Vill du bli ett EnergiGeni?

Vill du bli ett
EnergiGeni?
Bra att veta och kul att kunna om energi.
Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9.
Välkommen till en
värld full av energi
Vad är energi egentligen? Vilka fördelar och nackdelar finns
med olika energikällor? Hur fungerar ett kraftverk? Och hur
kommer energin hem till dig? Det är några av frågorna du får
svar på i det här materialet. Vi på E.ON vill gärna vara med och
öka kunskapen om energi, och inspirera dig och dina kompisar
till diskussion. För en av vår tids riktigt stora utmaningar är att
även i framtiden kunna se till att världens befolkning får ljus,
kraft och värme.
Det här materialet är till för dig som går i årskurs 4-9, och innehåller faktatexter, illustrationer, övningar och diskussionsfrågor.
Du kan använda hela materialet eller delar av det, tillsammans
med din lärare eller på egen hand. Vi hoppas att du kommer att
få mycket nytta av dina nya kunskaper. Och vem vet – kanske är
det just du som kommer att lösa framtidens energiproblem.
1 Vad är energi?
Energi kan inte förstöras
bara ändra form
Energi finns överallt. I solens strålar, i vatten som forsar, i växter och djur –
och i dig. Energin som finns i maten du äter omvandlas till kroppsvärme och
bränsle till dina muskler. Precis som i ett kraftverk som producerar elektricitet
och värme.
Energi finns i många olika former. Rörelseenergi finns i bäckens forsande vatten.
Värmeenergi skapas när vi eldar ved i öppna
spisen. I säden på åkern finns lagrad energi
som vi kan använda till mat.
finns lagrad energi från växter och djur.
Din kropp omvandlar denna till värmeenergi
i form av kroppsvärme, och till kraft som
behövs för att dina organ ska fungera och
för att röra dina muskler.
Så funkar energiomvandling
Energi kan varken skapas eller förstöras,
bara omvandlas från en form till en annan.
Det kallas för energiprincipen. Ett exempel
på energiomvandling är när växter tar tillvara solenergi och omvandlar den till lagrad
energi i sina celler. Eller när vatten i en
damm släpps ut genom dammluckorna och
forsar nedför ett vattenfall. Då omvandlas
det stillastående vattnets lägesenergi till
rörelseenergi. Även inne i dig sker energiomvandlingar hela tiden. I maten du äter
Energikällor och energibärare
När vi producerar el, värme och fordonsbränsle använder vi energiomvandling.
Energin hämtas från energikällor som vatten,
vind, olja och naturgas. För att kunna förflytta energin behöver vi så kallade energibärare, som kan hålla ihop energin och göra
så att den kan används någon annanstans.
Elektricitet är ett exempel på en sådan
energibärare. Ett annat är bensin, som
tillverkas av olja och omvandlas till kraft
för att driva bilar.
Diskussionsfrågor
• Även när du inte rör dig alls behöver du energi. Till vadå?
• Mat ger energi, men man kan också säga att mat kräver energi. Hur då?
• Varför behövs energibärare? Kan du komma på fler än elektricitet och bensin?
1 Vad är energi?
Övning
Energiomvandling kan
ske på många sätt
Vilka är de olika stegen i de här två
energiomvandlingarna? Titta på bilderna
och fyll i rätt siffra vid varje ord.
1
3
4
2
Värmeenergi
Lagrad energi
Solenergi
Rörelseenergi
4
2
3
1
Kraftverk
Elektricitet
Biomassa
Fjärrvärme
2 Jordens energisystem
Jordens energisystem
är ett känsligt kretslopp
Solen är själva kärnan i hela vårt energisystem, och helt nödvändig för att det ska
kunna finnas liv på jorden. Genom fotosyntes lagras energi från solen i växterna,
och den energin kan vi sedan använda till mat eller i kraftverk. Även i vatten och
vind lagras solenergi, som vi sedan omvandlar till vattenkraft och vindkraft.
Fotosyntesen gör så att vi hela tiden får nytt
syre att andas. Först fångar växterna upp
koldioxid ur luften. Med hjälp av solenergi
och vatten omvandlar de koldioxiden till druvsocker, som växten använder för att växa, och
till syre som släpps ut i luften. Den koldioxid
som finns i växterna frigörs igen när vi eldar
upp dem, till exempel olja och kol (som är
döda växter och djur som packats ihop under
miljontals år nere i marken och kallas fossila
bränslen) i kraftverk, eller använder bensin
i bilen. När koldioxiden kommit tillbaka ut i
luften kan den tas upp av växterna igen,
i ett nytt varv i naturens eget kretslopp.
