manifestet - eSkills for Jobs

advertisement
E-SKILLS-
MANIFESTET
Med bidrag från ledande personer i Europa
- inom EU, utbildningsbransch, politik, forskning och näringsliv.
Det här manifestet har utarbetats av European Schoolnet och DIGITALEUROPE som en del av
kampanjen e-Skills for jobs 2014.
Kampanjen e-Skills for jobs 2014 är ett initiativ av EU-kommissionen som finansieras via EUprogrammet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) och
organiseras i samverkan EU:s breda koalition för digitala arbetstillfällen.
De viktigaste kontakterna på EU-kommissionen:
André Richier, förste handläggare, enheten ”Key Enabling Technologies and Digital
Economy”, generaldirektoratet för näringsliv.
Alexander Riedl, biträdande chef, enheten ”Knowledge Base”, generaldirektoratet för
kommunikationsnät, innehåll och teknik.
Utgivare:
European Schoolnet
(EUN Partnership AISBL)
Rue de Trèves 61, 1040 Bryssel
Belgien
Layout, DTP och tryck:
Hofi Studio, Tjeckien
Publicerades:
oktober 2014
ISBN:
Denna bok är publicerad under villkoren i licensen
Attribution 3.0 Unported Creative Commons
(http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord
Inledning
5
Helhetsbilden
7
Kapitel 1 Framtidens digitala arbetstillfällen
15
Kapitel 2 Den värdebaserade IT-funktionen
21
Kapitel 3 Globaliseringens effekter
29
Kapitel 4 E-ledarskapsutmaningen
35
Kapitel 5 Den nya innovativa utbildningen
41
Kapitel 6 De nya digitala talangerna
49
Kapitel 7 Den breda koalitionen för digitala
arbetstillfällen
56
Kapitel 8 Visionen för framtiden
59
Medarbetarnas biografier
65
Litteraturhänvisningar
70
3
4
e-Skills-manifestet
INLEDNING
Europas historia tar en ny vändning. Den tredje industriella revolutionen har
inletts och vårt agerande kommer att bli avgörande för Europas ställning i den
framväxande nya ekonomin. Att leva i den digitala tidsåldern handlar inte bara
om att anpassa sig till den senaste tekniken utan även om att gynna risktagande,
skapa förtroende för framtiden och att stödja entreprenörskap.
Vi måste åter väcka det engagemang för framsteg som Europa en gång hade, det
engagemang som inspirerade Europa när vi skickade fartyg runt hela världen
och uppfann den moderna världen.
Vi måste också få en ny syn på utbildning, allt från hur vi tänker till hur vi arbetar
och lever tillsammans.
Allt ovan är inom räckhåll. Detta är möjligt för oss.
Europa är ett centralt innovationsområde i dagens värld med den största
utgivningen av vetenskapliga publikationer. Dessa unika tillgångar är värda att
bygga vidare på ur ett nytt perspektiv. Vi måste få en ny syn på vår kultur som
har blivit för akademisk, för avgränsad och för centraliserad för att vi ska kunna
anförtro vår framtid till de som ägnar mer tid åt att göra det omöjliga möjligt än
att finjustera nästa steg.
Den digitala eran ger oss unika möjligheter. Långt ifrån att vara begränsad
till en särskild teknik inleder den en helt ny kultur. Man behöver bara se med
vilken lätthet vissa entreprenörer går från betalningssystem till startraketer eller
elektriska bilar för att få bilden klar för sig.
Den här nya kulturen nås bäst genom att lära sig om kod och komplexa
strukturer. Detta tillsammans med rörligt och decentraliserat samarbete mellan
intressenter kommer att bidra till verkligt innovativa former av kreativitet.
Gilles Babinet
Digital Champion, Frankrike
INLEDNING
5
6
e-Skills-manifestet
HELHETSBILDEN
Spetskompetens och innovation har
blivit avgörande
Av Bruno Lanvin
Hela förställningen om Europa som en ”realistisk utopi” står just nu inför
sitt första riktigt avgörande test. Den pågående krisen, som utan tvekan
är global, tar olika form och vägar i olika delar av världen. Det är första
gången i modern tid som en kris har brutit ut vid en tidpunkt då den största
producerande ekonomin inte är den största konsumerande ekonomin. Det
är också första gången i modern tid som internationella konkurrensfördelar
bygger på faktorer som har så lite att göra med naturtillgångar, geografi och
hållbara tekniska fördelar.
En plötslig insikt om att det brådskar
I en så snabbt föränderlig miljö är Europa pressat att identifiera grunderna
för sitt framtida välstånd. Under det senaste årtiondet har Europa gjort
strategiska val i detta avseende: till dem hör att bygga en konkurrenskraftig
ekonomi för alla och att vara i det främsta ledet för miljöskydd och innovation.
Den nuvarande krisen gör dessa val än mer värdefulla och avgörande. Idag
tydliggörs den här förnyade känslan av att det är bråttom: framför allt av de
hittills aldrig skådade höga arbetslöshetsnivåerna bland Europas ungdomar
(enligt definitionen i åldern 15 till 24 år), nästan 24 % i slutet av 2013 (se
diagram nedan).
HELHETSBILDEN
7
Ungdomsarbetslöshetsnivåerna, EU-28 och EA (Euroområdet)-17, säsongsjusterade för, januari 2000 - juli 2013
Källa: Eurostat 2014
Den här nya känslan av att det är bråttom svarar mot det växande intrycket av
att ny produktionsteknik, nya konsumtions- och beteendemönster skapar goda
förutsättningar för en ”återhämtning med ökad sysselsättning” i Europa utan att
göra avkall på målet att vara världsledande inom produktivitet, innovation och
inkludering. Det är här som informations- och kommunikationsteknik (IKT)
och e-kompetens blir centrala för framtida analys och politik för att skapa en
hållbar återhämtning med ökad sysselsättning i Europa.
En rad nya möjligheter
Utveckling inom information och nätverk (inklusive molntjänster, stordata,
sociala medier, mobilt internet och konvergens för att nämna några) skapar ett
behov av ny kompetens och fantastiska möjligheter för de som utvecklar och
använder denna kompetens först.
Uppgifter om de aktuella och de förväntade nivåerna för tillgång och efterfrågan
på e-kompetens finns längre fram i den här delen. De visar på ett ihållande
underskott för Europa som helhet: höga arbetslöshetsnivåer i kombination
med många obesatta lediga platser inom e-kompetensområdet är en av de mest
slående paradoxerna på Europas arbetsmarknad.
8
e-Skills-manifestet
I dessa tider är det lika viktigt att välja det mest strategiska sättet att ta itu med
e-kompetensproblemet som att välja verktygen och metoderna för att angripa
det. Eftersom global konkurrenskraft i allt större utsträckning grundas på
kunskap och innovation är det tydligt att Europa måste bygga på sina styrkor
(så som IKT-sektorn och kunskapsekonomin) för att få hållbara komparativa
fördelar på det internationella planet. Att anpassa arbetskraftens kvalitet
och struktur till de utmaningar och möjligheter som är resultatet av denna
framväxande globala kunskapsekonomi förblir emellertid en utmaning som,
om den inte tas på allvar, skulle kunna äventyra framtiden för andra insatser
som gjorts för att forma Europas framtid som en global kraft och en modell för
”konkurrenskraft med inkludering”. Det här är vad utmaningen ”e-kompetens
för 2000-talet” handlar om.
En avgörande felande länk, internt och externt
Det råder stor samstämmighet bland intressenter om att e-kompetens är avgörande för att öka konkurrenskraft, produktivitet och innovation liksom professionalismen och anställbarheten för Europas arbetskraft. Det finns ett behov av att
se till att kunskaperna, färdigheterna, kompetenserna och uppfinningsförmågan
hos ledare, IT-personal och användare uppfyller de högsta globala standarderna
och att de kontinuerligt uppdateras i en process för effektivt livslångt lärande.
Europa behöver människor med e-kompetens både för att bygga infrastrukturen
och för att utnyttja den. Ett samhälle med e-kompetens är således föregångaren
till ett kunskapsbaserat samhälle. Med brist på hög e-kompetens i Europas
befolkning kommer de investeringar som gjorts och som planeras inom
infrastruktur (t.ex. bredband) inte att ge god avkastning på investeringarna.
Ur näringslivets synvinkel är det också klart att en fortsatt betydande brist på
IT-arbetstagare allvarligt äventyrar utvecklingen av Europas ekonomi. Den
påverkar utvecklingen av högteknologiska branscher negativt och bromsar
innovationen, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen och produktiviteten i
liknande näringsgrenar. Följaktligen hämmar bristen på IT-personal Europas
förmåga att konkurrera globalt. Internt utgör en sådan brist också ett hot mot
förverkligandet av en digital inre marknad.
e-kompetens är nyckeln till Europas
konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning
Efter omfattande samråd och diskussioner med intressenter och medlemsstater i
samband med det europeiska e-skills-forumet antog Europeiska kommissionen
2007 ett meddelande om ”e-kompetens för 2000-talet: ökad konkurrenskraft,
större tillväxt och fler jobb”, vilket innefattar en handlingsplan för e-kompetens
för EU. Denna handlingsplan mottogs positivt av medlemsstaterna i rådets (konkurrenskraft) slutsatser från november 2007. Intressenterna ställde sig också positiva till en långsiktig agenda för e-kompetens. En branschpanel för e-kompetens
HELHETSBILDEN
9
inrättades av ledande IKT-företag för att bidra till genomförandet av handlingsplanen. I en tillhörande studie kom man fram till att nationell IT-politik tenderar att
inriktas på att utveckla grundläggande IT-kompetens för användare. Utvecklingen
av IT-kompetens för yrkesverksamma anses ofta ingå i en politik för fortsatt yrkesinriktad utbildning. Man fann också att nio länder hade en politik som syftar till
att utveckla e-handelskompetens. Tjugosex länder hade en politik för e-kompetens för användare, medan elva länder (Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern,
Irland, Malta, Spanien, Portugal, Rumänien, Storbritannien och Turkiet) hade en
politik som var särskilt inriktad på att utveckla e-kompetens för yrkesverksamma.
Goda framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av EU:s handlingsplan
för e-kompetens. En europeisk e-kompetensram har utarbetats och en europeisk
portal för e-kompetens och karriärmöjligheter inrättats tillsammans med flera
partnerskap med intressenter på hög nivå. Sedan dess har nya aktiviteter lanserats. Dessa omfattar åtgärder som har att göra med tillgång och efterfrågan (även
utarbetande av framtidsscenarier) för att bättre kunna förutse förändringar, den
fortsatta utvecklingen av den europeiska e-kompetensramen samt främjande av
relevanta ekonomiska och finansiella incitament. European e-Skills for Jobs var
en EU-omfattande informationskampanj i denna riktning för att främja e-kompetens, utbyta erfarenheter, utveckla samarbete och engagera intressenter.
Medan Europa fortfarande kämpar för att ta sig ur krisen har insikterna från 2007
nu fått nytt värde: IT-specifik arbetslöshet har i alla tider legat långt under den
totala arbetslösheten. Detta tyder på att stimulans för tillväxt inom IT-sektorn
(och för e-kompetens) måste ses som ett kontracykliskt politiskt instrument för
att skapa den återhämtning med ökad sysselsättning som nämndes tidigare.
Att stärka Europas roll i den globala
konkurrensen om kompetens
I anslutning till INSEAD:s paradigm för kompetenspyramiden måste Europa ta
itu med nya utmaningar på tre nivåer:
(1) Läs- och skrivkunnighet och grundläggande färdigheter som e-kompetens, matematik och naturvetenskap (inklusive kodning).
(2) Yrkeskompetens som krävs för arbetsmarknaden och fås genom formell
utbildning, men även i allt större utsträckning i arbetslivet.
(3) Kompetens inom global kunskapsekonomi (GKE) som är mer
svårdefinierad men inbegriper teamledning och att förutse förändringar
och som är avgörande för innovation.
10
e-Skills-manifestet
I
Lag
er 3
Talanger relaterade till global
kunskapsekonomi
Talanger
inom
Lag
er 1
Lag
er 2
GKE
Yrkeskunskaper
Yrkeskunskaper
Kunskap och
grundläggande färdigheter
(matematik, vetenskap,
IT-kunskap)
Kunskap och grundläggande
färdigheter
Europa investeras det mycket mindre i högre utbildning än i USA och Japan. I
en studie som nyligen utfördes av EIU (Economist Intelligence Unit)
konstaterades att USA, Singapore, Storbritannien, Irland och Sydkorea är de
länder som är bäst på att utveckla den rätta IT-kompetensen. Enligt EIU är
förklaringen till dessa länders framgångar att de kraftigt ökar antagningen till
högre utbildningar, även inom naturvetenskap och teknik. De har även
universitet och tekniska högskolor i världsklass som ger tekniker företags- och
ledningskompetens, inte bara tekniska kunskaper.
Att skapa och fullfölja den digitala agendan för
Europa
Europeiska kommissionen antog 2010 den digitala agendan för Europa
med huvuddragen i sju prioriterade åtgärdsområden: att skapa en digital
inre marknad, större interoperabilitet, öka tilliten för internet och internets
säkerhet, mycket snabbare internettillgång, mer investeringar i forskning
och utveckling, stärka den digitala kompetensen och integrationen, utnyttja
informations- och kommunikationsteknik för att möta utmaningarna i
samhället som klimatförändringar och en åldrande befolkning. Exempel på
fördelar är enklare elektroniska betalningar och fakturor, snabb utbyggnad av
telemedicintjänster och energieffektiv belysning.
HELHETSBILDEN
11
Inom e-kompetens och digital integrering
kommer Europeiska kommissionen att:
• Främja e-ledarskap och IKT-professionalism för att stärka den europeiska
talangreserven och kompetensen och rörligheten för IKT-yrkesverksamma i
hela Europa.
• Stödja utvecklingen av online-verktyg för att kartlägga och erkänna IKTyrkesverksammas och användares färdigheter, i samband med den europeiska
ramen för e-kompetens och Europass.
• Främja ett större deltagande av kvinnor i IKT-arbetskraften.
• Göra digitala färdigheter till en prioritering för förordningen om Europeiska
socialfonden (2014-2020).
• Föreslå EU-indikatorer för digital kompetens och mediekunskap.
Det är ganska enkelt att se hur typologin ovan (e-kompetenspyramiden) kan
tillämpas direkt på var och en av åtgärdspunkterna. Det blir en utmaning att
göra detta konsekvent i EU:s institutioner och nationella regeringar.
Dags att agera - innovation för kvalitet och
kvalitet för innovation
Under de senaste åren har åtskilliga intressenter (särskilt näringslivet) med
eftertryck förordat omedelbara åtgärder. På grundval av de senaste analyserna
och uppgifterna verkar följande vara särskilt angelägna:
• Noggrant statistiskt arbete om bristande IT-kompetens bör utföras för att
fastställa de specifika kunskapsluckorna. Årliga Eurobarometer-rapporter
bör utarbetas som kartlägger arbetsgivarnas uppfattning om behovet av
e-kompetens de närmaste tre till fem åren.
• Incitament bör införas för att lärare ska uppdatera sin egen IT-utbildning
och modernisera sina undervisningsmetoder så att digital undervisning
och digitalt lärande kan integreras. Certifikat för lärare som intyg på deras
e-kompetens bör införas.
• Europeiska kommissionen bör inrätta och finansiera tävlingar i matematik och
naturvetenskap mellan skolor i hela Europa för att belöna utmärkta prestationer.
Dessutom är det tydligt att e-kompetensutmaningen kommer att bli både kvalitativ och kvantitativ. Europa behöver en högutbildad IT-personal som tillgodoser arbetsgivarnas behov. Den traditionella modellen ”först utbildning,
12
e-Skills-manifestet
sedan jobb” blir allt mindre relevant i takt med att rörligheten på marknaden
tilltar. Arbetsgivare och utbildare måste samarbeta tätt för att kunna ta fram
en smidigare referensram för kompetensutveckling (d.v.s. lära att lära sig).
EU:s IT-kompetensstrategi kan inte
bara vara en fråga på kort sikt. Det är
tydligt att problemet med tillgång och
efterfrågan på e-kompetens kommer
att bli mer och mer akut. Efterfrågan
på traditionella kunskaper om teknisk
infrastruktur kommer att öka liksom på
de kunskaper som en kunskapsbaserad
samverkande arbetskraft behöver.
e-kompetens är en
avgörande faktor i
innovationsekosystemet.
Än viktigare än alla dessa rekommendationer är ändå den ”tvingande nödvändighet av global innovation” som Europa står inför. e-kompetens är en avgörande faktor i innovationsekosystemet, med andra ord, Europa måste skaffa sig hög
e-kompetens för att alltjämt vara en ledande aktör i den globala konkurrensen
om innovation. Europa måste ha spetskompetens för att utvecklas innovativt. På
samma sätt måste Europa förbättra sina utbildnings- och fortbildningssystem för
att få fram och attrahera mer kompetens, forskare, högutbildade och chefer. Inom
högre utbildning, liksom inom livslångt lärande och grundläggande utbildning,
måste Europa förnya sig för att ligga främst.
Rekommendation – ingen tid att avvakta
Europa som region måste vara kreativt och ge ett omfattande stöd till politik som
angriper e-kompetensbrister som inte utgör ett cykliskt utan ett strukturellt problem. Den ekonomiska krisen har i viss mån lett till förvirring i debatten eftersom
lägre efterfrågan har lett till missvisande tecken på att e-kompetensklyftan håller
på att minska. Detta är dock i hög grad en illusion: om europeiska företag, regeringar och den akademiska världen inte reagerar snabbt kommer den här klyftan
att bli uppenbar när återhämtningen tar fart. De europeiska ekonomier som inte
drar nytta av krisen för att stärka sin förmåga att få fram mer e-kompetenta arbetstagare och chefer kommer att marginaliseras i kampen om kunskapsbaserad och
innovationsdriven global konkurrenskraft.
HELHETSBILDEN
13
Total efterfrågan
och tillgång på kompetens
Marknadens efterfrågan
på kompetens
Scenario 2:
Förbättrade läroplaner
för e-kompetens
Tillgång till kompetens
kompetensbrist
Scenario 1:
Inga åtgärder vidtas
Tid
Före krisen
Kris
Efter krisen
Källa: Lanvin, B. och Fonstad, N. (2010), Strengthening e-Skills for Innovation in Europe,
INSEAD eLab, 2010.
Inför den överhängande utmaning som ungdomsarbetslösheten i Europa nu
utgör har ”brådskande åtgärder” fått en ny innebörd. Vi har bara sett början
på den digitala revolutionen: i framtiden bör den inriktas på de omfattande
målsättningarna i Europa (såsom konkurrenskraft, hållbar och innovativ tillväxt)
samtidigt som den konkret möter de nuvarande behoven och förväntningarna
hos Europas medborgare. Att ge invånarna möjlighet att skaffa sig e-kompetens
är en central faktor i denna komplexa struktur.
14
e-Skills-manifestet
KAPITEL 1
Framtidens digitala arbetstillfällen
IKT:s inverkan på sysselsättningen
Vilka effekter den nuvarande teknikvågen får på sysselsättningen är en viktig
men obesvarad fråga. Det troliga är dock att de justeringar som krävs blir
djupgående, långvariga och smärtsamma. Tyvärr är det inte möjligt för oss att
nu veta om effekterna och utvecklingen av den här teknikvågen kommer att skilja
sig från tidigare teknikdrivna revolutioner. Kort sagt, kommer nettoeffekten
av dessa förändringar på sysselsättningen och slutligen på sociala, politiska
och ekonomiska strukturer att vara positiv eller negativ? De som invänder att
tidigare jordbruks- och industrirevolutioner inte skapade en långvarig ökning
av arbetslösheten bör tänka på de oerhörda sociala omvälvningar som följde på
dessa förändringar (Charles Dickens litterära verk bygger på dokumentation av
dessa förhållanden). Oavsett förändringstakten eller det slutgiltiga resultatet av
dessa förändringar vet vi en sak: Morgondagens arbetstagare kommer att behöva
kunskaper som gör det möjligt för dem att skapa ekonomiskt värde i en värld där
allt större delar av arbetsmarknaden troligen ersätts av automatisering, mjukvara
och robotar. Det finns flera frågor som komplicerar den här debatten.
