Lärande för hållbar utveckling
Linnéuniversitetet ht 2014
2015-01-16
Redovisning av projektuppgift Anton Grenholm, Högskolan Dalarna
Medicinsk vetenskap och hållbar utveckling Min akademiska bakgrund finns dels inom naturvetenskaperna (kemi, biologi, fysiologi), men också
inom hälsovetenskap, närmare bestämt sjukgymnastik. Sedan fem år tillbaka arbetar jag vid
Högskolan Dalarna, som adjunkt inom ämnet Medicinsk vetenskap. Vi ger kurser inom sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningarna samt inom läkarsekreterarutbildning. Vi ger också en rad
fristående kurser. Viktiga ämnesområden för vår undervisning är anatomi och fysiologi, patofysiologi,
smärta, farmakologi, näringslära, fysisk aktivitet samt folkhälsoarbete. Mycket av det vi undervisar
kring handlar alltså om förutsättningarna för en god hälsa i befolkningen.
De snabba förändringar vi ser i dagens globaliserade värld har förstås konsekvenser för människors
hälsa. De senaste generationerna har präglats av ett stadigt ökande utbyte av information, teknologi,
produkter och investeringar mellan världens länder. Utvecklingen har fört med sig tekniska och
medicinska framsteg, minskade produktionskostnader och en allt snabbare spridning av kunskap och
idéer. I förlängningen har detta bidragit till ökad materiell välfärd och bättre hälsa för miljarder
människor runt om i världen.
Men framgången har också en baksida. Den har inneburit en ständigt ökande efterfrågan på energi och
naturresurser. Överexploateringen har gjort att många viktiga processer och funktioner i naturen nu är
hotade, t.ex. klimatsystemet och storskaliga ekosystem på land och i haven. Andra problem som hotar
välfärd och hälsa i framtiden är en fortsatt växande världsbefolkning, spridning av giftiga kemikalier,
ökande klyftor mellan fattiga och rika och undanträngning av marginaliserade samhällsgrupper.
Utmaningarna inför framtiden är alltså stora. Universitet och högskolor har en viktig roll; genom att
integrera internationella perspektiv i kurser och utbildningar kan vi bidra till en positiv
samhällsutveckling, en utveckling som bygger på förståelse mellan kulturer och kunskap om de
globala utmaningarna.
Vilket ansvar har då ett ämne som Medicinsk vetenskap? Vilka kunskapsområden, frågor och
perspektiv borde integreras i undervisningen i våra kurser? Jag har gjort en inventering och lyfter här
fram några av de områden och samband som bör vara värdefulla att belysa:
Internationella jämförelser. Jämförelser av hälsotillstånd, förekomst av olika sjukdomar, vård
och behandling, hälso- och sjukvårdens organisation etc. mellan olika länder.
Miljöns påverkan på människors hälsa. Exponering av föroreningar och kemikalier via luft,
föda, produkter etc.
Nytt klimat och hälsa. Om förändrade sjukdomspanoraman i framtiden, t.ex. ökad
infektionsrisk när vektorburna sjukdomar ändrar utbredningsområde, hur återkommande
värmeböljor kommer öka dödligheten inom vissa patientgrupper etc.
Socioekonomiska villkor, hälsa och miljö, med frågor som: I vilken utsträckning är hälsan
ojämlikt fördelad i Sverige och i övriga världen? Varför lever människor med högre social
position längre än andra? Hur kan hälsan fördelas mer rättvist?
Sjukvårdens påverkan på miljön. Särskilt de områden där miljöpåverkan idag är särskilt stor
t.ex. kemikalier, läkemedel i miljön, stora volymer engångsmaterial etc.
Utveckling av antibiotikaresistens. Den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens har av
bl.a. WHO rankats som ett av de största hoten mot människors hälsa.
Sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljö. Särskilt de beteendeområden där
sambanden mellan en hälsofrämjande och en ekologiskt hållbar utveckling är extra starka, t.ex.
vad vi äter, hur vi förflyttar oss, vår materiella konsumtion, vår förmåga att begränsa och
hantera stress etc.
Undervisningsmoment om levnadsvanor, hälsa och miljö För den här projektuppgiften har jag valt att fokusera på det sista området i inventeringen ovan:
sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljö.