Växthuseffekten – lagom är bäst
Koldioxiden som finns i vår atmosfär är livsviktig för livet på jorden. Den håller kvar en
del av solvärmen så att det blir lagom varmt
för oss. Det kallas växthuseffekten. Utan den
skulle medeltemperaturen på jorden vara
35 grader kallare. Men om mängden koldioxid
och andra växthusgaser så som metan och
lustgas blir för stor, stiger temperaturen på
jorden och problem kan uppstå. Möjliga konsekvenser är extremt väder, som torka, värmeböljor och översvämningar. Det är inte bra för
naturens ekosystem, tillgången till vatten,
för jordbruk och för människors hälsa.
Vi måste minska koldioxidutsläppen
Under de senaste tvåhundra åren har mängden koldioxid ökat för mycket, eftersom vi
använder så stora mängder fossila bränslen.
Samtidigt hugger vi ner skog, vilket ger färre
växter som kan ta upp koldioxiden igen. För
att bromsa växthuseffekten måste vi minska
våra koldioxidutsläpp, exempelvis genom att
använda mer förnybara energikällor, som sol,
vatten och vind. Vi kan också bli bättre på att
använda energin smartare, så att mindre går åt.
Solenergi
Syre
Koldioxid
Druvsocker
Vatten
Diskussionsfrågor
• Växthuseffekten hänger samman med hur stor del förnybara energikällor
vi använder. Hur då?
• Hur tycker du att vi på jorden ska minska våra utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser?
2 Jordens energisystem
Övning
Nästan all energi kommer från solen
De flesta av våra energikällor kommer från
solen. Vet du vilka som kommer från solen
(förutom såklart solenergi) och vilka som
inte gör det? Titta på bilden, läs texterna
och sätt ett kryss i rutan framför de
energikällor som kommer från solen.
2
3
1
4
CONTROLLED
AREA
5
6
8
7
1. Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som används som bränsle
i kärnkraft. Man klyver atomerna
och då uppstår värmeenergi.
2. Vindkraft
När uppvärmda luftmassor
runt jorden möter kallare luft
uppstår vindar. Vi tar tillvara
vindenergin i vindkraftverk.
3. Vattenkraft
När havet värms upp stiger
vattenånga och skapar moln som
ger regn över bergen. Regnet
blir till älvar där vi tar tillvara
kraften i det forsande vattnet.
4. Solenergi
Solstrålarnas energi fångas upp
när de träffar solceller eller solfångare. Energin blir till värme
eller omvandlas till elektricitet.
5. Biomassa
Växter, buskar och träd fångar
7. Fossila bränslen
upp och lagrar energi i sina celler. Vi använder energin när vi eldar
i spisar och i värmekraftverk.
6. Tidvattenenergi
Ett tidvattenkraftverk utnyttjar
tidvattnets rörelse- och lägesenergi i nivåskillnaderna mellan
ebb och flod.
Rester av miljontals år gamla
djur och växter har omvandlats
till kol, olja och naturgas, som
vi använder till elektricitet,
värme och fordonsbränsle.
8. Geotermisk energi
Den geotermiska energin är
lagrad i jordskorpan och har
sitt ursprung i den energi som
bildades vid jordens formation.
3 Vad använder vi energi till?
Vi behöver ljus,
kraft och värme
Åka bil. Tända lampan. Spela dataspel. Varje dag använder vi energi från
jordens energisystem för att kunna göra olika saker. Och vårt behov och
beroende av energi ökar hela tiden.
Inom alla delar av samhället använder vi
energi. Företagen behöver el till sina
maskiner och värme till fabrikerna. Sjukhusens elektriska utrustning måste fungera,
och mataffärerna behöver hålla sina frysar
kalla. Jämfört med för hundra år sedan är
vi idag mycket mer beroende av el och
värme för att klara vår vardag.
Stora utmaningar för framtiden
Eftersom vi blir allt fler på jorden och har
allt fler energikrävande prylar, står vårt
energisystem inför stora utmaningar.
Vi måste vara rädda om miljön och sänka
koldioxidutsläppen, samtidigt som människor
behöver få energi utan avbrott och utan
att det kostar allt för mycket. Det finns också
många länder i världen som idag använder
mycket mindre energi, men där behovet av
el och värme ökar när samhället utvecklas.
Vi använder olika mycket el i världen
Elkonsumtion per person 2011
Källa: Världsbanken
Sverige
14 030 kWh
USA
13 240 kWh
Kina
3 298 kWh
Nigeria
149 kWh
Brasilien
2 438 kWh
Indien
684 kWh
Australien
10 712 kWh
3 Vad använder vi energi till?
Övning
Vilka saker behöver vi el för att göra?
I Sverige är el något vi tar för givet och en
självklar del av vardagen. Men för många
människor i världen är el en lyxvara – cirka
1,5 miljarder människor lever idag utan
stabil tillgång till el. Vilka av de här sakerna
behöver vi el för att kunna göra?
Baka
Göra läxa med lampan tänd
Spela på telefonen Diskussionsfrågor
• I Sverige använder vi 14 030 kWh el per person och år. Det är drygt 20 gånger mer
än invånarna i Indien. Vad kan det bero på?