Begränsningar i tillgänglig information
En rad begränsningar i tillgängliga uppgifter utgör ett hinder för den formella
analysen av vilken inverkan teknik har på tillväxt och anställning. En diskrepans
märks mellan den avtagande produktivitetstrend som observeras på makronivå
och den snabbare tillväxttakt som rapporteras av företag på mikronivå. Det är
troligt att de officiella uppgifterna inte ger en korrekt bild av teknikrelaterade
indata eller utdata. IT-kapaciteten beräknas till exempel traditionellt utifrån
investeringar i IT-varor och tjänster som utnyttjats inom företaget, men idag kan
företag mycket väl hämta mer och bättre IT-kapacitet alltefter behov genom att
använda sig av externa molnbaserade tjänster som Salesforce och Google Apps
som kostar dem mindre än vad motsvarande tjänster inom företaget skulle göra.
Makrodata visar också på en bristande koppling mellan produktivitet och
sysselsättning och mellan produktivitet och betalning (produktiviteten fortsätter
att öka medan löne- och sysselsättningsökningen avtar). Det här förstärker den
trend som ibland kallas ”teknisk utveckling för superstjärnor”, där teknik skapar
stora förmögenheter, men som bara kommer några få till godo. Exempel kan vara
Facebook, som har gjort sina skapare och en liten grupp människor rika, men
som inte har skapat så många anställningar. Ett annat exempel är effekterna av
mjukvarupaket som TurboTax som gjorde sina skapare förmögna, men som
medfört att många deklarationsmedhjälpare förlorat sina jobb.
KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN
15
Det är också troligt att det dröjer innan effekterna syns i uppgifterna eftersom
det tar tid för teknik att spridas och tillämpas i en utsträckning där effekterna
kan kvantifieras. Dessutom tar det tid att lära sig och tillgodogöra sig nya
tekniska processer, och det kan krävas lagstiftningsreformer och uppdateringar
av kunskaper vilket sammantaget gör att det dröjer innan effekterna märks i
uppgifterna.
Slutligen kan klassificeringen av nya sorters teknik, arbetstillfällen, uppgifter och
produkter också vara komplicerad eftersom teknikcykler förändras snabbare än
officiella datainsamlingssystem. Alla dessa problem leder tillsammans sannolikt
till en betydande divergens mellan vad som faktiskt observeras på plats och vad
som syns som officiella uppmätta uppgifter.
Skillnader i införandet av ny teknik i tid och rum
Den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin, men det kan finnas stora
skillnader i införandet av ny teknik i tid och rum, på institutions-, företagsoch individnivå. Sociala och kulturella skillnader medför också att tekniska
förändringar accepteras och införs i olika utsträckning. Vissa slag av teknik som
kan ersätta arbetstillfällen (t.ex. automatiserade kassor i stormarknader) har inte
haft ett enhetligt genomslag på grund av bristande social acceptans. En del företag
har också åtagit sig att inte låta tekniken ersätta arbetstagare genom att ge dem
alternativa uppgifter i organisationens produktion.
Det är dock allt viktigare att skilja på uppgifter och arbetstillfällen. Arbetstillfällen
består av en samling olika deluppgifter. Ett ökande antal uppgifter som ingår i till
och med de mest kvalificerade arbetstillfällen kan automatiseras. Om momenten
i en uppgift kan formaliseras och skrivas ner är det högst troligt att uppgiften kan
automatiseras med en mjukvara. Den mest grundläggande - och ännu obesvarade
- frågan är hur stor andel av uppgifterna i varje arbetstillfälle i hela ekonomin som
slutligen kommer att automatiseras och hur mycket arbetskraft som då kommer
att behövas för att utföra de återstående uppgifterna.
Med hänsyn till de effekter tekniken har på sysselsättningen och friställning av arbetstagare är det viktigt att se till hur människor och maskiner kan komplettera varandra så att människor kan göra de saker som tillför mervärde till den alltmer automatiserade arbetsmiljön. Det är inte troligt att ”icke-rutinmässiga” uppgifter som
kräver kreativitet, social kommunikation, empati och förmåga att hantera ny och
oformaliserad information kommer att automatiseras inom en överskådlig framtid.
Skillnader i omstruktureringen av
arbetstillfällen
En del arbetstillfällen försvinner och nya skapas. Men ofta kräver dessa nya
arbetstillfällen helt andra kunskaper än de som försvinner. Människor som friställs
16
e-Skills-manifestet
då arbetsplatser försvinner har inte alltid de kunskaper som krävs för att utföra de
nytillkomna arbetsuppgifterna (när robotar till exempel ersätter manuellt arbete
vid ett löpande band måste någon underhålla robotarna och mjukvaran som
kontrollerar dem, men det är inte troligt att den uppgiften kan övertas av någon
av de friställda arbetstagarna från det löpande bandet). Det återstår att se om det
under den här övergången kommer att bli balans mellan de arbetstillfällen som
skapas och de som försvinner, något som har blivit en omdiskuterad fråga. Det är
möjligt att det i början försvinner fler arbetstillfällen än vad som skapas. Men när
den ekonomiska tillväxten tar fart med hjälp av teknik skapas nya arbetstillfällen
som en indirekt effekt. Det innebär att anpassningen troligen blir långvarig och
smärtsam och att ett stort antal friställda arbetstagare måste omskolas under
tiden.
Rådande och väl definierade demografiska problem - såsom en åldrande
befolkning och att stora årskullar går i pension - kommer troligen att ge upphov
till brister på arbetsmarknaden, särskilt i de mest utvecklade länderna. Detta kan
skapa ytterligare motsättningar och diskrepanser i tillgång och efterfrågan på
arbetskraft. På samma gång fortsätter företag att rapportera om kompetensbrist,
men detta stöds i allmänhet inte av uppgifterna (till exempel finns det få belägg
på övergripande nivåför för att lönerna ökar för kvalificerade bristyrken), eller
av deras egna erfarenheter, eftersom de i allmänhet inte informerar om att
kompetensbrist har hindrat dem från fullfölja avtal. Det är dock tydligt att lönerna
för vissa högt specialiserade arbetsuppgifter som dataforskare och kvalificerade
mjukvaruingenjörer ökar markant.
Kombinationen av de faktorer som beskrivits här kan - om inget görs för att ta itu
med kompetensbristerna - medföra betydande diskrepanser när arbetsmarknaden
utvecklas och efterfrågan på vilka kunskaper som krävs kommer troligen att skifta
mycket snabbare än tidigare.
Kraven på tekniska kunskaper utvecklas snabbt
IKT-kompetens eller e-kompetens är ett begrepp som omfattar många olika slag
och nivåer av kompetens och som kan förändras mycket snabbt, särskilt i fråga om
högt specialiserade tekniska kunskaper. Traditionellt sett omfattar de kunskaper
för människor som är engagerade i utbyggnaden av hård infrastruktur (allt
från till exempel kabelläggare på basnivå till telekom- och nätverksingenjörer)
men även den mjuka infrastruktur som krävs för att använda IKT-hårdvara,
allt från grundläggande IT-kompetens till grundläggande och avancerade
användarkunskaper.
Dessutom finns det ett brett spektrum av tekniska kunskaper, allt från
grundläggande (t.ex. nätverksadministration, supportingenjörer och tekniker)
till mycket avancerat tekniska som systemingenjörer, systemprogrammerare,
arkitekter, utvecklare, högt kvalificerade tjänsteutvecklare, utvecklare för
användarupplevelser och datavisualisering, tjänstearkitekter och utformare,
KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN
17
dataforskare och dataingenjörer. Det finns även ett ökande behov av människor
som kan kombinera det tekniska med det affärsmässiga - och andra mjuka
kunskaper - eller kompetens inom e-ledarskap. Dessa kompetensinriktningar
förenar affärsmässiga och andra ”mjuka kunskaper” med tekniska kunskaper/
teknisk medvetenhet. Det gäller till exempel tekniskt kunniga chefer som förstår
hur teknik kan stärka och förändra företag, att det kan kräva stora investeringar
och omstruktureringar, och har makten, kompetensen och modet att fatta
omvälvande beslut. På den tekniska sidan gäller det teknisk personal med de
mjuka kunskaper som behövs för att se och förklara för ledningen hur teknik kan
skapa möjligheter för företaget.
Hinder för digitala entreprenörer
Digitala entreprenörer är också allt viktigare för tillväxt och sysselsättning, men de
stöter på en rad hinder, särskilt i Europa (Clayton and van Welsum, 2014). Dessa
hinder är bland annat en brist på flexibilitet och anpassning som en följd av reglerad
marknadsfragmentering (vilket begränsar möjligheterna till experimenterande,
innovationer och risktagande) och svårigheter att nå utanför nationella gränser,
svårigheter att få finansiering både för att starta och utöka särskilt mer innovativa
och därför i sig mer riskfyllda initiativ; att inte få misslyckas (svårigheter att få
försöka igen efter ett första eller till och med flera misslyckanden; detta är ett
hinder för att kunna dra nytta av IKT eftersom många framgångsrika företag
har skapats efter flera misslyckade försök av så kallade serieentreprenörer), brist
på harmonisering och alltför komplicerad lagstiftning och beskattning - och
osäkerhet om ändrad lagstiftning (det är mycket kostnadskrävande för företag
och särskilt för små företag att hålla jämna steg med lagstiftningsändringar och att
följa dem, för små företag kan detta till och med vara oöverkomligt); svårigheter
att rekrytera över gränserna och politik som tycks vara utformad för stora och/
eller existerande företag.
Entreprenörer som försöker verka inom det mycket snabbt föränderliga
tekniska området behöver kostnadseffektiva och enkla sätt att göra affärer på i en
dynamisk och energifylld företagsmiljö. En pålitlig IKT-infrastruktur med hög
hastighet som alla har råd med är också en förutsättning och kommer om de rätta
affärsvillkoren och lagarna finns på plats att göra det möjligt för entreprenörer att
överallt delta i den globala ekonomin. Det ger dem möjlighet att få impulser från
hela världen, oavsett om det är vissa former av kompetens eller kunskaper, eller
att alltefter behov beställa stödtjänster för företag, men det öppnar även upp för
marknader för deras egna produkter.
En del kunskaper blir snabbt föråldrade
Vems ansvar är det förse näringslivet med den rätta kompetensen? Eftersom
teknik utvecklas mycket snabbt kan viss kompetens också mycket snabbt bli
föråldrad, enligt en del efter 2-3 år, och för särskilda former av nischkompetens
(t.ex. särskilda programspråk) kan det gå ännu snabbare. Det här får stora
18
e-Skills-manifestet
konsekvenser för tillgången på denna kompetens: människor är osäkra på vilken
kompetens de ska skaffa sig och/eller är ovilliga att utbilda sig för kompetens som
inte är värdefull/konkurrenskraftig under lång tid, företag är obenägna att utbilda
personer eftersom många kunskaper är rörliga och helt enkelt kan föras över till
andra företag, och utbildningssystem är för långsamma för att kunna anpassa sig
till sådana förändrande kunskapsbehov. Detta är dock inget svar på frågan om
vems ansvar det är att omskola människor och att ge arbetskraften rätt kompetens.
Iakttagelserna ovan tyder tillsammans med det ökande bruket av ”alternativa
arbetsupplägg” (t.ex. deltidsarbete och frilansare) på att utbildningsansvaret i
allt större utsträckning kan komma att läggas på individen snarare än på företag
eller myndigheter. Det skulle vara en farlig konsekvens eftersom arbetstagare
inte tycks investera i att hålla sig attraktiva på arbetsmarknaden (ett förändrat
synsätt kommer att krävas för att människor ska anpassa sig till en framtid med
konstanta eller frekventa förändringar: man går inte längre till skolan för att
inhämta kunskaper för ett arbete under hela livet, utan istället kommer framtiden
bestå av livslångt lärande och förändring, vilket kräver stor anpassningsförmåga).
Samtidigt får människor inte den kompetens i utbildningssystemet som är
anpassad till en teknikintensiv snabbt föränderlig värld. Beslutsfattare kan
vidta åtgärder som faktiskt kan hämma nyanställningar och motverka större
flexibilitet på arbetsmarknaden. Och företag tycks hellre lägga större vikt vid
förmögenhetsförvaltning och (i fråga om större företag) aktieägarnas kortsiktiga
behov och vinstkrav än att ta hand om sina mänskliga resurser, med det
anmärkningsvärda undantaget experimentet École 42 i Frankrike.
Rekommendationer
Dessa sex faktorer ger tillsammans upphov till samhälleliga krav och kan leda till
stora störningar. Murray och van Welsum (2014) kallar detta för informationsteknikens tredubbla hot, där IKT-utvecklingen ger upphov till tre desintegrerande tendenser: förmögenhetsskillnader, arbetskraftens desintegration och den
framtida arbetsmarknaden och samhälleliga och politiska störningar. Det verkar
råda stor oro för teknikens effekter på sysselsättningen och en känsla av att konsekvenserna kan bli svåra och oundvikliga. Samtidigt finns det än så länge inga
formella (analytiska) bevis som motiverar dessa farhågor och som bekräftar att
den här teknikvågen skulle skilja sig från tidigare cykler.
Det är dock tydligt att arbetsmarknaden är allt mer polariserad, att ett ökande
antal uppgifter – även i högt avlönade kunskapsyrken - kan påverkas i grunden
av automatisering, och det finns tecken (i USA) på att i fortsättningen kommer
de flesta av de snabbast ökande yrkena också vara de med lägst lön, vilket är ett
problem särskilt i konsumtionsstyrda samhällen (om människor inte har något
att spendera kommer tillväxten att avstanna).
KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN
19
Med tanke på de olika krafter
som verkar och osäkerheten
om deras (netto-)effekter
på lång sikt är det svårt att
komma med rekommendationer annat än att det är viktigt
att erkänna att förändringar
kommer att äga rum och att
de kan orsaka stora störningar.
Automatisering med mjukvara och robotar kommer att bli
ännu viktigare i våra dagliga liv och konsten kommer att vara att hitta alternativ
där människor kan tillföra värde till automatiserade system istället för att tävla
med dem. Mellanmänskliga uppgifter som kräver fysisk och/eller direkt interaktion kommer troligen att vara viktiga, särskilt med tanke på livsstilförändringar
och åldrande befolkning. Troligtvis blir en av de mest attraktiva egenskaperna för
människor i framtiden att vara flexibel och anpassningsbar, att man kan klara sig i
en omgivning som kommer att förändras snabbt.
Blir en av de mest attraktiva
egenskaperna för människor i
framtiden att vara flexibel och
anpassningsbar, att man kan
klara sig i en omgivning som
kommer att förändras snabbt.
20
e-Skills-manifestet
KAPITEL 2
Den värdebaserade IT-funktionen
Ledarskap är viktigt
Runt omkring oss ser vi effekterna av digitaliseringen där informationsteknik
(IT) används för att förändra näringslivet och olika delar av samhället. I och
med uppkomsten av sakernas internet tilltar förändringstakten ytterligare. Och
ändå tycks den organisation som i ett företag borde vara den som driver fram
förändringar, IT-funktionen, inte alltid följa med sin tid.
När allt kommer omkring skulle IT-funktionens uppgift vara att omvandla ITinvesteringar, i form av människor, processer och teknik till affärsvärden med hjälp
av e-kunniga användare. Men gör den det? IT är kanske den mest vitala företagsresursen som finns för dagens organisationer, men ändå fungerar en del av de metoder som används för att hantera och tillämpa IT inte för att frigöra dess potential.
Forskning från Innovation Value Institute, en irländsk organisation, som
grundats av National University of Maynooth och Intel, för att bidra till att
förändra IT-förvaltningen, visar att IT-avdelningar i många företag underpresterar och att företagsledningen är ovillig att finansiera IT-innovation. I sådana organisationer är IT-funktionens inriktning helt operativ och potentialen
hos ny teknik utnyttjas inte. För företag av den här typen är det enda målet
med att till exempel införa molntjänster deras möjligheter att minska kostnaderna och hantera normala IT-operationer bättre istället för att se deras potential som nyckelfaktorer för innovation.
Även IT-yrket är inne i en ond cirkel. Branschkommentatorer beklagar de dåliga
karriärutvecklingsmöjligheterna, töntig image, snävt teknikfokus, tilltagande
kommersialisering och den minskande strategiska betydelsen för IT inom
organisationer. Eftersom det inte är tillräckligt många med lämplig utbildning
som börjar och stannar kvar i yrket har Europas företag svårt att utnyttja de
möjligheter till innovation som IT skapar. Konkurrenskraften på global nivå
hotas. För att ta itu med den här situationen måste IT-chefer bli bättre på att
visa vilket värde IT verkligen har. För detta krävs människor med en lämplig
kombination av kompetens och kunskaper, det som nu kallas e-ledarskap.
Att ta itu med missuppfattningar och kombinera
IT och företagarkompetens
Bland ungdomar råder ibland missuppfattningen att IT-människor arbetar i
IT-företag. Faktum är att mindre än 50 % av all IT-personal är anställd inom
KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN
21
IT-branschen. De flesta är anställda i IT-funktioner i slutanvändarorganisationer.
En annan missuppfattning är att en karriär inom IT är teknikorienterad.
Om man tittar på IT ur ett bredare perspektiv framgår det dock att allt färre
personer är rena tekniker. Trenden går mot en kombination av teknik och
entreprenörskompetens. Framgångsrika IT-yrkesverksamma är de som
behärskar både företagande och teknik.
Det finns tecken på att ledande organisationer är som bäst
på innovation där affärer och
IT möts. IT är främst en möjliggörande faktor och dess
potential för konkurrensfördelar tas bäst tillvara när den
kombineras med företagsinnovation. Eftersom ny teknik
dessutom underlättar demokratiseringen av IT förväntas
möjligheterna för enskilda att utnyttja IT på alla områden öka starkt. Den allt
mer sofistikerade och enklare användningen av tjänsteplattformar kommer till
exempel att underlätta konstruktionen av innovativa IT-lösningar utanför den
traditionella IT-miljön. Men för detta behövs det människor med rätt kompetens
och en lämplig kombination av IT- och företagskompetens. En viktig fråga är att
det råder brist på ledarskapsutbildning med inriktning på IT och IT-innovation
vilket bör integreras i MBA-programmen vid ledande handelshögskolor.
IT är främst en
möjliggörande faktor
och dess potential för
konkurrensfördelar tas bäst
tillvara när den kombineras
med företagsinnovation.
Betydelsen av IT
Freddy Van den Wyngaert, IT-chef (CIO) vid Agfa-Gevaert och ordförande
i European CIO Association (EuroCIO), hävdar att till och med på kort
sikt kommer företag att drabbas om de inte är innovativa och anammar den
digitala omvandlingen genom att bygga upp e-kompetens och e-ledarskap. Idag
utvecklas till exempel Agfa HealthCare, en av bolagets företagsgrupper, från ett
produktorienterat företag med fokus på kemisk film och radiologi till ett ITmjukvaru- och tjänsteföretag inom de talrika hälsoområdena. Digitalisering
och IT är avgörande för att balansera kvaliteten på vård, patientsäkerheten och
kostnadseffektiviteten i gruppens hälsosektor.
Michael Gorriz, IT-chef för Daimler, förklarar vilken central roll IT har i
biltillverkning: ”IT är en integrerad del av hela organisationsstrukturen. IT
ingår i alla primära och sekundära processer i företaget. Till och med innan den
första metallbiten används har en ny Mercedes-Benz redan körts miljontals
testkilometer i datorn. Våra bilar utformas, konstrueras och utvecklas
tredimensionellt i datorn. Detta omfattar krock- och uthållighetstester liksom
förarsimuleringar. Det är bara genom de här simuleringarna som vi kan förutsäga
hur en ny modell kommer att fungera.”