Ett vanligt synsätt har varit att omställningen till ett hållbart samhälle kan ske huvudsakligen på
teknisk väg och inte kommer att behöva påverka människors livsstil på något påtagligt sätt. Den synen
håller dock på att utmanas, av forskare men nu också allt mer av folk i allmänhet. I en studie vid
Chalmers och Göteborgs universitet jämförde man rikstäckande enkätundersökningar från 2005 och
2010. År 2005 ansåg en majoritet av svenskar att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Bara fem år
senare hade den gruppen minskat betydligt, medan en majoritet nu istället ansåg att ändrade
levnadsvanor var nödvändiga. De som förespråkade en ändrad livsstil hade på bara fem år ökat från
runt 20 till över 50 procent (von Borgstede et al., 2013).
Slutsatsen blir då gissningsvis, för många, att det förutom tekniska lösningar kommer att krävas en hel
del uppoffringar. En annan ståndpunkt har dock också blivit allt vanligare, som handlar om att en
omställning visserligen kommer att kräva beteendeförändringar men att en del av dessa tvärtom
kommer att vara gynnsamma för människors välbefinnande (Holmberg et. al., 2011; Larsson & Bolin,
2014). Detta har jag tagit fasta på inför utvecklingen av det kursmoment jag nu ska presentera.
I korthet handlar uppgiften om att studenterna får ta del av en beskrivning av hur teknik och livsstil
skulle behöva utvecklas för att nå en hållbar klimatpåverkan i framtiden. Därefter blir uppgiften att ta
reda på hur dessa – ganska radikala – teknik- och livsstilsförändringar skulle kunna påverka
människors hälsa och välbefinnande.
Idén till uppgiften fick jag från kursbokens kapitel ”Getting to One-Planet Living” (Moore & Rees,
2013). Här beskrivs principen för så kallade ekologiska fotavtryck, dvs beräkningar av hur mycket av
planetens produktiva yta som behövs för att producera det vi konsumerar och för att absorbera det
avfall som bildas. I bokkapitlet har författarna jämfört det ekologiska fotavtrycket hos tre grupper
människor: en genomsnittlig invånare i ett högkonsumtionssamhälle (där konsumtionen är på en nivå
så att det skulle krävas ca 3 jordklot om alla delade samma livsstil), en genomsnittlig
världsmedborgare av idag (och här beskriver man att vi skulle behöva ca 1,5 jordklot, dvs att vi idag
överförbrukar naturkapitalet med ca 50 % jämfört med vad som är långsiktigt hållbart) och till sist en
medborgare i ett rättvist globalt samhälle där ett jordklot skulle räcka för att täcka var och ens
konsumtion.
Om den produktiva marken fördelades jämt mellan jordens invånare skulle det bli ca 1,7 ”globala
hektar” per person. Författarna använder sedan staden Vancouver som exempel och gör ganska
konkreta beskrivningar av vad det skulle krävas för att dess invånare, vars ekologiska fotavtryck har
beräknats till 4,2 globala hektar, skulle komma ner till en hållbar nivå (Moore & Rees, 2013).
Exemplet från Vancouver är dock inte helt optimal för ett svenskt sammanhang, därför sökte jag
vidare efter svenska studier.
Tidigare i år har Mistra Urban Futures publicerat en studie där man undersökt möjligheterna att nå
hållbara utsläppsnivåer av växthusgaser i Göteborg till år 2050 (Larsson & Bolin, 2014). Studien
redovisar hur utsläppen per person ser ut idag inom olika utsläppsområden (bil, kollektivtrafik,
uppvärmning, hushållsel osv). Man har därefter arbetat med tre olika scenarier: 1) business as usual,
där nuvarande trender (politik, teknisk utveckling och konsumtion) fortsätter på ungefär samma sätt
som de senaste decennierna, 2) dagens klimatpolitiska inriktning, där man utgår från att vi lyckas med
de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik, t.ex. en helt fossilfri vägtrafik till 2050, men att inga
nya styrmedel sätts in för att påverka områden där utvecklingen nu går i fel riktning, t.ex. flygresande
och köttkonsumtion, och 3) klimatomställning, där tillräckliga förändringar har genomförts för att
komma under två tons utsläpp per person och år till 2050.
Nivån på utsläppen av växthusgaser, två ton per person, är beräknade under förutsättningen att
göteborgarna år 2050 inte ska släppa ut mer växthusgaser per person än vad som är hållbart om alla
människor globalt sett släppte ut samma mängd. Man hänvisar till klimatforskning som beräknat att
om 2-gradersmålet ska nås med 75 procents sannolikhet behöver de globala utsläppen halveras fram
till 2050. I göteborgsstudien har man räknat med ett konsumtionsperspektiv, dvs man har inkluderar de
utsläpp som sker inom landet men också de utsläpp som genereras vid tillverkning och transport av de
varor som importeras, liksom utsläppen som genereras vid utrikes flygresor. Från detta har man dragit
bort de utsläpp som sker här i landet vid tillverkning av varor vi exporterar. På så sätt får man en bild
av den samlade klimatbelastning som göteborgarnas konsumtion – eller livsstil om man så vill – ger
upphov till.