• Vad tror du kommer att hända med världens energianvändning i framtiden?
Cykla
4 Våra energikällor
Världens energi
kommer från många källor
Olja, vind, kol och vatten är några av de många energikällor som vi använder
för att få ljus, kraft och värme till vårt samhälle. Och alla energikällor har sina
fördelar och nackdelar – för miljön och för människor.
Sådant som vi människor kan omvandla
till användbar energi kallas för energikällor.
Dessa brukar delas upp i två typer; ickeförnybara och förnybara.
Icke-förnybara energikällor
De så kallade fossila energikällorna består
av uråldriga rester av växter och djur som
lagrats i berggrunden och blivit olja, kol och
naturgas. Detta tar miljoner år och de kallas
därför icke-förnybara energikällor. Hit räknas
även uran, som inte är fossil utan en malm.
Fördelen med dessa energikällor är att de
är mycket effektiva och enkla att omvandla
till energi.
Men de fossila energikällorna orsakar
samtidigt stora utsläpp av koldioxid och
andra miljöfarliga ämnen. Dessutom kommer
de ju förr eller senare att ta slut. Och uran
ger farligt avfall som måste tas om hand
under extremt lång tid.
Förnybara källor
Kraft från vind och vatten skapas av solen
och tar aldrig slut. De kallas därför för
förnybara energikällor. Dit räknas också solenergi, biomassa (som ved och pellets) och
geotermisk energi, alltså energi från jordens
inre. Den stora fördelen med förnybara
energikällor är att de inte orsakar några
koldioxidutsläpp (om man räknar bort utsläppen från exempelvis själva byggandet av
kraftverken) och är därför bättre för miljön
än fossila energikällor.
Men det finns också nackdelar. Att bygga
vatten- och vindkraftverk och att plantera
energiskog kan påverka djur och växter i
området negativt. Vindkraftverk och solenergianläggningar är också dyra att bygga
och underhålla i förhållande till hur mycket
energi de producerar.
Diskussionsfrågor
• Kol är den energikälla som används mest i världen idag. Varför tror du att det är så?
• Vilken energikälla tycker du verkar bäst och varför?
4 Våra energikällor
Övning
Vilken energikälla är det?
Läs beskrivningarna av de nio olika
energikällorna och para ihop med rätt
bild. Skriv bildbokstaven i rutan.
A Biomassa
B Sol
C Vind
D Vatten
E Kol
F Uran
G Olja
H Avfall
I Naturgas
Syns inte men finns i marken
och används bland annat
spisen. Kan omvandlas till
energikälla som står för
till uppvärmning och som
drivmedel.
En brun vätska som bildas av
växter och djur som förmultnat driva väderkvarnar. Står för
och bryts i gruvor. Är i många
Det man eldar med i öppna
värme och el i kraftverk.
men inte på natten. Ger
berggrunden och används
inte behöver. Kan eldas till el
Användes förr i tiden för att
Vår viktigaste förnybara
42 procent av Sveriges
elproduktion.
under högt tryck i miljoner år.
Kan utnyttjas på dagen
cirka 8 procent av svensk
elproduktion.
Grundämne som finns i
Bergart som bildas av växter
länder den viktigaste energikällan.
både elektricitet och värme.
för så kallad atomklyvning
i särskilda kraftverk.
Sådant vi slänger bort och
och värme eller brytas ner
till biogas.
5 Så produceras el och värme
Från kraftverken
får Sverige värme och el
Ett kraftverk är en slags fabrik där energikällor omvandlas till el eller värme,
eller både och. Runtom i Sverige finns hundratals kraftverk som använder olika
slags energikällor för att göra ditt hem varmt och ljust.
Värmekraftverk och Värmeverk
I ett värmekraftverk används till exempel
biomassa, avfall eller olja för att hetta upp
vatten till ånga som sedan omvandlas till
el. Det finns också verk där man använder
överskottsvärmen till fjärrvärme. De kallas
kraftvärmeverk.
Kraftverk som bara tillverkar värme till
fjärrvärmenäten kallas värmeverk. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmningssättet
i Sverige. En stor del av fjärrvärmen kommer
från biobränslen, till exempel träskräp
från sågverk och överblivna grenar från
skogsbruket.
Vindkraftverk
Vindkraftverk använder vinden för att göra
elektrisk energi. Därför är det viktigt att de
placeras där det blåser mycket. De bästa
ställena i Sverige är på Gotland och Öland,
på västkusten och utmed kusterna i Skåne.
Kanske har du sett att vindkraftverken
ibland står stilla? Det är för att vindkraftverk
producerar el som bäst när det blåser mellan
4 och 25 meter per sekund. När det blåser
mindre eller mer stoppas produktionen.