22
e-Skills-manifestet
Vid Intel är IT nervsystemet i företaget och i allt större utsträckning
muskelstyrkan. Automatiserade IT-system bidrar till att göra det möjligt
för Intels fabriker i hela världen att tillverka och leverera mer än en miljard
högteknologiska delar varje år.
e-kompetens i slutanvändarföretag
IT gör skillnad för nya produkter och tjänster. Ändå hotas dess potential av stor
brist på människor med lämplig kompetens. Det omfattande behovet av ITkompetens inom alla arbetsuppgifter innebär att främjandet och användningen
av en ingångskvalifikation som Europeiska Datakörkortet (ECDL) skulle vara
till fördel för studerande, organisationer och samhället i stort.
När det gäller IT-yrkesverksamma har vi inte bara brist på människor som
studerar informationsvetenskap, informationshantering och liknande kurser,
utan det ägnas även för lite uppmärksamhet åt IT inom andra ämnen. Inom alla
traditionella yrken krävs IT-kunskaper för att arbeta professionellt, särskilt där
innovation ingår. Medan Europas universitet främjar e-kompetens på många
olika sätt måste vi se till att kursplanerna håller jämna steg med den snabbt
föränderliga IT miljön. Sociala nätverk, molntjänster, stordata etc. har endast
funnits under en kort tid men har redan stor inverkan på vårt liv. e-kompetens
bör ingå i våra planer för livslångt lärande.
”Samhället bör erbjuda arbetstagare den e-kompetens och ledarskapskompetens
som behövs oavsett om de är avancerade användare, IT-yrkesverksamma eller
ledare inom digital omvandling,” framhåller Michael Gorriz. ”Detta är inte bara
ett behov som rör större företag, utan en förutsättning för att utvecklas till ett
kunskapsbaserat samhälle.”
Designvetenskap kan erbjuda nya verktyg som hjälp för IT- och företagschefer
att hantera och skapa värde utifrån IT. IVI använder till exempel
designvetenskap för att skapa verktyg och utbildningsprogram för aktiva ITchefer. Dessa kombinerade kunskaper kodas och integreras i ett aktivt system
och en databas som kallas IT Capability Maturity Framework (IT-CMF).
Utbildningserbjudanden kan framställas spontant från databasen för att erbjuda
utbildning och fortbildning som håller jämna steg med den hela tiden ökande
tekniska förändringstakten.
e-kompetens: att skapa likvärdiga
förutsättningar
Det råder en ohållbar brist på samordning mellan utbildningserbjudanden och
näringslivets krav. Att IT-yrket är ganska nytt innebär att det inte finns någon
jämförbarhet mellan olika IT-kompetenser och liknande kunskaper för ITpersonal. Införandet av en referensram för att konsekvent definiera e-kompetens
KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN
23
i hela Europa kommer att
göra det möjligt för skolor,
högskolor,
arbetsgivare,
utbildningsföretag
och
rekryteringsföretag att verka
mer samstämt. Genom att
arbeta på detta sätt kan
organisationer
definiera
yrkesfunktioner med hjälp
av lämpliga termer för den
IT-kompetens som krävs
och yrkesverksamma kan definiera sig själva med hjälp av termer för den ITkompetens de har. Utbildningsanordnare kan också klart och tydligt ange
vilken kompetens som erbjuds i deras olika kurser. Europeiska ramverket för
IT-kompetens (European IT-Competence Framework, eCF) har potential att
fungera som en nyckel för e-kompetens i hela Europa. Följden kommer att bli
rörligheten underlättas för yrkesverksamma genom att konsekventa tolkningar
blir möjliga oberoende av organisationer och gränser.
Europeiska ramverket för
IT-kompetens (European
IT-Competence Framework,
eCF) har potential att
fungera som en nyckel för
e-kompetens i hela Europa.
För att dess potential ska utnyttjas fullt ut måste alla betydande intressenter
– näringslivet, utbildningsanordnare och myndigheter – snarast vidta de
viktigaste e-CF-åtgärderna. Utan en sådan samordning kommer rörligheten
och karriärutvecklingen för arbetstagare i Europa att begränsas.
Strukturer för organisatorisk kapacitet och
e-kompetens
Oscar Wilde skrev, ”En cyniker är en man som vet alltings pris och intets värde.”
Många IT-chefer associerar nog till någon när de tänker på det här citatet
eftersom det läggs oerhört stort fokus på kostnader när det gäller IT. Fokus
måste skifta och läggas mer på värde så att affärsfördelarna med IT-driven
innovation kan frigöras. IT-chefer och VD:ar måste se till helhetsbilden för att
bedöma IT:s kapacitet för organisationen - människor, processer och teknik istället för att ta hänsyn till summan av enskilda anställdas kompetens.
Förståelsen av en organisations utveckling ger insikter i vilka strategier och
metoder som kan användas för att öka affärsvärdet av mänskliga, tekniska och
operativa tillgångar. IKT:s kapacitetsstrukturer kan användas för att identifiera
brister i organisatorisk IT- kapacitet och ett möjligt resultat av en sådan
utvärderingsprocess är att konstatera ett behov av att utveckla bättre förmåga
inom specifik personalkompetens. Det råder ett starkt symbiotiskt samband
mellan organisatoriska kapacitetsstrukturer som IT-CMF, och individuella ITkompetensstrukturer som e-CF.
24
e-Skills-manifestet
Förändrad roll för IT-chefer
Kombinationen av viktiga trender i näringslivet som molntjänster, demokratiseringen av IT och tjänsteinnovation inverkar alla på IT-chefens roll. Det sätt
som IT-chefen hanterar de grundläggande operativa möjligheter som IT har
kommer troligen att ändras avsevärt i takt med att vi går mot en användarmodell
med molntjänster. Ökad vikt kommer att läggas vid hanteringen av relationer
med tredje parter i stället för vid intern hantering av resurser för att tillhandahålla den här tjänsten. Många organisationer kommer att välja en modifierad
molnmodell där de behåller intern kapacitet för sina mest känsliga processer
och aktiviteter medan de använder ett system med externa leverantörer för företagets funktioner gentemot kunder. Att hantera den här övergången kommer att
kräva förändringar i kompetensen för både IT-chefer IT-personal.
I takt med att alltfler ansvarsnivåer för verksamhetens IT överlåts till externa
leverantörer kommer IT-chefer troligen att koncentrera sig på att använda IT
för att främja innovation. Forskning från Accenture visar att det är mycket större
avkastning på investeringar för att använda IT för att förändra verksamheten än
på att genomföra mer intern effektivisering i ett företag. Dock kommer det sätt
på vilket sådan innovation skapas, levereras och hanteras sannolikt att förändras
avsevärt. Till exempel kommer lösningar med alltmer sofistikerad och enklare
användning av tjänsteplattformar i stället för IT-aktiverad innovation som framförallt börjat inom IT att underlätta utformningen och konstruktionen av lösningar utanför IT-funktionen.
Hänsyn bör också tas till att produkter i allt högre utsträckning är digitaliserade
eller innehåller IT-komponenter vilket innebära att IT-chefer i allt högre grad
deltar i den grundläggande verksamheten i organisationer i stället för endast
i verksamhet som stöder företaget som ERP eller HR. I och med att IT-chefer
I och med att IT-chefer optimerar verksamheten och
stödjer kunder genom att länka interna IT-system till
sociala medier och utveckla externa kontakter med
kunder eller partnerorganisationer företräder de i allt
större utsträckning företaget utåt.
optimerar verksamheten och stödjer kunder genom att länka interna IT-system
till sociala medier och utveckla externa kontakter med kunder eller partnerorganisationer företräder de i allt större utsträckning företaget utåt. IT-chefer
måste stödja och hantera lösningar som utvecklas i företaget. Detta kommer
att kräva betydande förändringar av deras roll. Hittills inriktar sig alltför många
IT-chefer fortfarande på att kontrollera och begränsa skador som slutanvändare
kan orsaka. En stor och betydande företagstrend är att utnyttja slutanvändarnas
KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN
25
kapacitet som en källa till innovaBehovet av ”simultantänkare”
tion. Allteftersom kapaciteten för
nya plattformar tilltar måste även
eller ”e-ledare”, sådana som
IT-chefens roll utvecklas till att
kan kombinera IT och
omfatta och dra nytta av den potential som slutanvändarresurser
företagskompetens kommer
erbjuder. Deras närhet till verktroligen att öka starkt.
samheten och förhållandevis stora
antal innebär att de utgör en oerhörd möjlighet till nya innovationskällor. Självfallet kommer detta att kräva förändringar av IT-kompetensen hos IT-chefer, IT-yrkesverksamma och dessa ”slutanvändarprogrammerare”. Behovet av ”simultantänkare” eller ”e-ledare”, sådana
som kan kombinera IT och företagskompetens kommer troligen att öka starkt.
IT-chefer måste utveckla lämplig entreprenörskompetens för att visa på värdet
av IT för att blåsa nytt liv i verksamheten och utbildningsanordnare måste se
till att denna utveckling speglas i lärandet för nästa generation. Mer än 5 000
IT-chefer i hela världen har deltagit i utbildning som utvecklats av IVI för att
visa på värdet av IKT och ett nytt mastersprogram, ”IT Management for Value”,
har startat. Samtidigt utvecklar European CIO Association sitt eget utbildningsprogram för e-ledarskap anpassat till e-CF med direkt inriktning på efterfrågesidans krav. Även om dessa initiativ är viktiga steg för att förbättra IT-hanteringen
är det knappast troligt att de kommer att vara tillräckliga för en kursändring. Det
krävs fler åtgärder för att komma fram till en tillfredsställande lösning.
Rekommendationer
Främja införandet av Europeiska ramverket för IT-kompetens och
yrkesprofiler för IKT för att bidra till att standardisera kompetenser,
yrkesprofiler och utbildningar. Hjälpa utbildningsinstitutioner i hela Europa
att skapa utbildningsprogram som är anpassade till e-CF och liknande IKTprofiler. I nuläget är det svårt både för arbetsgivare och för yrkesverksamma
att förstå vad olika kurser innehåller, särskilt i olika länder. Samordning av
utbildningen med e-CF och IKT-profiler skulle vara till stor hjälp för att ordna
upp utbildningsutbudet och reducera snårskogen av utbildningserbjudanden.
Att utöka IT-utbildningen för icke-IT-yrkesverksamma. IT är ett så
viktigt inslag i så många funktioner i dag att studerande måste få relevanta
IT-kunskaper för att snabbt kunna integreras på arbetsplatsen. Ny teknik som
stordata, sakernas internet, 3D, moln är teknik som inte bara IT-personal bör
känna till. Andra yrkesgrupper bör också känna till dem eftersom de påverkar
all slags verksamhet, från försäljning till logistik, från myndigheter till små och
medelstora företag, hälso- och sjukvård etc.
26
e-Skills-manifestet
Att utveckla bättre förbindelser mellan näringslivet och utbildningsinstitutioner. Det är sällsynt att IT-stjärnor accepteras som IT-lärare vid respekterade
universitet eller anlitas för att utforma lämpliga studieprogram. Detta står i bjärt
kontrast till andra yrken inom till exempel juridik, medicin och teknik där erfarna
branschexperter bjuds in att åta sig sådana uppgifter. Utbildningsprogramråd bör
inrättas där toppkrafter tillsammans med universitetslärare beslutar om nya kursplaner för e-ledarskap.
Att förbättra kontakterna och förståelsen mellan ledningsgruppen och
IT-funktionen. Höga chefer i en del organisationer lägger fortfarande fokus på
produktiviteten och kostnaderna för IT istället för på dess nyskapande potential.
Europeiska kommissionens stöd – i form av politiska meddelanden - kan bidra
till större erkännande bland ledande intressenter av den viktiga roll som IT
har i Europas företag. Dessa politiska meddelanden kan även behandla andra
viktiga ämnen som digital eller informationsstyrning, miljöpolitisk strategisk
analys av IT och kontakter mellan ledning och IT. Det är angeläget att verka för
IT-kunskaper för styrelseledamöter och icke verkställande styrelseledamöter.
IT-chefer och höga IT-ledningsfunktioner bör uppdateras med mer
företagskunskaper, kommunikativ förmåga, attityder till förändringshantering
så att dessa ledare kan utöva de funktioner som e-ledarskap och förnyelse av
verksamheten kräver i sina organisationer.
Att främja IT bland unga människor. Utan riktiga kunskaper om de många
olika karriärmöjligheter som finns inom IT är det troligt att intresset för IT bland
unga människor kommer att avta vilket utgör ett allvarligt hot mot Europas
konkurrenskraft på lång sikt. Insatserna bör inriktas på gymnasieskolor och
förmodligen även på grundskolor eftersom det är här som de första karriärvalen
görs. Åtskilliga lärare har inte den kompetens eller kunskap som krävs för att
inspirera ungdomar till karriärval inom IT. Dynamiska e-ledare (IT-chefer,
IT-entreprenörer) bör anlitas för att berätta om sina erfarenheter och inspirera
ungdomar. Besök på ledande företag kan bidra till att ungdomar får upp ögonen
för nya karriärmöjligheter.
Kampanjen e-Skills for Jobs 2014 spelar redan en viktig roll för att förändra
synsätt. Mer samordnade åtgärder inom näringslivet, myndigheter och
utbildningsinstitutioner skulle bidra till att förbättra det här arbetet ytterligare
och stödja de viktigaste målen för den digitala agendan för Europa.
Påskynda inrättandet av nationella arbetsgrupper för e-ledarskap. I en
del länder görs nationella insatser för att få högskolor, IT-branschen, nätverk
för IT-användare och myndigheter att tillsammans genomföra nationella IT
kampanjer, lansera initiativ på skolor, initiera nya former av IT-utbildning
etc. En del av initiativen leds av en nationell IT-mästare (Digital Champion).
Förhoppningen är att sådana arbetsgrupper kan spela en viktig roll för att de
frågor som diskuterats ovan når ut till bredare samhällsgrupper.
KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN
27
Utveckla IT-yrket. Med undantag av traditionella IT-yrken krävs det inga
särskilda utbildningsbevis för att inneha ledande befattningar. Ingen skulle ens
kunna tänka sig att låta sig opereras av en läkare som endast hade erfarenhet av
detta. Denna brist på enhetliga utbildningsbevis måste ses mot bakgrund av att
stora internationella organisationer och statliga institutioner är helt beroende
av att IT system fungerar väl och är säkra. Även om det inte behövs särskilda
kunskaper och utbildningsbevis för alla befattningar bör det för en del centrala
befattningar (verksamhets och/eller företagsarkitekter, säkerhetsansvariga etc.)
krävas att de har den rätta kombinationen av styrkta teoretiska och praktiska
kunskaper.
Europeiska kommissionen har i sitt program för e-kompetens och e-ledarskap
vidtagit viktiga positiva åtgärder. Det finns ett starkt stöd för dessa initiativ i
hela IKT-branschen och i IT-avnämarorganisationer. Fortsatt samarbete mellan
flera av Europeiska kommissionens viktigaste generaldirektorat som verkar
på detta område (bland andra GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik,
GD Näringsliv, GD Utbildning och kultur, GD Forskning och innovation, GD
Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) kommer att stärka de politiska
lösningar som föreslagits och bidra till införandet. IT genomsyrar nu så många
delar av våra ekonomier och samhället i en sådan hög grad att inget enskilt
generaldirektorat kan ”äga” IT-området.
Att inom Europeiska kommissionen enas om fokus och inriktning är den
enklaste delen av lösningen. Uppgiften att samordna och mobilisera näringslivet,
nationella myndigheter och högskolor är en betydande utmaning och det är här
som de olika intressenterna måste ta sitt ansvar. Med tanke på IT-funktionens
betydelse för att underlätta företagsinnovation är kravet på samarbete och
samordnade åtgärder för e-kompetens tydligt. Alla intressenter måste ta till sig
uppmaningen till handling och agera nu för att förhindra ytterligare förlust av
europeisk ekonomisk konkurrenskraft.
28
e-Skills-manifestet
KAPITEL 3
Globaliseringens effekter
Hur ser den globala e-kompetensutmaningen ut?
I dagens globala näringsliv kan antalet utbildade IKT-yrkesverksamma inte
möta en allt större global efterfrågan. I en färsk rapport om e-kompetens
(2014) ansåg 70 % av de som svarade på undersökningen att det rådde en stor
brist på e-kompetens vilket hämmar organisationers kapacitet och tillväxt, och
denna e-kompetensutmaning ökar mot bakgrund av nya och framväxande
tekniktrender som stordata, sakernas internet, sociala verktyg och medier,
mobila tjänster och molntjänster. Den ovan nämnda rapporten kom fram till
att bristen på e-kompetens under en period med måttlig ekonomisk tillväxt
i Europa troligen kommer att uppgå till 509 000 arbetstillfällen år 2015 med
en brist på upp till 1,2 miljoner år 2020 på grund av att det saknas utbildade
personer. I Europa finns 60 % av vakanserna i Storbritannien, Tyskland och
Italien men liknande brist på e-kompetens finns globalt i USA, Kanada,
Brasilien, Australien, Ryssland, Sydafrika, Latinamerika, Malaysia och Japan.
Att ta itu med bristen på e-kompetens har stått på dagordningen för många nationer i flera år. Ett centralt tema i litteraturen är i vilken mån det faktum att
IKT-yrket är ganska nytt är en bidragande orsak till bristen på e-kompetens. I
detta kapitel behandlas vad som är utmärkande för IKT-yrket och hur det påverkas av den alltmer internationaliserade karaktären av IKT-rollerna och funktionerna. Den tilltagande globaliseringen är en avgörande faktor för den ökande
betydelsen av internationella sammanhang. Detta utgör både utmaningar och
möjligheter för IKT-yrket och på grund av den stora spridningen av IKT även
för hela samhället. Forskning (Sherry et al, 2013; 2012 och 2014) visar att utveckling av IKT-yrket kommer
att öka dess möjligheter att ta
Om yrket inte utvecklas
itu med e-kompetensutmaningarna och stärka IKT:s potential
kommer däremot såväl
att gynna tillväxten och förbätttillväxten att hämmas som
ra de sociala förhållandena och
de potentiella riskerna för
livskvaliteten. Om yrket inte utvecklas kommer däremot såväl
kostnadskrävande och farliga
tillväxten att hämmas som de
IKT-misslyckanden att öka.
potentiella riskerna för kostnadskrävande och farliga IKTmisslyckanden att öka.
KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER
29
IKT-yrket
I rapporten från Innovation Value Institute och Council of European Professional
Informatics Societies, CEPIS, om ”e-Skills and ICT Professionalism – Fostering
the ICT Profession in Europe” (2012) identifierades fyra komponenter för ett
IKT-yrke:
• Kunskapsbaser (BoKs): Definitionen av en lämplig kunskapsbas för ett yrke
kan användas som grundval för att fastställa standarder och förfaranden för
utfärdande av utbildningsbevis.
• Kompetenser: insikt om vilken kapacitet och kompetens människor behöver
för olika funktioner är avgörande för att organisationer effektivt ska kunna
rekrytera och utveckla lämpliga arbetstagare.
• Utbildning och fortbildning: Formella kvalifikationer, certifieringar och
icke-formellt och informellt lärande är komponenter som tillsammans
kompletterar karriärutvecklingen för yrkesverksamma.
• Yrkesetik: En utmärkande aspekt av alla yrken är iakttagandet av etiskt
yrkesutövande.
Det finns ingen enhetlig och godtagen definition av en IKT-yrkesverksam
eftersom olika länder och organisationer har olika åsikter i frågan. Den
definition som används i samband med den här undersökningen kommer från
ett tidigare initiativ av Europeiska kommissionen. Enligt den definieras IKTyrkesverksamma som att de:
• Har övergripande och uppdaterade insikter i en relevant kunskapsbas.
• Visar prov på kontinuerligt engagemang för professionell utveckling genom
en lämplig kombination av kvalifikationer, utbildningsbevis, arbetserfarenhet,
icke-formell och/eller informell utbildning.
• Iakttar en godkänd kod för etik/uppträdande och/eller tillämplig
regleringspraxis.
• Skapar värde för intressenterna tack vare kompetent
yrkesutövning.
