VFT 045 Fastighetsekonomi ht 2008
Övning den 18 november 2008: Staten och Fastighetsrättslig lagstiftning
1. Vilka två karakteristiska egenskaper har kollektiva varor (public goods)?
Svar: Icke-rivaliserande konsumtion och icke-exkluderbar konsumtion
a. Varför
gör
de
här
egenskaperna
det
besvärligt
för
privata,
vinstmaximerande företag att producera kollektiva varor i optimal
mängd?
Svar: Icke-exkluderbar konsumtion innebär att producenten inte kan
förhindra ickebetalande från att konsumera varan, vilket i sin tur innebär
att ingen kommer att vara villig att betala för varan. Därmed kommer
ingen
vinstmaximerande
producent
kunna
erbjuda
varan.
Icke-
rivaliserande konsumtion innebär att MC för att erbjuda varan till
ytterligare en konsument är noll, och därmed bör priset vara noll för att
optimalt utnyttjande ska uppnås. Dock kommer ett vinstmaximerande
företag inte kunna sälja varan till nollpris.
2. Marknaden kommer trots allt att producera en hel del kollektiva varor –
nämn fem olika metoder för marknaden att göra det.
Svar:
Frivilliga
donationer,
biprodukter,
ny
teknologi,
privata
avtal,
ekonomiska klubbar.
3. Med utgångspunkt i exempel 19.1, förklara för- och nackdelar med
reklamfinansiering och pay-per-view teknik för att erbjuda kollektiva varor.
Svar: Nackdelen med reklamfinansiering jämfört med betal-TV är att
intensiteten i preferenserna inte kommer till uttryck, och därmed riskerar fel
program att produceras, d.v.s. de som drar flest tittare istället för de som totalt
sett skänker tittarskaran störst nytta. Nackdelen med betal-TV, å andra sidan,
är att för få kommer att titta på programmen, eftersom priset kommer att
överstiga MC, vilken ju är noll.
4. Konstruera ett exempel där parvis majoritetsröstning mellan tre olika
alternativ och tre individer kommer att leda till tre olika resultat beroende på
i vilken ordning frågorna ställs.
Svar: Se t.ex. tabell 18.1 och 18.2.
5. Hur hög ska löneskatten vara?
Om vi har tre personer (A;B;C) som önskar 10%, 30%, 70% skattesats. Vilken
kommer skattesatsen att bli ifall de får välja mellan de sex förslagen 6%,
10%, 18%, 41%, 51% och 70%? Man röstar genom att ställa alternativen mot
varandra två och två – spelar det någon roll i vilken ordning man ställer
frågorna?
Svar: 41% kommer att vinna oavsett voteringsordning. Det är också så att det
alternativ som ligger närmast medianväljarens optimum kommer att vinna.
6. Antag att vi har två bostadsområden – ett med relativt förmögna invånare, R,
och ett med relativt fattiga invånare, F. Antag vidare att kommunen funderar
på att anlägga en ny park, vilken alla invånare uppskattar lika mycket. Säg
att invånarna R upplever en samlad nytta på 1000 och invånarna F likaledes
1000. En cost-benfit analys visar att den samlade betalningsviljan hos R är
200 och hos F 50. Var bör parken anläggas? Varför?
Svar: Se exempel 18.2. Parken bör anläggas hos de rika eftersom det är möjligt
för de rika att – i utbyte mot at få parken – kan ge de fattiga ett erbjudande
som de hellre tar än att få parken. De rika kan betala ända upp till strax under
200 kr för att få parken, medan de fattiga endast kräver strax över 50 kr för
att avstå parken. Anledningen är förstås att de fattiga har större behov av
annan konsumtion.
7. Förklara vad ”Rent Seeking” betyder och varför det är möjligt vid
majoritetsvalsystem.
Svar: ”Rent” har i de här sammanhangen inget med ”hyra” att göra utan
istället uttrycket ”Economic Rent/Profit”, ungefär ”övervinst”. Ett fall är när en
grupp (särintresse) lyckas utverka en förmån till den egna gruppen på
allmänhetens bekostnad, vilket är
möjligt eftersom det för gruppens
medlemmar är en mycket viktig fråga, medan det för resten av väljarna är en
ljumt intressant fråga. I de här fallen blir resultatet olönsamma offentliga
satsningar. Ett annat fall gäller mycket lönsamma projekt som på något sätt
bygger på licensiering eller tillåtelse från staten. I de här fallen kan företagen
tillsammans lägga ned mer resurser på lobbying än vad verksamheten
genererar i överskott, så att det för samhället som helhet blir en förlustaffär.