Kärnkraftverk
I kärnkraftverket används kärnenergi för att
producera el. Kärnenergi uppstår när uranets
atomkärnor slås ihop eller delas. Den energi
som solen utstrålar kommer från atomkärnor
som slås ihop, även kallat fusion. Den energi
som utnyttjas i kärnkraftverk uppstår när
atomkärnor klyvs och kallas fission. I Sverige
finns det kärnkraftverk i Forsmark utanför
Gävle, i Simpevarp utanför Oskarshamn och
i Ringhals, sex mil söder om Göteborg. Uran
är radioaktivt, och för mycket strålning är
farligt för människor och miljö. Därför tas
uranet omhand på ett säkert sätt hela vägen
– från när det bryts i gruvan, används i
kärnkraftverket och till att det blir till avfall.
Vattenkraftverk
I vattenkraftverken samlas vatten upp efter
snösmältning och regn. När vi behöver
energi släpps vatten ut för att producera el.
Det finns många vattenkraftverk i Sverige,
ungefär 1 800, och de flesta är små. Den
största delen av vattenkraften produceras
i älvarna i norra Sverige eftersom det där
finns större vattendrag med högre fallhöjder.
Några exempel är Lule älv, Ångermanälven
och Ume älv.
Total elproduktion i Sverige 2014
I Sverige producerades totalt 150,9 TWh,
varav 15,6 TWh exporterades till andra länder.
Källa: Världsbanken
Värmekraft
9%
Vattenkraft
42 %
Vindkraft
8%
Kärnkraft
41 %
Diskussionsfrågor
• De flesta av Sveriges vattenkraftverk ligger i norr. Varför det?
• Vilken kombination av energikällor vill du ha, och vad skulle det få för konsekvenser
för miljön, ekonomin och antalet kraftverk?
5 Så produceras el och värme
Övning
Såhär funkar ett kraftverk
Kraftverk fungerar lite olika beroende
på vilken energikälla som används.
Titta på bilderna och läs texterna, och
dra streck mellan den bild och text
som hör ihop.
Det finns många olika slags kraftverk, beroende på vilken energikälla som används. Men i alla
kraftverk finns en generator som omvandlar rörelseenergi till elektrisk ström. Generatorn består av
en magnet och en lindad kopparspole. Turbinen får magneten att röra sig, och elektricitet bildas.
Kärnkraftverk
Turbin
N
S
S
N
Generator
Rörelseenergi som finns
i luftmassor fångas upp
av stora vingar. Via en
växel omvandlas sedan
rörelsen till elektricitet
i generatorn.
Kraftvärmeverk
Turbin
N
S
S
N
Generator
När man klyver vissa
atomkärnor uppstår
värmeenergi, som hettar
upp vatten till ånga.
Ångan driver turbinen
och generatorn.
Vindkraftverk
N
S
S
N
Generator
Lägesenergi omvandlas
till rörelseenergi, som
fångas upp när turbinbladen börjar snurra
och driver generatorn.
Vattenkraftverk
Turbin
N
S
S
N
Generator
När man tillför värmeenergi till vatten bildas
ånga. Ångan får turbinen
att röra sig och driva
generatorn. Överskottsvärmen blir fjärrvärme.
6 Energidistributionssystemet
Så kommer energin
hela vägen hem till dig
När du tänder sänglampan på kvällen – har du tänkt på hur elen kommer hem
till dig? Det nät som behövs för att transportera el och värme från kraftverken
hem till dig och andra användare kallas för ett energidistributionssystem.
Den el och värme som tillverkas i kraftverken
måste ofta färdas långa sträckor i rör och
kablar för att nå ända hem till dig. Det är viktigt att systemet för att transportera energin
är säkert, och byggt på ett sådant sätt att så
lite energi som möjligt försvinner på vägen.
Sveriges elnät
Sveriges elnät består av tre huvuddelar;
stamnät, regionnät och lokalnät. Ungefär
som motorvägar, landsvägar och stadsgator
i det vanliga vägnätet. I stamnätet transporteras stora mängder el över stora avstånd,
från kraftverken till regionnäten. För att
förlora så lite energi som möjligt på vägen
har därför stamnäten en väldigt hög så
kallad spänning (upp till 400 000 V). Sedan
går spänningen ner stegvis, genom regionnäten och lokala nät, tills elen kommer hem
till dig som hushållsel, med spänningen 230 V.
Nya smarta nät
För att kunna använda näten mer effektivt
byggs allt fler så kallade smarta elnät. I dessa
mer moderna nät kan man styra, reglera
och mäta flödena bättre. Kraftsystemet blir
mer flexibelt, vilket bland annat gör att man
kan öka andelen förnybar energi. För dig
som användare är fördelen också att du
och din familj kan ta större kontroll över er
förbrukning.
Fjärrvärme, gas och bensin
Sverige har också andra nät för att transportera energi. Från värmeverken som
producerar fjärrvärme går rör med hett
vatten i marken hem till fjärrvärmeanvändarna. Och sedan kallt vatten tillbaka. Det
finns även nät för transport av gas till
industrin och värme i bostäder. Alla tankställen för bensin, diesel och fordonsgas är
också ett slags distributionsnät för energi.
