per år. Det kan jämföras med dagens fångst som ligger på mellan 300500 havsöringar per år. Sammantaget betyder det att förutsättningarna
för ett exklusivt fiske på naturligt reproducerande laxfisk saknas.
Förvaltning av åns fiskbestånd bör eftersträva ett hållbart fiske på
bestånd med en naturlig storleksfördelning. Det skulle kunna säkerställas
genom att uttaget för respektive art begränsas till en fångstkvot per dag
samt ett fönsteruttag inrättas där fiskar under och över en viss längd
återutsätts. På så sätt skapas förutsättningar för ett kvalitativt och hållbart fiske efter livskraftiga bestånd med möjlighet till fångst av stor
troféfisk.
Tillgången på ett givande fiske uppströms Storhus kraftverk efter arter
som abborre, gädda, gös och sutare är begränsad. Det innebär att ett
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
83
lättillgängligt fiske för barn, rekreation samt ett givande fiske för specialister på storvuxna individer saknas. Förbättrad tillgänglighet skulle
kunna säkerställas genom att erbjuda rimligare fiskekort för fiske där
fiske efter laxartad fisk ej bedrivs samt erbjuda mer information och
större fiskekortsområden. Förbättrade fiskproduktion av nämnda arter
säkerställs genom att tillgängligöra åns svämplan.
Vid en återetablering av ett mal i nedre Nyköpingsån till en biologiskt
säker nivå, där sportfiske kan tillåtas, skulle kunna skapa ett mycket
attraktivt och unikt fiske. Genom krav på inrapporterad fångst skulle
fisket kunna bli en naturlig del i övervakningen av åns malbestånd.
Forspaddlingen i Nyköpingsån begränsas framförallt av att tidigare
ström- och forssträckor dämts över av befintliga dammar. Dessutom
innebär regleringen av Långhalsen att flödet under långa perioder är
onaturligt lågt vilket försämrar förutsättningarna för forspaddling. För att
paddla från Långhalsen till havet krävs idag 5 lyft där det saknas kanotrampar. Sammantaget betyder det att förutsättningarna för kanotpaddling är begränsade. Förbättrade förutsättningar för forspaddling, med
längre ström- och forssträckor och en längre säsong, skulle kunna skapas
genom att återställa en eller flera strömsträckor som dämts över och
genom att säkerställa en naturlig vattenregim.
Förutom rekreation kan förbättrade förutsättningar för sportfiske,
forspaddling och friluftsliv förväntas skapa ökade intäkter fiskekortsförsäljning, lokal konsumtion övernattningar mm. Till exempel har sportfisket efter lax i Mörrumsån beräknats generera en årlig omsättning på
50 miljoner SEK.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
84
6
Förslag till fiskvägar och skyddsanordningar
6.1
Storhus
En fiskväg vid Storhus kan åstadkommas på många olika sätt. Nedan
presenteras tre olika typer av fiskvägar enligt följande ordning: utrivning/återställning, naturlik fiskväg och teknisk fiskväg.
6.1.1
Återställning
Princip
En utrivning av Storhus kraftverk skulle kunna utföras genom att kraftverk, samtliga utskov, och strömdelarna i den ursprungliga åfåran
avlägsnas och den ursprungliga åfårans tröskelhöjder återställs (figur 6-1
och 6-2; bilaga 10). De rensade sträckorna i den ursprungliga åfåran
nedströms Storhus bör trösklas upp genom utläggning av större sten och
block. För att undvika sättningar av närliggande bebyggelse bör behovet
av en eventuell tät spont, parallellt med åfåran uppströms Storhus,
undersökas.
Storhusfallet har tidigare utgjort ett partiellt vandringshinder. Genom
utrivningen bedöms de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring
återställas. Dessutom återställs 430 m långa (1,5 ha) indämda ström- och
forssträckor (bilaga 11).
Kostnaderna för en återställning har beräknats uppgå till i storleksordningen 24,3 Mkr. Till detta kommer en förlorad kraftproduktion av ca
4,5 GWh/år till ett värde av ca 40,9 Mkr kapitaliserat för all framtid
(bilaga 12).
Fördelar
En utrivning av dammen bedöms kunna återskapa ursprungliga vandringsförhållanden, med ett Storhusfall som är passerbart för uppvandrande glasål, ett partiellt hinder för starka och stora fiskar samt ett
definitivt vandringshinder för svagsimmande och små fiskar. De idag
indämda sträckorna uppströms dammen bedöms ersättas av ca 430 m
långa ström- och forssträckor med lämpliga miljöer för många av
Nyköpingsåns ursprungliga arter som minskat i antal eller försvunnit.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
85
Figur 6-1.
Strömdelare och luckor i den naturliga åfåran avlägsnas
(röd linje). Vy uppström från den högra sidan.
Figur 6-2
Samma åtgärd som föregående bild. Vy uppström från den
vänstra sidan.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
86
Utrivningen skulle även skapa en mer normal vattenföring utan torrfåror
och återkommande nolltappningar. Förutom värdet av ett strömmande
vatten i tätorten skulle ståndplatser för vuxen laxfisk och fiskeplatser
skapas. Stadens varumärke som kanotstaden bedöms stärkas genom att
åns värde för forspaddling stärks när nya fors- och strömsträckor skapas
och tillgängliggörs mitt inne i centrala Nyköping.
Dessutom skulle ett vackert brusande Storhusfall återskapas, en symbol
för stadens ekonomiska utveckling och rika kulturarv. Större delen av
kulturmiljön runt Storhus bedöms behållas då endast kraftverk, utskov
och delar av dammens centrala betongkonstruktioner rivs ut.
Nackdelar
Till nackdelarna hör de höga kostnaderna och att avsänkningen medför
en risk för att sättningar med skador på byggnader och anläggningar som
måste utredas. Föreligger risk för sättningar kan eventuella framtida
åtgärder bli mycket kostsamma.
6.1.2
Naturliknande fiskväg
Principer
En funktionell naturliknade fiskväg skulle kunna iordningställas genom
att anlägga en ny naturlig åfåra, ett s.k. omlöp, runt dammbyggnaden
(bilaga 13; figur 6-3, 6-4 och 6-5). Inloppet placeras lämpligen vid
dammens vänstra landfäste. Den nya åfåran dras lämpligen på åns
vänstra sida, genom parken, för att efter tre 180º svängar följa den
vänstra stranden och därefter mynna i nära anslutning till det vänstra
utskovet (figur 6-4).
Parallellt med den vänstra stranden samt mellan två närliggande sträckningar av stigrännan anläggs en tät spont eller stödmur. Mot den angränsande branta slänten anläggs en tät stödmur. Stigrännan schaktas
ned och formas i befintliga jordlager. Därefter förses den med erosionsskydd av naturligt avrundad sten och större block. Under Kvarnbron kan
en bergtunnel anläggas och vid fiskvägens inlopp bör ett utskov med
regleringsluckor iordningställas. Fiskvägen bör dimensioneras för ett
vattenflöde på minst 1,0 m3/s och utrustas med möjlighet att variera
tappningen.
Det föreslagna omlöpet är ca 320 m långt, 6 m högt och har en lutning
på 2 %. Anläggningskostnaden har beräknats uppgå till ca 10,6 Mkr och
driftskostnaden till 110 kkr/år (bilaga 12). Till detta tillkommer en
förlorad kraftproduktion av 270 MWh/år till ett värde av 120 kkr/år.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
87
Figur 6-3.
Läge för inlopp till föreslaget omlöp vid Storhus kraftverk.
Vy uppströms från dammbyggnaden.
Figur 6-4.
Läge för utlopp till föreslaget omlöp vid Storhus kraftverk.
Vy nedströms från dammbyggnaden.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
88
Fördelar
Ett omlöp av denna karaktär bedöms kunna erbjuda mycket bra passageförhållanden för fisk av alla arter och storlekar. Fiskvägen är därtill
mycket robust och näst intill underhållsfri. Vidare skulle ca 800 m2 nya
lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskarter skapas.
Nackdelar
Vid normal vattenföring kommer det huvudsakliga flödet från kraftverkets utloppskanal. Det innebär att uppvandrande fisk i princip alltid,
undantaget vid riktigt höga flöden, kommer att söka sig till utloppskanalen. Förbättrad anlockning för uppvandrande fisk skulle kunna skapas
genom att släppa klunkar med lockvatten för att leda fisk upp i torrfåran.
Men det betyder att uppvandrande fisk kommer att fördröjas och att mer
vatten behöver tas i anspråk.
Därtill skulle den föreslagna fiskvägen ta stora markområden i anspråk
av parken som idag fungerar som rekreationsområde. Jämfört med den
tekniska fiskvägen bedöms både anläggnings- och driftskostnaden vara
betydligt högre.
Figur 6-5.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Exempel på en nyanlagd naturliknande fiskväg, s.k. omlöp,
från Finsjö övre kraftverk vid Emån.
89
6.1.3
Teknisk fiskväg
Principer
En funktionell teknisk fiskväg skulle kunna iordningställas genom att
anlägga en slitsränna till vänster om inloppskanalens som sträcker sig i 5
parallella armar, förbi kraftstationens vänstra sida för att mynna i utloppskanalen (bilaga 14; figur 6-6, 6-7, 6-8). Fiskvägen kan då utföras
som en ca 120 m lång serie av bassänger genom vilka vattnet flödar i
smala vertikala öppningar. Tvärväggarna med de slitsformade öppningarna minskar vattnets hastighet så att fisken kan simma uppför konstruktionen.
Ränna och tvärväggar utförs av betong. Ett nytt utskov med regleringsluckor behöver iordningställas vid fiskvägens inlopp. Fiskvägen bör
dimensioneras för ett vattenflöde om ca 0,6 m3/s samt utrustas med
möjlighet att tappa extra lockvatten.
Är det önskvärt att utesluta simsvaga fiskarter kan lutningen ökas.
Fiskvägen bör då kompletteras med en ålyngelledare för att säkerställa
passage av uppvandrande glasål.
För att säkerställa god passageffektivitet när vattenföringen överstiger
kraftverkets slukförmåga bör den befintliga fiskvägen behållas och
spillvatten i första hand tappas genom dammens västligaste utskov.
Den föreslagna slitsrännan är ca 120 m lång, 6 m hög och har en lutning
på 5 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 8,4 Mkr och driftskostnaden till 80 kkr/år (bilaga 12). Till detta kommer en förlorad
kraftproduktion av 160 MWh/år till ett värde av 70 kkr/år.
Fördelar
En motströmsränna av denna karaktär bedöms kunna erbjuda mycket bra
passageförhållanden för alla fiskarter och storlekar. Fiskvägens placering
bedöms medföra mycket god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk
vid alla förekommande vattenföringar samt möjlighet att använda vatten
från fallränna som lockvatten vid kombination med ett fiskgaller.
Fiskvägen är tämligen kompakt och placerad på så vis att den endast tar
lite användbar mark i anspråk. Fiskvägen inkräktar inte på dammens
avbördningsförmåga.
Nackdelar
Till nackdelarna hör de omfattande schakt- och anläggningsarbetena
under Kvarnbron med risk för konflikter med div el-, vatten- och avloppsledningar.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
90
Figur 6-6.
Exempel på en teknisk fiskväg av typen slitsränna vid
Kallstena kraftverk i Hedströmmen.
Figur 6-7.
Läge för utlopp till föreslagen slitsränna vid Storhus
kraftverk. Vy uppströms.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
91
Figur 6-8.
6.1.4
Läge för inlopp till föreslagen slitsränna vid Storhus
kraftverk. Vy nedströms från vänstra strandbanken.
Befintlig fiskväg
Princip
Förbättrad anlockning vid den befintliga fiskvägen kan skapas genom att
tappa extra lockvatten under begränsade tidsperioder, s.k. klunkar i den
ursprungliga åfåran.
För att möjliggöra en tappning av lockvatten kan viss kompletterande
styr- och reglerutrustning behöva installeras och programmeras. Anläggningskostnaden för tappning av extra lockvatten har uppskattats till 0,2
Mkr (bilaga 12). Tappning av vatten genom den befintliga fiskvägen
samt genom klunkning medför en förlorad kraftproduktion av 200
MWh/år till ett värde av 90 kkr/år.
Fördelar
Eftersom vandrande fisk orienterar sig efter det största flödet ansamlas
de under större delen av året vid kraftverkets utloppskanal. Tappningen
av extra lockvatten bedöms skapa en förbättrad anlockning och därmed
passageeffektivitet vid den befintliga fiskvägen. Jämfört med övriga
åtgärder är anläggningskostnaden låg.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
92
Nackdelar
Till nackdelar hör främst att vandrande fiskarter fortfarande kommer att
fördröjas samt att små och svagsimmande fiskarter inte klarar av att
passera den befintliga fiskvägen.
6.1.5
Avledning
Principer
En funktionell fiskväg för nedvandring kan iordningställas genom att
ersätta det befintliga intagsgallret med ett lågt lutande fiskgaller med
flyktöppningar som mynnar i en fallränna (bilaga 15; figur 6-9 och 610). Lämpligen byggs det befintliga isutskovet om till en fallränna.
Det två föreslagna fiskgallren är ca 5,2 m långa, 4 m breda, har en
lutning på 30º och en spaltvidd på 15 mm. Fallrännan dimensioneras för
ett basflöde på 400 l/s vid medelvattenstånd. Anläggningskostnaden har
beräknats till ca 1,9 Mkr och driftskostnaden till 40 kkr/år (bilaga 12).
Till detta kommer en kraftförlust på 60 MWh/år till ett värde av 30 kkr.
Figur 6-9.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Befintliga intagsgaller ersätts med lågt lutande fiskgaller.
Vy uppströms från inloppskanalens vänstra sida.
93
Figur 6-10. Befintligt isutskov kan byggas om till en kombinerad
fallränna. Vy uppströms från utloppskanalens vänstra sida.
Fördelar
Avledningen skapar en funktionell fiskväg för nedvandring och eliminerar helt turbindödligheten för nedvandrande fisk. Fiskvägens placering
bedöms ge en god attraktionskraft under samtliga vanligt förekommande
vattennivåer.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de ökade driftskostnaderna.
6.2
Fors
En fiskväg vid Fors kan åstadkommas på många olika sätt. Nedan
presenteras tre olika typer av fiskvägar enligt följande ordning: utrivning/återställning, naturlik fiskväg och teknisk fiskväg.
6.2.1
Återställning
Princip
En utrivning av Fors kraftverk skulle kunna utföras genom att avlägsna
dammens centrala delar så att den ursprungliga tröskelnivån blottas
(bilaga 16; figur 6-11).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
94
Figur 6-11. En utrivning av Fors utförs lämpligen genom riva ut
dammens centrala delar (röd linje). Vy uppströms från
torrfåran.
Genom utrivningen återställs de naturliga förutsättningarna för alla
naturligt förekommande fiskar att vandra förbi kraftverket utan fördröjning eller källa till ökad dödlighet. Dessutom bedöms ca 460 meter
(1,7 ha) av tidigare indämt vattenområde förvandlas till ström- och
forssträckor (bilaga 17).
Kostnaden för en återställning har beräknats uppgå till i storleksordningen 11,0 Mkr. Till detta tillkommer en förlorad kraftproduktion av ca 2,5
GWh/år till ett värde av ca 22,7 Mkr kapitaliserat för all framtid (bilaga
12).
Fördelar
En rivning av dammen är ur funktionell synpunkt den överlägset bästa
tekniska lösningen. Rivningen skulle innebära att vandringshindret för
all framtid röjs undan och ersätts med en underhållsfri fiskväg av allra
bästa sort. Dessutom skulle den stillastående vattenmiljön i dammen
kunna ersättas av ett ca 460 m långt strömmande parti med lämpliga
miljöer för åns reofila fiskarter som minskat i antal eller helt försvunnit.
Förutom värdet av ett strömmande vatten i tätorten skulle det även skapa
områden som kan utgöra ståndplatser för vuxen laxfisk och erbjuda
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
95
fiskeplatser. Större delen av kulturmiljön runt Fors behålls då endast
dammens centrala betongkonstruktioner rivs ut.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de höga kostnaderna och risken för sättningar med skador på byggnader och anläggningar som måste utredas. Vid
risk för sättningar kan framtida åtgärder bli mycket kostsamma.
6.2.2
Naturliknande fiskväg
Principer
En funktionell naturliknade fiskväg skulle kunna iordningställas genom
att anlägga en ny naturlig åfåra, ett s.k. omlöp från vattenområdet vid de
två öarna ovan dammen och förbi kraftstationens västra gavel till området strax nedanför den västligaste turbinkammaren på utloppskanalens
högra sida (bilaga 18; figur 6-12 och 6-13).