Jag kommer att låta studenterna fördjupa sig i framför allt ett av scenarierna, klimatomställning, och
jämföra det med dagens situation (den student som vill kan också göra jämförelser med scenariot
business as usual). För varje utsläppsområde finns relativt detaljerade beskrivningar av vilka
förändringar som skulle behövas för att scenariot skulle bli verklighet. Totalt delar man in utsläppen i
nio utsläppsområden. Här i tabellen nedan väljer jag att exemplifiera med fyra av dessa områden:
Flyg
Bilkörning
Matkonsumtion
Övrig konsumtion
Antaganden i scenarier för 2050 i jämförelse med 2010
Business as usual
Klimatomställning
Flygkilometer: + 350 %
Flygkilometer: minskning till
nivån som var år 2000.
Effektivisering: 40 %
Effektivisering: 40 %
Volym: + 32 %
Volym: - 20 %
Effektivisering: 30 %
Inga fossila bränslen
Effektivisering: 30 %
Volym kött: + 50 %
Volym nöt och gris: - 50 %
Fossilfri produktion
Volym: + 120 %
Ökad tjänstekonsumtion:
+ 200 %
Effektivisering: 30 %
Förkortad arbetstid: - 25 %
Ca 65 % mindre utsläpp från
industrins elanvändning
Tabellen är ett utdrag från Larsson & Bolin (2014)
Studenternas uppgift kommer att bestå i att, för vart och ett av de nio utsläppsområdena, ta reda på
vilka konsekvenser de beskrivna förändringarna skulle kunna innebära för den enskilde individen. De
ska fokusera på scenariot klimatomställning, med frågeställningen:
Hur skulle människors hälsa och välbefinnande kunna komma att påverkas vid en omställning till en
hållbar klimatpåverkan?
Momentet är tänkt att användas på en kurs som innefattar folkhälsa. Det finns ingen allmänt
accepterad definition av folkhälsa, men Statens Folkhälsoinstitut har definierat folkhälsoarbete som ett
arbete som ”innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga
sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv
hälsoutveckling på befolkningsnivå.” I Sverige har vi en nationell folkhälsopolitik med elva
målområden. Dessa målområden omfattar de bestämningsfaktorer för hälsa som anses ha störst
betydelse för den svenska folkhälsan, däribland ”ökad fysisk aktivitet” (mål nr 9) och ”goda matvanor
och säkra livsmedel” (mål nr 10).
Konkret kommer uppgiften att bestå i att studenterna, i par eller i grupp om tre, får reflektera kring och
söka evidens för hur hälsa och välbefinnande skulle komma att påverkas med de förändringar som
göteborgsstudien beskriver. De kommer först att få leta vetenskapliga artiklar (minst 3 stycken källor)
som visar möjliga hälsoeffekter av de förändringar man kan utläsa från scenariot klimatomställning.
Här tänker jag mig att det går att hitta evidens som pekar på positiva hälsoeffekter när det gäller t.ex.
köttkonsumtion, tid per dag spenderad i bil, nivå på fysisk aktivitet etc. Negativa hälsoeffekter ser jag
inga självklara uppslag till, men sådana finns antagligen också. Dessutom kommer studenterna att få
reflektera över ytterligare tänktbara effekter, både negativa och positiva, som de inte behöver söka
stöd för i vetenskapliga studier. Det kan röra sig om både personliga preferenser eller tankar om hur
man tror att andra människor skulle komma att påverkas.
Som ett sista steg kommer studenterna att uppmanas reflektera över ifall man tror att vissa grupper av
individer kommer kunna klara en sådan omställning relativt enkelt, medan andra skulle uppleva det
som en uppoffring. Vad skulle i så fall vara kännetecknande för de människor som med lätthet
respektive svårighet klarade omställningen? Studenterna i paret/gruppen kommer att tilldelas ett antal
utsläppsområden (flyg, bilkörning etc) att fördjupa sig kring, och vid ett avslutande seminarium med
en större grupp studenter kommer resultaten att presenteras och alla områden diskuteras ytterligare.
Rent naturligt kommer vissa områden relativt lätt att kunna kopplas till hälsoeffekter (t.ex.
matkonsumtion) medan det för andra blir svårare (t.ex. hushållsel), och studenterna behöver inte till
varje pris försöka hitta möjliga effekter i de fall där det tycks bli långsökt.
Fakta, förståelse och normativa resonemang
Ett lärandemål som skulle examineras genom detta moment skulle kunna formuleras så här:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för viktiga bestämningsfaktorer av betydelse
för hälsa samt reflektera över sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur ett individuellt,
lokalt och globalt perspektiv.
Studenterna skulle i och med denna uppgift dels få fördjupa sina kunskaper inom folkhälsa, och inte
minst kring betydelsen av levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, stillasittande, stress etc. De skulle
samtidigt lära mer om klimatfrågan. Särskilt skulle de tillägna sig förståelse för vilka områden i det
dagliga livet som är av stor betydelse när det gäller klimatpåverkan (t.ex. köttkonsumtion) och vilka
som är av mer begränsad betydelse (t.ex. hushållsel). Förutom detta skulle studenterna få tillfälle till
en mer normativ diskussion kring värderingar och livsstilar. I grunden tror jag nämligen att en
omställning, som den göteborgsforskarna skissat på, är helt beroende av en succesiv kulturförändring
hos oss människor. Det handlar om att ställa frågor som ”Vad är ett gott liv?” och ”Hur ska man vara
för att vara lyckad?” Uppgiften kommer förhoppningsvis öppna upp för en del sådana diskussioner.
Referenser Holmberg, J., Larsson, J., Nässen, J., Svenberg, S., Andersson, D. (2011). Klimatomställningen och
det goda livet (Naturvårdsverket Rapport 6458). Stockholm: Naturvårdverket.
Larsson, J., Bolin, L. (2014). Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och
livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures report 2014:02.
Moore, J., Rees, W. E. (2013) Getting to One-Planet Living. I Worldwatch Institute, State of the World
2013: Is Sustainability Still Possible? Island Press: London.
Von Borgstede, C., Andersson, M., Johnsson, F. (2013). Public attitudes to climate change and carbon
mitigation - implications for energy-associated behaviours. Energy Policy, 57: 182-193.
Bilaga 1
Studieuppgift: levnadsvanor, hälsa och miljö
Den här studieuppgiften handlar om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och miljöpåverkan. Ni
kommer huvudsakligen att jobba i mindre grupper (2-3 studenter), men momentet avslutas med ett
seminarium i större grupp. Er uppgift kommer bli att försöka besvara följande fråga:
Hur skulle människors hälsa och välbefinnande kunna komma att påverkas vid en omställning till
en hållbar klimatpåverkan?
Till att börja med ska det poängteras att det är helt avgörande för framtida generationer människors
hälsa att vi som lever idag lyckas få till en kursändring, och på sikt skapa en miljö- och klimatmässigt
hållbar utveckling. Dagens situation, med allt mer oroande störningar av t.ex. klimatsystemet och
många ekosystem, utgör ett stort hot mot framtida generationers hälsa och välfärd.
I denna uppgift ska vi dock fokusera på hur en omställning till ett mer energi- och resurssnålt samhälle
skulle påverka oss själva, vi som lever nu och behöver genomföra omställningen. Ett vanligt synsätt
har varit att omställningen kan ske huvudsakligen på teknisk väg och inte kommer att behöva påverka
våra levnadsvanor på något påtagligt sätt. Den synen håller dock på att utmanas. Forskare som
analyserar hur miljöbelastningen ska kunna minska får helt enkelt inte ekvationen att gå ihop om inte
teknikutveckling kombineras med beteendeförändringar.
Vi ska här välja klimatpåverkan som ett exempel för att se vilka förändringar som kan komma att
krävas – i ett högkonsumtionssamhälle som vårt eget – för att kommer ner till en hållbar nivå på vår
påverkan på omgivningen.
Två svenska forskare har i en studie undersökt möjligheterna att nå hållbara utsläppsnivåer av
växthusgaser i Göteborg till år 2050 (Larsson & Bolin, 2014). Man har utarbetat tre olika
framtidsscenarier:
1) business as usual, där nuvarande trender (politik, teknisk utveckling och konsumtion) fortsätter på
ungefär samma sätt som de senaste decennierna,
2) dagens klimatpolitiska inriktning, där man utgår från att vi lyckas med de ambitioner som finns i
dagens klimatpolitik men att inga nya styrmedel sätts in för att påverka områden där utvecklingen nu
går i fel riktning, t.ex. flygresande och köttkonsumtion, och
3) klimatomställning, där klimatmålet nås, genom att tillräckliga förändringar har genomförts för att
komma under två tons utsläpp per person och år till 2050.
Hela studien finns att läsa här:
http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/klimatomtallning_goteborg_2.0_mistra_urban_fu
tures_report_2014_02_0.pdf
Nivån på utsläppen av växthusgaser, två ton per person, är beräknade under förutsättningen att
göteborgarna år 2050 inte ska släppa ut mer växthusgaser per person än vad som är hållbart om alla
människor globalt sett släppte ut samma mängd.
I studien har man räknat med ett konsumtionsperspektiv, dvs man har inkluderar de utsläpp som sker
inom landet men också de utsläpp som genereras vid tillverkning och transport av de varor som
importeras, liksom utsläppen som genereras vid utrikes flygresor. Från detta har man dragit bort de
utsläpp som sker här i landet vid tillverkning av varor vi exporterar. På så sätt får man en bild av den
samlade klimatbelastning som göteborgarnas konsumtion – eller levnadsvanor om man så vill – ger
upphov till (Larsson & Bolin, 2014).
Figuren nedan visar hur forskarna delat in utsläppen som varje person ger upphov till i nio olika
utsläppsområden (bil, kollektivtrafik, uppvärmning, hushållsel osv). Stapeln längst till vänster visar
situationen idag för en ”medelgöteborgare”. Staplarna till höger visar hur utsläppen skulle kunna
utvecklas i vart och ett av de tre utsläppsscenarierna: business as usual (BAU), dagens klimatpolitiska
inriktning (DKI), och klimatomställning (KLIMAT). De teknik- och livsstilsförändringar som skulle
kunna leda till de resultat som de tre scenarierna syftar till redovisas i en tabell i rapporten (Larsson &
Bolin, 2014). Samma tabell finns inklipp på nästa sida.
Figur 1. Utsläpp för medelgöteborgaren 2050 i de olika scenarierna. (Larsson & Bolin, 2014).
För denna studieuppgift ska ni främst titta på scenariot klimatomställning, och jämföra det med dagens
situation. Ni kommer att få arbeta två eller tre studenter tillsammans i en studiegrupp. Varje
studiegrupp kommer att få sig tilldelat tre av de totalt nio utsläppsområdena. Gruppens uppgift är att
försöka besvara följande fyra frågor:
1. Hur stor del av en persons totala växthusgasutsläpp härrör från vardera utsläppsområde?
Gör en grov uppskattning genom att titta i figuren ovan. Stämmer det med den bild ni haft sedan
tidigare? Vilka tror ni är de viktigaste förklaringarna till att utsläppen från respektive område ser ut
som de gör?
2. Finns det evidens för att påstå att folkhälsan kan komma att påverkas av en
klimatomställning? Hälsoeffekterna kan förstås bli både positiva och negativa. Ni ska göra en
litteratursökning och välja ut minst tre vetenskapliga artiklar som visar på samband mellan någon
klimatmässigt motiverad beteendeförändring och hälsan. Ni kommer märka att det för vissa områden
blir relativt lätt att koppla förändringar till hälsoeffekter, medan för andra områden blir svårt eller
irrelevant. Ni kan därför välja att främst fokusera på en eller två av gruppens områden.
3. Hur bedömer ni själva att människors hälsa och välbefinnande kan komma att påverkas av en
klimatomställning? Här kan ni alltså tillåta er att reflektera utan stöd i vetenskapliga studier. Det kan
röra sig om både personliga preferenser eller tankar om hur ni tror att andra människor skulle komma
att påverkas.
4. För vem blir omställningen enkel, för vem blir den svår? Vilka grupper av individer tror ni
skulle klara en sådan omställning relativt enkelt? Vilka skulle uppleva det som en uppoffring?
Studieuppgiften kommer att avslutas med ett seminarium där tre studiegrupper kommer tillsammans
och redovisar sina resultat, och fortsätter diskussionen. Till seminariet ska varje studiegrupp ta med sig
dels sina anteckningar som besvarar frågorna ovan, dels de vetenskapliga artiklar som styrker ett
samband mellan förändrade levnadsvanor och hälsa.
Tabell 1. Översikt över de antaganden som gjorts för medelgöteborgaren 2050 i de tre olika scenarierna. (Larsson & Bolin,
2014).
Referens:
Larsson, J., Bolin, L. (2014). Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och
livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures report 2014:02.