6 Energidistributionssystemet
Stamnät
400 000 V
Regionnät
40 000-130 000 V
Mellanspänningsnät
10 000-20 000 V
Lokalnät
400/230 V
Elens väg hem till dig
Genom det svenska elnätet kommer
elen från kraftverket hem till dig. Elmätaren
i ditt hus mäter mängden el du och din familj
förbrukar, och som ni sedan betalar för när
elräkningen kommer.
Olika kablar för olika spänning
Elen transporteras från kraftverken och hela vägen
fram till dina prylar genom olika kablar. Här ser du några
exempel på kablar med olika spänning i genomskärning.
Markkabel 130 000 volt.
Används i de största
regionnäten.
Markkabel 400 volt.
Leder ström från ett
lokalt nät till en större
fastighet eller industri.
Markkabel 400 volt.
Leder ström från
ett lokalt nät till
flerbostadshus.
Jordad strömsladd 400/230 volt
för hemmabruk
inomhus.
Diskussionsfrågor
• Det så kallade energitrilemmat kan sammanfattas som hur vi ska se till att människor
har säker tillgång till el till ett bra pris, samtidigt som vi minskar den miljöpåverkan som
uppkommer när vi producerar och distribuerar elen.
• Med ökade klimatförändringar så kan nya utmaningar uppstå, eller de som redan finns
bli ännu svårare att lösa. Hur kan man klimatsäkra energiförsörjningen?
7 En produkts livscykel
En pryls elförbrukning
från början till slut
Olika prylar i ditt hem drar olika mycket el, och används olika ofta.
Ett kylskåp står på dygnet runt, medan mobilen bara laddas när batteriet
tagit slut. Dessutom går det ju åt energi även när prylen ska produceras
och så småningom slängas och återvinnas.
För att kunna bedöma hur stor miljöpåverkan
en produkt har under hela dess ”livstid”
använder man verktyget livscykelanalys
(LCA). I den tar man med allt från utvinning
av råmaterial som används i produktionen,
tillverkning och transporter, påverkan under
användningsfasen, till när produkten kastas.
Man tittar bland annat på hur mycket
material och energi som gått åt i de olika
faserna, vilka transporter som behövs och
om produkten kan återvinnas eller inte –
och räknar ut vilken miljöpåverkan allt detta
för med sig. På så sätt kan man enklare
jämföra olika prylar med varandra. En pryl
som drar väldigt lite eller ingen el alls när
du använder den hemma kan ju till exempel
ha förbrukat väldigt mycket energi när den
tillverkades.
7 En produkts livscykel
Produktens livscykel
Inflöde
1. Utvinning av råmaterial
Utflöde
2. Förädling av råmaterial
3. Tillverkning/Produktion
Material
4. Transporter
Energi
5. Användning
Luft-, mark- och
vattenutsläpp
Fast avfall
6. Underhåll
7. Återvinning/
Återanvändning
8. Avfallshantering
Exempel på aktiviteter som kan
ingå i en produkts livscykel.
Diskussionsfrågor
• Titta på den schematiska bilden av en produkts livscykel. I vilka faser tror du
att det går åt lite energi, och i vilka mycket energi, för tre olika prylar du använder
i vardagen: kylskåp, mobiltelefon och tröja.
8 Energispartips
All energi ska göra nytta
Vi jobbar ständigt för att produktion och distribution av energi ska bli mer
hållbar och effektiv. Till exempel genom att producera mer förnybar energi,
och genom smarta elnät som gör att mindre el försvinner längs vägen.
Men det handlar också om hur vi människor använder energin hemma.
I ett hållbart samhälle kommer all energi till
nytta, även i våra hem. Det finns många enkla
trix för att bli mer energismart hemma.
Uppvärmning
Ställ ingenting stort direkt framför ett element
för då når värmen inte ut i rummet. Termostaten luras då att tro att det är varmare än
vad det är. Om du ska vädra så gör det snabbt
och effektivt med tvärdrag, istället för att
låta fönster stå öppna under en längre tid.
Varmvatten
Du kan duscha istället för att bada, och se
till att duscha så kort tid som möjligt. Om du
diskar för hand så låt inte vattnet rinna, för
då går det åt en massa varmvatten i onödan.
Hushållsel
Det enklaste sättet att spara energi är att se
till att alltid släcka lampan när du går ut ur
ett rum. Glöm heller inte att dra ut sladden
när du laddat klart din mobiltelefon och andra
prylar. Så länge sladden sitter i eluttaget
fortsätter den att dra ström.
8 Energispartips
Övning
Hur länge kan du använda prylen?
Energiförbrukning mäts i kWh och beräknas
med formeln: effekt x tid = energimängd.
Räkna ut hur länge du kan använda några
vanliga prylar med samma mängd energi
som går åt för att värma upp ett bad.