Idag har IKT-yrket inte överallt
nått en hög utvecklingsnivå med
avseende på dessa centrala professionella komponenter. Detta
är en utmaning på nationell
30
e-Skills-manifestet
Att endast utveckla IKTprofessionalism på nationell
nivå är därför inte längre
tillräckligt för att möta
omfattningen och arten av
e-kompetensutmaningen.
nivå. Det blir dock ännu viktigare sett i internationella sammanhang. Även när
IKT-personal arbetar på lokal nivå måste deras kompetens vara tydlig och överförbar överallt i världen. Att endast utveckla IKT-professionalism på nationell
nivå är därför inte längre tillräckligt för att möta omfattningen och arten av
e-kompetensutmaningen.
IKT-yrkets internationella dimension
Vilka belägg har vi för att IKT håller på att utvecklas till ett alltmer internationellt
yrke? I en färsk enkät (2014) till intressenter i EU anser mer än tre fjärdedelar
(77%) av de som svarat att IKT är ett globalt yrke och att nationella insatser måste
samordnas på global nivå för att yrket ska utvecklas med framgång. Dessutom
anser en betydande majoritet (80%) av de som svarat att IKT-yrkesverksamma
bör ha en gemensam kännedom om en grundläggande IKT-kunskapsbas (en
central kunskapsbas som alla IKT-verksamma ska vara förtrogna med).
Den internationella dimensionen blir även allt viktigare på den europeiska dagordningen för e-kompetenspolitik. I mars 2014 organiserade Europeiska kommissionen en internationell workshop om e-kompetens i Bryssel med medverkan av IKT-experter från hela världen: Europa, U.S.A., Kanada, Japan, Ryssland,
Malaysia, Australien och Brasilien. Det rådde stor enighet om behovet av att
stärka dialogen and samarbeta på internationell nivå om en insats för att på ett
bättre sätt kunna avhjälpa bristen på e-kompetens, lära sig mer om internationella initiativ/bästa praxis för att främja utvecklingen av IKT-yrket. Fler inblickar i diskussionen under denna workshop presenteras senare i detta kapitel.
Utveckla IKT-yrket som svar på den globala
e-kompetensutmaningen
Att utveckla alla komponenter i IKT-yrket anses vara avgörande för att effektivt
kunna möta den globala e-kompetensutmaningen. Detta måste göras på så sätt
att internationell rörlighet för utbildade arbetstagare möjliggörs samtidigt som
de kulturella, ekonomiska och språkliga skillnaderna mellan länder och regioner
respekteras. Förbättrade kommunikationer och globaliseringen av många
organisationer innebär att arbetstagare inte längre behöver flytta fysiskt för att
kunna erbjuda sina kunskaper. Överförbarheten av såväl arbetsuppgifter som
arbetstagare hänger nära samman med utvecklingen av yrket med avseende på
internationellt erkända standarder för kvalifikationer och kompetens. I den här
delen undersöks alla komponenter i IKT-yrket i tur och ordning och aktuella
initiativ diskuteras för att utveckla dem på internationell nivå.
Kunskapsbaser
Kunskapsbaser erbjuder en formaliserad ontologi om de kunskaper som
behövs för att vara skicklig inom ett visst yrke. De bidrar till professionalismen
KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER
31
med en formaliserad kunskapsstruktur som sedan kan användas för att vid
behov utveckla kursplaner, standarder och certifiering (Agresti, 2008; Denning
and Frailey, 2011). Inom alla områden utgör de en betydande utmaning när
det gäller att utveckla och hålla dem uppdaterade och relevanta. Inom IKT
ökar dessa utmaningar på grund av yrkets stora bredd och den höga tekniska
förändringstakten. Ett stort antal internationella initiativ har tagits för att
utveckla kunskapsbaser som har tillräcklig modularitet och flexibilitet för att
fungera i en rad olika kontexter t.ex. Software Engineering Body of Knowledge
(SWEBOK) som utarbetats av IEEE, ACM:s Computer Society Curricula,
BCS Chartered IT Professional Breadth of Knowledge Syllabus, CIP:s och
NASSCOM:s Foundational Skills in IT. Dessutom inriktas ett nytt projekt
2014 som finansieras av Europeiska kommissionen och som nu genomförs av
Ernst and Young och Cap Gemini på att utveckla en europeisk grundläggande
kunskapsbas för IKT.
Kompetensramar
Den kunskap och kompetens som behövs för att utöva vissa IKT-yrkesfunktioner
kan formaliseras i en kompetensram. Sådana ramar kan bilda en mer specifik
vägledning för utbildare och de som bidrar till att definiera yrkesroller och
rekrytering inom IKT. En rad olika sådana ramar finns internationellt, till
exemplen hör Storbritanniens ”Skills Framework for the Information Age”
(SFIA), Europeiska ramverket för IT-kompetens (e-CF) och, i Japan, Common
Career Skills Framework (IPA). I utmaningen att utveckla och använda
sådana ramar ingår att hålla dem aktuella och presentera dem i ett format som
är enkelt för utbildare och HR att använda. En del framgångsrika insatser för
att underlättar införandet har gjorts av Australian Computer Society genom
att utveckla mallar för undervisning och HR. Den allmänna meningen bland
de intressenter som rådfrågats i detta forskningsprojekt var att i likhet med
kunskapsbaser bör befintliga ramar kartläggas mer effektivt snarare än att ha
som mål att skapa en allmän standardram.
Utbildning och fortbildning
För att utveckla IKT som ett yrke krävs utbildning som ger en bred och
djupgående kännedom om de viktigaste begreppen och kontinuerlig
fortbildning och utveckling för att IKT-yrkesverksamma ska hålla sig
uppdaterade om utvecklingen på ett område som utvecklas snabbt. Det råder
ett motsatsförhållande mellan behovet av utbildning som ger centrala insikter
i begrepp som inte förändras eller inte förändras ofta och näringslivets kända
behov av arbetskraft som är helt à jour med den senaste tekniken. Trots detta
motsatsförhållande är det viktigt att konstatera att även om universitetens
examina och branschens certifieringar är viktiga godkända meriter finns
det skillnader mellan länder i fråga om i vilken utsträckning icke-formellt/
informellt kunnande godkänns och värdesätts (Carcary et al, 2012).
32
e-Skills-manifestet
Det är inte ofta som IKTDet är inte ofta som IKTyrkesverksamma är de isolerade datorprogrammerare
yrkesverksamma är de isolerade
som förekommer i vanliga
datorprogrammerare som
stereotyper. De flesta måste
ha ett nära samarbete med
förekommer i vanliga stereotyper.
företaget och/eller följa
De flesta måste ha ett nära
sina organisationers sociala krav och riktlinjer.
samarbete med företaget och/
Arbetsgivare rapporterar att
eller följa sina organisationers
IKT-utbildade ofta saknar
den affärsmässiga och socisociala krav och riktlinjer.
ala kompetens som behövs
och att ytterligare utbildning krävs innan de kan börja på arbetsplatsen. Detta väcker den svåra frågan
om hur ansvaret ska fördelas mellan statlig utbildning och arbetsgivarsidan för
att erbjuda IKT-utbildning.
Till rekommendationerna hör att förbättra samarbetet mellan näringslivet och
högskolor vilket inbegriper handledning och organiserade praktikplatser. Vid
utvecklingen av kursplaner bör i förekommande fall även kompetensramar och
kunskapsbaser ingå för att säkerställa att kurserna knyter an till näringslivets
behov. Nya IKT-trender och utvecklingstendenser såsom stordata kan beaktas genom att erbjuda korta koncentrerade ”träningsläger” och på sätt undvika
svårigheten att behöva göra om alla kurser på högskolenivå. I allmänhet behövs
det flexibla och målinriktade strategier, till exempel storskaliga öppna nätkurser (MOOC:s), för att hålla sig à jour med nya kompetenser medan mer traditionella vägar kan användas för grundläggande kunskaper och kännedom om
begrepp. Att förbättra kvaliteten på utbildningen i STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) på grundskole- och gymnasienivå ses
också som viktigt för att inspirera människor som intresserar sig för IKT som en
framtida yrkeskarriär. Entreprenörskunskaper och kreativitet ingår också i allt
större utsträckning i IKT-utbildningen sett i ett internationellt perspektiv. All
IKT-utbildning måste inriktas på att bli tillgänglig och attraktiv för alla samhällsgrupper eftersom kvinnor och minoritetsgrupper nu är underrepresenterade.
Yrkesetik
Etiska normer och formaliserade etiska regler anses vara väsentliga för
professionalismen i etablerade yrken, till exempel inom juridik och medicin. De
som utvecklar och kontrollerar IKT i organisationer har oerhörda möjligheter
att vålla skada genom att inte fullgöra sin aktsamhetsplikt eller genom ont
uppsåt och för dem krävs det därför högt ställda normer för etiskt beteende
(Weckert et al, 2013). Allteftersom IKT blir ett allt vanligare inslag i samhället
ökar denna risk. Dessa faktorer talar starkt för att etikens roll inom IKTprofessionalism måste stärkas och formaliseras men detta innebär utmaningar
KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER
33
för ett så mångsidigt och
globalt yrke. Eftersom IKTfunktionen samverkar nära med
andra aspekter av ett företag
kan det ibland hända att den
förväntas stödja eller bidra
till oetiskt beteende som inte
har sitt ursprung inom IKT. Vid överläggningar med ledande internationella
intressenter under den senaste internationella workshopen framkom att IKTarbete om etik måste vara tillräckligt flexibelt för att fungera internationellt och
utvecklas i format som är användbara för utbildare och yrkesverksamma.
Etikens roll inom IKTprofessionalism måste
stärkas och formaliseras.
Yrkesorganisationer gör en del intressanta insatser för att etiska riktlinjer ska bli
smidigare och enklare att använda för yrkesverksamma. CEPIS har till exempel
använt sig av berättelser och andra metoder för att inspirera till att diskutera
och utveckla etiska insikter (CEPIS, 2014). Australian Computer Society har
utarbetat omfattande etiska fallstudier för att visa på betydelsen av etik i olika
professionella IKT-sammanhang (ACS, 2014). De intressenter som rådfrågades i denna undersökning ansåg att certifiering, utom i vissa sammanhang med
mycket stora risker som säkerhetskritiska IKT-system för hälso- och sjukvård,
var komplex och eventuellt kontraproduktiv.
Rekommendationer
Alla element eller komponenter i IKT-yrket måste hela tiden utvecklas på sätt
som fungerar såväl på internationell som på nationell nivå. Detta blir särskilt
viktigt eftersom IKT-personal nu allt oftare arbetar i globala team. Utvecklingen
av yrket måste ske genom noggranna överläggningar och samarbete för att se
till att kulturella och språkliga aspekter respekteras samtidigt som utvecklingen
av ett internationellt erkänt IKT-yrke stöds. Till detta hör att lära av ”det som
fungerar” i andra länder och samordna kartläggningen av standarder och ramar
som måste få internationellt erkännande.
34
e-Skills-manifestet
KAPITEL 4
E-ledarskapsutmaningen
Översikt
Det ökande inflytandet för informations- och kommunikationsteknik, IKT,
även kallad ”e-” (elektronisk) eller digital teknik har gjort att det har skett ett
betydande skifte i den globala ekonomin. Detta leder till att nya marknader
öppnas och att det sätt som organisationer skapar sina produkter på och
levererar tjänster på förändras. Innovation bidrar till att stimulera dessa effekter
och de möjliggörande processerna (OECD 2010). Denna nya verklighet,
särskilt företagsmodellerna, arbetssätten och värdeskapandet ställer krav på
nya organisationsformer och i synnerhet betydande omställningar av det
organisatoriska ledarskapet. För att bli ledande i dagens globala konkurrens
krävs det kompetens att identifiera och utnyttja många olika framväxande
innovationsmöjligheter. I de flesta västekonomier sprider sig insikten om det
ökande behovet av detta slags ledarskap inom IKT-innovation som allt oftare
kallas e-ledarskap (t.ex. Avolio et al 2001).
I de större organisationerna i Europa kräver e-ledarskap inte bara ingående
kunskaper om IKT:s senaste utveckling och grundläggande möjligheter utan
även förmåga att ta itu med organisatoriska frågor och leda personal som är högt
kvalificerad på andra områden än IKT. En sådan grupp med kompetent ledning
kan se till att organisationen drar nytta av nya företagsmodeller och utnyttjar
de innovationsmöjligheter som tekniken ger. Å andra sidan är konsekvenserna
av bristfälligt e-ledarskap stora och har generellt medfört stora förseningar och
kostnader för organisationer i både den offentliga och privata sektorn.
Den rådande bristen på e-kompetens i Europa
Den ekonomiska nedgång i Europa som utlöstes av finanskrisen 2007 gav
upphov till aldrig förut skådade arbetslöshetsnivåer. Ändå tilltog under hela
den period tecknen på att tillgången på kompetens inom vissa IKT-områden
- e-kompetens - var otillräcklig vilket hotade den ekonomiska tillväxten,
konkurrenskraften och sysselsättningen på hela kontinenten. Fokus för att ta
itu med kompetensbristen måste ligga på att utnyttja IKT både i tekniskt och
affärsmässigt avseende.
Inom teknik har antalet utexaminerade inom datavetenskap varit ganska stabilt
och legat på 115 000 till 125 000 per år. Sedan 2006 har antalet gått ned och har
sedan 2010 legat stilla på den lägre nivån på ungefär 110 000 utexaminerade
i datavetenskap som lämnar högskolorna årligen i Europeiska unionens
KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN
35
medlemsstater (EU27). Konsekvenserna av stagnationen eller nedgången
i antalet nyanställda inom IKT-arbetskraften förstärks i Europa genom ett
ökande antal avgångar eftersom IKT-yrkesverksamma nu börjar gå i pension.
Det finns även en del regionala skillnader såsom framgår av figuren nedan
där antalet utexaminerade i datavetenskap i Storbritannien minskat med en
tredjedel sedan 2003. Frankrike har nu gått om Storbritannien och bidrar med
18% av Europas IKT-examinerade. Från Storbritannien kommer 17% och
Tyskland ligger på tredje plats genom att bidra med 15% av de utexaminerade
i datavetenskap i Europa som kommer in på arbetsmarknaden. För tio år sedan
bidrog Storbritannien med nästan en tredjedel av Europas systemvetare (30%)
och Tyskland med endast 7% (Gareis et al. 2014).
Utvecklingen av utexaminerade i datavetenskap i EU:s medlemsstater 2000 – 2012
Frankrike
Storbritannien
Tyskland
Spanien
Polen
Nederländerna
Tjeckien
Grekland
Italien
19 andra
medlemsstater
Källa: Empirica, 2014
Även om bristen på teknisk kompetens alltjämt inger oro är det område där
efterfrågan på finansiering inte kan tillgodoses på denna marknad störst inom
högre kompetensnivåer vilket även omfattar e-ledarskap. Den prognos som
presenteras i figuren nedan visar den förväntade efterfrågeökningen inom
breda IKT-yrkeskategorier på grundval av empiriska uppgifter och IDCberäkningar av ekonomisk aktivitet och arbetsmarknadstendenser utifrån
Eurostats arbetskraftsundersökning. På det hela taget förväntas efterfrågan på
e-kompetens växa mest för yrkeskategorier inom lednings- och företagsanalys.
Detta innebär utmaningar och möjligheter för universitet och högskolor.
36
e-Skills-manifestet
Företagsledning,
företagsarkitektur och analys
44,2%
15,5%
8,5%
IKT-yrkesverksamma
- akademisk nivå
15,9%
10,1%
3,7%
IKT-yrkesverksamma
-16,8%
- biträdande/teknisk nivå -11,8%
-3,9%
Summa
9,3%
3,2%
1,8%
2020
2015
2012
jämfört
med 2011
ICT Workforce Development in Europe
Dessa kombinerade utvecklingstendenser – stagnerande tillgång på
utexaminerade i datavetenskap och en ökande efterfrågan på hög
e-ledarskapskompetens - har länge setts med oro av ledande grupper inom
näringslivet. Redan 2009 kom till exempel Human Resource Workgroup
of EuroCIO, European organisation of Chief Information Officers, fram
till att stora förbättringar krävdes av utbildningsutbudet för att möta dessa
växande behov. Med anledning av denna oro agerade EuroCIO och inledde
ett innovativt samarbete med ledande handelshögskolor för att utarbeta nya
kursplaner för e-ledarskap. Dessa utformas för att förbättra kompetensen och
innovationsanknutet beslutsfattande på hög professionell och verkställande
nivå i företag.
Som svar på de brister på kompetensmarknaden som intressenter lyft fram
lanserade Europeiska kommissionen en rad initiativ som utformats för att
utveckla alla kompetensområden inom IKT. Dessa initiativ inriktades i
första hand på kraven på ökad professionalism bland IT-personal och på att
utveckla strategier och instrument för att överbrygga gapet mellan behovet av
e-kompetens och tillgången på den nivån. På senaste tiden har fokus legat på
kompetensbristen på e-ledarskapsområdet.
e-ledarskapskompetens
Den centrala utmaningen för e-ledarskap är att göra stora förbättringar för att
upptäcka, bedöma och utnyttja IKT-anknutna möjligheter till innovation.
e-ledarskapskompetens kan sägas omfatta den kunskaps- och kompetensbas
som en enskild i den moderna ekonomin behöver för att initiera och leda
KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN
37
innovation med hjälp av IKT. Denna syn på e-ledarskapskompetens går i
linje med väletablerade kategoriseringar av e-kompetens, särskilt de som
företrädare för näringslivet presenterade i rapporten från europeiska forumet
för e-kompetens 2004.
Europeiska kommissionen valde att först lägga fokus på ledarskapsbehoven i
medelstora och stora företag på högsta beslutsfattande nivå. Här inriktas beslutsfattandet om IKT-baserad innovation på mer eller mindre väl definierade
paket med multipla möjligheter till innovation (Peppard and Thorp 2013), och
för sökandet efter innovation krävs engagerad och ledande högkvalificerad personal av vilka en del men inte alla har god kännedom om IKT och dess potential.
För effektivt ledarskap för de högt kvalificerade, tvärvetenskapliga grupper
som har ansvar för innovation är förmågan att bedöma dessa olika specialisters
arbete väsentlig. Korrekt utvärdering av IKT-anknutna affärsmöjligheter är
avgörande för beslutsfattandet på den högsta nivån i ett företag. En ledare
i en sådan omgivning måste kunna kommunicera effektivt med grupperna
och vara helt insatt i verktygen till stöd för beslutsoptimering. Detta kräver
inte bara grundlig spetskompetens i att utnyttja IKT utan även väl utvecklade
företagskunskaper och kompetens att kommunicera och organisera. Detta
slags e-ledarskapskompetens har endast delvis ingått i högskolekurser om
informations- och datavetenskap under det att betydande kännedom om
entreprenörskap och företagsledning krävs upp till IT-chefsnivå och därutöver.
Utveckla utbildningen i e-ledarskap
På initiativ av Europeiska kommission inleddes 2013 arbetet med att
utarbeta riktlinjer som stöd för en utvidgning av kursplanerna i e-ledarskap
med inriktning på större företag. Utbildningsprogram som bygger på dessa
kursplaner ska ge tvärvetenskaplig skicklighet på en mycket hög kunskapsnivå
som är anpassad till de ledarskapsfunktioner som idag utvecklas i stora privata
och offentliga organisationer i Europa.
Ett första steg var att identifiera ett referensscenario i Europas utbildningsutbud.
Omfattande undersökningar gjordes i hela Europa som täckte hela utbudet
av relevanta program. I dessa kombineras vanligen de två grundläggande
kompetenspaketen för e-ledarskap - kännedom om avancerade metoder för IToch företagsinnovation. Men än 1 000 program på mastersnivå inrättades i hela
Europa som erbjuder denna kombination av studieresultat. Den övervägande
delen av dessa erbjudanden kräver dock heltidsstudier och vänder sig till de som
ska påbörja sin karriär. Detta är en bra grund för att skapa ett referensscenario
för framtida e-ledarskap men är inte tillräckligt för att möta kraven på innovativt
ledarskap i dagens ekonomi. Mindre än 50 program i hela Europa kan erbjuda
fullständig e-ledarskapskompetens för dem som redan har betydande erfarenhet
av ledarskap som kvalificerar dem till att leda den digitala omvandlingen i sina
organisationer.