8. En rent marknadsmässig fördelning av produktionens värde – d.v.s. att alla
blir ersatta i strikt enlighet med värdet av deras marginalprodukt (MP L, MPK)
– innebär också att inkomstfördelningen kommer att uppvisa mycket stor
spridning. Dock har marknadsfördelning två mycket stora fördelar. Vilka?
Svar: 1. En marknadsmässig ersättningsprincip ger individuella aktörer
incitament att göra det som också är samhällsekonomiskt nyttigt – initiativ,
hårt arbete och risktagande belönas. På så sätt kommer den totala kakan att
maximeras. 2. En marknadsmässig fördelningsprincip kommer också att
innebära att det som produceras exakt kommer att motsvara det som ska
fördelas. Detta kan verka trivialt men är tvärtom en enormt viktig egenskap,
som alla andra fördelningsprinciper har oerhörda problem med, t.ex. principen
”åt var och efter behov och från var och en efter förmåga”.
9. Formulera Rawl’s argument för en viss omfördelning med dina egna ord.
Svar: Läs avsnittet om Rawls. T.ex. så här: ”Om människorna skulle rösta om
en fördelningsprincip utan att veta vem de själva kommer att vara, skulle de
rösta för den princip som maximerar välfärden för den sämst lottade i
samhället. Det här innebär en viss omfördelning jämfört med den rena
marknadsprincipen.”
10. Ni har förmodligen hört (eller sett) uttrycket att ”rättvisan är blind”. Är det
positivt eller negativt? Vad menas med det?
Svar: Det är en positiv egenskap hos ett fungerande rättssystem och innebär
att rättssystemet inte tar hänsyn till vem som står inför lagen – rättvisans
gudinna ser inte ifall det är adel eller pöbel som står inför domstolen. Du
märker kanske att det här resonemanget liknar Rawls’ argument? Även Hayek
framförde liknande argument.
11. Bortsett från Rawl’s argument, kan du ge ett argument till varför de med
högre inkomster kan vara intresserade av att dela med sig till dem med lägre
inkomster? Jmf. med inkomstfördelningen inom ett företag.
Svar: I ett samhälle styrt av marknadsmässiga principer kommer inkomsterna
att variera ganska kraftigt mellan olika individer, eftersom olika individer har
olika begåvning, arbetar olika hårt och har olika tur. Majoriteten av individerna
lever bättre i ett sådant samhälle än i något annat, eftersom deras insatser blir
som mest värdefulla då. De med lägst inkomster (marginalproduktivitet)
kommer i.o.f.s. kanske att leva på en materiellt högre standard än ifall
marknadssamhället inte skulle fungera, men samtidigt tvingas acceptera att
vara relativt fattigare än alla andra. För att acceptera den rollen kräver man
kompensation – vilket i klartext innebär att de mer produktiva överför lite av
sin
inkomst
till
de
minst
produktiva,
för
att
dessa
ska
acceptera
samhällsordningen. Kärnan i resonemanget är ju att det är de mest produktiva
som har mest att vinna på ett fungerande samhälle med lagar som skyddar liv
och egendom och som möjliggör många frivilliga byten.
12. De
åtta lagar som vi talar om under den gemensamma rubriken
”markåtkomst” har en sak gemensamt, nämligen att de ger möjlighet att
tvångsvis komma åt annans mark. Om vi tolkar lagstiftningen som
effektivitetshöjande,
vad
är
det
då
för
slags
problem
som
markåtkomstlagstiftningen är ämnad att lösa? Tänk på att nästan all
markåtkomst sker utanför den här lagstiftningen.
Svar: Den gemensamma nämnaren är att lagstiftaren måste ha ansett att
någon form av marknadsmisslyckande föreligger. Orsaken står oftast att finna
i kombinationen av stora externa effekter och höga transaktionskostnader,
vilket kan innebära att en fri marknad misslyckas med att sätta resurserna i
mest värdefulla användning.
13. Jämför principen för vinstfördelning mellan å ena sidan ExL och å andra
sidan FBL. Hur skiljer den sig åt och varför?
Svar: Enligt FBL ska vinsten (båtnaden) delas lika mellan parterna, medan
den enligt ExL ska tillfalla tillträdaren. Skillnaden bör rimligen förklaras med
det faktum att FBL gäller mellan olika privata intressen, medan ExL gäller fall
där tillträdaren är en representant för det offentliga. Detta är en praktisk
förklaring, för att förklara varför lagstiftaren har gjort den här åtskillnaden,
krävs ett filosofiskt resonemang om vem som har störst (moralisk) rätt till
vinsten. På denna fråga har vi dock – inom ramen en kurs i ekonomi – inget
rätt svar.
14. Antag att du har ett bostadslån i banken på 1000000 kr med fyra års
återstående fast ränta till 5%. Nu är räntenivån 3,5% och du vill därför lösa
räntebindningen och teckna om den till den nya nivån. Vad tror du att
banken skulle kräva i ränteskillnadsersättning?
Svar: Det handlar om en skillnad i räntebetalningar om 15.000 kr om året i
fyra år. Om vi nuvärdesberäknar kassaflödena till kalkylräntan 3,5%, erhåller
vi svaret. Notera att låntagaren därför vaken vinner eller förlorar på att skriva
om
lånet
–
den
lägre
räntan
vid
omteckning
motsvaras
exakt
av
ränteskillnadsersättningen.
15. Om
bruksvärdesprincipen
avskaffades
och
ersattes
med
vanlig
marknadsprissättning skulle hyrorna i attraktiva lägen med all säkerhet
stiga. Men man kan också anta att hyrorna i mindre attraktiva lägen skulle
sjunka. Varför?
Svar: Med ökade hyror i attraktiva lägen skulle fler bostäder byggas i
attraktiva lägen. Detta skulle innebära att fler hade flyttat från mindre
attraktiva lägen – i en flyttkedja – vilket i slutändan hade inneburit att
efterfrågan på de minst attraktiva lägenheterna hade minskat och därmed
även priset/hyran. Ägarna till de mindre attraktiva hyreshusen hade varit
tvungna att sänka hyran för att konkurrera med det ökade utbudet av mer
attraktiva lägenheter.
16. Robinson och Fredag bor på samma ö. Upp tills nu har de levt i var sitt
självhushåll. Båda har plockat kokosnötter och fiskat – de lever nämligen
uteslutande på fisk och kokosnötter. Din uppgift är att föreslå för dem hur
de skulle kunna (eller ej) öka sin konsumtion genom att handla med
varandra.
Förutsättningarna är dessa:
•
Både Robinson och Fredag behöver 8 timmar ledigt per dag.
•
Robinson fiskar i genomsnitt upp 1 fisk per timme, eller plockar 2
kokosnötter.
•
För Fredag är motsvarande siffror 2 fiskar respektive 6 kokosnötter.
•
Idag ägnar båda två hälften av sin arbetstid till respektive produktion
Förklara hur handel kan öka deras konsumtionsmöjligheter och bevisa med
ett sifferexempel.
Svar: Jämför med exemplet i ”Why Cities?” (skjortor och bröd). Det finns många
olika kombinationer av produktion som fungerar, poängen är att bevisa att de
kan få det bättre genom handel – bevis innebär att den nya situationen är
innebär en paretoförbättring.
17. Vad krävs för att en handelsstad ska uppstå?
Svar: I jämförelse med ett samhälle med självhushåll så krävs dels någon form
av komparativa fördelar; t.ex. olika talanger/förutsättningar eller att man blir
bättre av att specialisera sig på en produktion, och skalfördelar för
transaktioner, d.v.s. att styckkostnaden per transaktion blir lägre för den som
specialiserat sig på transaktioner.
18. Vad krävs för att en industristad ska uppstå?
Svar:
Skalfördelar
i
produktionen,
vilket
innebär
att
stora
produktionsanläggningar kan producera till lägre styckkostnad.
19. Vad är skillnaden mellan en marknadsorienterad industristad och en
materialorienterad dito?
Svar: Läget för en marknadsorienterad industristad kommer att bestämmas av
transportkostnaderna för de färdiga produkterna till kunderna, medan läget
för en materialorienterad dito kommer att ligga nära den avgörande
insatsvaran. Göteborg är ett exempel på den förra och Kiruna ett exempel på
den senare.
20. Ge
exempel
på
några
olika
klustereffekter,
både
kunddrivna
och
produktionsdrivna.
Svar: Kunddrivna: vissa handelsföretag vill ligga nära andra handelsföretag
för andra varor då kunderna gärna samordnar inköpen. Det kan även vara så
att företag som säljer liknande varor ligger nära varandra då kunderna vill
kunna jämföra flera märken mot varandra – t.ex. bilar. Produktionsdrivna:
företag som behöver tillgång till kvalificerad (efterfrågad) arbetskraft kan vinna
på att ligga nära varandra, då arbetskraften gärna vill kunna ha alternativa
arbetsgivare – t.ex. IT-industrin.