För att värma upp vatten till ett bad går det åt energimängden 5,6 kWh (räknat på 150 liter
och 40 °C varmt vatten). Använd formeln h=kWh/kW och räkna ut hur länge du kan använda
några av dina prylar för samma mängd energi.
Ha en lågenergilampa tänd med
effekten 11 W (0,011 kW)
Föna håret med
en hårtork som har
effekten 1 500 W
(1,5 kW)
Titta på tv som har
effekten 100 W
(0,10 kW)
Ladda mobilen med
effekten 5 W
(0,005 kW)
Diskussionsfrågor
• Hur använder ni energi hemma i din familj?
• Om energipriserna ökade med 1 000 %, vad tror du skulle hända då?
9 Transporter
Färre och energismartare
transporter
En stor del av våra koldioxidutsläpp kommer från transporter, exempelvis när
vi kör bil till och från jobbet eller fotbollsträningen, eller tar flyget ut i världen.
Transport behövs också för många av de saker vi köper, till exempel matvaror
som fraktas från andra sidan jordklotet.
För att minska din egen miljöpåverkan från
transporter kan du välja att cykla och gå mer,
eller åka kollektivt. Hela transportsektorn
måste dessutom minska användningen av
fossila bränslen och bli mer effektiv.
Elbilar
Elbilar har en motor med hög verkningsgrad,
vilket gör att energin används mer effektivt.
Men för att en elbil verkligen ska bidra till
minskade utsläpp så måste elen också vara
producerad med förnybara energikällor.
Biogas
Biogas produceras från bland annat hushållsmatrester, rester från livsmedelsindustrin och
annat organiskt avfall. Jämfört med bensin
ger biogas upphov till cirka 90 procent mindre
koldioxidutsläpp. Ett samlingsnamn för biogas
och naturgas är fordonsgas. Hur stor andel
av fordonsgasen som är biogas beror på hur
stor tillgången är för tillfället. Ju mer biogas
som produceras, desto högre andel förnybar
energi blir det i fordonsgasen.
Fordonsgas
9 Transporter
Övning
Hur långt kommer du?
Räkna ut hur många kilometer du kan
åka med olika färdmedel om du får
släppa ut 5 kilo koldioxid.
Använd formeln: sträcka=5/X
Cykla och gå kan man ju göra hur mycket som helst utan att släppa ut växthusgaser medan
man förflyttar sig (sen har det i och för sig gått åt energi för att tillverka cykeln, anlägga
trottoarer och så vidare). När det gäller andra vanliga färdmedel kan det vara intressant
att veta hur olika långt man kommer för en viss mängd koldioxidutsläpp.
Miljöbil
X=0,0028 kg/pkm
X=0,1280 kg/pkm
X=0,2000 kg/pkm
X=0,0950 kg/pkm
X=0,0690 kg/pkm
Variabeln X anger hur många kilo koldioxid som släpps ut när en person färdas en kilometer.
Diskussionsfrågor
• Ungefär hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än 5 km. Varför tror du att
det är så?
• Om alla bilar i hela världen drevs av förnybart bränsle, tycker du att vi skulle
kunna köra hur mycket bil som helst då?
10 Så fungerar elmarknaden
Priset på el bestäms av
vädret – och av elmarknaden
Marknaden för el fungerar på samma sätt som för andra råvaror, där priset
bestäms av tillgång och efterfrågan. Den el som produceras säljs på elbörsen
Nord Pool till elhandelsbolag, som säljer elen vidare till dig.
År 1996 avreglerade staten den svenska
elmarknaden och införde fri konkurrens på
elhandel. Det innebär att varje elanvändare
själv kan välja från vilken leverantör man vill
köpa sin el. Däremot är inte själva eldistributionsnätet avreglerat. Till vilket energibolag
du betalar elnätsavgift avgörs av var du bor.
Elpriset bestäms på Nord Pool
Elbörsen Nord Pool är en handelsplats för
elproducenter, som tillverkar och säljer el,
och för elhandelsbolag som köper. Priset
varierar beroende på tillgång och efterfrågan.
Priset stiger till exempel under ett torrt år
när vattenkraftverken har ont om vatten i
magasinen. Likaså när det är kallt ute och
det går åt mer el.
Grön el – vad är det?
Idag erbjuder många elhandelsbolag så
kallad grön el, som garanterat kommer från
förnybara energikällor som vatten och vind.
Men det betyder förstås inte att elbolaget
bygger ett vindkraftverk i din trädgård. Det
fungerar så att elhandelsbolaget lovar att
köpa lika mycket grön el på elmarknaden
som du förbrukar. På så sätt kan du bidra till
att mer förnybar el produceras och ersätter
fossila bränslen.
Elpriset består av flera delar
Kostnaden för elförbrukningen betalar du
till elhandelsbolaget, och nätavgiften till
nätägaren i ditt område. Resten av elpriset,
cirka 40 procent, går till staten i form av
skatter och avgifter.
Elnätsavgift
20 %
Skatter och
avgifter
42 %
Elförbrukning
40 %
10 Så fungerar elmarknaden
Elanvändare
Hushåll, företag och kommuner.
Alla väljer vilket elhandelsbolag
de vill köpa el ifrån.
Elproducenter
Producerar el i sina kraftverk.
Elen säljs sedan till dagspris
på elbörsen Nord Pool. Exempel
på elproducenter är E.ON,
Vattenfall och Fortum.
Elbörsen Nord Pool
En gemensam elbörs för
hela Norden, där dagspriset
bestäms utifrån tillgång
och efterfrågan.
Elhandelsbolag
Köper el på elbörsen och säljer
till elanvändare. Det finns fler än
100 elhandelsbolag i Sverige, till
exempel E.ON Försäljning,
Dalakraft och Telge Energi.
Diskussionsfrågor
• Vad är skillnaden mellan en elproducent och ett elhandelsföretag?
• Skulle du välja grön el även om den var dyrare?
11 Energin i framtiden
Framtidens energi – en av
världens största utmaningar
För att kunna förse världens växande befolkning med el och värme även i
framtiden, och samtidigt minska vår miljöpåverkan, måste vi hela tiden förbättra
våra energisystem. Det här är några sätt vi kan göra det på.
1 Använda mer förnybar energi
4 Spara el och värme
För att minska koldioxidutsläppen måste
vi använda mindre fossila bränslen som
kol och olja – och istället utnyttja vind,
vatten och sol mer än idag.
2 Bygga ut näten
Genom att bygga ut fjärrvärmenäten
kan fler människor få tillgång till effektiv
uppvärmning. Med smarta elnät blir
det också enklare för människor att
producera el själva.
Det finns många saker vi kan göra för
att spara energi, som att stänga av
prylar vi inte använder, sänka inomhustemperaturen och ta en kortare dusch
på morgonen.
5 Byta till miljövänligt bränsle
Transporterna står för en stor del av
världens koldioxidutsläpp. Därför måste
vi ersätta bensin och diesel med bättre
alternativ som biogas och el. Vi måste
också bygga fler tank- och laddningsställen.
3 Utnyttja vårt avfall
Att göra fjärrvärme av sopor, biogas av
matrester och elektricitet av skogsavfall
är några sätt vi kan utnyttja sånt som
annars skulle gå till spillo.
Fordonsgas
Elbil
11 Energin i framtiden
Övning
Hur tycker du att vi ska lösa
framtidens energibehov?
Rita eller beskriv din bästa idé för framtidens energisystem. Det kan vara ett nytt
sätt att producera elektricitet, ett klimatsmart sätt att resa eller ditt bästa
energispartips. Eller något helt annat.
Vad betyder orden?
Biobränsle. Ett organiskt material, till exempel
ved, spannmål eller pellets, som kan användas
som bränsle vid framställning av el, värme, gas
och flytande drivmedel.
Biogas. Gas som uppstår när organiskt material
bryts ner i en syrefri miljö. Används som drivmedel till bilar, lastbilar och bussar och för att
värma upp hus.
Biomassa. Se Biobränsle.
Bränsle. Ett ämne med lagrad energi som kan
utnyttjas i energiomvandling till värme eller
annan energiform. Kol, olja, ved och torv är
några exempel på bränslen. För oss människor
är maten vårt bränsle.
CO2 (koldioxid). En naturlig, färglös gas som
bland annat finns i vår utandningsluft och är en
viktig del av fotosyntesen. Koldioxid frigörs vid
all förbränning av organiskt material och är en
av flera växthusgaser som kan påverka klimatet.
Distributionsnät. Se Nät.
Effekt (watt, W). En enhet som anger en viss
elektrisk saks förmåga att avge eller använda
energi under en viss tid.
Elektricitet. Ett flöde av elektriskt laddade
partiklar, elektroner. Mäts i ampere (A). Den
kraft som krävs för att förflytta den elektriska
laddningen från en punkt till en annan kallas
för spänning och mäts i volt (V).
Elhandelsföretag. Ett företag som köper el från
elproducenter eller elbörsen, och säljer vidare
till privatpersoner och företag.
Elproducent. Ett företag som producerar el
i till exempel vattenkraftverk, kärnkraftverk
eller värmekraftverk, och säljer till elbörsen.
Energi. Ett begrepp som beskriver kraften som
får föremål eller ämnen att ändra läge eller tillstånd. Mäts i exempelvis Joule (J) kilowattimmar
(kWh) eller terrawattimmar (TWh). 1 terrawatttimme är lika med 1 000 000 000 kilowattimmar.
Energibärare. Ett ämne eller material som kan
användas för att transportera energi. Till exempel
elektricitet, varmvatten och bensin.
Energikälla. Något som kan användas till energiomvandling, till exempel vatten, olja, vind och
uran.
Energiomvandling. Processen där energi omvandlas från en form till en annan. Till exempel
från lagrad energi i ved som vid förbränning blir
till värmeenergi.