38
e-Skills-manifestet
De program som finns i Europa med resurser att ge e-ledarskapskompetens
är alltför få för att leverera de volymer till Europas företag som näringslivets
intressenter efterfrågar, och åtgärder för att öka den nuvarande verksamheten
krävs för att möta EU:s innovationsmål: Fler kurser i e-ledarskap ska få stöd av
organisationer för utbildningsanordnare i Europa.
Skapa leveransverktyg för
e-ledarskapsutbildning för intressenter
Riktlinjerna för att stödja detta större utbildningsutbud av e-ledarskapskompetens
utarbetades utifrån de utbildningsprogram som inrättats av EuroCIO.
Syftet var att ytterligare intensifiera den pågående processen för att definiera
programinnehåll i samarbete med arbetsgivare och handelshögskolor. Detta
arbete hade visat sig kunna leda fram till framgångsrika program för e-ledarskap
som förenade de krav som framkom i arbetsplatshanteringen med resultat från
den senaste forskningen på relevanta områden.
För att sammanfatta riktlinjerna utarbetades ett format för att profilera program
och kursplanerna de bygger på. Kärnan i dessa kursprofiler är ett paket med
läranderesultat som lärare och arbetsgivare anser vara viktiga för att uppnå
beslutsfattande kompetens om IKT-innovation, särskilt på chefsnivå. Under
arbetet med intressenterna i den här processen visade det sig att det fanns
behov av flera olika profiler för e-ledarskap med professionella ämnen från
företagsarkitektur till säkerhet och styrning. Varje sådan kursprofil godkänns
under medverkan av sakkunniga från näringslivet.
De första kursprofilerna för e-ledarskap bekräftades av styrelsen för EuroCIO i
mitten av 2014. Många universitet och handelshögskolor utvärderade därefter
sina program i förhållande till de krav på e-ledarskap som ingick i kursprofilerna
för att bedöma konceptets genomförbarhet. Kursprofilerna har vunnit
acceptans som stöd för dialogen mellan utbildningsväsendet och näringslivet
om vilka läranderesultat som krävs och kan användas av högskolor i många
länder i Europa för att förbättra program och utbildningar.
Detta arbete inom Europeiska kommissionens initiativ för e-ledarskap för
större företag kompletteras med initiativ som inriktas på små och medelstora
företag och entreprenörer. I båda fallen har intressenter från näringslivet och
utbildningsväsendet medverkat i att identifiera möjligheter för att stödja
utvecklingen av kompetens i e-ledarskap.
För Europas mindre företag och bland entreprenörer är det mycket angeläget att
minimera den arbetsbörda lärandet utgör för de medverkande. Detta kommer
att beaktas genom utbildningsstrategier med blandade metoder som är en
kombination av inspelat innehåll med möten på plats. Samtidigt som de tar
vara på värdet av nätverkande för deltagarna, t.ex. under korta perioder på plats
KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN
39
under sommaren, och erbjuder fullständiga läranderesultat enligt definitionen
för e-ledarskap utnyttjar de undervisningstiden på bästa sätt. Enskilda studier
kombineras med praktik vilket möjliggör så mycket kontinuerligt aktivt ledarkap
som möjligt under en kurs. Medier som utformats för MOOC-utbildning har
visat sig vara lämpliga för en del lärandemoment.
Framtida inriktning
Förhoppningen är att ett större antal utbildningsinstitutioner i framtiden
kommer att samarbeta med näringslivet för att starta en rad kurser som bygger på
kursplaner för e-ledarskap samtidigt som undervisningsformerna omdefinieras
och utvecklas. Denna utökade omfattning kan uppnås genom gemensam
utveckling och utbyte av inspelat innehåll mellan utbildningsinstitutioner vilket
kräver mindre resurser, särskilt vid universitet som vill ha kurser med teknisk
fördjupning.
Allteftersom Europeiska kommissionens initiativ för e-ledarskap utvecklas bör
förvaltningen överlåtas till betrodda nyckelaktörer / intressenter som ser till att
styrningsprocesserna är så smidiga som möjligt. Ett första steg var att utnyttja de
styrningsstrukturer som EuroCIO inrättat och skapat för sina egna utbildningar.
Samtal med andra ledande europeiska organisationer och viktiga intressenter
har ägt rum och kommer troligen att utökas i framtida beslutsfattande på
europeisk nivå i linje med de många olika intressenter som berörs.
Det centrala budskapet är att utbildningssystemet för e-ledarskap kräver aktivt
samarbete mellan många olika intressenter för att nå målet med mer kapacitet,
innovation och värde i Europa.
40
e-Skills-manifestet
KAPITEL 5
Den nya innovativa utbildningen
Förberedelser för en digital framtid:
e-kompetens i utbildningen
Den kompetens som byggs upp i Europas utbildningssystem speglar inte alltid
den som behövs i en allt mer digitaliserad värld. Samtidigt går ungdomars
stora IKT-användning inte alltid hand i hand med en vilja att studera IKT:
antalet inskrivna och utexaminerade i matematik, naturvetenskap och teknik
i Europa uttryckt i procent av alla områden har minskat under det senaste
årtiondet . Resultatet är en sjunkande andel - ett minskande intresse för studier
i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) – som
börjar på grundskolenivån och fortsätter upp i högskolenivån och medför en
svagare rekryteringsbas.
Det är mot denna bakgrund som målet är att 2020 uppnå en sysselsättningsgrad
i EU för kvinnor på 75% i åldersgruppen 20-64 år. Initiativet ”Ny kompetens för
nya arbetstillfälle” som lanserades i november 2010 syftar till att främja bättre
planering för framtida kompetensbehov, utveckla bättre matchning mellan
kompetens och arbetsmarknadsbehov och underlätta övergången mellan
utbildning och arbetsliv.
Teoretiskt sett borde Europas utbildningssystem redan ge ungdomar den
digitala kunskap och e-kompetens som behövs på arbetsmarknaden 2020.
Enligt en nyligen framtagen Digital Skills Indicator som bygger på den Digital
Competence Framework som utarbetats av Europeiska kommissionen har 23%
av EU:s befolkning dock ingen digital kompetens (2012) med en variation från
6% i Sverige till 50% i Rumänien. Med hänsyn till att det för att man ska kunna
fungera i det digitala samhället behövs mer än en kompetens på en låg nivå kan
nästan hälften av EU:s befolkning (47%) anses ha otillräcklig digital kompetens
(de har låg eller ingen digital kompetens). Denna situation kan bli ödesdiger för
den nuvarande generationen som kommer att upptäcka att det när de kommer
ut på arbetsmarknaden krävs e-kompetens för de flesta anställningar.
Utbildningspolitik
Trots en tydlig klyfta mellan elevers kompetens och den som förväntas uppmuntras grundläggande IKT-kompetens kraftigt inom hela utbildningssystemet ur politisk synvinkel. Den hanteras vanligen på ett övergripande sätt på
olika utbildningsnivåer: lärarkompetens; elevkompetens; e-säkerhet för alla;
IKT för människor med särskilda behov liksom åtgärder för de som påverkas av
digitala klyftor. Denna politik handlar också om att erbjuda infrastruktur och se
KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN
41
till att skolor har tillgång till relevant teknik såsom interaktiva skrivtavlor, i vissa
fall minidatorer och plattor och mer traditionella datalabb (fasta eller mobila).
Digitalt innehåll prioriteras också i de flesta europeiska länder, allt från övningsgrupper på nätet för lärare och studenter till att erbjuda elektroniska läroböcker
eller resursdatabaser.
Av European Schoolnets Insight Country Reports from European member
states 2013 framgår att det finns många olika relevanta strategier och
arbetsmetoder från nationella utbildningsdepartement. I dessa stöds utveckling
av grundläggande kompetens i IKT och insikten om att digital kunskap är en
grundläggande del av moderna kompetensbegrepp. Det finns många olika
metoder för att genomföra undervisningen i digital kunskap och kompetens
på nationell nivå, allt från en fristående IKT-kursplan som vanligen inriktas på
IKT-kompetens för användare till att integrera IKT i alla ämnen.
Vissa länder (t.ex. Tyskland) och regioner har valt att använda tredjepartscertifieringar för att validera grundläggande IKT-kompetens, till exempel det europeiska datakörkortet. För det stora flertalet är dock den digitala klyftan inte
ett huvudmål och de sätt som skolor genomför myndigheternas åtgärder på varierar. Detta förklarar till stor del skillnaden mellan politiska mål och elevernas
kunskapsnivåer.
Medan nuvarande strategier för att se till att IKT-metoder och verktyg tränger
ner till de rätta delarna av utbildningssystemet måste behållas behövs samtidigt
ett ökat fokus på att integrera IKT-metoder för särskilda behov. Utöver detta bör
större uppmärksamhet ägnas åt den digitala klyftan för att se till att alla elever får
en grundläggande IKT-kompetens på god nivå, oavsett vilken bakgrund de har.
Ett stort hinder för inhämtandet av IKT-kompetens är lärarnas kompetens
för vilken det inte finns någon gemensam europeisk standard. Det är inte
säkert att globala standarder kan tillämpas i europeiska sammanhang och
utbildningsdepartement undersöker därför behovet att inrätta sin egen
standard som bör knytas till Europeiska ramverket för IT-kompetens (e-CF).
Initiativ med flera intressenter som ger lärarna möjlighet att experimentera
med innovativ pedagogik med stöd av teknik är grundläggande och European
Schoolnets labb för framtidens klassrum i Bryssel är ett sådant exempel:
tjugofem teknikföretag har samarbetat med skoldatanätets departement och
har hittills nått ut till mer än 13 000 lärare.
Att höja ribban
Även om e-CF är en god utgångspunkt för grundläggande digital kompetens för
alla medborgare är den inte tillräcklig för att förbereda de som går vidare till mer
avancerad IT-utbildning eller högskoleutbildning i datavetenskap. Frågan är
aktuell i EU:s medlemsstater och formuleras tydligt i rapporten av LivingstoneHope från 2011:
42
e-Skills-manifestet
Företag lider skada av ett utbildningssystem som inte förstår deras behov. Detta
förstärks av en läroplan som inom IKT är inriktad på kontorskompetens i stället
för de mer exakta datavetenskaps- och programmeringskunskaper som behövs
inom högteknologiska branscher som videospel och visuella effekter. Samtidigt
behöver ungdomar och deras lärare veta mer om utsikterna att få ett arbete
inom dessa branscher och om de kvalifikationer som kan ta dem dit. STEMämnen – naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik – och konst är
nyckeln till framgång.
I rapporten föreslås också att datavetenskap som ämne ska få samma betydelse
som andra vetenskapsgrenar som fysik och matematik som ingår i den allmänna
grundläggande läroplanen på högstadiet och gymnasiet för elever från elva års
ålder. Som en följd av den här uppmaningen till handling har Storbritanniens
regering tagit steget att ersätta traditionella IKT-lektioner (som bygger på
en strategi för digital kompetens) med datavetenskap med inriktning på
programmering, webbdesign och applikationsutveckling för mobila enheter.
Matematik och fysik
En stor utmaning med att gå från grundläggande IT-kompetens till e-kompetens
är prestationerna i matematik och fysik. Goda matematikkunskaper, och
särskilt i algebra och algoritmer, är avgörande för att kunna utveckla mer
programmerings- och datakunskaper. Forskning från Microsoft Teaching
and Learning tyder på att matematik vanligtvis är ett av de områden där
innovativa metoder används allra minst i skolan. På liknande sätt är kunskap
och kompetens i fysik grundläggande för arbete i nätverk och tillämpningar i
datavetenskap. Den relativt låga nivån på prestationerna och intresset i dessa
ämnen bland studerande i Europa är oroande för möjligheterna att uppnå högre
IT-kompetens.
I Eurydices forskning framhålls en brist på nationella strategier i många länder i
Europa för stöd till de som presterar sämre. Länder som uppnår bättre resultat i
naturvetenskap och matematik i OECD:s Programme for International Student
Assessment (PISA) har vanligtvis stabila system för att se till att de som har
svårigheter i matematik och fysik får tillräckligt stöd för att kunna förbättra sina
prestationer. Eurydice påpekar också att den särskilda betydelse som IKT har
för matematik ofta försummas:
Användningen av IKT i matematik föreskrivs i de flesta länder. Ändå används
datorer mycket sällan i matematikundervisningen trots att de i allmänhet finns
tillgängliga. Denna motsägelse tyder på att man inte lyckats göra matematik
relevant genom att koppla samman den med teknik som eleverna använder
dagligen.
Slutligen påverkas matematik och fysik negativt av lågt intresse från framförallt
flickor. De exempel och modeller som används i de här ämnena tilltalar
KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN
43
vanligen pojkar mycket mer än flickor. Detta avskräcker ofta flickor från att
välja matematik och fysik på gymnasienivå, vilket blir ett hinder för att studera
datavetenskap på högskolenivå och senare för att påbörja en yrkeskarriär
inom IT-branschen. En viktig faktor i den här utmaningen är enligt Eurydice
bristande inriktning på mångfaldsfrågor i lärarutbildningen:
Att hantera mångfald, d.v.s. att undervisa varierande elevgrupper, och ta
hänsyn till pojkars och flickors olika intressen och undvika könsstereotyper i
kommunikationen med eleverna är den kompetens som behandlas allra minst
på de här programmen.
De här problemen visar på behovet av att förbättra kvaliteten på undervisningen
och lärandet i matematik och fysik genom att använda mer innovativa
metoder som bygger på modern teknik med mycket mer uppmärksamhet på
jämställdhetsfrågor.
Datavetenskap som ämne
Det är betecknande att det inte finns många färska europeiska uppgifter om
datavetenskap som ett eget ämne i läroplanen. Av European Schoolnetss Insight
country reports framgår tydligt att datavetenskap – om det alls finns med i
läroplanen – nästan alltid är ett tillvalsämne. Ett av de få undantagen är Schweiz
där det blev ett obligatoriskt ämne 2008. Ett annat intressant fall är Österrike
där IKT för yrkesfunktioner uttryckligen nämns i de nationella målen, liksom
”e-kompetens” över och efter grundläggande digital kompetens, inklusive
”praktisk datavetenskap”. Informationsteknik är ett fristående ämne från och
med högstadiet. Uppnådd kompetens intygas med tredjepartscertifieringar
såsom ECDL men även med branschcertifieringar från Cisco, Microsoft, SAP,
Novell och Oracle.
Cypern har även datavetenskap som en ”obligatorisk introduktion” under första
året på gymnasiet. Under de följande två åren i gymnasiet kan eleverna välja
moduler i datavetenskap, applikationer och nätverk (det senare med stöd av
Cisco Networking Academy). I specialiserade tekniska skolor erbjuds ett valbart
treårigt datateknikerprogram som täcker hela området för datavetenskap.
En del andra länder har liknande teknikval på yrkesförberedande
gymnasieskolor, men antalet elever, särskilt antalet kvinnliga elever, på dessa
valbara kurser är ofta lågt. Ett fåtal länder nämner e-CF som ett verktyg för att
kartlägga IT-kompetens i förhållande till en gemensam europeisk standard.
Detta är beklagligt eftersom e-CF-kartläggning skulle ge en bättre uppfattning
om läget i hela EU.
Trots den relativa bristen på mer omfattande strategier för datavetenskap i
Europas länder finns det ändå exempel på mer begränsade initiativ för att
integrera datavetenskap och teknik i skolutbildningen:
44
e-Skills-manifestet
• Massachussets Institute of Technology (MIT) har utvecklat ”Scratch”,
ett programmeringsspråk för små barn. Skolor i hela Europeiska unionen
använder det från lågstadiet och uppåt. Scratch-nätverken är särskilt aktiva i
Storbritannien och Portugal.
• I projektet SURFnet/Kennisnet som finansieras av det nederländska
departementet för utbildning, kultur och vetenskap produceras innovativa
applikationer och tjänster för att utbildningsinstitutioner ska kunna utnyttja
IKT:s möjligheter optimalt. Dock är IKT inte obligatoriskt i nederländska
skolor.
• I forskningsprojektet Innovative Teaching and Learning (ITL) som
sponsras av programmet Microsofts Partners in Learning undersöks
behovet av att förbereda ungdomar för 2000-talet. Fokus för ITL ligger
på undervisningsmetoder som har visat sig ha ett starkt samband med
2000-talets läranderesultat. Resultaten visade att de flesta elever fortfarande
är kvar i traditionella roller som informationskonsumenter i stället för att
vara problemlösare, innovatörer och producenter. Medan IKT-användningen
blir vanligare i undervisningen använde eleverna endast undantagsvis IKT i
lärandet i många av de skolor som undersöktes.
Det är också dags att gå från ”öar
med god praxis” till en mer inteDet är också dags att gå från
grerad strategi för undervisning
”öar med god praxis” till en
och lärande i datavetenskap.
Utbildningssystemen i hela
mer integrerad strategi för
Europeiska unionen måste unundervisning och lärande i
dersökas med avseende på behovet av att stärka datavetenskap
datavetenskap.
och att införa mycket mer avancerad IKT-kompetens i kursplanerna. Det finns ingen anledning att vänta på att moment i datavetenskap ska
införas på högstadiet eller gymnasiet, utan det går att arbeta med enkla metoder
för de yngsta eleverna i skolan.
Förebilder kan ha en negativ inverkan
Förebilder som lärare, föräldrar, studie- och yrkesvägledare och
mediepersonligheter påverkar ungdomars kärriärval. Särskilt kvinnliga elever är
beroende av stödet från äldre förebilder för sina karriärval. I diagrammet nedan
jämförs åsikter för kvinnliga elever, Ciscos IT-personal och föräldrar och lärare.
KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN
45
Vad IT-jobb innebär
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
utveckla mjukvara
möta kunder
hjälpa andra
människor
förbättra världen
Procent av IT-jobb som involverar alla aktiviteter enligt Cisco
Kvinnliga studenter som tror att de flesta IT-jobb involverar alla aktiviteter
Föräldrar/lärare som tror att de flesta IT-jobb involverar alla aktiviteter
Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om IKT-karriärer verkar särskilt
orealistiska: mindre än 35 % av dem anser att yrken inom IT och nätverk har en
positiv effekt på världen i stort, och de allra flesta anser att IT-yrkesverksamma
inte ägnar mycket tid åt att träffa andra människor. Denna undersökning tyder
på att det är mycket troligt att ungdomar får orealistisk information om dessa
yrken. Det är angeläget att förbättra föräldrarnas och lärarnas uppfattning om
IKT-yrken om det ska bli fler ungdomar som väljer att börja inom detta område.
Att överbrygga klyftan mellan utbildning och
arbetsliv
En annan stor utmaning inom utbildningen i e-kompetens är klyftan mellan
utbildning och arbetsliv. Utbildningsreformer av grund- och gymnasieskolan
styrs ofta av ett känt behov att ge barn kunskaper som gör det möjligt för
dem att fungera som kultiverade medborgare senare i livet. I många länder
råder en skeptisk inställning till att tillgodose näringslivets behov genom att
utveckla ungdomars kompetens för framtiden. Detta beror på uppfattningen att
utbildningssystemet borde vara mer än bara en väg till framtida arbetstillfällen.
Otvivelaktigt behöver ungdomar kunskap för dess egen skull och lära sig ämnen
som ökar deras livskvalitet och möjligheter att få arbete. Vågskålen har dock
kanske vägt över för mycket åt detta håll: ungdomar lider i särskilt hög grad
av effekterna av den ekonomiska krisen. Länder som har påverkats mindre av
krisen, som Nederländerna, Tyskland och Österrike, lägger också störst vikt vid
åtgärder för åtgärder främja ungdomars anställbarhet som lärlingsutbildning
och att arbetsgivare engagerar sig i skolan.