Stigrännan schaktas ned och formas i befintliga jordlager. Därefter
förses den med ett erosionsskydd av naturligt avrundad sten och större
block. Vid fiskvägens inlopp bör ett utskov med regleringsluckor
iordningställas och under Forsgränd måste en kulvertliknande brokonstruktion anläggas. Fiskvägen bör dimensioneras för ett vattenflöde om
minst 1,0 m3/s samt utrustas med möjlighet att variera tappningen.
Det föreslagna omlöpet är ca 160 m långt, 2,5 m högt och har en lutning
på 1,6 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 4,1 Mkr och
driftskostnad till 40 kkr/år (bilaga 12). Till detta tillkommer en förlorad
kraftproduktion på 110 MWh/år till ett värde av 50 kkr/år.
Fördelar
Ett omlöp av denna karaktär bedöms kunna erbjuda mycket lätta passageförhållanden för fisk av alla arter och storlekar. Fiskvägens placering bedöms medföra en god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk
vid alla vanligt förekommande vattenföringar. Fiskvägen är därtill
mycket robust och näst intill underhållsfri. Vidare skapas ca 500 m2 nya
lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskarter.
Fiskvägens placering medför att mycket lite användbar mark tas i
anspråk. Det föreslagna omlöpet bedöms tillföra estetiska mervärden
samt möjliggöra att strandpartiet och öarna ovan kraftverket kan nyttjas
som ett nytt sammanhängande parkområde.
Nackdelar
Fiskvägen bedöms ha mycket få nackdelar utöver den något högre
anläggningskostnaden jämfört med de tekniska fiskvägarna.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
96
Figur 6-12. Läge för inlopp till föreslaget omlöp vid Fors kraftverk. Vy
uppströms från bron till öarna.
Figur 6-13. Läge för utlopp till föreslaget omlöp vid Fors kraftverk. Vy
från dammbyggnaden mot utloppskanalens högra sida.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
97
6.2.3
Teknisk fiskväg
Principer
En funktionell teknisk fiskväg skulle kunna iordningställas genom att
anlägga en motströmsränna från vattenområdet ovan dammen förbi
kraftstationens östra gavel till området strax nedanför den ostligaste
turbinkammaren på utloppskanalen vänstra sida (bilaga 19, figur 6-14).
Fiskvägen kan då utföras som en ca 15 m lång ihopvikt serie av stigrännor med mellanliggande vilobassänger. Tvärväggarna med de slitsformade öppningarna minskar vattnets hastighet så att fisken kan simma
uppför konstruktionen.
Ränna och vilobassänger utförs av betong. Bromslameller tillverkas av
grovt trävirke. Ett nytt utskov med regleringsluckor behöver iordningställas vid fiskvägens inlopp och liksom en gångbrygga längs fiskvägen
in under Forsgränd. Fiskvägen bör dimensioneras för ett vattenflöde om
minst 0,6 m3/s.
Den föreslagna slitsrännan är totalt ca 30 m lång, 2,5 m hög och har en
lutning på 17 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 2,4 Mkr
och driftskostnaden till 25 kkr/år (bilaga 12). Kraftförlusten uppgår till
ca 70 MWh/år eller 30 kkr/år.
Figur 6-14. Läge för inlopp till föreslagen slitsränna vid Fors kraftverk. Vy nedströms från öarna uppströms dammbyggnaden.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
98
Fördelar
En motströmsränna av denna karaktär bedöms kunna erbjuda bra passageförhållanden för uppvandrande stora simstarka laxfiskar. Fiskvägens
placering bedöms medföra en god attraktionsförmåga för uppvandrande
fisk vid alla vanligt förekommande vattenföringar.
Fiskvägen är mycket kompakt och placerad på så vis att den inte tar
någon användbar mark i anspråk. Fiskvägen inkräktar inte nämnvärt på
dammens avbördningsförmåga.
Nackdelar
Fiskvägen bedöms ha begränsad funktion för mindre fiskar och simsvaga fiskarter. Till nackdelarna hör även att de nedre delarna av fiskvägen är svåra att komma åt vid rengöring och underhåll.
6.2.4
Avledning
Principer
En funktionell fiskväg för nedvandring skulle kunna iordningställas
genom att ersätta det befintliga intagsgallret med ett lågt lutande fiskgaller med flyktöppningar som ansluts till en fallränna (bilaga 20; figur 615).
Det föreslagna fiskgallret är ca 5 m långt, 17 m brett, har en lutning på
30º och en spaltvidd på 15 mm. Fallrännan dimensioneras för ett basflöde på 400 l/s vid medelvattenstånd. Anläggningskostnaden har
beräknats till ca 4,4 Mkr och driftskostnaden till 90 kkr/år (bilaga 12).
Kraftförlusten uppgår till ca 50 MWh/år och 20 kkr/år.
Fördelar
Avledningen skapar en funktionell fiskväg för nedvandring och eliminerar helt turbindödligheten för nedvandrande fisk. Fiskvägens placering
bedöms ge en god attraktionskraft under samtliga vanligt förekommande
vattennivåer.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de ökade driftskostnaderna.
6.3
Perioden
En fiskväg vid Periodens överfallsdamm kan åstadkommas på många
olika sätt. Sedan kraftstationen togs ur drift uppfyller dammen inte
längre sitt syfte. Därför föreslås i första hand en utrivning/återställning.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
99
Figur 6-15. Befintliga intagsgaller ersätts lämpligen med ett lågt
lutande fiskgaller (röd) med flyktöppningar som ansluts till
en fallränna (blå). Vy från dammbyggnaden mot väst.
6.3.1
Återställning
Princip
Fria vandringsvägar för upp- och nedvandrande fisk skulle kunna skapas
genom att samtliga skibordströsklar och strömdelare avlägsnas (bilaga
21, figur 6-16). Genom utrivningen bedöms de ursprungliga förutsättningarna återställas med fri passage för alla naturligt förekommande
fiskar utan fördröjning eller ökad dödlighet. Det idag indämda området
bedöms ersättas av ett ca 370 meter långa (1,4 ha) ström- och forssträckor (bilaga 22).
Anläggningskostnaden för en återställning har beräknats till ca 3,5 Mkr
(bilaga 12).
Fördelar
Rivningen skulle innebära att vandringshindret för all framtid röjs undan
och ersätts med en underhållsfri fiskväg av allra bästa sort. Dessutom
bedöms den stillastående vattenmiljön uppströms dammen ersättas av ca
370 m långa ström- och forssträckor med lämpliga livsmiljöer för många
av Nyköpingsåns ursprungliga arter som idag saknas eller förekommer i
minskat antal. Frilagda strömsträckorna skulle skapa ståndplatser för
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
100
större laxfisk, fiskeplatser och tillgängliggöra en längre strömsträcka för
forspaddling.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de höga kostnaderna. På grund av risk för
sättning bör geotekniska undersökningar av marken uppströms Perioden
utföras innan en eventuell utrivning.
Förutsatt att dämningsgränsen vid Fors bibehålls kommer strömsträckan
nedströms Perioden samt den frilagda strömsträckan strax uppströms
dammen fortsatt vara delvis överdämda.
6.3.2
Överlöp
Princip
Fria vandringsvägar för upp- och nedvandrande fisk skulle kunna
iordningställas genom att anlägga ett s.k. överlöp där åfåran nedströms
Figur 6-16. En utrivning av dammbyggnaden vid Perioden kan utföras
genom att riva ut samtliga strömdelare och
skibordströsklar. Vy uppströms.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
101
dammen byggs upp till en jämn slänt (bilaga 23; figur 6-17). Inloppet
anläggs genom att sänka av det högra av de mittersta utskoven. Den
anlagda strömsträckan nedströms dammen kan med fördel anpassas för
att nyttjas till forspaddling genom att sänka dämningsgränsen vid Fors
med 0,4 m.
Den föreslagna fiskvägen har en längd på 110 m och en lutning på ca 1
%. Anläggningskostnaden för har beräknats till ca 1,4 Mkr och driftskostnaden till endast 10 Kkr/år (bilaga 12).
Fördelar
Den föreslagna fiskvägen bedöms kunna erbjuda mycket lätta passageförhållanden för upp- och nedvandrande fisk av alla arter och storlekar.
Genom att fallhöjden nyttjas till att skapa en ca 100 m lång strömsträcka
skulle förbättrade förutsättningar för forspaddling och reofila arter kunna
skapas.
Dessutom bedöms investeringskostnaden vara lägre jämfört med en
återställning.
Figur 6-17. En fungerande fiskväg skapas genom att sänka av markerad skibordströskel och anlägga en jämt sluttande botten
nedströms.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
102
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst att inga överdämda ström- och forssträckor
tillgängliggörs.
6.4
Harg
En fiskväg vid Harg kan åstadkommas på många olika sätt. Nedan
presenteras tre olika typer av fiskvägar enligt följande ordning: utrivning/återställning, naturlik fiskväg och teknisk fiskväg.
6.4.1
Återställning
Princip
En utrivning av Harg kraftverk skulle kunna utföras genom att avlägsna
delar av dammvallen och gångbron samt öppna upp den ursprungliga
vänstra åfåran så att vattenfallet vid Harg blottas. Från den ursprungliga
tröskelnivån vid fallen anläggs en jämnt sluttande botten. Genom
utrivningen återställs åns ursprungliga förhållande för fiskvandring och
ca 300 meter (1,3 ha) av tidigare indämt vattenområde uppskattas
förvandlas till ström- och forssträckor (bilaga 25; figur 6-18).
Den föreslagna fiskvägen har en längd på 125 m och en lutning på ca 5
%. I syfte att återskapa de naturliga vandringsförhållandena skulle
kortare fall med en kraftigare lutning kunna skapas.
Kostnaden för en återställning har beräknats till ca 17,5 Mkr. Till detta
kommer en förlorad kraftproduktion av ca 6,7 GWh/år till ett värde av ca
60,3 Mkr kapitaliserat för all framtid (bilaga 12).
Fördelar
En rivning av dammen skulle kunna återskapa fria vandringsvägar för
samtliga arter. Dessutom bedöms delar av det idag överdämda området
uppströms dammen ersättas av ca 300 m långa ström- och forssträckor
med lämpliga miljöer för Nyköpingsåns reofila fiskarter som har minskat i antal eller helt försvunnit.
Dessutom skulle en estetiskt tilltalande plats skapas och åns rekreationsvärde öka genom att fiskeplatser och förutsättningar för forspaddling
skapas.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de mycket höga kostnaderna.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
103
Figur 6-18. Samtliga kraftverk rivs ut, delar av dammvallen schaktas
bort och en jämnt sluttande botten (röd linje) skapas. Vy
uppströms från utloppskanalen.
6.4.2
Naturliknande fiskväg
Principer
En funktionell naturliknade fiskväg skulle kunna iordningställas genom
att anlägga en ny naturlig åfåra runt dammbyggnaden, ett s.k. omlöp, på
åns högra sida (bilaga 26; figur 6-19). Inloppet placeras lämpligen till
höger om de stora flodluckorna. Den nya fåran dras parallellt med
Nyköpingsån för att efter en 180º sväng fortsätta i samma riktning rakt
uppströms och till slut mynna strax höger om spillkanalen.
Stigrännan schaktas ned och formas i befintliga jord- och berglager.
Därefter förses den med ett erosionsskydd av naturligt avrundad sten och
större block. Vid fiskvägens inlopp bör ett utskov med regleringsluckor
anläggas och vid gångvägen en kulvertliknande brokonstruktion. På
grund av fiskvägen mynnar långt ifrån utloppskanalen bör ett tämligen
rejält vattenflöde om minst 10 m3/s spillas för att säkerställa god anlockning samt utrustas med möjlighet att variera tappningen. Den nya fåran
skulle kunna konstrueras för att även fungera som kanotbana (figur 620).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
104
Figur 6-19. Läge för inlopp till föreslaget omlöp vid Hargs kraftverk.
Vy mot dammbyggnadens högra landfäste.
Figur 6-20. Det föreslagna omlöpet kan utformas som en kanotbana.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
105
Det föreslagna omlöpet är ca 365 m långt, 7,3 m högt och har en lutning
på 2 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 20,2 Mkr. Kraftförlusten uppgår till ca 3,5 GWh/år eller 1,6 Mkr/år.
Fördelar
Ett omlöp av denna karaktär bedöms kunna erbjuda mycket lätta passageförhållanden för fisk av alla arter och storlekar. Det väl tilltagna
flödet säkerställer en god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk vid
alla vanligt förekommande vattenföringar. Fiskvägen är därtill mycket
robust och näst intill underhållsfri. Vidare skapas ca 0,3 ha stort strömhabitat.
Anläggandet av en ränna dimensionerad för att fungera som kanotslalombana stärker Nyköpings varumärke som kanotstaden och skapar fina
förutsättningar att erbjuda turister och idrottsutövare en anläggning för
forspaddling.
Nackdelar
Till nackdelarna hör att fiskvägens rejäla flöde skulle innebära en hög
energiförlust. Därtill skulle fiskvägen ta i anspråk delar av åns svämplan,
ett viktiga lek- och uppväxtområden för många fiskarter i Nyköpingsån.
Anläggningskostnaden bedöms vara betydligt högre jämför med den
tekniska fiskvägen. Till skillnad från föreslagen en återställning skulle
inga av åns ursprungliga ström- eller forssträckor tillgängligöras.
6.4.3
Teknisk fiskväg
Principer
En funktionell teknisk fiskväg för alla fiskarter och storlekar skulle
kunna iordningställas genom att ersätta den befintliga bassängtrappan
med en motströmsränna (bilaga 27; figur 6-21 och 6-22). Detta utförs
lämpligen genom att ersätta de befintliga tvärväggarna i fiskvägens
betongränna med motströmslameller. Fiskvägen kan då utföras som en
ca 50 m lång serie stigrännor med mellanliggande vilobassänger. Motströmslamellerna minskar vattnets hastighet så att fisk av alla arter och
storlekar kan passera.
Eftersom glasål ej klarar av att passera en motströmsränna bör fiskvägen
kompletteras med en anslutande ålyngelledare.
Fiskvägen bör dimensioneras för ett vattenflöde om minst 0,6 m3/s.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
106
Figur 6-21. Den befintliga bassängtrappans tvärväggar ersätts lämpligen med motströmslameller och 3 vilobassänger installeras. Vy uppströms från utloppskanalens vänstra sida.
Figur 6-22. Exempel på en s.k. motströmsränna vid Bågede kraftverk.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
107
Den föreslagna motströmsrännan är ca 60 m lång, 7,3 m hög och har en
lutning på ca 15 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 2,1 Mkr
och driftskostnaden till 20 kkr/år (bilaga 12). Kraftförlusten uppgår till
ca 180 MWh/år eller 80 kkr/år.
Fördelar
En motströmsränna av denna karaktär bedöms kunna erbjuda bra passageförhållanden för samtliga fiskarter och storlekar till en låg kostnad.
Fiskvägens placering bedöms medföra en mycket god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk vid alla vanligt förekommande vattenföringar. Dessutom ges möjlighet att använda fiskvägen för nedvandring
vid kombination med ett fiskgaller och flyktvägar. Fiskvägen är tämligen
kompakt och placerad på så vis att den endast tar lite användbar mark i
anspråk. Fiskvägen inkräktar inte på dammens avbördningsförmåga.
Även om fiskvägen skapar fria vandringsmöjligheter förbi ett naturligt
definitivt hinder för svagsimmande arter skapas en förutsättning för en
återetablering av de arter som har försvunnit pga. mänsklig påverkan.
Nackdelar
Fallen vid Harg har ursprungligen varit passerbart för ålyngel men ett
naturligt hinder för svagsimmande fiskarter och även svårt att passera för
starksimmande fiskarter som lax och havsöring. Genom att fria vandringsvägar skapas för samtliga arter och storlekar kan unika och isolerade bestånd utarmas samt stora starka fiskar missgynnas.
6.4.4
Avledning
Principer
En funktionell fiskväg för nedvandring skulle kunna iordningställas
genom att ersätta det befintliga intagsgallret med ett lågt lutande fiskgaller med flyktöppningar som mynnar i en fallränna (bilaga 28; figur 623). Befintliga avstängningsluckor flyttas fram och fallrännan dras på
kraftverkets vänstra sida.
Det två föreslagna fiskgallren är ca 8 m långa, 4 m djupa, ca 4,6 m
breda, har en lutning på 30º mot vattenytan och en spaltvidd på 15 mm.
Fallrännan dimensioneras för ett basflöde på 400 l/s vid medelvattenstånd. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 4,5 Mkr och driftskostnaden till 90 kkr/år (bilaga 12). Kraftförlusten uppgår till ca 120
MWh/år eller 50 kkr/år.
Fördelar
Avledningen skapar en funktionell fiskväg för nedvandring och eliminerar helt turbindödligheten för nedvandrande fisk. Fiskvägen placering
bedöms ge en god attraktionskraft under samtliga vanligt förekommande
vattennivåer.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
108
Figur 6-23. Befintliga intagsgaller ersätts lämpligen med ett lågt
lutande fiskgaller (röd) med flyktöppningar som ansluts till
en fallränna (blå). Vy nedströms från intagskanalens högra
sida.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst de ökade driftskostnaderna.
6.5
Kristineholm
En fiskväg vid Kristineholm kan åstadkommas på många olika sätt.
Nedan presenteras tre olika typer av fiskvägar enligt följande ordning:
utrivning/återställning, naturlik fiskväg och teknisk fiskväg.
6.5.1
Återställning
Princip
En återställning av fria vandringsvägar vid Kristineholms regleringsdamm skulle kunna utföras genom att riva dammens centrala betongkonstruktion och avlägsna samtliga luckor samt delvis återställa tröskeldjupet vid Täckhammars strömmar (bilaga 29-30; tabell 6-1; figur 6-24).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
109
Tabell 6-1.
Nuvarande vattenstånd och beräknat vattenstånd efter
åtgärd i Långhalsen.
Karaktäristiskt vattenstånd
Nuvarande
Efter åtgärd
Högsta högvattenstånd (HHW)
+118,5
+119,7
Medelhögvattenstånd (MHW)
+118,4
+119,0
Medelvattenstånd (MW)
+118,2
+118,4
Medellågvattenstånd (MLW)
+118,0
+118,0
Lägsta lågvattenstånd (LLW)
+117,4
+117,4
Vattennivån i Långhalsen styrs idag av Kristineholms regleringsdamm.
För att inte sänka vattennivån i sjön Långhalsen bör tröskelnivån vid
Täckhammars strömmar återställs till nivån innan Långhalsen reglerades
(bilaga 30). Detta skulle kunna utförs genom att höja tröskelnivån vid
Täckhammars strömmar från dagens nivå på +115,6 till nivån +117,3.
Åtgärden skulle medföra att medelvattenståndet i Långhalsen ökar något
och att vattenståndets amplitud ökar markant (tabell 6-1).
Figur 6-24. Samtliga luckor avlägsnas och delar av dammens centrala
betongkonstruktion rivs ut. Vy uppströms från vänstra
strandbanken.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
110
Genom utrivningen säkerställs en naturlig vattenregim i Långhalsen och
Nyköpingsån samt fria vandringsvägar utan fördröjning för alla naturligt
förekommande fiskar. Dessutom bedöms ca 470 meter (2,7 ha) av
tidigare indämt vattenområde förvandlas till ström- och forssträckor
(bilaga 31).
Anläggningskostnaden för en återställning har beräknats till ca 14,1
Mkr. I motsats till alla de andra förslagen förefaller det som om denna
åtgärd skulle resultera i en ökad kraftproduktion på sammanlagt 2,4
GWh/år till ett värde av 1,1 Mkr i de tre kraftverken Storhus, Fors och
Harg.
Fördelar
En utrivning av Kristineholms regleringsdamm bedöms ur naturvårdssynpunkt vara den enskilt viktigaste åtgärden i nedre Nyköpingsån.
Utrivning bedöms säkerställa en naturlig vattenståndsvariation i både
Nyköpingsån och Långhalsen. Den laterala konnektiviteten bedöms
förbättras när grundområden och svämplan som isolerats i Långhalsen
tillgängliggörs och fiskproduktionen därmed förbättras. Dessutom skulle
förutsättningar kunna skapas för att återställa de sjöar som torkade ut i
samband med att Långhalsen reglerades.
Även ur fiskvägssynpunkt är en utrivning tekniskt sett den bästa lösningen. Rivningen skulle innebära att vandringshindret för all framtid
röjs undan och ersätts med en underhållsfri fiskväg av allra bästa sort.
Det idag indämda området bedöms ersättas av ca 500 m långa strömoch forssträckor som utgör lämpliga lekområden för reofila fiskarter som
minskat i antal eller försvunnit från Nyköpingsån. Samtidigt skulle
förutsättningarna för rekreation som fiske och forspaddling förbättras.
Åtgärden skulle även förbättra Långhalsen och omgivande markers
näringsretention. Eftersom i princip allt vatten i Nyköpingsåns avrinningsområde passerar genom sjön Långhalsen bör en ökad näringsretention i Långhalsen vara en prioriterad åtgärd för att minska näringsbelastningen till Östersjön.
Dessutom skulle sjön, i samband med att en naturlig vattenregim säkerställs, fungera som ett naturligt vattenmagasin som dämpar högflöden
och öka sommarens lågflöden. Förutsatt fortsatt drift av befintliga
kraftverk i nedre Nyköpingsån innebär det att antalet dagar då vattenflödet understiger kraftverkens drivvattenföring samt överstiger kraftverkens slukförmåga kommer att minska och därmed resultera i ett minskat
spill. Med ett minskat spill kan energivinsten förväntas öka.
Naturliga vattenståndsvariationer skapar förutsättningar för höga naturvärden, en ökad diversitet samt ett artrikt och produktivt fisksamhälle i
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
111
Långhalsen och Nyköpingsån. Framförallt kan fiskarter beroende av
svämplanet, som till exempel mal, förväntas öka i antal. En ökad artrikedom, fiskproduktion och förbättrad vattenkvalité bedöms i sin tur ge
goda förutsättningar för rekreation och turism.
Nackdelar
Till nackdelarna hör de höga kostnaderna samt att samtliga markägare
längs Långhalsen påverkas i större eller mindre utsträckning.
6.5.2
Naturliknande fiskväg
Principer
En funktionell naturliknade fiskväg skulle kunna iordningställas genom
att anlägga en ny naturlig åfåra i den befintliga åfåran, ett s.k. inlöp,
mellan dammens två strömdelar och två nya skibordsväggar (bilaga 32;
figur 6-25).
I utrymmet mellan de nya skiborden byggs en ny åfåra med en jämnt
sluttande bottenprofil som förses med ett erosionsskydd av naturligt
avrundad sten och större block. Vid fiskvägens inlopp anläggs en öppen
tröskel utan reglering.
Figur 6-25. Läge för ny skibordsvägg (röd) och ny naturliknande åfåra
(blå) till föreslaget inlöp ovan dammbyggnaden. Vy nedströms från vänstra strandbanken.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
112
Det föreslagna inlöpet är ca 50 m långt, 1,7 m högt, 4 m brett och har en
lutning på ca 3,4 % samt dimensioneras för ett basflöde på 2,5 m3/s vid
medelvattenstånd. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 2,8 Mkr
och driftskostnaden till ca 30 kkr/år.
Fördelar
Ett inlöp av denna karaktär skulle kunna skapa goda passageförhållanden för fisk av alla arter och storlekar. Fiskvägens placering bedöms
skapa en god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk vid normalt
förekommande vattenföringar. I tillägg skulle fiskvägens konstruktion
vara mycket robust och näst intill underhållsfri.
Inlöpet skulle kunna skapa en artificiell strömmiljö med ca 100 m2 nya
lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskarter. Fiskvägens placering medför att ingen mark tas i anspråk. Dessutom skulle skibordens
självreglerande funktion minska risken för plötsliga flödesförändringar,
öka dammens avbördningskapacitet och därmed förbättra damsäkerheten.
Nackdelar
Fiskvägen bedöms ha få nackdelar utöver den högre anläggningskostnaden jämfört med de tekniska fiskvägarna. Minskade nivåvariationer kan
leda till att viktiga lekområden som tidigare översvämmades istället
torrläggs.
6.5.3
Teknisk fiskväg
Principer
En funktionell teknisk fiskväg skulle kunna iordningställas genom att
anlägga en slitsränna från vattenområdet ovan dammen genom dammens
mittersta utskov till området strax nedströms dammen (bilaga 33; figur
6-26). Fiskvägen utförs lämpligen som en ca 35 m lång serie av bassänger genom vilka vattnet flödar i smala vertikala öppningar. Tvärväggarna med slitsformade öppningar minskar vattnets hastighet så att
fisken kan simma uppför konstruktionen.
Ränna och tvärväggar utförs lämpligen av betong. Ett nytt utskov med
regleringsluckor bör iordningställas vid fiskvägens inlopp. Fiskvägen
dimensioneras för ett vattenflöde om minst 1,2 m3/s.
Den föreslagna slitsrännan är ca 35 m lång, 1,7 m hög och har en lutning
på 5 %. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 3,4 Mkr och driftskostnaden till ca 35 kkr/år
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
113
Figur 6-26. Läge för slitsrännans utlopp nedan dambyggnaden. Vy
uppströms från vänstra strandbanken.
Fördelar
En motströmsränna av denna karaktär skulle kunna erbjuda bra passageförhållanden för samtliga uppvandrande fiskarter och storlekar.
Placeringen bedöms ge en god attraktionsförmåga för uppvandrande fisk
vid vanligt förekommande vattenföringar.
Fiskvägens placering i åfåran innebär att ingen mark tas i anspråk.
Dammens avbördningsförmåga bedöms ej påverkas av föreslagen
slitsränna.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst att den tekniska fiskvägen inte återskapar
några strömvattenmiljöer.
6.5.4
Avledning
Principer
En funktionell fiskväg för nedvandring skulle kunna iordningställas
genom att ersätta sättarna i det mittersta utskovet med en öppning som
mynnar i en kort fallränna (figur 6-27 och 6-28). Spilluckan görs lämpli.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
114
Figur 6-27. Sättarna i mittersta utskovet avlägsnas och ersätts med en
planlucka inredd med spillucka (röd linje).
Figur 6-28. Exempel på spillucka vid Kallstena kraftverk. Lämpligen
ansluts föreslagen spillucka till en fallränna (röd linje).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
115
gen 1 m bred med en tröskelnivå på nivån +117,6. Spillvattnet kan
nyttjas som lockvatten vid anläggandet av föreslagen slitsränna.
Anläggningskostnaden har beräknats till ca 0,4 Mkr.
Fördelar
Föreslagen spillucka i kombination med en fallränna skulle kunna skapa
en funktionell fiskväg för nedvandrande fisk. Fiskvägen placering
bedöms ge en god attraktionskraft under samtliga vanligt förekommande
vattennivåer.
Nackdelar
Vissa fiskarter är mycket försiktiga med att simma in i öppningar där
vattenhastigheten accelererar kraftigt. Det är därför av stor vikt att
utforma öppningen med mjukt formade kanter.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
116
7
Förslag till biotopvård och övriga åtgärder
7.1
Skogsbevuxen skyddszon
Princip
Förbättrad vattenkvalité, ökad fiskproduktion och artrikedom skulle
kunna skapas genom att anlägga en skogsbevuxen skyddszon längs
vattendraget strandbank och angränsande våtmarker där närmiljön idag
utgörs av skogs- eller jordbruksmark (figur 7-1). Vid anläggandet av en
30 m bred skyddszon bedöms mängden tillfört sediment, kväve och
fosfor minska markant (Lowrance et al 1995).
Bredden på skyddszonen bör vara största av följande värden: minst 30 m
från strandbanken alternativt 10 m från angränsande våtmark (figur 7-2).
I mindre vattendrag som anslutande biflöden mäts bredden lämpligen
från vattendragets mitt och i större vattendrag som Nyköpingsån från
strandbanken. Skyddszonen bör beskogas antingen genom självsådd
eller plantera naturligt förekommande arter som al, sälg och vide. Efter
att träd- och buskvegetation etablerats sätts skyddszonen under fri
utveckling. Naturliga vattendrag är dynamiska och förändras. Breddas
åns lopp eller förändras bör skyddszonens bredd anpassas efter den nya
strandbanken.
Figur 7-1.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
En skogsbevuxen skyddszon dämpar högflöden samt
filtrerar bort näringsämnen och sediment. Gradienten av
livsmiljöer från vatten till land bidrar till en mycket hög
artrikedom. Bild: US Forest Service.
117
Figur 7-2.
Lämpligen anläggs en 30 m bred skogsbevuxen skyddszon
(rödmarkerat område) längs Nyköpingsån och åns biflöden. Angränsade våtmarker skyddas med en 10 m bred
skogsbevuxen zon.
På grund av att nedre Nyköpingsån är hårt belastad från vattendrag
uppströms bör åtgärden utföras längs samtliga vattendrag och sjöar inom
Nyköpingsåns vattensystem. Kostnaden för föreslagna åtgärder längs
nedre Nyköpingsån har beräknats till 4,4 Mkr (bilaga 12).
Fördelar
En ekologiskt funktionell kantzon av föreslagen typ återställer vattendragets naturliga processer genom filtrering av näringsämnen och
sediment samt minskad erosion. Träd och våtmarker i kantzonen skapar
naturliga vattenmagasin som dämpar flödestoppar samt ökar sommarens
lågflöde och ökar därmed den biologiska produktionen. Gradienten av
livsmiljöerna som skulle kunna återskapas från vatten till land ger en
ökad artrikedom, fiskproduktion och är en förutsättning för en återetablering av förlorade arter. Beskuggningen av vattendraget sänker vattentemperaturen sommartid och minskar igenväxningen som annars kan
vara ett stort problem i näringsrika vattendrag.
Dessutom skapas en estetiskt vacker miljö som blir tillgänglig för
rekreation. Med en ökad fiskproduktion skapas förbättrade förutsättning-
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
118
ar för sportfiske och turism. Det medför att fastighetsvärdet för närliggande bostäder kan förväntas öka i närområdet.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst att skyddszonen tar jordbruks- eller skogsbruksmark i anspråk.
7.2
Återställning av våtmarker
Princip
Utdikade våtmarker längs Nyköpingsån, dess biflöden och Långhalsen
skulle kunna restaureras genom att lägga igen diken alternativt bryta
dess kontinuitet med en eller flera dikesproppar (figur 7-3).
På grund av att nedre Nyköpingsån är hårt belastad från vattendrag uppströms bör åtgärden utförs längs samtliga vattendrag och sjöar inom
Nyköpingsåns vattensystem. Kostnaden för föreslagna åtgärder längs
nedre Nyköpingsån har beräknats till 2,8 Mkr (bilaga 12).
Fördelar
Åtgärden skapar en närings- och sedimentfälla samt återskapar våtmarker och svämplan som ofta är mycket artrika livsmiljöer med viktiga
Figur 7-3.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Dikade våtmarker kan restaureras genom att lägga igen
befintliga diken eller bryta deras kontinuitet med en dikespropp. Dikesproppen skapas lämpligen med pålar som tätas med fiberduk och torv. Foto: Mikael Nilsson
119
lekområden för fytofila fiskarter som gädda och mal samt ett viktigt
födohabitat för många fågelarter som gynnas av den rika insektsfaunan.
Våtmarken skapar därmed goda förutsättningar för rekreation som till
exempel sportfiske och fågelskådning. Dessutom kräver åtgärden inga
driftskostnader.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst att den restaurerade våtmarken kan ta jordeller skogsbruksmark i anspråk.
7.3
Miljöanpassade flöden
Princip
I första hand bör ett naturligt flöde i Nyköpingsån säkerställas genom att
riva ut Kristineholm regleringsdamm och höja tröskelnivån vid Täckhammars strömmar.
Skulle det ej bedömas lämpligt kan ett mer naturligt flöde i Nyköpingsån
skapas genom en ekologiskt anpassad reglering. Tappningen bör i högsta
grad efterlikna åns ursprungliga och naturliga vattenföring med årstidsanpassade flöden, inga snabba flödesförändringar och inga nolltappningar (figur 7-4, tabell 7-1). I det fall den ursprungliga fåran torrlagts som
vid Fors och Storhus bör ett basflöde på minst 200 l/s spillas i torrfåran.
Minimitappningen bör årstidsanpassas så att flödet aldrig understiger
den lägsta naturliga lågvattenföringen under respektive månad (tabell 72).
Fördelar
Naturliga flöden är en grundförutsättning för att återställa vattendragets
naturliga processer och för att föreslagna fiske- och naturvårdsåtgärder
ska få förväntad effekt. Miljöanpassade flöden skulle skapa en ökad
artrikdom, fiskproduktion och näringsretention.
Tabell 7-1.
Karaktäristiska vattenflöden (m3/s) i Nyköpingsån under
perioden 1909-1937 då ån var oreglerad och under perioden
1940-1990 då ån reglerades (Andersson 1993).
Karaktäristiskt flöde (m3/s)
Högsta högvattenföring (HHQ)
Medelhögvattenföring (MHQ)
Medelvattenföring (MQ)
Medellågvattenföring (MLQ)
Lägsta lågvattenföring (LLQ)
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Oregl. 1909-1937
96
53
24
8,9
2,1
Regl. 1940-1990
104
55
21
2,8
1,5
120
Figur 7-4.
Tappningen vid Kristineholms regleringsdamm (blå linje)
bör i så stor utsträckning som möjligt efterlikna den
naturliga vattenföringen (röd linje).
Tabell 7-2.
Rekommenderad minimitappning vid Kristineholms regleringsdamm exklusive vattenuttag.
Månad
Mintappning (m3/s)
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
5
6
6
11
17
12
8
5
3
2
3
4
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
121
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst en minskad reglerförmåga.
7.4
Återställning av rensade strömsträckor
Princip
Rensade strömsträckor skulle kunna restaureras genom att återföra rensat
material alternativt tillföra nytt material där det ursprungliga saknas
(figur 7-5 och 7-6). Åtgärden bör utföras vid lågvatten (LQ till LLQ).
Lämpligen placeras det grövre substratet ut i ett oregelbundet samt
omväxlande glest och tät mönster.
Tillförs nytt material anpassas storleken efter vad som är naturligt i
vattendraget. I samband med åtgärden bör även död ved tillföras. Vidare
bör grunda strömsatta grusbottnar skapas genom att i första hand luckra
upp befintliga lekbottnar. Saknas förutsättningar för att restaurera
befintliga bottnar bör nytt material tillföras. Kostnaden för föreslagna
åtgärder längs nedre Nyköpingsån har beräknats till 9,4 Mkr (bilaga 12).
Fördelar
Återställandet av rensade strömsträckor skulle kunna skapa lämpliga
livsmiljöer för Nyköpingsåns reofila fiskarter och därmed en ökad
fiskproduktion och artrikedom. Åtgärden ökar kontakten med landmiljön
så att sediment och organiskt material hålls kvar. Detta medför att
vattendragets renings- och magasineringsförmåga ökar.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst att skogs- och jordbruksmark eventuellt kan
tas i anspråk i samband vattenståndet höjs och omgivande mark periodvis översvämmas. Det kan dock undvikas genom att utföra åtgärderna
där det är bra fall.
7.5
Utsättning av fisk
Princip
Förbättrade förutsättningar för sportfiske och återetablering av naturligt
reproducerande bestånd av laxfisk och övriga arter som till exempel mal
kan skapas genom att sätta ut fisk.
I syfte att skapa ett attraktivt fiske efter laxfisk kan 7 500 laxsmolt och
2 500 öringsmolt planteras ut. Lämpligen används stammar från närbelägna vattendrag som Emån, Mörrumsån och Dalälven.
Den årliga kostnaden för föreslagen åtgärd har beräknats till 500 kkr/år
(bilaga 12).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
122
Figur 7-5.
Rensad strömsträcka i Mölndalsån före åtgärd.
Figur 7-6.
Samma sträcka som ovan efter åtgärd. Rensade block och
stenar har återförts till åfåran och placerats ut i ett oregelbundet omväxlande glest och tätt mönster.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
123
Fördelar
Åtgärden skulle kunna skapa förutsättningar för ett attraktivt sportfiske.
Vidare skapas en möjlighet för en återetablering av åns ursprungliga
fiskarter som försvunnit, förutsatt artens livsmiljöer återställs och
tillgängliggörs.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst den höga driftskostnaden.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
124
8
Åtgärdsstrategi och övervakning
Nedre Nyköpingsån och Vrenaån är idag kraftigt påverkade av övergödning, vandringshinder och morfologiska förändringar. Påverkan har gjort
att vattensystemets naturliga reningsförmåga minskat och åns naturliga
fauna minskat i antal eller i vissa fall sannolikt försvunnit helt. Det gör
att behoven av omfattande natur- och fiskevårdsåtgärder är stora. Ett
naturligare vattendrag med en representativ fauna skulle kunna återskapas genom att återställa vattendragets naturliga processer och fysiska
struktur.
I detta kapitel presenteras tre olika åtgärdsstrategier: omfattande återställning, bibehållen kraftproduktion och förbättrade förutsättningar för
rekreation. Dessutom presenteras rekommenderad övervakning för
uppföljning av eventuella åtgärders effekt.
8.1
Återställning
Princip
En omfattande återställning av Nyköpingsån skulle kunna utföras genom
att samtliga vandringshinder sänks av, en skogsbevuxen skyddszon anläggs och rensade strömsträckor samt utdikade våtmarker återställs
(tabell 8-1).
Tabell 8-1.
Objekt
Föreslagna åtgärder och bedömda kostnader för en naturoch fiskevårdsplan vid en återställning av nedre Nyköpingsån
Åtgärd
Anläggn
Energi
(Mkr)
(Mkr)
Storhus
Utrivning damm
24,3
40,9
Fors
Utrivning damm
11,0
22,7
Perioden
Utrivning damm
3,5
-
Harg
Utrivning damm
17,5
60,3
Kristineholm
Utrivning damm
14,1
-
Nyköpingsån
Skyddszoner
4,4
-
Nyköpingsån
Strömsträckor
9,4
-
Nyköpingsån
Våtmarker
2,8
-
Totalt
87,0
123,9
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
125
Vid samtliga kraftverk föreslås en återställning av fria vandringsvägar
genom att i första hand sänka av befintliga dammar. Åtgärderna skulle
säkerställa en naturlig vattenregim i nedre Nyköpingsån och Långhalsen
samt återskapa de naturliga vandringsförhållandena mellan sjön och
mynningen i Stadsfjärden. Vidare uppskattas avsänkningen återställa ca
2000 m indämda ström- och forssträckor motsvarande ca 8,6 ha.
För att återställa vattendragets naturliga struktur bör påverkade habitat
restaureras. I första hand föreslås en återställning av rensade strömsträckor och utdikade våtmarker samt en etablering av en skogsbevuxen
kantzon.
Den totala kostnaden för en omfattande återställning av nedre Nyköpingsån har uppskattats till 87 Mkr med en kapitaliserad energiförlust på
124 Mkr.
Fördelar
Föreslagen åtgärdsstrategi skulle innebära en omfattande återställning av
ett stort låglänt vattendrag till en relativt låg energiförlust.
Utrivningen av samtliga dammbyggnader skulle innebära att samtliga
artificiella vandringshinder för all framtid röjs undan och ersätts med
underhållsfria fiskvägar av allra bästa sort.
För ålen skapas en fri passage, utan fördröjning eller ökad dödlighet, till
ett av dess viktigaste huvudproduktionsområden. Förutsatt att även de
mindre befintliga vandringshindrena inom ålens huvudproduktionsområde åtgärdas skulle ålproduktionen kunna förbättras från att idag
vara i princip obefintlig till ca 3 300 blankålar per år.
Genom utrivningen av Kristineholm säkerställs en normal vattenföring i
Långhalsen och naturliga vattenståndsvariationer i Långhalsen. Därmed
bedöms fiskproduktion öka och vattenkvalité förbättras samt flödesvariationerna i Nyköpingsån minska.
Det idag indämda området bedöms ersättas av ca 2000 m långa (8,6 ha)
ström- och forssträckor med lämpliga lekområden för reofila fiskarter
som minskat i antal eller försvunnit från Nyköpingsån.
Med fria vandringsvägar och återställda strömhabitat skapas förutsättningar för en återetablering av bestånd av naturligt reproducerande lax
och havsöring samt, förutsatt ett begränsat uttag, förutsättningar för ett
exklusivt sportfiske med en årlig uppvandring av ca 500 lekfiskar.
Med en skyddszon skulle näringsbelastning minskas, åns naturliga
reningsförmåga förbättras och artdiversitet kunna förväntas öka. Kontak.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
126
ten med svämplanet förbättras och därmed skapas goda förutsättningar
för fytofila och fytolitofila fiskarter. De anlagda skyddszonerna bedöms
tillgängligöra ån för rekreation. Sammantaget betyder det att fastighetsvärdet för närliggande fastigheter kan förväntas öka.
Återställningen av de idag ca 2 kilometer indämda ström- och forssträckor i kombination med högre lågflöden skulle kunna skapa kraftigt
förbättrade förutsättningar för forspaddling. Genom avsaknaden av
dammbyggnader möjliggörs kanot- och forspaddling från Långhalsen till
havet utan några lyft. Därmed stärks Nyköpings varumärke som kanotstaden.
Åtgärderna bedöms skapa mycket goda förutsättningar för att nå Vattendirektivets krav på god ekologisk status.
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst en hög investeringskostnad samt att åtgärderna tar jordbruks- och skogsbruksmark i anspråk. Avsänkning innebär
att hela Nyköpingsåns energiproduktion tas i anspråk.
8.2
Bibehållen kraftproduktion
Princip
Bibehållen kraftproduktion och förbättrade förutsättningar för att nå
Vattendirektivets krav på god ekologisk status skulle kunna skapas
genom att åtgärda artificiella vandringshinder och återställa vattendragets naturliga reningsförmåga (tabell 8-2).
Vid Storhus föreslås i första hand att en ny fiskväg för uppvandrande
fisk iordningställs genom att anlägga en teknisk fiskväg av typen slitsränna som sträcker sig förbi kraftstationens vänstra sida. Fiskvägens
placering och utformning bedöms säkerställa en god passageeffektivitet.
Vidare bedöms kostnaden lägre jämfört med föreslagen återställning och
naturlig fiskväg.
Vid Fors kraftverk föreslås i första hand att en ny fiskväg för uppvandrande fisk iordningställs genom att anlägga en ny åfåra, ett s.k. omlöp,
på kraftverkets högra sida. Fiskvägens placering bedöms skapa en god
anlockning vid alla vanligt förekommande flöden. Vidare skapas ett ca
500 m2 stort område med ström- och forssträckor.
Vid Perioden föreslås i första hand att en ny fiskväg för både upp och
nedvandrande fisk säkerställs genom en återställning. Avsänkningen av
dammen skapar en fiskväg av allra bästa sort, passerbar för alla fiskarter.
Därtill återställs 1,4 ha överdämda ström- och forssträckor.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
127
Tabell 8-2.
Objekt
Föreslagna åtgärder och bedömda kostnader för en naturoch fiskevårdsplan vid bibehållen kraftproduktion. *Den
negativa kostnaden innebär att det är en förtjänst
Åtgärd
Anläggn
Drift + Energi
(Mkr)
(Kkr/år)
Storhus
Slitsränna
8,4
160
Storhus
Fiskgaller
1,9
70
Fors
Omlöp
4,1
90
Fors
Fiskgaller
4,4
110
Perioden
Utrivning
3,5
-
Harg
Motströmsränna
2,1
100
Harg
Fiskgaller
4,5
140
Kristineholm
Utrivning
14,1
-1100
Nyköpingsån
Skyddszoner
4,4
-
47,5
-430
Totalt
Vid Harg kraftverk föreslås i första hand en teknisk fiskväg av typen
motströmsränna. Fiskvägen anläggs genom att byta ut väggarna i den
befintliga bassängtrappan mot motströmslameller. Den tekniska fiskvägen bedöms ha en god anlockning vid alla vanligt förekommande
vattenföringar. Jämfört med övriga föreslagna fiskvägar uppskattas
kostnaden vara markant lägre.
Vid Kristineholms regleringsdamm föreslås i första hand att en ny
fiskväg anläggs genom att sänka av dammen. Åtgärden skulle kunna
skapa en fiskväg av allra bästa sort och även säkerställa en naturlig
vattenföring i Nyköpingsån. Dessutom återställs ca 4,1 ha indämda
ström- och forssträckor. Det gör att åtgärden bedöms som den mest
prioriterade ur naturvårdssynpunkt.
Till skydd för nedvandrande fisk föreslås att ett lutande fiskgaller med
max 15 mm spaltvidd installeras framför samtliga kraftstationer.
För att återställa vattendragets naturliga struktur bör påverkade habitat
restaureras. I första hand föreslås att en skogsbevuxen kantzon anläggs.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
128
Fördelar
Föreslagen åtgärdsstrategi skulle kunna skapa ett naturligare vattendrag
med fortsatt kraftproduktion. Genom anläggandet av föreslagna fiskvägar och galler vid befintliga kraftverksdammar och utrivning av dammarna vid Kristineholm och Perioden återställs de naturliga vandringsförhållandena mellan havet och sjön Långhalsen.
Genom utrivningen av Kristineholms regleringsdamm säkerställs en
normal vattenföring i Långhalsen och naturliga vattenståndsvariationer i
Långhalsen. Därmed bedöms fiskproduktion öka och vattenkvalité
förbättras samt flödesvariationerna i Nyköpingsån minska med dämpade
högflöden och ökade lågflöden.
Idag indämda områden bedöms ersättas av ca 900 m långa (4,1 ha)
ström- och forssträckor med lämpliga lekområden för reofila fiskarter
och sträckor för forspaddling.
Genom fria vandringsvägar och en ökad andel strömhabitat skapas
förutsättningar för en återetablering av naturligt reproducerande lax och
havsöring.
Åtgärderna bedöms skapa goda förutsättningar för att nå Vattendirektivets krav på god ekologisk status. Jämfört med en återställning skulle
anläggningskostnaden vara lägre.
Nackdelar
Jämfört med en omfattande återställning skulle en bibehållen kraftproduktion innebära en lägre passageeffektivitet vid Storhus, Fors och
Hargs kraftverk. Genom kumulativa effekter vid passage av samtliga
kraftverk bedöms denna effekt bli betydande med en ökad fördröjning
och dödlighet för samtliga fiskarter. Därmed bedöms produktionen av
blankål bli lägre jämfört med en återställning. Dessutom tillgängliggörs
betydligt mindre ström- och forssträckor jämfört med en återställning.
Driftskostnaderna bedöms vara betydligt högre jämfört med en återställning.
8.3
Förbättrade förutsättningar för rekreation
Princip
Förbättrade förutsättningar för rekreation som sportfiske och forspaddling skulle kunna skapas genom att tillgängliggöra längre fiske- och
forspaddlingssträckor (tabell 8-3).
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
129
Tabell 8-3.
Föreslagna åtgärder och bedömda kostnader för en naturoch fiskevårdsplan inriktad på förbättrande förutsättningar
för rekreation.
Objekt
Åtgärd
Storhus
Fors
Perioden
Perioden
Utsättning
Utsättning
Bef fiskväg
Motströmsränna
Överlöp
Sänkt uvy (Fors DG)
Utsättning laxsmolt
Utsättning öringsmolt
Totalt
Åtgärd
(Mkr)
Drift + Energi
(Kkr/år)
0,2
2,4
1,4
0,2
-
90
55
10
370
260
140
4,2
925
Längre fiskesträckor för i första hand laxfiske skulle kunna skapas
genom att förbättra befintliga eller anlägga nya fiskvägar samt öka
utsättningar av laxfisk med en tidigare vandringssäsong.
Vid Storhus föreslås i första hand att vatten klunkas genom dammens
mittersta utskov för att skapa en bättre anlockning till den befintliga
fiskvägen. Med föreslagen tappning skulle fiskesträckor mellan Storhus
och Fors tillgängligöras.
Vid Fors kraftverk föreslås att en ny teknisk fiskväg, en slitsränna,
anläggs på kraftstationens högra sida. Fiskvägens placering kan förväntas ge en god anlockning under alla vanligt förekommande vattenföringar och tillgängligöra ståndplatser för laxfisk och därmed förbättrade
förutsättningar för sportfiske.
Vid Perioden föreslås i första hand att en naturlig fiskväg, av typen
överlöp, anläggs för att säkerställa passage av uppvandrande laxfisk. I
syfte att tillgängligöra längre strömsträckor för forspaddling bör det
föreslagna överlöpet kombineras med en avsänkning av dämningsgränsen vid Fors. Vid en sänkning av dämningsgränsen med 0,4 m skulle en
ca 100 m lång strömsträcka med ett fall på ca 1 % kunna skapas.
Fördelar
Föreslagen åtgärdsstrategi skapar förbättrade förutsättningar för sportfiske efter främst laxfisk med längre fiskesträckor och större fångstchans. Vidare skapas en ca 100 m lång strömsträcka som kan anpassas
för forspaddling.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
130
Nackdelar
Till nackdelarna hör främst en relativt hög årlig driftskostnad och att
inga ursprungliga habitat återställs.
8.4
Övervakning
Fiskfauna
Idag är Nyköpingsåns fiskfauna dåligt kartlagd. För att på bästa sätt
kunna utvärdera framtida åtgärders effekt bör fisksamhället övervakas
före och efter eventuell åtgärd.
I syfte att skapa ett referensvärde för eventuella åtgärder bör provfiskelokaler upprättas på respektive delsträcka samt i sjön Långhalsen.
Förslagsvis förläggs elfiskelokalerna i åns strömmande sträckor och
svämplanet. I sjön Långhalsen utförs lämpligen ett standardiserade
nätprovfisken. I syfte att kartlägga förekomst av mal bör riktade fisken
efter arten utföras i Långhalsen och Nyköpingsån. Vid förorening dör
fisk ofta före andra djur. Därför bör fisksamhället, både ur miljö- och
hälsosynpunkt övervakas.
Vidare bör den befintliga fiskräknaren sättas i drift och helst uppgraderas
till en kameraräknare i syfte att kartlägga fiskeförekomst och fiskvandringen i Nyköpingsån.
Rödlistade arter
Rödlistning av arter på nationell nivå är ett trubbigt verktyg. Utrotas ett
genetiskt unikt bestånd i ett vattendrag är det förlorat för all framtid.
Vissa arter är vanliga i sjöar och bedöms därför inte som hotade även om
de idag saknas helt i vissa vattendrag där de tidigare funnits. Till exempel var sarv och sutare sannolikt betydligt vanligare i vattendragets
svämplan men saknas ofta helt idag. Därför bör en rödlista upprättas för
Nyköpingsån med målet att bevara, tillgängliggöra och återskapa de
hotade arternas livsmiljöer.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
131
9
Sammanfattning
I föreliggande rapport presenteras ursprungliga och nuvarande hydrologiska, biologiska, tekniska och praktiska förutsättningar för att genomföra natur- och fiskevårdsåtgärder i nedre Nyköpingsån och Vrenaån.
Mot bakgrund av de redovisade förutsättningarna har en målbild och ett
stort urval av prioriterade förslag till natur- och fiskevårdsåtgärder tagits
fram med syftet att så långt det är möjligt återskapa vattendragets
naturliga miljöer, förhållanden och funktioner.
Ett naturligare vattendrag skulle kunna skapa goda förutsättningar för att
nå Vattendirektivets krav på god ekologisk status samt stärka Nyköpingsåns värde för rekreation och turism med förbättrade förutsättningar
för forspaddling och ett hållbart fiske efter havsöring.
Från de presenterade förslagen har ett urval av åtgärder grupperats till tre
olika åtgärdsstrategier med olika syften och ambitionsgrad (tabell 9-1).
De tre åtgärdspaketen är
1.
2.
3.
Återställning av Nyköpingsån
Bibehållen kraftproduktion
Förbättrade förutsättningar för rekreation
Det första paketet med en återställning av Nyköpingsån bör ses som ett
ambitiöst förslag att så långt det är möjligt restaurera ett stort låglänt
vattendrag.
Tabell 9-1.
Sammanställning av föreslagna åtgärdsstrategier samt
summan av bedömda anläggningskostnader, driftskostnader och kostnader för förlorad kraftproduktion för alla
valda delåtgärder.
Åtgärdsstrategi
Återställning
Anläggn
Drift + Energi
Energi
(Mkr)
(Kkr/år)
(Mkr)
90
-
120
Kraftproduktion
50
- 430
Rekreation
4
930
1)
1)
Den negativa kostnaden innebär att det är en förtjänst
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
-
132
Det andra paketet med bibehållen kraftproduktion är ett försök att
kombinera Vattendirektivets krav på god ekologisk status med bibehållen kraftproduktion.
Det sista paketet med förbättrade förutsättningar för rekreation syftar till
att för en låg kostnad maximera åns värde för sportfiske och forspaddling.
Fiskevårdsteknik AB
Mats Hebrand
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Alexander Larsson
133
Referenser
Appelberg M, Bergquist B C & Degerman E 1999 Bedömningsgrunder
för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket
Rapport 4913. Naturvårdsverket, Stockholm
Artdatabanken 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 hämtad 2014-04-30
från http://www.artfakta.se/GetSpecies.aspx?SearchType=
Advanced
Bjelkstrand L 2005. Nissöga och Flodnejonöga i Södermanlands 2004
och 2005. 2005:11. Länsstyrelsen Södermanlands län.
Nyköping
Bram G.W. Aarts & Piet H Nienhuis 2003. Fish zonations and guilds as
the basis for assessment of ecological integrity of large rivers. Hydrobiologia 500. 157-178. Kluwer Academic
Publishers. Netherlands
Calles O & Christiansson 2012. Ålens möjlighet till passage av kraftverk. Elforsk rapport 12:37. 77 sidor.
Chalmers tekniska högskola 1968. Regleringsteknisk inventering av
Nyköpingsån s vattenområde. Göteborg
Ljungberg S & Svensson M 2010. Inventering av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Södermanlands län 2007 och 2008
Kungl. Maj:ts befallningshafvande 1863. Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser 1856-1860. Statistiska centralbyrån.
MUNLV (Ministerium für Umwelt und Naturschutz, Landwirtschaft und
Verbraucherschutz des Landes Nordrhein-Westfalen) 2005.
Wasserwirtschaft. Handbuch Querbauwerke. Düsseldorf
220 s.
Naturvårdsverket 2000. Område av riksintresse för naturvården i Södermanlands län. Registerblad NRO 04-37 Nyköpingsån.
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2000 Registerblad:
Område av riksintresse för naturvård i Södermanlands län.
3 sid.
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
134
Norling R, Gustavsson R & Herngren H 2009 Inventering av mal, Siluris
glanis, i Båvenområdet 2007 och 2008. Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Pethon P & Svedberg U 2004. Fiskar. Bokförlaget Prisma, Stockholm.
sid. 245
Sveriges lantbruksuniversitet 2012. Vattenkemi mätstation Nyköpingsån
Spånga hämtad 2013-12-17 från http://info1.ma.slu.se/ma/
www_ma.acgi$Station?ID=Intro&S=308
Sveriges lantbruksuniversitet 2014 Vattenkemi Nyköpingsån Spånga.
Hämtad 2014-06-03, från http://info1.ma.slu.se/ma/
www_ma.acgi$Station?ID=Intro&S=308
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2014a. SMHI
Vattenwebb hämtad 2014-04-30 från http://vattenwebb.
smhi.se/modelarea/
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2014b. SMHI
Vattenwebb hämtad 2014-04-30 från http://vattenwebb.
smhi.se/station /
Tengelin B 2007. Plan för fiske och fiskevården i Södermanlands län,
avseende perioden 2007-2010. 2007:3 Länsstyrelsen Södermanlands län. Nyköping
Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheter, 2014: Vatteninformationssystem Sverige Hämtad 201404-01 från http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx
?waterEUID= SE651705-156635
.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930.doc.
Bilaga 01
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Översikt
Plan, skala 1:500 000 / 100 000
FÖRKLARING
Sibro
Vattendrag
Vad
Husbyån
Vattendelare
Nyköpingåns
avrinningsområde
Vandringshinder
Vrenaån
+19,0
Undersökt vattendrag
Långhalsen
Nyköpingsån
Kristineholm
E4
Skavsta fpl
Harg
Nyköping
E4
Perioden
Fors
Storhus
+0,0
0
5
10
15
20
25 km
0
1
2
3
4
5 km
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Stadsfjärden
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
N
Lund 2014-09-30
Bilaga 02
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Storhus kraftverk
Plan, skala 1:500
Nyköpingsån
FÖRKLARING
Fiskväg
+108,0
+99,1
Utskov med regleringsluckor
W +105,5
Betong eller stenmur
Inloppskanal G2
Inloppskanal G1
Stenglacis
+106,5
Avstängningsluckor
+103,1
+102,5
Berg i dagen
+107,1
+103,4
Risgaller med 35 mm spaltvidd
Isutskov
HÖJDSYSTEM
Storhus kraftstation
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
+106,5
Is- och skräpränna
Elverkets höjdsystem – 99.1 = RH70
+103,1
DG = +105,54
SG = +105,45
Ålyngeluppsamlare
W +100,2
+101,4
W +100,2
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2013-07-09
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Utloppskanal
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
Ursprunglig åfåra
+96,0
+97,1
ca 5 m
ca 30 m
ca 18 %
0,5 m3/s
N
+96,8
0
5
10
15
20
25 m
+96,5
+104,9
W +100,2
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 03
Sid 1 (4)
2014-09-30
Nyköpingsåarnas VVF
Storhus kraftverk, Nyköpingsån
Flöden, kraft och tappning
Tabell 1. Karaktäristiska vattenflöden i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Storhus kraftverk
Uppgift
Avrinningsområde
Specifik avrinning
Sjöandel
Högsta högvattenföring, HHQ
Medelhögvattenföring, MHQ
Medelvattenföring, MQ
Medellågvattenföring, MLQ
Lägsta lågvattenföring, LLQ
1)
2)
Enhet
(km2)
3
2
(dm /s km )
(%)
(m3/s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
Långha 1) Storhus 2)
3592
3632
5,8
5,8
14
14
96
97
55
56
21
21
2,0
2,0
0,00
0,00
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Tabell 2. Månadsmedelvattenföring i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Storhus kraftverk
Period
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1)
2)
Långhalsen 1)
Storhus 2)
HHQmån MQmån
LLQmån HHQmån MQmån
LLQmån
3
3
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
84
24
3,8
85
24
3,8
61
24
2,9
62
24
2,9
73
27
2,9
74
27
2,9
89
35
2,0
90
35
2,0
90
37
1,6
91
37
1,6
61
23
1,3
62
23
1,3
30
12,4
1,0
30
12,5
1,0
28
10,8
1,0
28
10,9
1,0
52
11,4
1,0
53
11,5
1,0
35
11,1
1,2
35
11,2
1,2
51
13,7
1,1
52
13,9
1,1
74
20
1,5
75
20
1,5
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 03.xls
Bilaga 03
Sid 2 (4)
2014-09-30
Tabell 3. Vattenkraft vid Storhus kraftverk
Sluk 1)
(m3/s)
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
Utb flöde Öskott
Fallhöjd 2) Effekt 3)
Energi 4) Värde 5)
(m3/s)
(m3/s)
(m)
(kW)
(MWh)
(kkr)
20
4,3
5,0
736
449
202
20
4,3
5,0
736
449
202
20
7,3
5,0
736
449
202
20
15,4
4,8
706
431
194
20
17,4
4,7
692
422
190
20
3,3
5,0
736
449
202
12,5
0,00
5,3
489
298
134
10,9
0,00
5,4
434
264
119
11,5
0,00
5,4
458
279
126
11,2
0,00
5,4
446
272
122
13,9
0,00
5,3
540
329
148
20
0,22
5,0
736
449
202
Summa
1)
2)
3)
4)
4538
2042
Slukförmåga enl uppgift från Kraftindustrins Dammregister (Svensk Energi 2012)
Bedömd fallhöjd enl uppmätning
Beräknad effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
5)
Värdet av producerad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Tabell 4. Föreslagen tappning för fiskvandring vid Storhus kraftverk.
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Qfiskv 1) Qåfåra 2) Qkstn 3)
Förlust 4) Förlust 5) Förlust 6) Förlust 7)
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
(MWh)
(kkr)
(%)
1,0
3,3
20
0,00
0,0
0
0
1,0
3,3
20
0,00
0,0
0
0
1,0
6,3
20
0,00
0,0
0
0
1,0
14,4
20
0,00
0,0
0
0
1,0
16,4
20
0,00
0,0
0
0
1,0
2,3
20
0,00
0,0
0
0
1,0
0,50
11,0
1,50
35,7
16
12
1,0
0,50
9,4
1,50
36,3
16
14
1,0
0,50
10,0
1,50
36,3
16
13
1,0
0,50
9,7
1,50
36,3
16
13
1,0
0,50
12,4
1,50
35,7
16
11
1,0
0,50
18,7
1,50
33,6
15
8
Summa
1)
2)
3)
4)
5)
214
Månadsmedelvärde av vandrings- och lockflöde i slitsränna och avledare
Månadsmedelvärde av vandringsflöde i bef fiskväg och spillflöde i åfåra
Förlust av drivvattenflöde
Beräknad förlust av effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
6)
7)
96
Värdet av förlorad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Procentuell förlust i förhållande till möjlig energiproduktion vid nuvarande förhållanden.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 03.xls
4,7
Bilaga 03
Sid 3 (4)
2014-09-30
Storhus kraftverk
Vattenföring
100
HHQmån
90
MQmån
80
LLQmån
Vattenflöde (m3/s)
Öspill
70
Uspill
60
50
40
30
20
10
0
Jan
Figur 1.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Vattenföring och utbyggnad vid Storhus kraftverk
Storhus kraftverk
Tappning
25
Kraftstation
Åfåra
Vattenflöde (m3/s)
20
Fiskväg
15
10
5
0
Jan
Figur 2.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Föreslagen tappning vid Storhus kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 03.xls
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Bilaga 03
Sid 4 (4)
2014-09-30
Storhus kraftverk
Kraftproduktion
500
450
Möjlig
Framtida
400
Energi (MWh)
350
300
250
200
150
100
50
0
Jan
Figur 3.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Möjlig och föreslagen framtida kraftproduktion vid Storhus kraftverk
Storhus kraftverk
Varaktighet
400
350
Varaktighet
Öspill
Uspill
Flöde (m3/s)
300
250
200
150
100
50
0
0
Figur 4.
50
100
150
200
Dagar
Flödets varaktighet vid Storhus kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 03.xls
250
300
350
Bilaga 04
+106,4
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
Plan, skala 1:500
Nyköpingsån
FÖRKLARING
W +108,1
Intagsöppningar och
risgaller med 35 mm
spaltvidd
Befintlig fiskväg
Utskov med regleringsluckor
+105,6
Betong eller stenmur
+105,0
+106,7
HÖJDSYSTEM
Fors kraftstation
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
W +105,4
Elverkets höjdsystem - 99,12 = RH-70
Utloppskanal
DG = +108,0
SG = Saknas
Ursprunglig åfåra
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2007-10-05
Restaurang
Forsen
Fors Ullspinneri
+104,9
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
2,5
8
>30 %
0,5 m3/s
N
Nyköpingsån
0
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 05
Sid 1 (4)
2014-09-30
Nyköpingsåarnas VVF
Fors kraftverk, Nyköpingsån
Flöden, kraft och tappning
Tabell 1. Karaktäristiska vattenflöden i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Fors kraftverk
Uppgift
Avrinningsområde
Specifik avrinning
Sjöandel
Högsta högvattenföring, HHQ
Medelhögvattenföring, MHQ
Medelvattenföring, MQ
Medellågvattenföring, MLQ
Lägsta lågvattenföring, LLQ
1)
2)
Enhet
(km2)
3
2
(dm /s km )
(%)
(m3/s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
Långha 1) Fors 2)
3592
3631
5,8
5,8
14
14
96
97
55
56
21
21
2,0
2,0
0,00
0,00
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Tabell 2. Månadsmedelvattenföring i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Fors kraftverk
Period
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1)
2)
Långhalsen 1)
Fors 2)
HHQmån MQmån
LLQmån HHQmån MQmån
LLQmån
3
3
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
84
24
3,8
85
24
3,8
61
24
2,9
62
24
2,9
73
27
2,9
74
27
2,9
89
35
2,0
90
35
2,0
90
37
1,6
91
37
1,6
61
23
1,3
62
23
1,3
30
12,4
1,0
30
12,5
1,0
28
10,8
1,0
28
10,9
1,0
52
11,4
1,0
53
11,5
1,0
35
11,1
1,2
35
11,2
1,2
51
13,7
1,1
52
13,8
1,1
74
20
1,5
75
20
1,5
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 05.xls
Bilaga 05
Sid 2 (4)
2014-09-30
Tabell 3. Vattenkraft vid Fors kraftverk
Sluk 1)
(m3/s)
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
27
27
27
27
27
27
27
27
27
27
27
27
Utb flöde Öskott
Fallhöjd 2) Effekt 3)
Energi 4) Värde 5)
(m3/s)
(m3/s)
(m)
(kW)
(MWh)
(kkr)
24
0,00
2,4
428
258
116
24
0,00
2,4
428
258
116
27
0,29
2,4
477
288
129
27
8,4
2,3
457
276
124
27
10,4
2,2
437
264
119
23
0,00
2,5
428
258
116
12,5
0,00
2,6
240
145
65
10,9
0,00
2,6
209
126
57
11,5
0,00
2,6
220
133
60
11,2
0,00
2,6
215
129
58
13,8
0,00
2,6
265
160
72
20
0,00
2,5
372
224
101
Summa
1)
2)
3)
4)
2518
1133
Slukförmåga enl uppgift från Kraftindustrins Dammregister (Svensk Energi 2012)
Bedömd fallhöjd enl uppmätning
Beräknad effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
5)
Värdet av producerad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Tabell 4. Föreslagen tappning för fiskvandring vid Fors kraftverk.
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Qfiskv 1) Qåfåra 2) Qkstn 3)
Förlust 4) Förlust 5) Förlust 6) Förlust 7)
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
(MWh)
(kkr)
(%)
1,40
0,00
23
1,40
14,9
7
6
1,40
0,00
23
1,40
14,9
7
6
1,4
0,00
26
1,4
14,9
7
5
1,4
7,0
27
0,00
0,0
0
0
1,4
9,0
27
0,00
0,0
0
0
1,4
0,00
22
1,4
15,5
7
6
1,4
0,00
11,1
1,4
16,2
7
11
1,4
0,00
9,5
1,4
16,2
7
13
1,4
0,00
10,1
1,4
16,2
7
12
1,4
0,00
9,8
1,4
16,2
7
12
1,4
0,00
12,4
1,4
16,2
7
10
1,40
0,00
18,8
1,40
15,5
7
7
Summa
1)
2)
3)
4)
5)
157
Månadsmedelvärde av bas- och vandringsflöde i omlöp och avledare
Månadsmedelvärde av spillflöde i åfåra
Förlust av drivvattenflöde
Beräknad förlust av effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
6)
7)
70
Värdet av förlorad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Procentuell förlust i förhållande till möjlig energiproduktion vid nuvarande förhållanden.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 05.xls
6,2
Bilaga 05
Sid 3 (4)
2014-09-30
Fors kraftverk
Vattenföring
100
HHQmån
90
MQmån
LLQmån
80
Vattenflöde (m3/s)
Öspill
70
Uspill
60
50
40
30
20
10
0
Jan
Figur 1.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Vattenföring och utbyggnad vid Fors kraftverk
Fors kraftverk
Tappning
30
Kraftstation
Åfåra
25
Vattenflöde (m3/s)
Fiskväg
20
15
10
5
0
Jan
Figur 2.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Föreslagen tappning vid Fors kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 05.xls
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Bilaga 05
Sid 4 (4)
2014-09-30
Fors kraftverk
Kraftproduktion
350
Möjlig
300
Framtida
Energi (MWh)
250
200
150
100
50
0
Jan
Figur 3.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Möjlig och föreslagen framtida kraftproduktion vid Fors kraftverk
Fors kraftverk
Varaktighet
400
350
Varaktighet
Öspill
Uspill
Flöde (m3/s)
300
250
200
150
100
50
0
0
Figur 4.
50
100
150
200
Dagar
Flödets varaktighet vid Fors kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 05.xls
250
300
350
Bilaga 06
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Perioden
+115,2
Plan, skala 1:500
+115,7
FÖRKLARING
Utskov med skibordsfunktion
+110,8
Fiskväg
+110,8
Befintlig fiskväg
+107,1
Betong eller stenmur
W +109,2
+108,6
+110,1
+106,7
+108,6
+106,3
+106,3
+106,9
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem – 99,1 = RH-70
+108,5
<+104,0
+108,6
DG =+110,1
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2013-07-10
+108,6
Betongtröskel
+115,2
W +108,0
+110,9
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
0,9
4m
>20%
0,2 m3/s
N
+105,9
Spinnerskan
0
Nyköpingsån
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 07
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Hargs kraftverk
Plan, skala 1:1 000
FÖRKLARING
+119,7
Befintlig fiskväg
Utskov
Nyköpingsån
+118,1
Sten- eller betongmur
Fördjupade intagskanaler
Berg i dagen
Hargs kraftstation
W +116,25
+112,6
+114,3
Fördjupad kanal
Befintlig fiskväg
HÖJDSYSTEM
Utloppskanal
Ursprunglig tröskel
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
+114,3
Elverkets höjdsystem – 99,2 = RH-70
W +109,6
+119,6 +118,3
Fördjupad kanal
+119,3
+112,6
Flodluckor
DG = + 116,25
SG = + 116,15
+115,8
+114,1
+112,6
Djup kanal i berggrunden för
stormtappning
+106,4
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2013-07-10
+106,6
+119,6
+119,4
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
+110,4
N
Nyköpingsån
0
+115,4
ca 7,3 m
ca 57 m
ca 15 %
0,5 m3/s
10
20
30
40
50 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 08
Sid 1 (4)
2014-09-30
Nyköpingsåarnas VVF
Hargs kraftverk, Nyköpingsån
Flöden, kraft och tappning
Tabell 1. Karaktäristiska vattenflöden i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Hargs kraftverk
Uppgift
Avrinningsområde
Specifik avrinning
Sjöandel
Högsta högvattenföring, HHQ
Medelhögvattenföring, MHQ
Medelvattenföring, MQ
Medellågvattenföring, MLQ
Lägsta lågvattenföring, LLQ
1)
2)
Enhet
(km2)
3
2
(dm /s km )
(%)
(m3/s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
3
(m /s)
Långha 1) Harg 2)
3592
3620
5,8
5,8
14
14
96
97
55
55
21
21
2,0
2,0
0,00
0,00
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Tabell 2. Månadsmedelvattenföring i Nyköpingsån vid mätstation Långhalsen
och vid Hargs kraftverk
Period
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1)
2)
Långhalsen 1)
Harg 2)
HHQmån MQmån
LLQmån HHQmån MQmån
LLQmån
3
3
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
84
24
3,8
85
24
3,8
61
24
2,9
61
24
2,9
73
27
2,9
74
27
2,9
89
35
2,0
90
35
2,0
90
37
1,6
91
37
1,6
61
23
1,3
61
23
1,3
30
12,4
1,0
30
12,5
1,0
28
10,8
1,0
28
10,9
1,0
52
11,4
1,0
52
11,5
1,0
35
11,1
1,2
35
11,2
1,2
51
13,7
1,1
51
13,8
1,1
74
20
1,5
75
20
1,5
Uppmätta värden från SMHI stn 65-50083 under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
Beräknade värden enl uppgift om avrinningsområdets storlek från Ehlert & Tideman (1998) och
bedömd specifik avrinning efter SMHI (2009).
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 08.xls
Bilaga 08
Sid 2 (4)
2014-09-30
Tabell 3. Vattenkraft vid Hargs kraftverk
Sluk 1)
(m3/s)
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
28
28
28
28
28
28
28
28
28
28
28
28
Utb flöde Öskott
Fallhöjd 2) Effekt 3)
Energi 4) Värde 5)
(m3/s)
(m3/s)
(m)
(kW)
(MWh)
(kkr)
24
0,00
6,3
1121
686
309
24
0,00
6,3
1121
686
309
27
0,00
6,3
1261
772
348
28
7,3
6,1
1257
769
346
28
9,3
6,0
1236
757
341
23
0,00
6,3
1074
658
296
12,5
0,00
6,6
607
372
167
10,9
0,00
6,7
537
329
148
11,5
0,00
6,7
566
347
156
11,2
0,00
6,7
551
338
152
13,8
0,00
6,6
670
411
185
20
0,00
6,3
934
572
257
Summa
1)
2)
3)
4)
6 697
3 013
Slukförmåga enl uppgift från Kraftindustrins Dammregister (Svensk Energi 2012)
Bedömd fallhöjd enl uppmätning
Beräknad effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
5)
Värdet av producerad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Tabell 4. Föreslagen tappning för fiskvandring vid Hargs kraftverk.
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Qfiskv 1) Qåfåra 2) Qkstn 3)
Förlust 4) Förlust 5) Förlust 6) Förlust 7)
3
3
3
(m /s)
(m /s)
(m /s)
(m3/s)
(MWh)
(kkr)
(%)
1,0
0,00
23
1,0
28,4
13
4
1,0
0,00
23
1,0
28,4
13
4
1,0
0,00
26
1,0
28,4
13
4
1,0
6,3
28
0,00
0,0
0
0
1,0
8,3
28
0,00
0,0
0
0
1,0
0,00
22
1,0
28,4
13
4
1,0
0,00
11,5
1,0
29,7
13
8
1,0
0,00
9,9
1,0
30,2
14
9
1,0
0,00
10,5
1,0
30,2
14
9
1,0
0,00
10,2
1,0
30,2
14
9
1,0
0,00
12,8
1,0
29,7
13
7
1,0
0,00
19,2
1,0
28,4
13
5
Summa
1)
2)
3)
4)
5)
292
Månadsmedelvärde av vandringsflöde i motströmsränna och avledare
Månadsmedelvärde av spillflöde i åfåra
Förlust av drivvattenflöde
Beräknad förlust av effekt vid en bedömd verkningsgrad på 75 %
Beräknad möjlig energiproduktion baserat på uppgifter om flödets varaktighet från SMH stn 65-500083
under perioden 1940-1990 (Andersson 1993)
6)
7)
131
Värdet av förlorad energi vid en medelförtjänst på 45 öre/kWh
Procentuell förlust i förhållande till möjlig energiproduktion vid nuvarande förhållanden.
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 08.xls
4,4
Bilaga 08
Sid 3 (4)
2014-09-30
Hargs kraftverk
Vattenföring
100
HHQmån
90
MQmån
LLQmån
80
Vattenflöde (m3/s)
Öspill
70
Uspill
60
50
40
30
20
10
0
Jan
Figur 1.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Vattenföring och utbyggnad vid Hargs kraftverk
Hargs kraftverk
Tappning
30
Kraftstation
Åfåra
25
Vattenflöde (m3/s)
Fiskväg
20
15
10
5
0
Jan
Figur 2.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Föreslagen tappning vid Hargs kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 08.xls
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Bilaga 08
Sid 4 (4)
2014-09-30
Hargs kraftverk
Kraftproduktion
900
Möjlig
800
Framtida
700
Energi (MWh)
600
500
400
300
200
100
0
Jan
Figur 3.
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Möjlig och föreslagen framtida kraftproduktion vid Hargs kraftverk
Hargs kraftverk
Varaktighet
400
350
Varaktighet
Öspill
Uspill
Flöde (m3/s)
300
250
200
150
100
50
0
0
Figur 4.
50
100
150
200
Dagar
Flödets varaktighet vid Hargs kraftverk
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 08.xls
250
300
350
Bilaga 09
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
+124,0
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
+122,0
Fiskväg
+122,0
Sten- eller betongmur
+120,1
Fördjupad åfåra
Berg i dagen
Stenglacis
Befintlig fiskväg
Våtmarksområde
W + 118,0
+114,5
HÖJDSYSTEM
+122,0
W +117,0
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem - 99,61 = RH-70
DG= + 118,40
SG= + 117,40
+116,3
+121,0
Nyköpingsån
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2013-07-10
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
0
5
ca 1,7 m
ca 7,7 m
ca 23 %
0,1 m3/s
10
15
20
N
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 10
Vid risk för sättningar utförs täta
tätnings- eller förstärkningsåtgärder
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Storhus kraftverk
Återställning
Plan, skala 1:500
Nyköpingsån
FÖRKLARING
Betong eller stenmur
Ny GC-bro
Vid risk för sättningar
utförs täta tätnings- eller
förstärkningsåtgärder
Stenglacis
Strömdelare och
utskovsluckor rivs ut
W +102,7
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH70
+103,4
+102,4
DG = +105,54
SG = +105,45
+103,4
Naturlig bergtröskel
Partiellt vandringshinder
Kraftstationen tas ur drift
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER FISKVÄG
Ursprunglig åfåra
återställs med
sten och block
Fallhöjd
Längd
Lutning
Avsänkning
ca 3 m
ca 20 m
ca 15 %
ca 2,8 m
N
0
5
10
15
20
25 m
W +99,6
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga
Bilaga
11 11
Före
Efter
Fors
Fors
Öster
Öster
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
FRAMTIDA
Storhus kraftverk
FÖRHÅLLANDEN
Storhusfallets kraftverk
Återställning
Plan, skala 1:5 000
Åtg 1. Utrivning, strömförh.
FÖRKLARING
Plan
H, skala 1:5000
Vandringshinder
Lugnflytande
FÖRKLARING
i kyrka
Svagt strömmande
i kyrka
Stora
torget
Vandringshinder
Stora
torget
Skola
Strömmande
Lugnflytande
Skola
Forsande
Svagt strömmande
Storhusfallet
Artificiell
Strömmande
Forsande
Artificiell
Allhelgonakyrkan
Ny
kö
Museum
pin
g
så
n
Allhelgonakyrkan
Museum
Ny
kö
pin
gs
ån
N
Nyköpingshus
Nyköpingshus
NYKÖPINGSÅARNAS
0
50 100 150 200 250VVF
m
NYKÖPINGSÅN
FISKEVÅRDSFÖRSLAG
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
pelhagen
 Kartunderlag Nyköpings kommun
Kf13D:\Nyköping\Pm140505 Bilaga 11
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
pelhagen
 Kartunderlag Nyköpings kommun
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik
AB
Unr 08120501. Lund 2014-05-05
Fiskevårdsteknik AB
Lund 2014-09-30
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 1 (12)
Nyköpingsåarnas VVF
Storhus krv, Nyköpingsån
Översiktlig kostnadsuppskattning
Sammanställning av åtgärder och åtgärdspaket
Invest 1)
(Mkr)
Energi 2) Energi 2) Energi 3) Drift 4)
(MWh/år) (%)
(Mkr)
(Kkr/år)
Post
Alternativ
Storhus
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 3
Åtg 4
Åtg 5
Återställning
Omlöp
Slitsränna
Bef fiskväg
Avledning
24,3
10,6
8,4
0,2
1,9
4 540
270
160
200
60
100,0
5,9
3,5
4,4
1,3
40,9
2,4
1,4
1,8
0,5
106
84
2
39
Fors
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 3
Åtg 4
Återställning
Omlöp
Motströmsränna
Avledning
11,0
4,1
2,4
4,4
2 520
110
70
50
100,0
4,4
2,8
2,0
22,7
1,0
0,6
0,5
41
24
88
Perioden
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 2
Återställning
Överlöp
Ökat fall
3,5
1,4
0,2
413
9,1
3,7
7
186
Hargs kraftverk
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 3
Åtg 4
Återställning
Omlöp
Motströmsränna
Avledning
17,5
20,2
2,1
4,5
6 700
3 460
180
120
100,0
51,6
2,7
1,8
60,3
31,1
1,6
1,1
202
21
90
Kristineholms damm
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 3
Åtg 4
Återställning
Inlöp
Slitsränna
Avledning
14,1
2,8
3,4
0,4
-2 420
-
-17,6
-
-21,8
-
28
34
4
Hela sträckan
Åtg 1
Åtg 2
Åtg 3
Åtg 4
Skyddszoner
Strömsträckor
Våtmarker o svämplan
Utsättning av fisk
4,4
9,4
2,8
0,0
-
-
-
495
Åtgärdsstrategier
Paket 1
Paket 2
Paket 3
Återställning
Bibehållen kraftprod
Förbättr rekreation
87,0
47,5
4,1
13 760
-1 740
723
100,0
-15,3
10,2
124
-15,7
6,5
0
363
731
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 2 (12)
Förklaringar
1)
Investering inkluderar alla anläggningskostnader samt projektering och byggledning
2)
Energiförlust i form av utebliven kraftproduktion (negativa siffror innebär ökad kraftproduktion)
3)
Värdet av förlorad energi kapitaliserat för all framtid med 5 % kalkylränta enl traditionell nuvärdesberäkning och en
ersättning med 45 öre/kWh.
Drift inkluderar värdet av utebliven kraftproduktion och kostnader för tillsyn och underhåll
4)
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 3 (12)
Nyköpingsåarnas VVF
Storhus krv, Nyköpingsån
Översiktlig kostnadsuppskattning
STORHUS KRAFTVERK
Åtg 1
Återställning
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivn luckor och bro
Utrivn strömdelare och trösklar
Transp o depon rivningsmassor
Förstärkning dammfästen
Formning torrfåra
Biotopvård åfåra
Ny GC-bro
Geotekniska utredningar
Skyddsåtgärder grundläggning
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
1 400
20
20
1 000
2
2 000
1 000
1
1
1
1
1
25
Enh á
m3
d
d
m3
st
m3
m3
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
Summa
300
420 000
8 000
160 000
8 000
160 000
400
400 000
250 000
500 000
600 1 200 000
600
600 000
4 000 000 4 000 000
500 000
500 000
10 000 000 10 000 000
500 000
500 000
1 000 000 1 000 000
19 440 000 4 860 000
24 300 000
Energikostnader
Utebliven kraftproduktion
4 540 MWh
450
2 043 000
2 043 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
0,0 %
24 300 000
0
0
Åtg 2
Omlöp
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utflyttning parkanläggning
Transporter parkanläggning
Schaktarbeten
Bergsprängning
Förstärkning mark
Stigränna
Utskov och luckor
Stödmurar
Inflyttning parkanläggning
Transporter parkanläggning
Gångbroar
Geotekniska utredningar
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
400
30
1 000
5 000
400
1 000
300
1
300
30
1 000
2
1
1
1
25
Enh á
m3
d
m3
m3
m3
m3
m
st
m
d
m3
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
8 000
200
200
2 000
500
4 000
300 000
4 000
8 000
200
400 000
500 000
200 000
1 000 000
8 500 000
Summa
120 000
240 000
200 000
1 000 000
800 000
500 000
1 200 000
300 000
1 200 000
240 000
200 000
800 000
500 000
200 000
1 000 000
2 125 000
10 625 000
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 4 (12)
Energikostnader
Tappning fiskväg
270 MWh
450
121 500
121 500
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
10 625 000
106 250
106 250
Åtg 3
Slitsränna
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Schaktarbeten
Spontning schaktgropar
Slitsränna
Förstärkning grundläggning
Lucka
Gångbryggor, räcken mm
Gallerdurk ock trädäck
Återställning gatumark
Geotekniska utredningar
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Enh á
400
1 200
100
120
1
1
1
200
1
1
1
1
25
m3
m3
m
m
st
st
st
m3
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
300
3 000
30 000
500 000
50 000
400 000
1 000
100 000
100 000
200 000
750 000
6 680 000
Summa
120 000
360 000
300 000
3 600 000
500 000
50 000
400 000
200 000
100 000
100 000
200 000
750 000
1 670 000
8 350 000
Energikostnader
Tappning fiskväg
160 MWh
450
72 000
72 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
8 350 000
83 500
83 500
Åtg 4
Klunkning
Post
Anläggningskostnader
Reglerutrustning
Programmering
Antal
Enh á
1 st
1 st
Kalkyl
100 000
50 000
Summa
100 000
50 000
150 000
Energikostnader
Tappning bef fiskväg
Tappning bef flodluckor
70 MWh
130 MWh
450
450
31 500
58 500
90 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
150 000
1 500
1 500
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 5 (12)
Åtg 5
Avledning
Antal
Post
Anläggningskostnader
Torrläggning o länshållning
Utrivning bef galler
Nya stödbalkar o infästning
Nya fingaller
Anpassn grindrensare
Anpassn trädäck o transportband
Flyktöppningar o förbindelseränna
Fallränna
Projektering och byggledning
Oförutsett
Enh á
1
1
1
2
1
1
1
1
1
25
st
st
st
st
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
10 000
50 000
400 000
200 000
200 000
100 000
50 000
100 000
300 000
1 310 000
Summa
10 000
50 000
400 000
400 000
200 000
100 000
50 000
100 000
300 000
327 500
1 937 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
60 MWh
450
27 000
27 000
Driftskostnader
Drift och underhåll
2%
1 937 500
38 750
38 750
FORS KRAFTVERK
Åtg 1
Återställning
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivn luckor och bro
Utrivn strömdelare och trösklar
Transp o depon rivningsmassor
Förstärkning dammfästen
Formning torrfåra
Biotopvård åfåra
Ny vägbro
Geotekniska utredningar
Skyddsåtgärder grundläggning
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
1 000
20
20
100
2
500
1 000
1
1
1
1
1
25
Enh á
m3
d
d
m3
st
m3
m3
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
8 000
8 000
400
250 000
600
600
5 000 000
200 000
500 000
500 000
500 000
8 760 000
Summa
300 000
160 000
160 000
40 000
500 000
300 000
600 000
5 000 000
200 000
500 000
500 000
500 000
2 190 000
10 950 000
Energikostnader
Utebliven kraftproduktion
2 520 MWh
450
1 134 000
1 134 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
0,0 %
10 950 000
0
0
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 6 (12)
Åtg 2
Omlöp
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Schaktarbeten
Spontning schaktgropar
Bergsprängning
Stödmurar
Förstärkning grundläggning
Stigränna
Kulvert under vägen
Återställning gatumark
Utskov och luckor
Återställn mark, sådd mm
Geotekniska utredningar
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Enh á
500
2 000
40
50
100
1
150
1
1
1
5
1
1
1
25
m3
m3
m
m3
m
st
m
st
st
st
d
st
st
st
%
Kalkyl
300
200
3 000
2 000
4 000
200 000
4 000
100 000
100 000
300 000
8 000
100 000
200 000
500 000
3 310 000
Summa
150 000
400 000
120 000
100 000
400 000
200 000
600 000
100 000
100 000
300 000
40 000
100 000
200 000
500 000
827 500
4 137 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
110 MWh
450
49 500
49 500
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
4 137 500
41 375
41 375
Åtg 3
Motströmsränna
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Stigränna m inredning
Vilobassänger
Lucka
Gångbryggor, räcken mm
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
Enh á
500
15
6
1
1
1
1
25
m3
m
m
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
40 000
50 000
50 000
200 000
200 000
400 000
1 900 000
Summa
150 000
600 000
300 000
50 000
200 000
200 000
400 000
475 000
2 375 000
Energikostnader
Tappning fiskväg
70 MWh
450
31 500
31 500
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
2 375 000
23 750
23 750
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 7 (12)
Åtg 4
Avledning
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar o länshållning
Utrivning bef galler o rensmaskin
Grundläggning
Nytt betongfundament
Nya stödbalkar o infästning
Nytt fingaller
Ny grindrensare
Flyktöppningar o förbindelseränna
Fallränna
Projektering och byggledning
Oförutsett
Enh á
1 500
1
200
100
1
1
1
1
1
1
25
m3
st
m2
m3
st
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
100 000
200
10 000
500 000
500 000
500 000
100 000
100 000
300 000
3 290 000
Summa
450 000
100 000
40 000
1 000 000
500 000
500 000
500 000
100 000
100 000
300 000
822 500
4 412 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
50 MWh
450
22 500
22 500
Driftskostnader
Drift och underhåll
2%
4 412 500
88 250
88 250
PERIODEN FD KRAFTVERK
Åtg 1
Återställning
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivn bro
Utrivn strömdelare och trösklar
Transp o depon rivningsmassor
Förstärkning dammfästen
Formning torrfåra
Biotopvård åfåra
Geotekniska utredningar
Skyddsåtgärder grundläggning
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
Enh á
2000
10
20
100
2
500
500
1
1
1
1
25
m3
d
d
m3
st
m3
m3
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
8 000
8 000
400
25 000
600
600
200 000
300 000
300 000
500 000
2 830 000
Summa
600 000
80 000
160 000
40 000
50 000
300 000
300 000
200 000
300 000
300 000
500 000
707 500
3 537 500
Energikostnader
Utebliven kraftproduktion
0 MWh
450
0
0
Driftskostnader
Drift o underhåll
0,0 %
3 537 500
0
0
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 8 (12)
Åtg 2
Överlöp
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivning betongmur
Transp o depon rivningsmassor
Sänkning av tröskel
Formning torrfåra
Biotopvård åfåra
Projektering & byggledning
Oförutsett
Enh á
1 000
10
50
1
500
200
1
25
m3
d
m3
st
m3
m3
st
%
Kalkyl
300
8 000
400
100 000
600
600
200 000
1 120 000
Summa
300 000
80 000
20 000
100 000
300 000
120 000
200 000
280 000
1 400 000
Energikostnader
Tappning fiskväg
0 MWh
450
0
0
Driftskostnader
Drift o underhåll
0,5 %
1 400 000
7 000
7 000
Åtg 2
Ökat fall
Antal
Post
Anläggningskostnader
Anpassning utrustn
Programmering reglerutr
Enh á
1 st
1 st
Kalkyl
100 000
50 000
Summa
100 000
50 000
150 000
Energikostnader
Sänkning uvy (Fors DG)
413 MWh
450
185 850
185 850
HARGS KRAFTVERK
Åtg 1
Återställning
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivn luckor, galler mm
Utrivn strömdelare o trösklar
Utrivn väg och vägbro
Utrivning kraftstationer
Transp o depon rivningsmassor
Schaktn dammvall o utfyllnader
Förstärkning dammfästen
Uppbyggnad åfåra
Biotopvård åfåra
Ny vägbro
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
1 000
20
20
1
1
1 250
10 000
2
7 000
2 500
1
1
1
25
Enh á
m3
d
d
st
st
m3
m3
st
m3
m3
st
st
st
%
300
8 000
8 000
500 000
1 000 000
400
200
250 000
200
600
5 000 000
500 000
500 000
14 020 000
Kalkyl
Summa
300 000
160 000
160 000
500 000
1 000 000
500 000
2 000 000
500 000
1 400 000
1 500 000
5 000 000
500 000
500 000
3 505 000
17 525 000
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 9 (12)
Energikostnader
Utebliven kraftproduktion
6 700 MWh
450
3 015 000
3 015 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
0,0 %
17 525 000
0
0
Åtg 2
Omlöp
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Schaktarbeten
Bergsprängning
Utfyllnader
Stödmurar
Förstärkning mark
Stigränna
Utskov och luckor
Ny GC-bro
Återställn mark, sådd mm
Geotekniska utredningar
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
500
20 000
200
10 000
300
5 000
365
1
1
20
1
1
1
25
Enh á
m3
m3
m3
m3
m
m3
m
st
st
d
st
st
st
%
Kalkyl
300
200
2 000
200
4 000
500
10 000
500 000
500 000
8 000
300 000
300 000
500 000
16 160 000
Summa
150 000
4 000 000
400 000
2 000 000
1 200 000
2 500 000
3 650 000
500 000
500 000
160 000
300 000
300 000
500 000
4 040 000
20 200 000
Energikostnader
Tappning fiskväg
3 460 MWh
450
1 557 000
1 557 000
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
20 200 000
202 000
202 000
Åtg 3
Motströmsränna
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivning delar av bef fiskväg
Schaktarbeten
Bergsprängning
Komplettering bef rännor
Nya vilobassänger
Inredning stigrännor
Lucka
Förstärkning grundläggning
Gångbryggor, räcken mm
Återställning arbetsytor
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
250
20
100
50
1
3
1
1
1
1
1
1
25
Enh á
m3
d
m3
m3
st
st
st
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
300
8 000
1 000
4 000
150 000
40 000
150 000
50 000
50 000
100 000
50 000
500 000
1 705 000
Summa
75 000
160 000
100 000
200 000
150 000
120 000
150 000
50 000
50 000
100 000
50 000
500 000
426 250
2 131 250
Energikostnader
Tappning fiskväg
180 MWh
450
81 000
81 000
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 10 (12)
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
2 131 250
21 313
21 313
Åtg 4
Avledning
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar, väg o länshållning
Utrivning bef galler o rensmaskin
Flyttning av luckor
Nya stödbalkar o infästning
Nya fingaller
Anpassning bef grindrensare
Flyktöppningar o förbindelseränna
Fallränna
Projektering och byggledning
Oförutsett
Enh á
1
1
2
1
2
1
1
1
1
25
st
st
st
st
st
st
st
st
st
%
Kalkyl
300 000
100 000
500 000
500 000
300 000
500 000
100 000
100 000
400 000
3 600 000
Summa
300 000
100 000
1 000 000
500 000
600 000
500 000
100 000
100 000
400 000
900 000
4 500 000
Energikostnader
Tappning fiskväg
120 MWh
450
54 000
54 000
Driftskostnader
Drift och underhåll
2%
4 500 000
90 000
90 000
KRISTINEHOLMS DAMM
Åtg 1
Återställning
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivn luckor och bro
Utrivn strömdelare och trösklar
Transp o depon rivningsmassor
Förstärkning dammfästen
Formning åfåror
Biotopvård åfåror
Markersättn höjd sjönivå
Åtgärder bryggor, broar mm
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Antal
2 500
20
20
500
2
10 000
4 500
25
1
1
1
25
Enh á
m3
d
d
m3
st
m3
m3
ha
st
st
st
%
Kalkyl
200
8 000
8 000
400
25 000
200
600
100 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
11 270 000
Summa
500 000
160 000
160 000
200 000
50 000
2 000 000
2 700 000
2 500 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
2 817 500
14 087 500
Energiintäkt
Ökad kraftproduktion
2 420 MWh
450
1 089 000
1 089 000
Driftskostnad
Drift o underhåll
0,0 %
14 087 500
0
0
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 11 (12)
Åtg 2
Inlöp
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivning lucka och tröskel
Förstärkning dammfäste
Schaktarbeten
Skibordsmurar
Stigränna
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Enh á
1500
1
1
1 000
100
60
1
1
25
m3
st
st
m3
m
m
st
st
%
Kalkyl
200
50 000
100 000
200
8 000
5 000
200 000
300 000
2 250 000
Summa
300 000
50 000
100 000
200 000
800 000
300 000
200 000
300 000
562 500
2 812 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
0 MWh
450
0
0
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
2 812 500
28 125
28 125
Åtg 3
Slitsränna
Antal
Post
Anläggningskostnader
Fångvallar och länshållning
Utrivning lucka och tröskel
Förstärkning dammfäste
Schaktarbeten
Stigränna
Utskov och luckor
Tillstånd
Projektering & byggledning
Oförutsett
Enh á
1500
1
1
500
35
1
1
1
25
m3
st
st
m3
m
st
st
st
%
Kalkyl
200
50 000
100 000
200
40 000
300 000
200 000
300 000
2 750 000
Summa
300 000
50 000
100 000
100 000
1 400 000
300 000
200 000
300 000
687 500
3 437 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
0 MWh
450
0
0
Driftskostnader
Drift o underhåll
1,0 %
3 437 500
34 375
34 375
Åtg 4
Avledning
Post
Anläggningskostnader
Fångskärm o länshållning
Flyktöppning och fallränna
Projektering och byggledning
Oförutsett
Antal
Enh á
1
1
1
25
st
st
st
%
Kalkyl
50 000
200 000
100 000
350 000
Summa
50 000
200 000
100 000
87 500
437 500
Energikostnader
Tappning fiskväg
0 MWh
450
0
0
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
2014-09-30
Bilaga 12
Sid 12 (12)
Driftskostnader
Drift och underhåll
1%
437 500
4 375
4 375
HELA STRÄCKAN
Åtg 1
Skogsbevuxen skyddszon
Antal
Post
Anläggningskostnader
Markinlösen
Plantering alträd
Planering och markägarkontakter
Oförutsett
Enh á
25
8
1
25
ha
km
st
%
Kalkyl
100 000
2 500 000
1 000 000
3 500 000
1 000 000
875 000
Summa
4 375 000
Åtg 2
Återställning strömsträckor
Antal
Post
Anläggningskostnader
Utläggning grus, sten och block
Tillstånd
Projektering & arbetsledning
Oförutsett
Enh á
12
1
1
10
m2
st
st
%
Kalkyl
500 000
300 000
500 000
6 800 000
Summa
6 000 000
300 000
500 000
680 000
9 355 000
Åtg 3
Återställning våtmarker och svämplan
Anläggningskostnader
Markinlösen
Igenläggning diken
Tillstånd
Projektering & arbetsledning
Oförutsett
Åtg 4
Antal
10
20
1
1
25
Enh á
Kalkyl
Summa
ha
100 000 1 000 000
st
20 000
400 000
st
300 000
300 000
st
500 000
500 000
%
2 200 000
550 000
2 750 000
Utsättning av fisk
Post
Driftskostnader
Inköp av laxsmolt
Inköp av öringmolt
Handläggning
Oförutsett
Antal
6 500
3 500
1
10
Enh á
st
st
st
%
Kalkyl
40
40
50 000
450 000
Summa
260 000
140 000
50 000
45 000
495 000
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 12.xls
Bilaga 13
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Storhus kraftverk
Omlöp
Plan, skala 1:500
Nyköpingsån
FÖRKLARING
W +105,6
Scahktområde för
fiskväg
Fiskväg
Schaktområde
Bergtunnel
Nytt utskov med
avstängningsluckor
Ny stödmur
Parken försvinner
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH70
DG = +105,54
SG = +105,45
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER
Stigränna med jämnt
sluttande botten av sten,
block och grus
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
6m
ca 325 m
2%
1,0 m3/s
N
W +99,6
0
Nyköpingsån
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 14
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Storhus kraftverk
Nyköpingsån
Slitsränna
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
Nytt utskov med
avstängningsluckor
Fiskväg
W +105,6
Fiskvägen kulverteras
eller täcks med gallerdurk och trädäck
Betong eller stenmur
Stenglacis
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Ny serie bassänger med slitsformade öppningar vars botten
sänks 15 cm för varje steg
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH70
DG = +105,54
SG = +105,45
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
6m
ca 120 m
ca 5 %
0,6 m3/s
N
0
W +99,6
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 15
W +105,6
Nyköpingsån
+103,0
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Storhus kraftverk
Avledning
Plan, skala 1:200
+103,0
FÖRKLARING
Betong eller stenmur
Befintligt risgaller avlägsnas och
ersätts med ett nytt lågt lutande
fiskgaller med 15 mm spalt
Fiskgaller
Bef rensmaskin flyttas och anpassas
HÖJDSYSTEM
Befintlig isränna byggs om för
att även fungera som fallränna
Flyktöppningar och transportränna
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH70
DG = +105,54
SG = +105,45
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
Storhus
kraftstation
Storhus
kraftstation
EGENSKAPER
Djup
Längd
Lutning
Spaltbredd
Qfiskväg
2,6 m
5,2 m
30°
15 mm
0,4 m3/s
N
0
2
4
6
8
10 m
+99,6
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 16
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
Återställning
Plan, skala 1:1000
Nyköpingsån
FÖRKLARING
+105,1
Betong eller stenmur
+106,5
+106,0
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
W +106,7
Elverkets höjdsystem –99,12 = RH70
+106,6
DG = +108,0
SG = Saknas
Bestämmande tröskel
+106,4
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
Strömdelare,
regleringsluckor och
betongtrösklar rivs ut
EGENSKAPER FISKVÄG
Höjd
Längd
Lutning
Avsänkning
+105,0
ca 1,4 m
ca 70 m
ca 2 %
ca 2,5 m
Kraftstation tas ur drift
N
+104,9
0
10
20
30
40
50 m
Nyköpingsån
W +105,6
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Före
Marieberg
Bilaga
Bilaga
16 17
Marieberg
Efter
Gustav Adolfgruvan
FRAMTIDA
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
Gustav Adolfgruvan
Återställning
skala 1:5000
ÅtgPlan,
1. Utrivning,
strömförh.
FÖRKLARING
Plan
M, skala 1:5000
öping
Långbe
öping
Perioden
Vandringshinder
Långbe
Svagt strömmande
Vandringshinder
Strömmande
Perioden
Sjukhus
Lugnflytande
FÖRKLARING
Lugnflytande
Forsande
Sjukhus
Svagt strömmande
Artificiell
Perioden
Strömmande
Perioden
Forsande
Kråkberget
Kråkberget
Idrottsplats
Artificiell
Idrottsplats
Fors
N
Väster
NYKÖPINGSÅARNAS
VVF
0
50 100 150 200 250 m
NYKÖPINGSÅN
FISKEVÅRDSFÖRSLAG
Väster
St Nicolai kyrka
Skola
 Kartunderlag Nyköpings kommun
Kf13D:\Nyköping\Pm140505 Bilaga 16
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Stora
torget
St Nicolai kyrka
Skola
Skola
 Kartunderlag Nyköpings kommun
Stora
torget
Skola
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik
AB
Unr 08120501. Lund 2014-05-05
Fiskevårdsteknik AB
Lund 2014-09-30
Bilaga 18
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
Omlöp
Plan, skala 1:1000
Nytt utskov med
avstängningsluckor
W +108,1
FÖRKLARING
Nyköpingsån
Ny åfåra
Betong- eller stenmur
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Nytt parkområde
Elverkets höjdsystem –99,12 = RH-70
DG = +108,0
SG = Saknas
W +108,1
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER
Fors kraftstation
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
Ny kulvet
2,7 m
160 m
1,6 %
1,0 m3/s
W +105,4
W +105,4
N
0
10
20
30
40
50 m
Nyköpingsån
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 19
Nytt utskov med
avstängningsluckor
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
Nyköpingsån
Slitsränna
Plan, skala 1:200
W +108,1
W +108,1
FÖRKLARING
Fiskväg
Betong- eller stenmur
Fors kraftstation
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem –99,12 = RH-70
Lockvattenledning
DG = +108,0
SG = Saknas
W +105,4
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER
Fallhöjd
Längd
dH/slits
Lutning
Lockvatten
Qfiskväg
Placering av ny delvis
kulverterad slitsränna
2,5 m
50 m
15 cm
5,0 %
0,4 m3/s
0,6 m3/s
Restaurang Forsen
N
Fors Ullspinneri
0
2
4
6
8
10 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 20
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Fors kraftverk
W +108,1
Ny betongplatta
+105,6
Nyköpingsån
Flyktöppningar och
transportränna
Ny stödmur av betong
Avledning
Plan, skala 1:200
FÖRKLARING
Betong- eller stenmur
Nytt lågt lutande fiskgaller
med 15 mm spalt
Fiskgaller
Fallränna
Fallränna
Fors kraftstation
HÖJDSYSTEM
Fix 10,00
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Den gamla fiskvägen
rivs ut
W +105,4
Elverkets höjdsystem –99,12 = RH-70
DG = +108,0
SG = Saknas
Angivna vattennivåer avser uppmätta
förhållanden 2007-10-05
EGENSKAPER
Djup
Längd
Lutning
Spaltbredd
Qfiskväg
2,5 m
5m
30 %
15 mm
0,4 m3/s
Restaurang Forsen
N
Fors Ullspinneri
0
2
4
6
8
10 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 21
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Perioden
Återställning
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
Betong eller stenmur
HÖJDSYSTEM
Nyköpingsån
+107,4
W +108,0
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH-70
+107,2
+106,9
Skibordsdamm rivs ut
+106,5
+107,0
+106,7
DG =+109,88
+106,7
+107,0
Betongkonstruktion rivs ut.
Erhållna massor används till
att fylla utloppskanal
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
+106,9
Angivna vattennivåer avser vattennivån vid
mlq (dimensionerade)
+107,4
+107,2
EGENSKAPER
Avsänkning 0,9 m
Lutning
0%
+106,2
Inom markerat område skapas en
jämnt sluttande botten genom
utfyllnad med sten, block och grus
+106,7
+106,4
+105,9
N
+106,4
Spinnerskan
W +108,0
0
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga
Bilaga
21 22
Före
Efter
FRAMTIDA
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Perioden
FÖRHÅLLANDEN
Perioden kraftverk
Återställning
skala 1:5000
ÅtgPlan,
1. Utrivning,
strömförh.
Plan
R, skala 1:5000
FÖRKLARING
Vandringshinder
Lugnflytande
FÖRKLARING
Svagt strömmande
Vandringshinder
Strömmande
rvat
Lugnflytande
rvat
Forsande
Svagt strömmande
Artificiell
Marieberg
Strömmande
Marieberg
Forsande
Artificiell
Gustav Adolfgruvan
köping
Gustav Adolfgruvan
Lån
köping
Lån
N
Perioden
Sjukhus
Sjukhus
Perioden
Perioden
Kråkberget
 Kartunderlag Nyköpings kommun
Kf13D:\Nyköping\Pm140505 Bilaga 21
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Kråkberget
 Kartunderlag Nyköpings kommun
NYKÖPINGSÅARNAS
VVF
0
50 100 150 200 250 m
NYKÖPINGSÅN
FISKEVÅRDSFÖRSLAG
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik
AB
Unr 08120501. Lund 2014-05-05
Fiskevårdsteknik AB
Lund 2014-09-30
Bilaga 23
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Perioden
Överlöp
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
Fiskväg
Nyköpingsån
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
W +108,4
+108,6
Betongkonstruktion
avlägsnas
Elverkets höjdsystem –99,1 = RH-70
DG =+109,88
+108,1
+107,4
Skibordströskel sänks av
Angivna vattennivåer avser vattennivån vid
mlq (dimensionerade)
+106,9
+108,6
+108,6
+107,4
+106,9
Inom markerat område skapas
en jämnt sluttande botten av
sten, block och grus
EGENSKAPER BEF. FISKVÄG
Fallhöjd
Längd
Lutning
0,8
110 m
ca 1 %
+106,4
+106,9
+106,4
+105,9
N
+106,4
Dämningsgräns vid
Fors sänks med 0,4 m
Spinnerskan
W +107,6
0
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 24
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
Återställning
Plan, skala 1:1000
FÖRKLARING
Sten- eller betongmur
Berg i dagen
HÖJDSYSTEM
Nyköpingsån
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Ny GC-bro
W +115,4
Elverkets höjdsystem – 99,2 = RH-70
Hargs kraftstation rivs ut
DG = + 116,25
SG = + 116,15
Ny GC-bro
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
Del av dammvall schaktas bort
Ursprunglig
tröskelnivå
återskapas
+115,3
Inom markerat område skapas
en jämnt sluttande botten av
sten, block och grus
+111,6
+108,9
Del av dammvall schaktas bort
Flodluckor bevaras
EGENSKAPER
Fallhöjd
Längd
Lutning
Avsänkning
6,4 m
ca 125 m
ca 5 %
ca 0,9 m
+106,9
+112,5
N
W +109,0
Nyköpingsån
0
10
20
30
40
50 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga
Bilaga
23 25
g
Före
Krikonbacken
Harg
FRAMTIDA
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
Återställning
skala 1:5000
ÅtgPlan,
1. Utrivning,
strömförh.
Fotbolls-
FÖRKLARING
Plan
T, skala 1:5000
amla tomt
Vandringshinder
Lugnflytande
Oppebyky FÖRKLARING
planer
Svagt strömmande
Vandringshinder
Gravfält
Strömmande
Lugnflytande
Forsande
Svagt strömmande
Artificiell
ingsån
Strömmande
Oppeby
Släbro
Forsande
g
Artificiell
Efter
Krikonbacken
Fotbolls-
amla tomt
planer
NYKÖPINGSÅARNAS
VVF
0
50 100 150 200 250 m
NYKÖPINGSÅN
FISKEVÅRDSFÖRSLAG
Gravfält
ingsån
 Kartunderlag Nyköpings kommun
Kf13D:\Nyköping\Pm140505 Bilaga 23
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Släbro
N
Oppebyky
Oppeby
 Kartunderlag Nyköpings kommun
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik
AB
Unr 08120501. Lund 2014-05-05
Fiskevårdsteknik AB
Lund 2014-09-30
Bilaga 26
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
Omlöp och kanotränna
Plan, skala 1:1000
W +116,3
FÖRKLARING
Nytt utskov med
avstängningsluckor
Ny fiskväg
Ny GC-bro
+119,9
Stödmur
Våtmarksområde
Schaktområde
HÖJDSYSTEM
W +109,0
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
+119,4
+111,4
Elverkets höjdsystem – 99,2 = RH-70
Nyköpingsån
+115,4
Utfyllnad av åfåra
och svämplan
DG = + 116,25
SG = + 116,15
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
GC-väg flyttas
EGENSKAPER
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
+119,7
+109,2
7,3 m
ca 365 m
2,0 %
10 m3/s
Utfyllnad av åfåra
och svämplan
N
0
+112,4
+119,5
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
10
20
30
40
50 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Lund 2014-09-30
Bilaga 27
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
Motströmsränna
Plan, skala 1:200
FÖRKLARING
Betong eller stenmur
Nya vilobassänger
Harg kraftstation
Harg kraftstation
HÖJDSYSTEM
W +116,3
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem – 99,2 = RH-70
Harg kraftstation
DG = + 116,25
SG = + 116,15
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
W +109,0
EGENSKAPER FISKVÄG
Tvärväggar I bef betongränna
ersätts med motströmslameller
Nyköpingsån
Fallhöjd
Längd
Lutning
Qfiskväg
ca 7,3 m
ca 57 m
ca 15 %
0,6 m3/s
Nya vilobassänger
N
0
2
4
6
8
10 m
Ny vilobassäng
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 28
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Harg kraftverk
Avledning
Plan, skala 1:200
FÖRKLARING
Betong eller stenmur
Ny fallränna
HÖJDSYSTEM
Nya fiskgaller
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem – 99,2 = RH-70
DG = + 116,25
SG = + 116,15
Avstängningsluckor flyttas fram
Angivna vattennivåer avser bedömda
medellågvattenstånd (dimensionerade)
+112,5
Harg kraftstation
W +116,3
EGENSKAPER GALLER
+112,5
Djup
Längd
Lutning
Spaltbredd
Qfiskväg
Harg kraftstation
ca 3,8 m
ca 8 m
30°
15 mm
0,4 m3/s
W +109,0
N
Nyköpingsån
Ny fallränna med flyktöppningar
0
2
4
6
8
10 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 29
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
W +117,2
+116,8
Återställning
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
Sten- eller betongmur
Utläggning av sten och block
inom markerat område
Berg i dagen
Stenglacis
+116,7
Inom markerat område skapas en jämnt
sluttande botten av sten, block och grus
Våtmarksområde
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
+116,6
Elverkets höjdsystem – 99,61 = RH-70
+116,4
W +116,7
+116,3
DG = + 118,4
SG = + 117,4
Angivna vattennivåer avser bedömt
medellågvattenstånd (dimensionerade)
Dammbyggnad rivs ut
EGENSKAPER FISKVÄG
Lutning
ca 0,5 %
Avsänkning ca 1,7 m
N
Nyköpingsån
+116,2
0
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 30
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
Återställning
Plan, skala 1:2000
W +118,0
FÖRKLARING
Sten- eller betongmur
+117,3
Våtmarksområde
Rensad kanal fyllls ut till nivån
efter sjösänkningen (1857)
men innan regleringen (1939)
Fördjupad åfåra
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Angivna vattennivåer avser bedömt
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER FISKVÄG
Vattenstånd Långhalsen
Utläggning av sten och block
Före
+118,5
+118,2
+117,4
HHW
MW
LLW
Efter
+119,7
+118,4
+117,4
N
0
Täckhammars bro
W +117,4
20
40
60
80
100 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Nyköpingsån
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
31
BilagaBilaga
27
Före
Efter
Ekeb
Ekeb
Återställning
skala 1:10strömförh.
000
ÅtgPlan,
1. Utrivning,
Långhalsen
Långhalsen
FRAMTIDA
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
FÖRHÅLLANDEN
Kristineholms regleringsdamm
FÖRKLARING
Plan
Y, skala 1:10000
Spånga
Spånga
Gamla
Spånga
Gamla
Spånga
Vandringshinder
Lugnflytande
FÖRKLARING
Svagt strömmande
Täckhammar
Täckhammar
Vandringshinder
Strömmande
Stenhagen
Stenhagen
Hålvägar
Lugnflytande
Hålvägar
Hålväg
Forsande
Hålväg
Svagt strömmande
Lilla
Tuna
Lilla
Tuna
Artificiell
Strömmande
Täckhammars bro
Täckhammars bro
Hålväg
Hålväg
Forsande
Artificiell
Jarlstugan
Jarlstugan
Tuna
 Kartunderlag Nyköpings kommun
N
Siggetuna
Siggetuna
Kristineholm
Tuna
 Kartunderlag Nyköpings kommun
NYKÖPINGSÅARNAS
VVF
0 100 200 300 400 500 m
NYKÖPINGSÅN
FISKEVÅRDSFÖRSLAG
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik
AB
Unr 08120501. Lund 2014-05-05
Kf13D:\Nyköping\Pm140505 Bilaga 27
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 32
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
Inlöp
Plan, skala 1:500
FÖRKLARING
Öppen tröskel utan reglering
Fiskväg
Ny skibordsvägg med
horisontellt krön på +118,4
Berg i dagen
Stenglacis
Ny stigränna med jämnt sluttande
botten av sten, grus och block
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
Elverkets höjdsystem – 99,61 = RH-70
W +116,7
W +118,2
DG = + 118,4
SG = + 117,4
Angivna vattennivåer avser bedömt
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER FISKVÄG
Nyköpingsån
dH
Längd
Lutning
Bredd
Qfiskväg
MLQ
1,7 m
ca 50 m
3,4 %
4m
2,5 m3/s
2,5 m3/s
N
0
5
10
15
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30
Bilaga 33
FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
Kristineholm regleringsdamm
Slitsränna
Plan, skala 1:500
Ny serie med bassänger med dubbla
slitsformade öppningar vars botten
sänks 15 cm för varje steg
FÖRKLARING
Ny fiskväg
Nytt utskov
Berg i dagen
Nytt utskov med
avstängningsluckor
Stenglacis
HÖJDSYSTEM
Nivåer anges i Elverkets höjdsystem
W +116,7
W +118,4
Elverkets höjdsystem – 99,61 = RH-70
DG = + 118,4
SG = + 117,4
Angivna vattennivåer avser bedömt
medellågvattenstånd (dimensionerade)
EGENSKAPER FISKVÄG
Nyköpingsån
dH
Längd
Slitsar
Lutning
Qfiskväg
0
5
1,7 m
ca 35 m
12
5%
1,2 m3/s
10
15
N
20
25 m
NYKÖPINGSÅARNAS VVF
NYKÖPINGSÅN
FISKE- OCH NATURVÅRDSPLAN
Fiskevårdsteknik AB
Kf13C:\Nyköpingsån\Ra140930 Bilaga 01-33
Lund 2014-09-30