Fission. Klyvning av atomkärnor, vanligtvis i uran,
som används i kärnkraftverk för att utvinna energi.
Fjärrvärme. System för att producera värme
centralt i ett fjärrvärmeverk, och som sedan leds
ut till anslutna fastigheter i rörledningar med
varmvatten. Som bränsle används till exempel
biobränsle, gas och avfall.
Fordonsgas. Naturgas eller biogas som används
som drivmedel till bilar och andra fordon. En ökad
användning av fordonsgas är en viktig del av
arbetet med att minska världens koldioxidutsläpp.
Fossilt bränsle. Rester av växter och djur som har
omvandlats till olja, kol och gas under hundratals
miljoner år.
Fotosyntes. En process där solenergi tillsammans
med vatten och koldioxid omvandlas till biomassa.
Förnybar energi. Energi som ständigt återbildas,
som till exempel vattenkraft, vindkraft och
solenergi.
Gas. Innehåller lagrad energi och finns i olika
former, som naturgas, gasol, biogas och vätgas.
Används ofta direkt i industriprocesser, men
också för el- och värmeproduktion och som
drivmedel till fordon.
Generator. Finns i kraftverk och används för
att producera elektricitet genom att omvandla
rörelseenergi till elektrisk energi. Består av en
magnet och en spole.
Geotermisk energi. Värme som hämtas från
jordens inre, oftast flera hundra meter under
jordytan.
Sol. Vår viktigaste energikälla. Kan användas för
att generera värme via solfångare och el med
solceller.
Kol. Bergart som består till 70-75% av grundämnet kol. Används för att tillverka el och värme
i kraftverk, och i stora delar av världen för att
värma hus och laga mat.
Solcell. Den förnybara energikälla som ökar mest
i världen, räknat i procent.
Kraftvärmeverk. Kraftverk som producerar både
el och värme.
Torv. En jordart som består av växtrester som inte
brutits ner av luft och därför kan användas som
bränsle.
TWh. Se energi.
kWh. Se energi.
Kärnkraft. I ett kärnkraftverk klyvs atomkärnor
av uran. Värmen som bildas hettar upp vatten
till ånga som driver en turbin. Den driver i sin tur
en generator som producerar el. Det radioaktiva
avfallet som bildas är farligt och måste förvaras
säkert under lång tid.
Lagrad energi. Till exempel kemisk energi som
finns bunden i molekylerna i till exempel växter.
Vid förbränning frigörs energin och omvandlas
till ljusenergi och värmeenergi. Lägesenergi är
också lagrad energi, som till exempel vatten i ett
vattenmagasin. Nord Pool. Gemensam norsksvensk-finsk-dansk-estnisk elbörs, där elproducenter och elhandelsbolag säljer och köper el.
Nät. Systemet av kablar och ledningar som
behövs för att transportera energin från kraftverken till bostäder och företag.
Nätägare. Sveriges elnät är geografiskt uppdelat
mellan olika ägare, till exempel Svenska Kraftnät
(som äger stamnätet) samt Vattenfall och E.ON
(som äger regionnätet). Som elanvändare kan
man välja elhandelsföretag men inte nätägare.
Olja. Ett fossilt bränsle som har bildats av växter
och djur som levde för hundratals miljoner år
sedan.
Rörelseenergi. Kallas också kinetisk energi och
uttrycker det arbete som krävs för att reducera
ett objekts hastighet. Genom att utnyttja rörelsen
i till exempel en turbin kan vi omvandla rörelseenergin till elektricitet.
Watt. Förkortas W och är en enhet som uttrycker
den mängd energi per tidsenhet en viss sak
kräver för att fungera. Se även Effekt.
Vattenkraftverk. Anläggning som producerar el
via turbiner som drivs av strömmande vatten.
Verkningsgrad. Ett mått på hur väl energin utnyttjas och hur effektiv en viss energiprocess är.
Vindkraftverk. Anläggning som använder
energin i luftens rörelse för att producera el.
Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar
mest i världen, mätt i produktionskapacitet.
Volt. En enhet som anger spänningen i en
elektrisk ledning, eller med andra ord den
energin som krävs för att förflytta en elektrisk
laddning från en punkt till en annan.
Värme. En energiform som orsakas av molekyler
i rörelse. Ju högre temperatur ett ämne har, desto
större molekylrörelse och därmed högre värme.
Värmekraftverk. En anläggning som producerar
el genom förbränning av olja, kol, biomassa, avfall
eller gas.
Växthuseffekten. Processen där koldioxid och
andra gaser håller kvar värmen på jorden.
Uran. Ett radioaktivt grundämne som används för
att producera elektricitet genom så kallad fission
i kärnkraftverk. I Sverige importerar vi uran från
till exempel Australien, Ryssland och Kanada.
2015-10 The Concept Factory
E.ON Sverige AB Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö
T 040 25 50 00
[email protected]
eon.se