46
e-Skills-manifestet
Anthony Mann, från Storbritanniens Education and Employers Taskforce
konstaterar: OECD:s analys visar att de länder med utbildningssystem som
kombinerar lärande i skolan och arbetsplatspraktik med anknytning till
yrkesutbildningen (som i det tyska lärlingssystemet) vanligtvis har mycket
lägre ungdomsarbetslöshet. I sin rapport säger han också att: Brittiska uppgifter
visar att det finns statistiskt signifikanta positiva samband mellan antalet
arbetsgivarkontakter (som karriärsamtal eller arbetslivserfarenhet) som en ung
människa har i skolan (i åldern fjorton till nitton år) och deras tillförsikt (mellan
nitton till tjugofyra år) inför att gå vidare mot avgörande karriärmål.
Europeiska kommissionens kampanj e-Skills for Jobs 2014 är ett bra exempel
på samarbete mellan flera intressenter på detta område. Där sammanförs
hundratals sektorsövergripande intressenter för att gemensamt informera om
IT-karriärer och erbjuda utbildningsmöjligheter för ungdomar, arbetslösa och
anställda som omskolar sig. Detta förenade initiativ ger effekter som är större
än summan av de enskilda delarna som bör stödjas på lång sikt för att få stor
inverkan som möjligt.
Inom den omfattande utmaningen för naturvetenskap och teknik är
”inGenious” ett gemensamt initiativ som lanserats av European Schoolnet och
European Roundtable of Industrialists. Det finansieras till 50% via Europeiska
kommissionens sjunde ramprogram för forskning och till 50% av näringslivet
och har som mål att stärka unga Européers intresse för naturvetenskapliga
och teknisk utbildningar och karriärer. Alla de åtgärder som genomförs inom
inGenious stödjer samarbete mellan skolan och näringslivet för att förbättra
uppfattningen av STEM-kariärer bland ungdomar och bidra till ett större
intresse för de möjligheter som STEM-studier kan ge.
Rekommendationer
Följande frågor prioriteras:
• Höja nivån på lärarnas digitala kompetens i EU. Införa en certifiering av lärare
i enlighet med e-CF för att se till att elever i hela EU får ut så mycket som
möjligt av investeringar i IKT-infrastruktur.
• Utveckla digital kompetens nedifrån och upp. Se till att e-kompetens stöds i
hela grund- och gymnasieskolan och att fokus på högre nivåer läggs på mer
avancerad e-kompetens förutom digital kompetens.
• Stärka undervisningen i naturvetenskap, särskilt i matematik och fysik. Öka
inriktningen på mångfald, ge stöd till elever med svårigheter och införa mer
innovativa metoder. Bidra till att arbetsgivare engagerar sig i program för
studie- och yrkesrådgivning som även vänder sig till viktiga förebilder som
föräldrar och lärare.
KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN
47
• Öka antalet partnerskap med flera aktörer som för samman partner från
näringslivet och utbildningsväsendet för att gemensamt ta itu med de
utmaningar som yrkeskarriärer och kompetensutveckling utgör.
• Fortsätta att ge e-kompetens och åtgärder för att utveckla den högsta
politiska prioritet för att säkerställa långsiktiga insatser och förändringar i
utbildningssystemet.
48
e-Skills-manifestet
KAPITEL 6
De nya digitala talangerna
Hitta och dra nytta av potentiella talanger
Det är nästan alltid brist på människor med digital kompetens i världen eftersom
IKT utvecklas i snabb takt och utbildningssystem förändras långsammare.
Allteftersom IKT blir allt vanligare i vårt dagliga liv kommer bristen att bli mer
akut. I detta kapitel tas två viktiga frågor i detta sammanhang upp:
• De kvalificerade arbetstagare som finns nyttjas inte fullt ut. Det behövs
ledningsstrategier och metoder för att se till att e-kompetensen utnyttjas fullt
ut och effektiv IT-baserad innovation underlättas.
• Miljontals Européer är marginaliserade i den digitala ekonomin: kvinnor, äldre,
funktionshindrade och de digitalt/socialt utestängda. Att hjälpa dem att skaffa
sig e-kompetens skulle kunna öka tillgången på kvalificerade arbetstagare.
Utbildningsprogram för de som är digitalt marginaliserade har varit framgångsrika men mer kraftfulla och omfattande åtgärder behövs. Trots den
allmänna föreställningen om unga ”digitalt infödda” hade en av fyra unga
Européer 2013 fortfarande dåligt tillgång till teknik hemma och i skolan enligt undersökningar som gjorts för Europeiska kommissionen av European
Schoolnet och universitetet i Liège. Åtgärder behövs också för att höja kompetensen i befolkningsgrupper som trots att de är ”inkluderade” inte har tillräckligt stor tillförsikt och kunskap för att dra nytta av tekniken i vardagen
och yrket.
Att ta itu med mångfald
Bristande mångfald bland arbetstagare är en central fråga i hela Europa
och i hela IKT-sektorn och den är särskilt påtaglig för IT-baserade små och
medelstora företag. Bilden av den isolerade unga manliga arbetstagaren
som skriver långa rader med programkod i ett dåligt upplyst kontor utan
några möjligheter till självständigt eller kreativt arbete lever kvar och sprids
ofta av inflytelserika förebilder. Men fördelarna med varierade grupper
är väl dokumenterade, och att samarbete är utmärkande för de flesta IKTarbetsuppgifterna är välkänt, åtminstone inom sektorn. En undersökning
som genomfördes av European Schoolnet för Cisco 2009 visar på betydande
skillnader mellan det sätt som arbetstagare beskriver sina IKT-yrken och det
sätt som förebilder – särskilt föräldrar och lärare – skildrar dem på. Detta
samtidigt som en brist på positiva förebilder i medier och kulturen som helhet
avskräcker människor från att på allvar fundera på IKT-karriärer. Kvinnor är
KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA
49
en särskilt stor grupp som påverkas av detta eftersom IKT-karriärer alltjämt
framställs och ses som ett område endast för män
”Bristen på kvinnor inom naturvetenskap och
forskning har varit känd under lång tid … Om hälften
av Europas 500 miljoner invånare inte inkluderas och
inte kan utnyttja den kommer vi att få en ojämn könsoch åldersfördelning och stora sociala orättvisor. Vi
som beslutsfattare måste vidta alla tänkbara åtgärder
för att ta itu med detta.” Edit Herczog, tidigare ledamot
av Europaparlamentet.
”Bristen på kvinnor inom naturvetenskap och forskning har varit känd under
lång tid … Om hälften av Europas 500 miljoner invånare inte inkluderas och
inte kan utnyttja den kommer vi att få en ojämn köns- och åldersfördelning och
stora sociala orättvisor. Vi som beslutsfattare måste vidta alla tänkbara åtgärder
för att ta itu med detta.” Edit Herczog, tidigare ledamot av Europaparlamentet.
Beslutsfattare och IKT-aktörer måste samverka för att ta itu med den här
imageutmaningen. Dagens felaktiga bild avskräcker nya förmågor, begränsar
innovation inom utveckling och användning av IKT och leder till en
snedfördelning som får negativa effekter för hela ekonomin och samhället. Edit
Herczog hänvisar till Mark Prensky, som forskat om äldre användare och präglat
begreppet ”digitala immigranter”, d.v.s. människor som inte föddes in i en
uppkopplad värld. Hon uppmanar till en avmystifiering av IKT och konstaterar:
Program och workshops bör fullföljas som stöd och hjälp för dem (de äldre) att
förstå att den (IKT) är ett verktyg till hjälp för att få och utbyta information,
inte så olikt radio eller tv… De (IKT-baserade tjänster) kan minska känslan av
utsatthet och förvandla den till oberoende på lång sikt.
Nu när Europas arbetskraft snabbt åldras kan e-kompetens också blir en
utmärkt komplettering av erfarna yrkesverksammas profil och göra deras
andra kvalifikationer mer aktuella på en föränderlig arbetsmarknad. Andra
marginaliserade grupper kan få hjälp med olika modeller för icke-formell
utbildning. IT-baserade gemensamma telecentrum är en utmärkt plattform
för att förbättra den digitala kompetensen för mindre gynnade grupper i hela
Europa. Vanligtvis finns dessa telecentrum i allmänna bibliotek, skolor och
andra samlingslokaler, drivs ofta av frivilliga eller allmänna organisationer och är
vanligen kostnadsfria, öppna och lokala. De ger tillgång till teknik, möjligheter
till informellt lärande och nätverkande som är attraktiva för de digitalt
50
e-Skills-manifestet
marginaliserade. Besökarna börjar ofta med att skaffa sig grundläggande digital
kompetens vilket bidrar till den personliga utvecklingen, aktivt medborgarskap
och social integration och går vidare till anställbarhet, ett viktigt koncept i den
här modellen.
Enligt en undersökning i MIREIA finns det nästan 250 000 organisationer
för e-integration i EU, d.v.s. i genomsnitt en organisation för e-integration per
2 000 invånare. De nationella initiativen behöver dock synkroniseras. Mot
denna bakgrund bildades den icke vinstdrivande organisationen TelecentreEurope. Telecentre-Europe har även en förmedlande funktion och stödjer
informationsutbyte mellan olika nationer vilket gör att Europa kan möta
uppkommande IKT-behov som en enhet.
Utvecklingen av e-kompetens leder till framgång
Mellan 41 % och 56 % av företagen i alla sektorer rapporterar att de regelbundet
rekryterar IT-specialister och antyder att många av de här tjänsterna är ”svåra att
tillsätta”. Empiriska undersökningar från OECD och det europeiska forumet för
e-kompetens bekräftar den uppfattningen. Därför är det viktigt att vi använder
de förmågor med e-kompetens vi har väl.
Det kan vara dyrt att utnyttja IKT-arbetstagare eftersom de efter anställningen
ofta behöver omskolas för de särskilda förhållandena i många IKT-företag.
Dessutom finns det tecken som tyder på att europeiska företag kan ha
svårare att dra nytta av e-kompetens för produktiviteten är amerikanska.
På liknande sätt tycks amerikanska företag i Europa vara bättre på att uppnå
produktivitetsökningar med IKT än lokala företag. Skillnader i metodik och
förmåga att styra och organisera företaget kan förklara detta. Det finns också
skillnader mellan europeiska företag. Stora företag är väl medvetna om behovet
av e-kompetens vid nyanställningar medan små och medelstora företag inte är
det i lika hög grad, trots att det har visat sig att de kan dra stor nytta av effektiv
IT-användning. I en global studie som genomförts av Vanson Bourne ansåg
60% av de små och medelstora företagen att användning av datateknik är en
avgörande faktor för om företaget blomstrar eller bara överlever. Samtidigt
efterfrågar den offentliga sektorn e-kompetens på grund av ökande användning
av digital teknik inom till exempel e-förvaltning och e-hälsa.
Kompetensbristen kan mötas på två sätt: för det första genom att utöka
yrkesinriktad utbildning, invandring eller utstationering av arbetskraft och
för det andra förbättra användningen av personal som är utbildad eller kan
utbildas. Fokus i Europa ligger för närvarande på att utveckla den samlade
kompetensen men uppmärksamhet måste även ägnas åt att utnyttja denna
kompetens.
KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA
51
Från skolan till arbetsplatsen
Tekniska innovationer formar framtidens arbetsuppgifter och därför måste
globala tendenser inom teknik och innovation återspeglas i utbildningen. Lärare
behöver flexibla metoder för lärande för att få med och får tillbaka ungdomar
och människor i livslångt lärande, liksom den nödvändiga infrastrukturen i
skolor. Rektorer och lärare i Europa framhåller att bristen på datorer i skolan är
det största hindret för innovativt IKT-baserat lärande och en av två lärare vill ha
mer utbildning i IKT-pedagogik enligt EU-rapporter.
Detta framgår tydligt av molnteknikens utveckling. Enligt IDC har hela
molnsektorn en tillväxttakt på över 27% - dock kan 56% av de europeiska
företagen inte hitta personal för molnprojekt. Endast ett fåtal innovativa
skolor har börjat använda molntjänster i utbildningen, och mer avancerad
molnkompetens är alltjämt sällsynt på universitet utom inom datavetenskap.
De som har den rätta molnkompetensen kommer att kunna utveckla
sin verksamhet. Därför måste IT-chefer gå i bräschen för utbildning i
molnkompetens. Utvecklingen av nya arbetstillfällen i samband med
molntjänster har beskrivits i en utbildningsrapport från Microsoft ”Cloud
computing: what IT professionals need to know”.
Effekterna av teknik eller organisation och kompetens är frågor som behandlas
ingående i rapporten från London School of Economics: ”Modelling the cloud:
Employment effects in two exemplary sectors in the UK, Germany, Italy &
the US”. I studien visas att molntjänster kommer att leda till förändringar i
styrningen av alla sektorer i näringslivet och att chefer kommer att behöva en
yrkesprofil med mer av en kombination av företagande och teknik för att vara
framgångsrika. IT-kompetens blir allt vanligare på hela arbetsmarknaden och
konsekvenserna för att leda företag är uppenbara.
Med tanke på den rekordhöga ungdomsarbetslösheten i Europa blir det mycket
viktigt för ungdomar att skaffa sig kompetens och kvalifikationer för 2000-talet
om de ska kunna dra nytta av nya sysselsättningsmöjligheter. IKT-branschen
måste medverka till att bygga upp och utveckla kapacitet genom att verka
på alla nivåer och i partnerskap med andra intressenter för att se till att IKTkompetens – i kombination med annan kompetens som är viktig i yrkeslivet
som förmågan att samarbeta och kommunicera - öppnar tydliga vägar till
sysselsättningsmöjligheter.
Europas e-kompetensutmaning är även en
ledningsutmaning
Resultat från London School of Economics Centre for Economic Performance
visar på stora skillnader i ledningsmetoder för IT-användning, och europeiska
företag visade sämre resultat än deras amerikanska konkurrenter på exakt
52
e-Skills-manifestet
samma marknader och med samma teknik och rekryteringsbas. Dessa
resultat stöds av andra undersökningar från London School of Economics
där ledningsmetoderna i både små och stora företag inom luftfartssektorn
studerades. Löner och andra premier föreföll större i Förenta staterna för
användare med både hög och medelhög kompetens och det slags uppgifter
dessa arbetstagare vanligen genomförde tycks motsvara deras kompetens
bättre.
Ledningens kvalitet påverkar även innovationen. En högt ansedd grupp
analytiker av IT:s ekonomi och administration uttryckte det så här: Företag
ansluter inte bara datorer och telekommunikationsutrustning och uppnår sedan
högre tjänstekvalitet eller effektivitet. I stället genomgår de en ibland lång och
svår process med gemensam innovation. IT-säljare uppfinner teknik, de är inte
en förutsättning för att använda den men de gör det möjligt. IT-användare måste
tillsammans komma på användningsmöjligheter. I gemensam innovation, som
i all innovation ingår både process- och produktmoment. Till processerna för
gemensam innovation hör att effektiv IT-användning ofta innebär förändringar
i organisationer.
Denna iakttagelse riktar uppmärksamheten på en spricka i Europas
värdekedja för e-kompetens som hittills inte har studerats tillräckligt. Europas
e-kompetensutmaning är en ledningsutmaning – och i allt större utsträckning
en utmaning för all slags företagarkompetens som ekonomi, marknadsföring
och administration som kräver effektiv e-kompetens för att kunna utnyttja
e-handelsverktyg för att öka produktiviteten och fokusera på företagets mål.
Vårt fokus bör därför skifta från IT- till företagsutbildningar och beslutsfattare
gör klokt i att överväga detta för att undvika felaktig resursallokering.
Talang drar till sig talang – se upp, Europa!
Människor med talang söker ofta anställning i högpresterande organisationer.
Av undersökningar där lönenivåer jämförs framgår att människor skaffar sig
mer relevant och högre kompetens om de har rimliga utsikter att få anställning
i högpresterande organisationer. Eftersom sådana organisationer kan utnyttja
kompetensen bättre kan de också erbjuda högre löner och bättre incitament till
innovativt arbete.
På en marknad som blir alltmer global kommer de europeiska talangerna
inom e-kompetens att söka sig till de organisationer som ger bäst möjligheter.
Det finns en stor risk för att dessa möjligheter i allt större utsträckning
kommer att ligga utanför Europas gränser. Allteftersom Europa omdefinierar
sina utvecklingsprocesser för e-kompetens är risken således att det blir en
nettoexportör av e-kompetens istället för ett regionalt centrum för värdefull
innovation. Detta är en olycklig utveckling, men den är realistisk.
KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA
53
Rekommendationer
Europas potential finns i människornas kompetens. Utan en omfattande
infrastruktur – särskilt inom utbildningsinstitutioner - kan IKT-användningen
endast bli begränsad, och utan kompetens kan denna användning bara ge
begränsat ekonomiskt och socialt värde. Ökad tillgång till utrustning och
internet är avgörande liksom bättre fortbildning för utbildare. Om problemet
ignoreras kommer bristande IKT-kunskaper att bli en flaskhals som hindrar EU
från att vara konkurrenskraftigt inom den globala ekonomin.
I Europas digitala agenda läggs en rad mål för e-integration fram som att öka den
regelbundna användningen av internet från 60 % till 75 % år 2015 (och från 41
% till 60 % för mindre gynnade grupper) och minska den del av befolkningen
som aldrig har använt internet till hälften år 2015 (till 15 %). Det behövs en
handlingsplan för digital kunskap och kompetens för att uppnå dessa mål. En
sådan plan skulle omfatta utbildningsinitiativ för specificerad digital kunskap
för grupper som riskerar att marginaliseras, stöd till partnerskap med flera
aktörer och incitament till initiativ från den privata sektorn med fortbildning
till alla anställda. Det bör även ske en övergripande samordning med initiativ
inom utbildningssektorn.
När det gäller utmaningarna med produktivitet och att utnyttja investeringar i
tekniska talanger är följande åtgärder viktigast:
• Starkare inriktning på teknikutnyttjande och på medveten uppmärksamhet
på god ledningspraxis. Chefer behöver bättre utbildning på hög nivå med
anvisningar om att utnyttja IKT-resurser på bästa sätt medan myndigheter
behöver uppmana ineffektiva företag att höja sin kompetens.
• Anställda med e-kompetens bör uppmanas att medverka aktivt till företagets
strategi. Alltför ofta begränsas verksamheten för kompetent personal till
snävt tekniska funktioner och de får inte möjlighet att tillämpa sin förmåga
innovativt och produktivitetshöjande.
• Se till att e-kompetent personal har i motsvarande mån bättre anställningsvillkor. Lön och ersättningar, och särskilt den ogynnsamma skillnaden mellan de med kompetens och de med längre tjänstetid men lägre kompetens, är
avskräckande för yngre arbetstagare. Medan företag talar om icke tillgodosedda behov finns det i allmänhet inte många belägg för högre lönenivåer i
Europa för arbetstagare med e-kompetens.
• Förändra karriärmöjligheterna för personer med e-kompetens. IKT är hög
grad integrerad i de flesta framgångsrika organisationer. Dock får personal
med e-kompetens sällan möjlighet och ännu mer sällan uppmuntran till att
ge sig in på de mest attraktiva företagskarriärerna i europeiska företag.
54
e-Skills-manifestet
• Myndigheter måste se till att de använder sig av e-kompetens på ett
föredömligt sätt, att deras funktioner för e-förvaltning är av högsta kvalitet
och att de investerar i experiment och modeller för bästa praxis.
• Se till att grundläggande kompetens har likvärdig kvalitet på hela arbetsmarknaden så att det blir enklare för arbetsgivare att identifiera kompetens. Anställda kommer också att ha nytta av en tydligare uppfattning av
vad som förväntas av dem genom likvärdiga beskrivningar av meriter och
arbetsuppgifter.
Produktivitetsökningen genom e-kompetens sker framförallt på två sätt:
genom flexibilitet att snabbt och billigt anpassa sig till nya rutiner och genom
innovation. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör väcka större
intresse för dessa egenskaper inom utbildning, myndigheter och i program för
att öka allmänhetens medvetenhet.
Fakta, liksom slutsatserna, talar sitt tydliga språk. Beslutsfattare, näringslivet,
akademiker, HR-specialister och ledare för organisationer rekommenderas
starkt att ta hänsyn till dem.
KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA
55
KAPITEL 7
Den breda koalitionen för digitala
arbetstillfällen
Förena krafterna och samarbeta
Europa är i den paradoxala situationen att 25 miljoner människor för närvarande
är arbetslösa medan företag i vissa länder har svårt att hitta utbildade experter på
digital teknik. I en del länder saknar mer än hälften av de unga människor som
vill arbeta anställning. Samtidigt kan det finnas så många som 900 000 lediga
platser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) år 2020 om vi
inte agerar. Detta är inte godtagbart. Om vi ska dra lärdom av den här statistiken
måste vi undersöka hur digital teknik förändrar Europas samhällen, ekonomier
och arbetsmarknader och vad detta innebär för vår arbetskraft.
Den digital ekonomin erbjuder stora sysselsättningsmöjligheter för européer
men endast om de ha rätt kompetens. En förändring som vi upplever inom
arbetskraften är polariseringen av arbetstagare med låg och hög utbildning.
Européer med låg utbildning är de som drabbas värst av den ekonomiska krisen,
de får allt större svårighet att hitta en anställning, har sämre anställningstrygghet
och konkurreras ut av arbetstagare med medelhög utbildning även inom
okvalificerade yrken. Å andra sidan kommer arbetstagare med hög utbildning
att blir vinnarna på den föränderliga arbetsmarknaden. Den här situationen är
inte särskilt unik för Europa, vi kan just nu se den här tendensen i hela världen,
i USA eller Kanada, men även i flera länder i Asien.
Till skillnad från andra delar av ekonomin skapas det fler arbetstillfällen i IKTbranschen. Mer än 100 000 nya IKT-arbetstillfällen skapades under 2012 medan
sysselsättningen i övrigt minskade. Digital kompetens är mycket efterfrågad i
alla branscher, inte bara inom IKT-sektorn. Företag inom finansiella tjänster,
energi, fordon, detaljhandel, tillverkning, immateriella tjänster och fler därtill
söker IKT-experter. Så gott som varje sektor av ekonomin är beroende av
digitala verktyg och människor som kan skapa, använda och underhålla dem
effektivt. De behöver alla experter för molntjänster, integritet och säkerhet,
företagsarkitektur, utveckling av mobila applikationer, analyser av stordata eller
digital marknadsföring för att bara nämna några. Många av dessa arbetsuppgifter
hör till de bäst betalda i Europa.
56
e-Skills-manifestet
Insikter från den breda koalitionen för digitala
arbetstillfällen
Mot bakgrund av den här situationen är det tydligt att vi måste investera mer
i IKT-utbildning, modernisera våra utbildningssystem och stödja karriärer
inom digital teknik, särskilt bland kvinnor. Endast med en utbildad arbetskraft
kommer digital teknik även fortsättningsvis att spela en avgörande roll för att
skapa tillväxt och värde i Europa. För detta krävs lösningar både på kort och
på lång sikt. Därför lanserade Europeiska kommissionen 2013 den breda
koalitionen för digitala arbetstillfällen (koalitionen) som ett partnerskap med
flera aktörer för att ta itu med bristen på digital kompetens i Europa och de
hundratusentals obesatta lediga platserna inom IKT. Erfarenheterna av det
initiativet har gett en del värdefulla insikter.
Den första insikten är att det för att utveckla en arbetskraft som är redo för den
digitala eran krävs ett nära samarbete mellan alla aktörer: företag och myndigheter, skolor och universitet. Vi måste öka medvetenheten i små och stora organisationer om de spännande möjligheter som finns inom digital teknik. Vi
måste anpassa kursplanerna och erbjuda fler möjligheter till intern fortbildning.
Detta är inte enkelt och kräver beslutsamt agerande, resurser och en vision som
delas av alla aktörer. Denna vision konkretiseras i fem allmänna mål:
(1) Grundläggande IKT-kompetens bör ingå i utbildningen för alla européer.
Vi måste erbjuda mer enhetliga utbildningsbevis och kurser vid
yrkesinriktade skolor och universitet så att studerande får den kompetens
som behövs för att lyckas på arbetsmarknaden. Detta inbegriper
kodningskometens.
(2) Ungdomar, särskilt kvinnor, måste få veta att digital teknik är en attraktiv
karriärmöjlighet och att digital kompetens är avgörande för yrkesmässig
framgång. Vi måste avmystifiera uppfattningen av IKT som ett yrke för
nördar.
(3) Utbildningspaket måste ges bättre utformning i samarbete med
arbetsgivare, IKT-företag och traditionella sektorer så att den kompetens
som människor får verkligen är den kompetens som företag behöver.
(4) När människor har avslutat sin utbildning måste de få jämförbara
utbildningsbevis så att arbetsgivare förstår, belönar och utvecklar deras
kompetens.
(5) Människor måste vara där det finns IKT-arbetstillfällen. För detta
krävs det ökad rörlighet för arbetstagare i EU eller nya sätt att flytta
arbetsuppgifterna dit människor är.
KAPITEL 7 DEN BREDA KOALITIONEN FÖR DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN
57
Den andra insikten från koalitionen för digitala arbetstillfällen är att alla
som stöder den inte bara diskuterar utan själva vidtar åtgärder: Femtiofem
utfästelser har lämnats in, bland annat av stora företag, men även av mindre
företag, utbildningsanordnare och icke-statliga organisationer. Tre av dem lovar
att erbjuda utbildning, praktik och arbetstillfällen eller att ordna evenemang
och skolbesök för att informera ungdomar om IKT-karriärer. Vi ber även
vd:ar och politiska ledare att utlova betydande stöd till koalitionen och utökar
medlemmarna med fler IKT-företag och företag som använder IKT. Vi vill få ett
starkare delat ansvar i koalitionen med intressenter och finansieringsmöjligheter
via ungdomsgarantin, Europeiska socialfonden och Erasmus+.
Den tredje insikten är att eftersom utmaningarna skiftar från land till land måste
nationella och lokala initiativ komplettera åtgärderna på europeisk nivå i en
anda av äkta subsidiaritet. EU bör endast agera på de områden där unionen
ger ett europeiskt mervärde. Nationella och lokala initiativ kan ta hänsyn till
de särskilda behoven på nationell, regional och lokal nivå. Mer än tio nationella
och lokala koalitioner har redan skapats och flera andra kommer att lanseras
under kommande månader.
Världen digitaliseras och det gör även arbetsmarknaden. Utmaningarna
med den digitala kompetensen kommer att stå på högt på den politiska
dagordningen under en längre tid. Kompetenser som kodning är den nya
läs- och skrivkunnigheten. Oavsett om man vill be ingenjör eller formgivare,
lärare, sjuksköterska eller webbentreprenör behöver man digital kompetens.
Vi alla, oavsett om vi är beslutsfattare, företag, utbildare eller enskilda har ett
gemensamt ansvar för att se till att Europas arbetskraft har den rätta digitala
kompetensen. Den rätta kompetensen för att vi ska fortsätta att gå i spetsen för
den digitala tekniken och göra det möjligt för våra barn att få morgondagens
jobb.
58
e-Skills-manifestet
KAPITEL 8
Visionen för framtiden
Gå vidare och öka våra ansträngningar
Europa är 2014 i mycket stort behov av produktivitetstillväxt. De värsta sviterna
av finanskrisen är kanske över men de underliggande sjukdomarna har inte
botats. Enbart åtstramningar och kostnadsbesparingar kan inte sätta fart på
konjunkturen. Mot bakgrund av grundläggande utmaningar på lång sikt som en
åldrande befolkning, ojämn fördelad hälso- och sjukvård, energiineffektivitet
och omfattande föroreningar kan IKT dock öppna helt nya perspektiv.
Europa måste utveckla rätt kompetens för tillväxt genom innovation och
företagsamhet. ”Utveckling av kompetens och arbetskraft är smörjmedlet för
Europas ekonomiska framtid,” framhåller Jan Muehlfeit, styrelseordförande för
Microsoft Europe och vice ordförande för European e-Skills Association. Och
innovation, förklarar Peter Drucker, den moderna företagsledningens fader,
handlar om att ge resurser en ny kapacitet att skapa värde. IKT-innovation har
vissa egenskaper som bestämmer efterfrågan på kompetens:
• Snabb: Trots beroendet av utveckling på lång sikt som nya standarder för
mobilnät eller grundforskning om lagringsteknik har ingen annan bransch
lika korta innovationscykler. Kompetens inom området har därför begränsad
livslängd.
• Beroende: IKT-innovation är sällan en isolerad företeelse. Plattformsstrategier
är grundläggande för branschen. Därför bidrar både teknikutvecklingen och
marknadsdynamiken till den kompetens som behövs, även inom strategi.
• Social: IKT ger upphov till sociala fenomen som samarbete i stora grupper,
sociala medier och crowdsourcing. Tekniken omformar den sociala
interaktionen och arbetsprocesserna. Följaktligen ökar IKT efterfrågan på
kompetens inom det sociala, juridiska och ekonomiska området.
• Verkligt global: I och med IKT har lokaliseringen blivit oviktig och
tekniken har skapat en av de första verkligt globaliserade och globaliserande
branscherna. En del aspekter är lokala - särskilt de i skärningspunkten
mellan samhället, användarna och organisationerna - andra blir alltmer
koncentrerade. Ett exempel är Googles tjänster för mer än 100 länder
som levereras från endast tolv stora datacenter på olika platser över hela
världen.
KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN
59
• Entreprenöriell: Drivkraften för IKT-innovation är i allt större utsträckning
öppen innovation och processer som att leda avknoppningsföretag och
externa riskkapitalbolag liksom tillväxt genom sammanslagningar och
förvärv. Globala aktörer som Facebook eller Google var för mindre än ett
årtionde sedan nystartade företag.
• Omdanande och omstörtande: IKT möjliggör innovationsvågor, inte bara
för nya produkter och tjänster, utan även genom att skapa ett nytt nervsystem
inom företaget för att omvandla processer och organisationsmodeller.
Genom att lägga grunden till helt nya företagsmodeller har IKT potential att
både omforma branscher och skapa nya.
Med hänsyn till de här viktiga faktorerna lämpar sig inte ett snävt uteslutande
teknikinriktat perspektiv för e-kompetens. Människor med en sammansatt
kompetens måste stödja IKT. Utbildning är central för lösningen. Vi måste
integrera e-kompetens och IKT-stödd utbildning mer djupgående och
övergripande i utbildningssystem och livslångt lärande, även kunskaper och
kompetens i företagsekonomi och entreprenörskap.
Som Michael Gorriz, IT-chef för Daimler, har framhållit:
”Möjligheten att skaffa sig och vidareutveckla den rätta e-kompetensen för
IKT-yrkesverksamma och för de arbetstagare som arbetar med strukturerade
uppgifter borde bli den normala modellen i vårt samhälle. Detta behövs inte
bara i de större organisationerna, det behövs också för att bygga upp och
utveckla Europa steg för steg mot ett innovativt samhälle eller till vad som
ibland kallas ett kunskapssamhälle.”
Se upp!
Europa är i farozonen. Rekryteringsunderlaget för europeisk kompetens inom
IKT-– en viktig vetenskapsgren och bransch för 2000-talet – är otillräckligt.
Möjligheterna att i mycket större utsträckning använda IKT i grund- och
gymnasieskolan och integrera tekniken i kurserna utnyttjas alltjämt inte särskilt
ofta. Det är under den här utvecklande tiden som motivation för fortsatta
studier skapas och som grundläggande kunskaper inhämtas. IKT ger utbildare
många möjligheter att utveckla innovativa utbildningsmodeller, särskilt
genom att närma utbildningsmiljön till den verkliga världen. Till exempel
skulle öppna realtidsdata om miljö- eller trafikinformation kunna användas
på en geografilektion, historiska dokument studeras i digitala bibliotek eller
dataanalys utföras med hjälp av omfattande realistiska uppgifter i matematik.
I studier i IKT ingår för närvarande inte viktig e-kompetens som kunskaper om
IKT:s sociala dimension, entreprenörskap och innovation liksom allmän företagarkompetens. Denna kompetens får man i allmänhet skaffa sig i yrkeslivet efter
60
e-Skills-manifestet
utbildningen. En del universitet inser vilken utmaning detta är. Vid universitetet
i Warwick kan studenterna till exempel välja en kort kurs i nyckelkompetenser.
Denna e-kompetensbrist i europeiska grund-, gymnasie- och högskolor
har skapat en IKT-arbetsmarknad där traditionella akademiska meriter
har begränsad betydelse för anställbarheten. I praktiken har många IKTyrkesverksamma akademiska examina inom andra områden än datavetenskap.
IKT-kompetens visas med prestationer på arbetet, yrkesverksamhet eller görs
helt enkelt gällande utan att det finns formella möjligheter att utvärdera och
styrka dem.
Nu är det är dags att det händer något
I det här manifestet föreslår ledare inom sina områden ett antal konkreta
åtgärder för att förbättra tillgången på IKT-yrkesverksamma vilket i sin tur
kommer att bidra till att föryngra och bibehålla en livskraftig IKT-sektor och
arbetskraft med bredare e-kompetens.
Börja i grund- och gymnasieskolan
Att skaffa sig e-kompetens i unga år, allt från grundskolan till högskolan,
utvecklar ett innovativt tänkande som kommer att bli värdefullt när det är dags
för yrkeslivet. Initiativ från näringslivet i skolor och högskolor för lärare och
studerande som ”Microsoft Imagine Cup”, ”Intel World Ahead Program” eller
”Google Science Fair” visar på stödet från IKT-branschen och intresset från
elever och studenter. Sedan Imagine Cup startade har 1,75 miljoner elever från
mer än 190 länder deltagit i tävlingen.
Det som är utmärkande för sådana initiativ är att deltagarna får använda sin
kreativitet och entreprenörsanda när de ställs inför problem som kan lösas
med hjälp av IKT. Ett ytterligare utvecklingssteg framåt skulle vara att integrera
sådana lärandemoment i kursplaner till stöd för organisatorisk innovation i
utbildningsinstitutioner (t.ex. att undersöka nya lärandeområden och teman)
och verkligen stimulera innovationen i utbildning med hjälp av IKT.
Göra IKT-karriärer mer attraktiva
En väsentlig faktor som hänger samman med och bygger på åtgärderna för att
förändra utbildningen är IKT-yrkets dragningskraft. Tydligare kartläggning av
de goda möjligheterna och kärriärutsikterna inom IKT behövs för att europeiska
medborgare ska ta in e-kompetens i sin karriärplanering. European e-Skills
Career Portal gör det till exempel enklare att kombinera den rätta kompetensen
med rätt yrke och bidrar också till att skingra fördomarna om IKT-karriärer.
Det behövs alltjämt en stegvis förändring av uppfattningen om IT och bland
unga, kvinnor och en åldrande arbetskraft. En sätt skulle kunna vara att engagera
KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN
61
digitala ambassadörer i Europa och stärka rollen för dem som aktiva förebilder
inom IKT-sektorn och även för aktuella grupper som IT-chefer, digitala entreprenörer och ledande vetenskapsmän. Om det inte görs något åt de nuvarande
fördomarna om IKT-yrkesverksamma kommer de att hindra tillväxten i IKTtjänstesektorn och hämma företagsinnovationen i nästan alla organisationer.
För att göra framsteg behövs kvinnors aktiva medverkan inom IKT. Ett bra
exempel på detta är Code of Best Practice of Women in ICT, ett initiativ av
Neelie Kroes, vice ordförande för Europeiska kommissionen. Där presenteras
de första praktiska initiativen för att förbättra kvinnors erfarenheter av IKTkarriärer. Många partner från den akademiska världen och från IKT-branschen
har undertecknat det.
Öka och bredda samarbetet mellan den
akademiska världen och IKT-branschen
I IKT-världen med sitt höga tempo som till stor del präglas av företagsoch marknadsverksamhet måste den akademiska världen behålla en nära
koppling till näringslivet. Branschdrivna program med universitet som IBM:s
Academic Initiative eller Microsofts Academic Alliance är viktiga instrument.
Ett första steg har varit att erbjuda den akademiska världen produkter och
tjänster kostnadsfritt eller till lägre pris. Bland nya projekt märks datacenter
med kapacitet i industriell skala och analysmiljöer för stordata som i Cloud
Computing University Initiative av IBM och Google.
Dessutom har IKT-branschen engagerat sig i forskningscenter på högskolor,
utbyte av personal och nya samarbetsformer. Ett exempel på detta är universitetet
i Aalto i Finland som inrättats i samarbete med Nokia Corporation och andra
partner inom näringslivet och som erbjuder Design and Service Factories som
stöd för studenternas entreprenöriella aktiviteter och innovativa projekt.
IKT-branschen ger också råd till den akademiska världen om olika sätt för att
förbättra och utöka datavetenskap och liknande ämnen. Ett exempel på detta
är IBM:s initiativ Service Science med stöd till kurser för IKT-innovation av
komplexa tjänstesystem som sjuk- och hälsovård eller energi.
Det finns utrymme för utökat samarbete mellan privata utbildningsorganisationer
för IKT, näringslivet och den akademiska världen. Detta väcker frågan om
certifiering som borde erbjudas som ett komplement till akademiska examina.
Kompetens som är aktuell för certifiering avser oftast exakta marknadsbehov, till
exempel, erfarenhet av metoder för programutveckling och produktutbildning
eller vissa programmeringsspråk. Certifiering kan komplettera en bredare
akademisk utbildning med vissa kvalifikationer som gör det möjligt för en
arbetsgivare att bedöma vilken erfarenhet en yrkesverksam har för en viss
uppgift, teknik eller ett verktyg inom IKT. Certifiering som den beskrivs
62
e-Skills-manifestet
här berör också problem med kvalitetsstyrning och med den snabba IKTmarknaden där specifika kvalifikationer har en begränsad livslängd.
Verka för europeiska standarder för certifiering
Att uppmärksamma IKT-professionalismen skapar ny stimulans och dynamik
för att skaffa sig avancerade IKT-kunskaper. När det är fråga om att satsa på
kompetens inom en viss sektor är certifiering ett mycket viktigt riktmärke
eftersom det ökar rörligheten för yrkesverksamma och utgör en grund för att
utveckla attraktiva karriärstrukturer.
Utvecklingen av en ram för e-kompetens (eCF) utgör en unik europeisk
referensram som flera aktörer enats om för IKT-yrkesverksammas kompetens i
alla medlemsstater och alla branschsektorer. e-kompetensramen har alla utsikter
att bli en betydande europeisk tillgång. Genom det ambitiösa arbetet bakom
INSEAD:s lansering av European e-Competence Curriculum Guidelines,
som är anpassad till eCF, ges erkännande för IKT-yrkesverksamma enligt en
standardiserad läroplan. Detta stärker den funktion som europeiska universitet
har för att utbilda IKT-yrkesverksamma och ledare med e-kompetens i Europa.
Detta är verkligen ett steg i rätt riktning.
Partnerskap för innovation inom IKT-utbildning
och utveckling av e-kompetens
Myndigheter, näringslivet och den akademiska världen bör ha ett nära samarbete
för att se till att Europa har den avancerade e-kompetens som behövs inom nya
områden som till exempel molntjänster, grön IT, IT-säkerhet, kompabilitet
och e-hälsa. Kompetens för framgång inom IKT-branschen måste utvecklas
och anpassas till nya tillväxtområden. Inom sektorer som hälso- och sjukvård
kommer en ökande användning av e-kompetens att förändra och förbättra det
sätt som vi möter några av de största utmaningarna i samhället på.
Europeiska organisationer som verkar för att utveckla IKT-utbildning och
e-kompetens omfattar, men är inte begränsade till: Europeiska institutet för
innovation och teknik (EIT) – ICT Labs; The European e-Skills Association
(EeSA); The European Learning Industry Group (ELIG); The European
Foundation for Management Development (EFMD); European Schoolnet
(EUN); DIGITALEUROPE, etc. Var en av dem bidrar till de övergripande
mål som presenterats i detta manifest och vidareutvecklar generellt Europeiska
kommissionens strategi för e-kompetens på gräsrotsnivå.
För att gå vidare måste EU och medlemsstaterna nu följa de rekommendationer
som presenterats här. En omfattande och gemensam satsning krävs av alla aktörer
för att se till att Europa till fullo kan dra nytta av förbättrad konkurrenskraft,
starkare tillväxt och bättre arbetstillfällen.
KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN
63
Utmaningarna kan sammanfattas på följande sätt:
• Utveckla den integrerade e-kompetens som behövs för framtidens IKT-yrken.
• Stödja IKT och lärande via IKT i grund- och gymnasieskolan för att öka
intresset och motivationen för IKT-karriärer.
• Tillsammans med högskolornas institutioner för datavetenskap och liknande
ämnen verka för öppenhet och innovation i syfte att ta itu med framtidens
IKT-utmaningar och övervinna den dominerande tekniska inriktningen på
IKT-ämnet.
• Skapa nya modeller för partnerskap mellan näringslivet och den akademiska
världen, särskilt för att öka engagemanget bland studerande för IKT-baserad
innovation och entreprenöriellt lärande.
• Komplettera akademiska kvalifikationer med icke-formella kvalifikationer
som tagits fram av branschen i enlighet med standarder som godtas i hela
Europa och certifieringssystem.
64
e-Skills-manifestet
MEDARBETARNAS BIOGRAFIER
Gilles Babinet
Digital Champion, Frankrike
Som Digital Champion i Frankrike arbetar Gilles Babinet för att stimulera
innovation genom utbildning. Han är ordförande för CaptainDash och före
detta ordförande för Conseil National du Numerique.
Professor Martin Curley
Vice ordförande och direktör, Intel Labs Europe, Intel Corp.
Som chefsingenjör och vice ordförande för Intel labs har Martin Curley ansvar
för mer än 4 000 forskare och utvecklare i Europa. Hans karriär omfattar
ledande internationell IT-administration, automatisering och forskning
vid Intel, General Electric och Philips. Martin Curley var medgrundare av
Innovation Value Institute i Irland och är för närvarande vice ordförande för
EU Open Innovation Strategy and Policy Group. Han har även rådgivande
funktioner på EU-nivå för IKT och innovationsmätning.
Dr Michael Gorriz
CIO och chef för IT-administration, Daimler AG
Michael Gorriz har varit CIO för Daimler sedan 2008 efter en lång och
varierad IKT-karriär på företaget och inom luftfartssektorn. Han har
ansvar för strategi, planering och utveckling av alla IT-system och för
driften av alla datacenter och kommunikationsnät. Tidigare har han på
vice ordförandenivå varit inom IT-ledningen för olika affärsområden och
globala system på Daimler. År 2009 utnämnde de tyska tidningarna CIO
och Computerwoche Michael Gorriz till årets CIO för stora företag.
Peter Hagedoorn
Generalsekretare, European CIO Association
Peter Hagedoorn har varit generalsekretare för European CIO Association
(tidigare EuroCIO) sedan 2011. Han grundade 2004 den nederländska
CIO-plattformen. I Peter Hagedoorns mer än tjugoåriga erfarenhet av IKTsektorn ingår funktioner som CIO och vice ordförande vid Hagemeyer
och OcéNV, nederländska multinationella företag, liksom rådgivande
funktioner i den offentliga och privata sektorn på europeisk nivå.
MEDARBETARNAS BIOGRAFIER
65
Birgit Hanny
Vice verkställande direktör, ASIIN
Birgit Hanny har funktioner inom ledning och rådgivning på hög nivå för ackrediteringsorganet ASIIN. Hon arbetar med utveckling och förbättring av kriterier och förfarandeprinciper for extern kvalitetssäkring inom högre utbildning och medverkar i rådgivnings- och utvärderingstjänster för organisationer
inom utbildning eller forskning. Tidigare var Birgit Hanny chefsrådgivare för
KPMG (BearingPoint) såväl för finanssektorn som för den offentliga sektorn.
Dr Lex Hendriks
Företagsrådgivare, EXIN
Lex Hendriks har mer än 25 års erfarenhet inom IT, förvaltning av
IT-tjänster och utbildning och certifiering och har medverkat i ITILcertifieringsprogrammet och var en av arkitekterna bakom EXIN:s program
för hantering av IT-tjänster. Lex Hendriks har även medverkat i flera projekt
inom e-kompetens såsom Europeiska kommissionens projekt e-Skills
Quality Label under ledning av empirica. Lex Hendriks har publicerat flera
arbeten om datorstödd forskning inom matematisk logik och designteori.
Edit Herczog
Före detta ledamot av Europaparlamentet (MEP) och European Internet
Foundation Governor
I Europaparlamentet verkade Edit Herczog under de senaste tio åren som ledamot aktivt för konkurrenskraft och välstånd. Som ledamot av näringsutskottet
och budgetutskottet kämpade hon för att använda Europas tillgångar på bästa
möjliga sätt. HR-kompetensutveckling, förbättring av vår samlade kompetens
och den digitala övergången är hennes prioriteringar. Som e-Skills representant
och chef för Europeiska internetstiftelsen uppmärksammar hon behovet av att
stödja både ungdomar och äldre för att förbättra de digitala möjligheterna. Edit
Herczog har arbetat för den privata sektorn inom området specialkemi.
John Higgins
CBE, generaldirektör, DIGITALEUROPE
John Higgins karriär inom IT inleddes med systemanalys, därefter ledande
rådgivningsfunktioner vid Ernst & Young innan han började på dot.com,
Rocket Networks i Kalifornien som CEO. John Higgins utsågs 2011 till
generaldirektör för DIGITALEUROPE efter att ha haft motsvarande
befattningar i Storbritannien. Han är medlem av styrelsen för University
of Warwick och har varit ordförande för kommittéer för Confederation
of British Industry och World IT Services Association. John Higgins är
ledamot av Royal Society of Arts och utnämndes 2005 till Commander of
the British Empire (CBE) för sina tjänster för IT-branschen i Storbritannien.
66
e-Skills-manifestet
Tobias Hüsing
Ledande forskningsrådgivare, empirica
Tobias Hüsings verksamhet omfattar forskning och rådgivning om strategier
för e-ledarskap och e-kompetens och arbetsmarknaden, liksom strategier
för forsknings-, innovations-, och kunskapsöverföring. För närvarande
samordnar han studien ”e-Leadership skills for SMEs” för Europeiska
kommissionen. Tobias Hüsing leder gruppen för prognostisering av tillgång
och efterfrågan på e-kompetens på empirica, analyserar uppgifter om
näringslivet och arbetsmarknaden och försörjningssystemet för utbildning i
e-kompetens och e-ledarskap.
Dr Bruno Lanvin
Verkställande direktör, INSEAD eLab
Som verkställande direktör för INSEAD:s eLab har Bruno Lanvin en ledande roll i INSEAD:s arbete med innovation (Innovation Readiness Model,
Global Innovation Index). Han medverkar även sedan många år i World
Economic Forum genom sitt arbete med att utveckla Networking Readiness
Index och Global Information Technology Report. Bruno Lanvins karriär
omfattar högre befattningar vid Världsbanken och i Förenta nationerna där
han har varit kabinettschef för generaldirektören i New York, chef för strategisk planering och för SME trade Competitiveness Unit UNCTAD/SITE.
Simon Robinson
Direktör, empirica
Simon Robinson leder rådgivnings- och forskningsgrupper vid empirica
med inriktning på innovation, forskningsstyrning, kunskapsöverföring,
innovation inom vård och omsorg och utvärdering av offentliga insatser,
även stora energibesparande åtgärder i EU. Inom e-kompetensområdet
initierade han den strategi som antagits i ”European Guidelines and Quality
Labels for e-Leadership Curricula” för GD näringsliv och industri och
samordnar nu arbetet med European Guidelines and Quality Labels for
New Curricula.
Professor Sharm Manwani
Professor för IT-ledarskap, Henley Business School, University of Reading
Sharm Manwani undervisar och forskar om företags- och IT-integration
med inriktning på strategi, arkitektur och förändringsprogram. Han skapade
och leder Deutsche Telekoms ansedda Masters in Enterprise Information
Management. Sharm Manwani har varit har CIO för Europa vid Diageo och
Electrolux. Hän är domare för stora priser i IT-branschen och har varit presentatör vid många utbildnings- och branschkonferenser. Hans bok ”IT Enabled
Business Change: Successful Management” kan användas för en BCS examen.
MEDARBETARNAS BIOGRAFIER
67
Dr Clare Thornley
Forskarstipendiat, Innovation Value Institute (IVI)
Till Clare Thornleys forskningsintressen hör: informationsåtervinning, nya
sätt att mäta forskningens genomslagskraft för att få med dess inverkan på politik och praxis, informationshantering för bättre prestanda, informationsetik
och informationsfilosofi. Hon har varit forskarstipendiat vid IVI sedan september 2013 och medverkade i projektet ”e-Skills: the international dimension and the impact of globalisation”. Clare Thornley här även stor erfarenhet
av undervisning och utbildning och har föreläst om informationsåtervinning
och forskningspolitik vid högskolor i Storbritannien och Irland.
I Clare Thornleys bidrag till manifestet medverkade även forskarstipendiaterna vid IVI dr Marian Carcary och dr Eileen Doherty.
Freddy Van den Wyngaert
CIO Agfa-Gevaert Group
Freddy Van den Wyngaert har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta inom
IT både i Europa och i Förenta staterna. Han är vice ordförande och CIO
för Global Shared Services i ”Agfa ICS” (Information and Communication
Services) och är även styrelseordförande för European CIO Association
(EuroCIO). Innan han började på Agfa-Gevaert hade Freddy Van
den Wyngaert flera olika chefsbefattningar inom IT och i ekonomi för
ExxonMobil Chemical. Freddy Van den Wyngaert är styrelseledamot
i ADM, ett företags-/IT-nätverk i Belgien, och styrelseordförande i
CIOforum för belgiska företag.
Dr Desirée van Welsum
Chefsrådgivare för IKT-strategi, Världsbanken
Desirée van Welsum är en ledande ekonom och strategirådgivare med inriktning på de ekonomiska effekterna av informations- och kommunikationsteknik vid Världsbanken. Hon har mer än 10 års erfarenhet av tillämpad
ekonomiforskning och strategianalys rörande privata och offentliga sektorer inom näringslivet. Innan dess arbetade hon vid OECD, FN (UNCTAD
och ITU), The Conference Board, och Storbritanniens National Institute
of Economic and Social Research (NIESR). Hon har även varit rådgivare
för RAND Corporation, INSEAD och Europeiska kommissionen. Hon har
gett ut många publikationer om effekterna av IT, bland annat om tillväxt
och produktivitet, innovation, sysselsättning och kompetens, tjänstehandel
och utlokalisering och utkontraktering.
68
e-Skills-manifestet
GRANSKARE
Emma Bluck, direktör, Gold Spark Consulting och rådgivare, European
Schoolnet
Patrice Chazerand, direktör digital ekonomi och branschgrupper,
DIGITALEUROPE
Alexa Joyce, strategidirektör, undervisning och lärande, Microsoft
Marianne Kolding, vice ordförande för IDC:s European Services
Research Group
Jonathan Murray, direktör, DIGITALEUROPE
Andrea Parola, generaldirektör, European e-Skills Association
Christel Vacelet, kommunikationschef, European Schoolnet
MEDARBETARNAS BIOGRAFIER
69
LITTERATURHÄNVISNINGAR
Ala-Mutka, K., Punie, Y., & Redecker, C. “Digital Competence for Lifelong
Learning”. Policy brief. Europeiska kommissionen. JRC Technical Notes
( JRC48708).
Andersson, T., Curley, M., & Formica, P. (2010). “Knowledge driven
entrepreneurship. The key to social and economic transformation”. Springer.
ACS (2014). Australian Computer Society Code of Professional Conduct Case
Studies
Agresti, W. (2008). “An IT body of knowledge: The key to an emerging
profession”, IEEE IT Professional, Nov.-Dec. 2008, pp18-22.
Avolio, B.J., Kahai, S. och Dodge, G.E. 2001. “e-Leadership: Implications for
Theory, Research, and Practice”. Leadership Quarterly, 11(4): 615-668.
Bilbao, B., Dutta S. och Lanvin, B. (2014) - “The Rewards and Challenges of
Big Data”, Global Information Technology Report, Cornell-INSEAD-World
Economic Forum.
Bresnahan, T., Brynjolfsson, E., och Hitt, L. (2002) “Information Technology,
Workplace Organization, and the Demand for Skilled Labor: Firm-Level
Evidence”. Quarterly Journal of Economics, Vol. 117 pp. 339-376
Carcary, M., Sherry, M., McLaughlin, S. och O’Brien, C. (2012). “Career
development for ICT professionals: driving transparency in educational
attainment”.
Cattaneo, G., Husing, T., Kolding, Korte, W.B., & M., Lifonti, R. (2009).
“Monitoring e-Skills demand and supply in Europe. Current situation,
scenarios, and future development forecasts until 2015”.
Cedefop. “Skill supply and demand in Europe. Medium Term forecast up to
2020”.
CEN (2008). CWA 15893-1:2008. European e-Competence Framework - Part
1: The Framework. CEN ICT Skills Workshop.
CEN (2012). CWA 16458. European ICT Professional Profiles. CEN ICT
Skills Workshop.
70
e-Skills-manifestet
Clayton, T. och Welsum, D. (2014), ‘Closing the Digital Entrepreneurship
Gap in Europe: Enabling Businesses to Spur Growth’, The Conference Board,
Executive Action Report 425, 2014.
Danska näringslivsmyndigheten och Europeiska Kommissionen (2012).
European High Level Conference: “A Single Digital Market by 2015 – A driver
for economic growth and jobs”.
Denning, P.J. och Frailey, D.J. (2011). “The profession of IT. Who are we now?”
Communications of the ACM. 54(6), 2011, p25-27.
Devillard, S., Desvaux, G., & Baumgartner, P. (2007). “Women Matter. Gender
Diversity a corporate performance drive.” McKinsey & Company.
DIGITALEUROPE
Dolton, P., & Pelkonen, P. (2008). “The wage effects of computer use. Journal of
Industrial Relations”, 46 (4), 587-630”.
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för utbildning och kultur
(2007). “Nyckelkompetenser för livslångt lärande – En europeisk referensram”.
Europeiska unionens officiella tidning, L 394.
Europeiska kommissionen (2008). Demography Report. “Meeting Social
Needs in an Ageing Society”.
Europeiska kommissionen (2011). “Employment and Social Developments in
Europe.” Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
Europeiska kommissionen (2014). “Measuring Digital Skills across the EU: EU
wide indicators of Digital Competence”.
EuroCIO (2012). European CIO Association Executive Education Programme.
Europeiska kommissionen (2014). “e-Skills: The International Dimension and
the Impact of Globalisation”. IVI, CEPIS, IDC och Empirica.
European e-Skills for Jobs
European e-Skills Forum (2004). “e-Skills for Europe: Towards 2010 and
Beyond”. Synthesis Report.
European Foundation for Management Development
European Institute of Innovation & Technology
LITTERATURHÄNVISNINGAR
71
European Learning Industry Group
Europaparlamentet och rådet (2004). Beslut nr 2241/2004/EG om en
enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass).
Europeiska unionens officiella tidning, L 390/6
Europaparlamentet och rådet (2006). rekommendation 2006/962/EG om
nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella
tidning, L 394.
European Schoolnet
European Schoolnet (2013) Insight Country Reports
European Schoolnet och University of Liege (2013). “Survey of Schools: ICT
in Education. Benchmarking access, use and attitudes to technology”.
Eurostat (2014). Arbetslösheten EU-27, EA -17, USA och Japan, säsongsmässigt
justerad, januari 2000 – 2012
Eurostat (2014). Ungdomsarbetslösheten, EU-27 och EA-17, säsongsmässigt
justerad, januari 2000 – 2012
Eurostat (2013). Tertiary Education Statistics.
Fonstad, N.O, och Lanvin B. (2010). “European e-Competence Curricula
Development Guidelines” - Final Report.
Forge, S., Blackman, C., Bohlin, E., & Cave, M. (2009). “A Green Knowledge
Society. An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”.
SCF Associates Ltd.
Gareis, K., Hüsing, T., Bludova, I. Schulz, C., Korte, W.B. (2014) “e-Skills:
Monitoring and Benchmarking Policies and Partnerships in Europe”.
Green, J. (2007). “Democratizing the Future. Towards a new era of creativity
and growth”. Philips Design.
Hagel, J., Brown, J. S., & Davidson, L. (2009). “Measuring the Forces of Long
Term Change: The 2009 Shift Index”.
Hasebrink, U., Görzig, A., Haddon, L., Kalmus, V., Livingstone, S., &
medlemmar i EU Kids Online nätverk (2011). “Patterns of risk and safety
online. In-depth analyses from the EU Kids Online Survey of 9- to 16-year-olds
and their parents in 25 European countries.” Europeiska kommissionen, Safer
Internet-programmet.
72
e-Skills-manifestet
Hüsing et al. (2012). “e-Leadership: e-Skills for Competitiveness and
Innovation Vision, Roadmap and Foresight Scenarios”. Final Report of the
study “Vision, Roadmap and Foresight Scenarios for Europe 2012-2020”.
IDC (2009), “Post Crisis: e-Skills are needed to Drive Europe’s Innovation
Society”, White paper.
IVI och CEPIS (2012). “e-Skills and ICT Professionalism – Fostering the ICT
Profession in Europe”.
i2010. High Level Group (2009) “Benchmarking Digital Europe. 2011-2015 a
conceptual framework”. i2010 Information Space.
ITL Research
Kolding, M., Robinson, C., & Ahorlu, M. (2009) “Post Crisis: e-Skills are
needed to Drive Europe’s Innovation Society”. ICD White Paper.
Lanvin, B. och Evans, P. (2013), Global Talent Competitiveness Index Report,
INSEAD-HCLI-Adecco, November 2013.
Lanvin, B. och Fonstad, N. (2009), “Who cares? Who dares? Providing the
skills for an innovative and sustainable Europe”, INSEAD.
Lanvin, B. och Fonstad, N. (2010), “Strengthening e-Skills for Innovation in
Europe”, INSEAD eLab, 2010.
Le Monde (2005). “L’Europe est la dernière utopie réaliste” (Europa är den
sista realistiska utopin), (Intervju med Mario Vargas Llosa).
Livingstone, I., & Hope, A. (2011) “Next Gen. Transforming the UK into the
world’s leading talent hub for the video games and visual effects industries”.
Livingstone, S., & WanMedia, Y. (2011). “Literacy and the Communications
Act. What has been achieved and what should be done”. LSE Media Policy
Project.
Mann, A. (2012). “It’s who you meet: why employer contacts at school make a
difference to the employment prospects of young adults”.
Molinsky, A., Davenport, D., Iyer, B. and Davidson, C. (2012) “Three skills
every 21st century manager needs”. Harvard Business Review, pages 139-143
(HBR Reprint R1201N).
LITTERATURHÄNVISNINGAR
73
Murray, J. och Welsum, D. (2014), ‘Information Technology’s Triple Threat’.
Nef consulting. Social Return On Investment (SROI).
Nordberg, D. (2008). “Designing business curricula: building relevance into
higher education”, International Journal of Management Education, 7(1):
81-86.
OECD 2010. “The OECD Innovation Strategy. Getting a Head Start on
Tomorrow”.
Peppard, J. och Thorp, J. (2013). “What Every CEO Should Know and Do
about IT”, tillgänglig från [email protected]
Renkin, T. (2012). “The global race for excellence and skilled labour”, Deutsche
Bank/DB Research, Current Issues/Technology and Innovation, 5 March
2012, Frankfurt am Main.
ROSE (2012). “The Relevance of Science Education”.
Sherry, M., Carcary, M., McLaughlin, S. and O’Brien, C. (2013). “Actions
towards maturing the ICT profession within Europe”. International Journal of
Human Capital and Information Technology Professionals. 4 (1), 46-61.
The Economist (2008), “How technology sectors grow - Benchmarking IT
industry competitiveness”.
Toohey, S. (1999). “Designing Courses for Higher Education”. Buckingham:
Society for Research into Higher Education and the Open University Press.
Weckert, J. och Lucas, R. (2013). “Professionalism in the Information and
Communication Technology Industry”. ANU Press, Canberra.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards