1. Inledning

advertisement
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för Socialt arbete
ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs, diskriminering och hälsoinriktning
HANDLEDARE: Ingemar Wörlund
SAMMANFATTNING: Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en
alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det
finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i
nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar,
samt
kritiskt
granskar
och
diskuterar
den
nytillkomna
åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om
åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering
förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska
besvär hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund,
medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter.
NYCKELORD:
Åldersdiskriminering, arbetsmarknad, hälsa
TITEL:
Åldersdiskriminering i svensk kontext –
med fokus på personer som är 50 år och
äldre.
FÖRFATTARE:
Jacqueline Fuentes Delgadillo
DATUM:
Juni 2009
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
1.1. Bakgrund ......................................................................................................................... 1
1.2. Problemformulering ........................................................................................................ 2
1.3. Syfte ................................................................................................................................ 2
1.4. Litteraturgenomgång av tidigare skrivna diskrimineringsdokument .............................. 3
2. Material och metod .............................................................................................................. 5
2.1. Urval av litteratur ............................................................................................................ 5
3. Resultatredovisning .............................................................................................................. 6
3.1. Vad menas med diskriminering? ..................................................................................... 6
3.2. Diskrimineringens olika skepnader ................................................................................. 8
3.3. Ålder som diskrimineringsgrund ................................................................................... 10
3.4. Ny och sammanhållen diskrimineringslagstiftning ....................................................... 11
3.4.1 Lagens ändamål ........................................................................................................... 13
3.5. Vad har åldersdiskriminering för konsekvenser för individen? .................................... 14
3.6. Diskriminering kopplat till det sociala arbetet .............................................................. 16
4. Diskussion ........................................................................................................................... 19
4.1. Vad har studien för betydelse för det sociala arbetet?................................................... 20
4.2. Slutord ........................................................................................................................... 21
Käll- och litteraturförteckning .............................................................................................. 23
Förord
Att skriva examensarbete har inte alltid varit det allra lättaste, det har krävt en hel del tålamod,
engagemang och god stöttning av både mig som författare men även för de i min närmaste
omgivning, det vill säga min familj och pojkvän. En utmärkande familjemedlem som jag
skulle vilja rikta min allra största tacksamhet, är min mor. Mami, du är och har alltid varit den
som stöttat mig i allt jag gör och som dessutom inte haft det lätt med att vägleda mig under
mina 25 år. ”Muchas gracias por su apoyo, consejos, amor y pasiencia, sin usted no sería la
persona que soy y tampoco estaría donde estoy. Usted es mi ídolo y una persona que yo
siempre he admirado, te amo hoy, ayer y siempre lo haré, NUNCA se le olvide”...
Jag vill också tacka min vän Stina för de samtal vi haft, ditt stöd är och har under uppsatsens
gång varit enormt värdefulla för mig så, TACK! En annan person som följt mig under hela
utbildningen och som kanske inte förstår varför jag tackar henne är Mona Larsson,
institutionssekreterare. Anledningen till att jag särskilt riktar min tacksamhet till dig är för att
du på ditt trevliga och omsorgsfulla sätt, alltid funnits tillgänglig och gjort dig tiden att svara
på mina frågor.
Sist men inte minst så vill jag tillägna detta arbete till mitt ofödda barn, Maria Isabelle. Hon
har varit den som gett mig styrkan och viljan som jag behövt för att kunna ta mig igenom och
lyckats få ihop detta arbete som jag nu stolt inlämnar. ”Todavia no has llegado a este mundo
pero en mis ojos y corazón ya eres una persona muy hermosa y especial. Te amo mucho hija
mía”.
Stockholm 22 maj, 2009
Jacqueline Fuentes Delgadillo
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Att avvisa deltagandet av de äldre människorna i arbetslivet har i allt större utsträckning
utvecklats till en oroande faktor som påverkat många delar av världen, inte minst i Sverige
(Andersson, 2008). Författaren menar att åldersdiskriminering kanske är den mest accepterade
formen av fördom som existerar idag, och även den form av diskriminering som det tas lättast
på. Samtidigt hävdar Roth (2008) att diskriminering är ett fenomen som kan anta olika former
och skilja sig åt beroende på vilka som diskriminerar samt på vilket sätt diskrimineringen sker.
Andersson (2008) redovisar att ålderdiskriminering i arbetslivet begränsar eller tar ifrån
individen hans eller hennes rätt till arbete. Detta diskriminerande handlingssätt kan tvinga
individen att vid en viss ålder lämna arbetet i förtid, försvåra för individen att kunna få ett nytt
arbete eller att avstå från vidareutbildning eller befordran efter en viss ålder (Andersson,
2008). En svensk statlig utredning redovisar att när en arbetstagare eller arbetssökande inte
ges möjligheten att utnyttja eller utveckla sin kompetens på grund av sin ålder, innebär detta
en kränkning av dennes rättighet. Vidare redovisar utredningen att en negativ bild av åldrande
och äldre människor, lyfts till ytan inom arbetslivet under de senaste decennierna (SOU 2002:
29, s 76).
Den svenska staten anser att skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de
mänskliga rättigheterna. Utredningar och ändringar i den svenska lagstiftningen har därför
genomförts för att bland annat förstå fenomenet diskriminering, men även för att upptäcka
nya metoder för att bekämpa diskrimineringen. En åtgärd rörande diskriminering och som
senast genomförts i Sverige är att de fyra tidigare ombudsmän från och med januari 2009
slagits ihop till en gemensam ombudsmannamyndighet. Dessutom tillkom två nya
diskrimineringsgrunder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta har
genomförts då regeringen anser att diskrimineringsfrågan har och måste i fortsättningen att ha
högsta prioritet (Regeringskansliet, 2009).
FN-förbundet betonar att det finns en bred uppfattning om att bekämpningen av
diskriminering utgör nyckeln till integration, mångfald och jämlikhet. Därför menar man att
kampen mot diskriminering måste föras ständigt och av var och en av oss, då diskriminering
oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter (FN-
1
förbundet). Mycket har gjorts under årens lopp, men mycket arbete, åtgärder och effektiva
metoder återstår.
En annan svensk statlig utredning (SOU 2006:79) påpekar att individen ingår i ett strukturellt
och institutionellt sammanhang där olika tillgång till strukturella och institutionella
maktmedel skapar ojämlika livsvillkor och därmed ojämlikheter. De privilegierade som har
kontroll över dessa maktmedel har mer inflytande i samhället och reproducerar dessa ojämlika
livsvillkor. Socialarbetare är exempelvis individer med institutionell makt och har större makt
och inflytande än vad klienten har (ibid.) Med anledning därav är det i högsta grad viktigt att
dagens och även framtidens socialarbetare får mer kunskap om fenomenet diskriminering,
samt uppmärksammar sina fördomar och konsekvenser av ens attityder, samt har kännedom
om hur diskriminering påverkar samhället och individer för att kunna ge de utsatta grupper
det stöd och förståelse som de är i behov av.
1.2. Problemformulering
Som det framkommer ovan är diskriminering i stort ett fenomen som ständigt är aktuellt och
som kan ha förödande konsekvenser för individen. Den grupp jag först och främst kommer att
tänka på när det kommer till åldersdiskriminering är de som är 50 år och äldre. Personer som
trots förvärvad erfarenhet och kunskap inte får inträde till arbetsmarknaden eller som får sluta
i förtid på grund av ålder. Man kan undra vad det är som gör att äldre människor utesluts från
arbetsmarknaden när de innehar den kompetens, erfarenhet och kunskap som krävs?
Diskriminering är ett fenomen som sker under olika omständigheter, olika grunder och som i
sin tur påverkar människor på olika sätt. Att en människa eller en grupp människor behandlas
annorlunda eller orättvist på grund av oväsentliga grunder, och som de berörda människorna
inte kan styra över kan uppfattas som oacceptabelt. En person som föds med t.ex.
funktionshinder har inte valt detta själv och kan än mindre påverka det. Detsamma gäller ålder.
Att en viss ålder uppnås ska inte, enligt min mening, innebära utestängning från eller
diskriminering på arbetsmarknaden. Att diskriminering på grund av ålder förekommer i vårt
samhälle är påtagligt och något som samtidigt uppmärksammats allt mer.
1.3. Syfte
Syftet med denna studie är att utifrån en genomgång av svenska aktuella utredningar som tar
upp diskriminering och den nytillkomna diskrimineringslagstiftningen, undersöka vilka svar
dessa ger på följande tre frågor:
2
– Vad menas med åldersdiskriminering?
– Varför finns åldersdiskriminering?
– Vad har åldersdiskrimineringen för konsekvenser för de som är 50 år och äldre?
1.4. Litteraturgenomgång av tidigare skrivna diskrimineringsdokument
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU, Sveriges Pensionärsförbund, SPF,
Pensionärernas Riksförbund, PRO och Seniorkraft, har tillsammans skrivit rapporten Den
bortglömda diskrimineringen, en rapport som handlar om människor som hamnar i en trängd
situation i vardagen på grund av sin ålder. De fyra aktörerna förhåller sig kritiska till den
nyinförda
diskrimineringslagstiftningen
då
den
till
skillnad
från
de
andra
diskrimineringsgrunderna, endast skyddar inom arbetslivet och utbildningsväsendet.
Rapporten gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av åldersdiskrimineringen utan syftar till
att belysa hur ålder förändrar människors förutsättningar på grundläggande områden som
boende, vård och politiskt inflytande. Samtidigt eftersträvar de med rapporten att väcka debatt,
genom att peka på diskrimineringsgrunden som de menar hittills har glömts bort, men som
tyvärr har stora konsekvenser i människors liv och vardag (LSU, 2009).
Studien särbehandlad och kränkt som Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomfört i samarbete
med de tidigare ombudsmännen sedan 2004, pekar på ett samband mellan diskriminering och
hälsa, nämligen att diskriminerande handlingar i sig påverkar hälsan i en negativ bemärkelse
och att diskriminering troligtvis ger upphov till ökad ohälsa. Enligt FHI medför detta väldiga
konsekvenser för den allmänna välfärden och samhällsekonomin. Studien innefattade 39
andra studier som behandlade olika typer av diskrimineringsgrunder och hälsa.
Sammanställningen visade tydliga samband med både psykisk och fysisk ohälsa, exempel på
dessa är högt blodtryck, försämrad självuppfattning, ökad hopplöshet, ökad cigarrettrökning
respektive alkoholkonsumtion etcetera (FHI, 2004).
3
Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande – en förutsättning för hälsosamt åldrande
(2008) är en annan studie skriven av FHI. Studien visar bland annat att studiens målgrupp,
personer 55 år och äldre, är en grupp som utgör 31 procent av Sveriges befolkning. FHI
menar att denna grupp är en stor växande grupp och resurs för samhället, en resurs som tyvärr
inte alltid tas tillvara. FHI konstaterade även att hälsofrämjande arbete som bygger på
delaktighet och inflytande har en positiv inverkan på hälsan på såväl individ-, grupp- som
samhällsnivå. Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett
sammanhang. Att ha en känsla av sammanhang betyder enligt FHI att man upplever att
tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket har visat sig ha betydelse för varför
vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Vidare identifieras fyra hörnpelare som
enligt FHI främjar folkhälsoinsatser och som syftar till positiv hälsoutveckling för de äldre,
nämligen social gemenskap, meningsfull sysselsättning/känna sig behövd, fysisk aktivitet
samt goda matvanor. Riv ålderstrappan! (SOU 2002:29) konstaterar dock att det finns mer
eller mindre outtalade åldersnormer som förhindrar äldre personers delaktighet och inflytande
i samhällslivet. Rapporten markerar vidare att alla berörda aktörer måste göra upp med
kategoritänkandet, samt att åldersnormer måste synliggöras och ifrågasättas. Utredningen
förespråkar dock inga särskilda lösningar för äldre, utan pekar istället på att äldre måste bli
självklara aktörer i arbetet med att utveckla demokratin.
Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU 2006:78) är en utredning om makt,
integration och strukturell diskriminering som tillsattes av regeringen för att identifiera och
kartlägga mekanismer bakom strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös
tillhörighet. Trots att fokus för utredningen låg på den etniska och religiösa tillhörigheten
menar författarna att orättvis och kränkande behandling men också rädslan för samt planering
inför tacklande av diskriminerande situationer utsätter människor för fysisk och psykisk stress.
Detta har visat sig ge en negativ inverkan på människans fysiska och psykiska hälsa och
välbefinnande. Författarna konstaterar även att bland annat att den kumulativa exponeringen
av diskriminering har ett klart samband mellan underordnade grupper och deras hälsa.
Exempel på det nyssnämnda är utestängning från arbetsmarknaden eller dåliga arbetsvillkor
som ofta leder till mindre socioekonomisk rörlighet och sämre boendeform. Författarna menar
att diskriminering generellt sätt har satts i samband med olika hälsoproblem i studier som
bland annat är genomförda i USA och England. Resultat från dessa studier har visat sig leda
till fysiologiska och psykologiska reaktioner, vilket i sin tur kan leda till negativ självbild,
ångest och ökad sjukdomsrisk. Författarna menar vidare att de negativa socioekonomiska
4
konsekvenserna av diskriminering syns tydligast när det gäller tillgången till arbetsmarknaden
och i begränsade ekonomiska resurser på grund av arbetslöshet (SOU 2006:78).
Brottsförebyggande rådet (BRÅ), är den instans som ansvarar för den officiella
kriminalstatistiken i Sverige och har enligt En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
(SOU 2006:22) redovisat en minskning av anmälda fall av olaga diskriminering under 2000talet. Utredningen menar att minskningen kan hänföras till svårigheterna att få en fällande
dom och som troligen påverkar anmälningsbenägenheten negativt.
2. Material och metod
För studiens syfte valdes en litteraturgenomgång. De empiriska underlagen som användes
som källor för denna studie är tidigare skrivna diskrimineringsdokument, i form av nationella
utredningar som är utförda av den svenska statens utredare och specialister gällande
diskriminering, svenska tidskriftsartiklar och bokkapitel. Information hittades även på
hemsidor tillhörande svenska organisationer som ständigt kommer i kontakt med och arbetar
med diskrimineringsfrågan.
De kombinationer av sökord som användes vid litteratursökningen utformades utifrån
allmänna ord som relaterades med begreppet diskriminering, för att inledningsvis finna vilken
och hur mycket litteratur och studier som fanns om ämnet. Backman (1998) skriver att man
minskar risken för att personliga preferenser ska styra vilka studier som granskas och öka
reliabiliteten, genom att göra ett urval av artiklar och bokkapitel. Med anledning av detta
valde jag därför att söka artiklar och bokkapitel som behandlar följande kategorier:
1) åldersdiskriminering i arbetslivet
2) konsekvenser av diskriminering
Det var med utgångspunkt från dessa kategorier som urvalet skedde. De studier som vidare
betraktades relevanta genomgick en första bedömning av titlar och sammanfattningar där de
antingen inkluderades eller exkluderades utifrån kategorierna. Det material som inkluderades
efter första bedömningen genomlästes och granskades, för att se om de besvarade någon av
syftets frågeställningar. De artiklar och bokkapitel som inkluderades tematiserades och
sammanställdes utifrån frågeställningarna i syftet.
2.1. Urval av litteratur
Rapporten är avgränsad till att behandla åldersdiskriminering i arbetslivet i Sverige och att
endast ta upp rapporter, artiklar etcetera som berör åldersdiskriminering av personer i
5
arbetslivet, som är 50 år och äldre, samt dess konsekvenser som diskrimineringen medför för
individen. Jag kommer därför inte att söka information om åldersdiskrimineringens
omfattning. Ett fenomen som även kommer att belysas är hälsa. Anledningen till att den
belyses i studien är för att dels uppfatta vad forskningen visar, samt för att erhålla förståelse
för vilket förhållande åldersdiskriminering har till hälsa. Forskning om
övriga
diskrimineringsgrunder tas inte upp, även om vissa forskningsresultat indirekt berör dessa
aspekter.
3. Resultatredovisning
I följande avsnitt kommer teorier och forskningsresultat att redovisas utifrån syftets
frågeställningar. Med utgångspunkt i de valda artiklarna, utredningar och bokkapitel som
valdes ut, har information gällande frågeställningarna skapat rubriker under vilka relevanta
begrepp och resultat har sammanställts och tematiserats.
3.1. Vad menas med diskriminering?
Att fastställa vad diskriminering är kan vara svårt, ingen direkt samstämmighet mellan olika
beskrivningar av ordet finns, men många liknelser. Här är några exempel på hur
diskriminering kan beskrivas, i inflytelserika och i mindre betydande sammanhang.
Payne (2002) menar att ”diskriminering innebär att man gör skillnad på vissa grupper och
individer som uppvisar vissa drag eller egenskaper och behandlar dem sämre än de grupper
som har egenskaper som enligt konventionen är positiva” (Payne, 2002, sida 327). Vidare
påpekar författaren att diskriminering i första hand är en följd av det verkliga förhållandet, att
inflytelserika grupper i samhället upprätthåller diskrimineringen för att själva kunna behålla
sin makt. Detta görs genom att de bland annat använder sin ledande ställning och genom sin
sociala kontroll över de åsikter om samhällets natur som skapar en tro. Diskriminering skapas
och vidmakthålls därför av personliga uppfattningar och beteenden som förstärks av olika
syner, vilka utvecklats utifrån den makt som olika grupper utövar i syfte att bevara och stärka
sin dominerande position inom det rådande sociala strukturerna (ibid.)
Sveriges
integrations-
och
jämställdhetsminister
Nyamko
Sabuni,
påpekar
i
ett
pressmeddelande (2008-05-22) att ”all diskriminering är en kränkning av den enskilda
människans frihet och värdighet och därmed ett brott mot den folkrättsligt grundade
respekten för de mänskliga rättigheterna”. Detta uttalande kan kopplas till den svenska
6
regeringens strävan och mål, nämligen allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett bakgrund (regeringsformen, 2007, 2: a kapitlet). Enligt FN är ”alla är lika inför
lagen och är berättigade till samma skydd av lagen mot diskriminering av något slag". Alla
är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna
förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering” (FN: s deklaration mänskliga
rättigheter artikel 7). FN:s deklaration representerar ett viktigt dokument gällande
diskriminering, då denna deklaration representerar den universella synen på vad som är
acceptabelt och inte. Flera utav artiklarna kan tolkas och på så vis vara till stor hjälp för
personer som jobbar mot diskriminering. I dokumentet beskrivs hur människor skall ha lika
rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet religion, funktionshinder och ålder.
På detta sätt blir deklarationen en sorts grundstomme för alla andra nationella och
internationella byråer och organisationer som arbetar emot diskriminering, förtryckande och
trakasserier. Andrews (2008) menar att diskriminering innebär en negativ särbehandling och
har oftast sin grund i fördomar. Fördomar om andra grupper är något vi alla bär på eftersom vi
är produkter av vårt samhälle och vår kultur. Det gör att vi mer eller mindre omedvetet fattar
beslut som kan få diskriminerande konsekvenser. Samtidigt påpekar de att diskriminering är
ett fenomen som kan ge fruktansvärda konsekvenser hos individen, diskriminering kränker
nämligen inte enbart våra mänskliga rättigheter utan förstör även möjligheterna att leva ett
värdigt liv (Andrews, 2008).
Integrationens svarta bok – Agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006:79)
är en svensk utredning som genomfördes under två års tid. Utredningen framhäver att den
strukturella diskrimineringen i dagens samhälle är ett av de mest strikta hindren för att alla
människor ska kunna delta i samhället på lika villkor. Samtidigt menar de att begreppet
diskriminering inte är så entydigt som man kanske kan tro. Å ena sidan finns den juridiska
betydelsen av begreppet, som tydligt definierar vad som är förbjudet enligt lag. Å andra sidan
har begreppet i vardagsspråket en vidare betydelse som snarast är synonym med
missgynnande av en grupp eller person oavsett om det finns laglig diskrimineringsgrund eller
inte (SOU 2006:79). Rapporten den bortglömda diskrimineringen (2009) menar att en bred
definition av diskriminering är när någon utsätts för en missgynnsam särbehandling, att det i
en specifik situation görs skillnad mellan olika människor på grund av egenskaper den
diskriminerade inte anses kunna påverka. De som riskerar att diskrimineras har ofta svårare
att delta fullt ut i samhället, vilket ger negativa effekter både för den enskilde och för
samhället i stort (LSU, 2009). Bergman (1991) menar att diskriminering innebär en
7
särbehandling av individer och grupper, ett avsteg från principen att lika fall skall behandlas
lika. Något som Statens folkhälsoinstitut i rapporten Var med och bestäm! (2008), bekräftar
och påpekar att alla människors rätt till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering är en
fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Vidare menar de att människor som blir
diskriminerade innebär inte enbart ett brott mot de mänskliga rättigheterna utan innebär även
att vissa människor inte får lika goda förutsättningar att uppnå en god hälsa på lika villkor
som andra.
Boreús (2005) författare till boken Diskriminering med ord menar att människor kan
diskriminera och bli diskriminerade på många olika sätt. Människor kan exempelvis spärras in,
de kan nekas jobb som de är kvalificerade för och även behandlas ojämlikt inför lagen.
Samtidigt framhäver författarinnan att en viktig förutsättning för diskriminering är ojämlikhet.
En grupp människor behandlas bara sämre av en annan om den negativt särbehandlade
gruppen har makten att göra det. En sådan makt förutsätter ojämlik fördelning av resurser. En
annan förutsättning för diskriminering är att människor kategoriseras, något vi ständigt gör
med vår omvärld. Att människor kategoriseras är oundvikligt och är något som görs i alla
samhällen i olika sammanhang. Det är inte det som är problemet. Författaren menar att
kategorisering inte måste medföra diskriminering, dock förutsätter diskriminering
kategorisering.
3.2. Diskrimineringens olika skepnader
Roth (2008) menar att människan under alla tider alltid har kategoriserat olika företeelser i sin
tillvaro. Författaren menar att människor med hjälp av begrepp och definitioner beskriver och
begripliggör tillvaron för att göra den mer hanterbar. I de negativa fallen har emellertid
människans kategoriseringar och kontraster ofta inneburit diskriminerande förhållningssätt till
dem som uppfattas vara ”annorlunda” (Roth, 2008). En svensk SOU har dock påvisat att
diskriminering inte bara görs av individer, utan också kan ligga inbäddad i sätten som
samhällets institutioner, organisationer och företag fungerar. Det betecknas som strukturell
diskriminering och kan vara en del av de formella och informella rutiner som gäller. Personer
inom organisationer och myndigheter behöver inte medvetet diskriminera vissa grupper, utan
arbetsorganisation och struktur kan underbygga diskriminerande handlingar mot vissa grupper
i samhället (SOU 2006:78).
8
Roth (2008) påpekar att diskriminering är ett fenomen som kan vara mer eller mindre
uppenbart och tydligt. I lagstiftningen och den akademiska litteraturen är det vanligt att man
gör en åtskillnad mellan direkt och indirekt diskriminering. Den direkta menar författaren sker
när olika regler tillämpas i jämförbara situationer, till exempel om en restaurangägare tillåter
ett heterosexuellt par att kyssas men inte ett homosexuellt par. Den indirekta diskrimineringen
kan anta två former; å ena sidan när en aktör medvetet använder sig utav ”neutrala” kriterier
för att utestänga en grupp individer i förhållande till en annan grupp, eller när de ”neutrala”
kriterierna tillämpas utan att man är medveten om det, men effekterna har en diskriminerande
effekt (Roth, 2008)
Parallellt till det som Roth pekar på, så redovisar den nya diskrimineringslagstiftningen (SFS
2008: 567) 1 kapitlet 4 § för det lagen avser med diskriminering, se nedan:
-
direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder.
-
indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer på grund av ovanstående diskrimineringsgrunder. Detta
såvida inte ändamålet, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
-
trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av de ovannämnda diskrimineringsgrunderna.
-
sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
-
instruktioner att diskriminera: att någon ger order eller instruktionen till en som står i
lydnads- eller beroendeförhållande, att diskriminera och den fullföljer ordern (SFS
2008:567).
9
Samtidigt menar Roth (2008) att det finns tre övergripande strategier att diskriminera,
nämligen att utestänga, underordna och utrota en viss grupp som enligt författaren är den
värsta då den berör liv och död för den som tillhör ”fel” minoritetsgrupp. Den förstnämnda
strategin, utestängandet syftar till att tysta ner, marginalisera och exkludera olika grupper från
samhällets centrala arenor. Den mellanliggande strategin, underordnande är en strategi som
visserligen ger utrymme för ett visst deltagande för den diskriminerade gruppen men utifrån
klart ojämna villkor. Strategierna kan ha skilda uttrycksformer och konsekvenser ser olika ut.
Dock påpekar författaren att om diskriminering utförs av offentliga, statliga aktörer förorsakar
fenomenet allvarliga konsekvenser hos individerna i samhället. Eftersom arenor som
arbetsmarknad, rättsväsende etcetera är centrala för invånarna i ett samhälle (Roth, 2008).
3.3. Ålder som diskrimineringsgrund
Författarna Fransson och Norberg (2007) redovisar i boken att lagstifta om diskriminering, att
hur vi ser på människor och ålder är något som växlar över tid och varierar även kulturellt sett.
Författarna konstaterar att det skett stora demografiska förändringar under de senaste 200 åren,
vilket innebär att vi i dagens samhälle lever längre. De påpekar dock att det inte finns någon
direkt och öppen konflikt mellan olika ålderskategorier i det svenska samhället, men det
förekommer tydliga så kallade stereotypifieringar, vilket i praktiken innebär att vi människor
helt enkelt bestämt oss för att en viss ålder medför vissa egenskaper. Det är utifrån dessa
bestämningar som vi därefter formar de normer som kan ge rättigheter och skyldigheter, och
som författarna även menar, särskiljer människor emellan (Fransson & Norberg, 2007).
Vidare redovisar en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) att det inte är
ovanligt att människor behandlas olika beroende på vilken ålder de har. Ibland är hänsyn till
ålder visserligen resultatet av stereotyper och generella antaganden om betydelsen av
personers ålder. Den som är ung kanske antas sakna mognad och den som äldre kanske antas
brista i flexibilitet, motivation och öppenhet för nya idéer. I det enskilda fallet kan sådana
åtaganden
slå
helt
fel,
menar
utredningen.
Samtidigt
åsyftar
utredningen
att
begreppet ”ålderism” under senare år börjat användas av forskare som studerat hur ålder och
åldersnormer begränsar de äldres möjligheter att delta på samma villkor som andra i arbetsliv
och samhällsliv. På svenska har ålderism definierats som stereotypa föreställningar eller
diskriminering som utgår ifrån en människas ålder. I och med införandet av den nya
diskrimineringsgrunden ålder, redovisar utredningen vad som menas med ålder i lagens
mening. Utredningen menar att EG-direktivet förhållandevis är kortfattad på denna punkt, då
någon definition inte ges. Direktivet anger endast indirekt att både hög och låg ålder skyddas.
10
I övrigt menar utredningen att direktivets diskrimineringsförbud får läsas och tolkas mot
bakgrund av de skäl som finns i direktivets inledande avsnitt och som kan sägas ge underlag
för tolkningen av direktivets rättsligt bindande bestämmelser (SOU 2006:22).
Fördomar, förutfattade meningar, eller hur vi ser på människor är något som forskningen visat
på är något vi alla bär på men som kanske inte alltid kommer till uttryck. Fransson och
Norberg (2007) menar att det inte finns någon direkt och öppen konflikt mellan olika
ålderskategorier i det svenska samhället. Dock menar de att det sker tydliga så kallade
stereotypifieringar, vilket i praktiken innebär att vi människor helt enkelt bestämt oss för att
en viss ålder medför vissa egenskaper. Det är utifrån dessa bestämningar som därefter formar
normer som kan ge rättigheter och skyldigheter, och som författarna även menar, särskiljer
(Fransson & Norberg, 2007). Samtidigt konstaterar utredningen riv ålderstrappan att det finns
mer eller mindre outtalade åldersnormer som förhindrar äldre människors delaktighet och
inflytande i samhällslivet, vilket medför att alla berörda aktörer måste se upp med
kategoritänkandet, samt att åldersnormer bör synliggöras och ifrågasättas (SOU 2002:29).
3.4. Ny och sammanhållen diskrimineringslagstiftning
Iseskog
(2008)
menar
att
diskrimineringslagstiftning
dagens
utgår
ifrån
likabehandlingsprincipen, något som kommer ur FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna. Grunden i denna princip är alla människors lika värde. Den första
diskrimineringslagen i svensk arbetsliv, jämställdhetslagen kom i sin första version 1980.
Lagen innehöll då dels regler om förbud mot könsdiskriminering och dels regler om så
kallade aktiva åtgärder för jämställdhet. År 2000 antog EU det så kallade arbetslivsdirektivet
om likabehandling i arbetslivet, där diskriminering på grund av ålder förbjuds (ibid.).
Direktivet gäller både direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier och instruktioner
om att diskriminera. Medlemsstaterna i EU fick då tre år på sig att införa direktivet i nationell
lagstiftning. Under år 2002 tillsattes en utredning med uppdraget att ta fram förslag om en
sammanhållen diskrimineringslag. Sverige beviljades därför ytterligare tre års dispens för
vidare utredning. När tidsfristen gick ut i december 2006 fanns fortfarande ingen svensk
lagstiftning om åldersdiskriminering. Dock presenterade utredningen i februari 2006 sitt
slutbetänkande, SOU 2006:22 – en sammanhållen diskrimineringslag. I betänkandet föreslog
utredningen bland annat att en sammanhållen och allmän diskrimineringslag skulle införas, att
skyddet mot diskriminering skulle utvidgas med bland annat diskrimineringsgrunden ålder,
och att kraven på aktiva åtgärder skulle skärpas väsentligt. Efter en omfattande beredning av
11
frågan presenterade regeringen i mars 2008 en proposition (2007/08:95) med förslag om en
diskrimineringslag, något som klubbades igenom knappt tre månader senare (Iseskog, 2008).
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) redogör att den föregående
svenska lagstiftningen mot diskriminering var uppdelad på flera lagar, vilket enligt
utredningen har kritiserats då den ansågs vara splittrad och svåröverskådlig. I och med den
nya diskrimineringslagen som infördes januari 2009, slogs de tidigare lagarna ihop till en
enda lag, för att kunna skapa större överskådlighet och därmed lättare få genomslag.
Samtidigt avskaffades de fyra tidigare ombudsmannabefattningarna och ersattes av en
myndighet under Diskrimineringsombudsmannen, DO (SOU 2006:22). Fransson och Norberg
(2007) menar samtidigt att förbudet mot åldersdiskriminering i första hand omfattar
arbetslivet, och syftar till att bekämpa alla former av diskriminering, samt ge en grund för
behovet av att vidta lämpliga åtgärder för social och ekonomiskt integration av äldre personer.
Vidare menar författarna att lagar och regler i stort är en färskvara och att just
diskrimineringslagstiftningen är ett föränderligt rättsområde. Dock menar författarna att
grunderna inte föränderliga, nämligen de mänskliga rättigheterna. Författarna betonar
samtidigt att det finns potential till förändring i förbuden mot diskriminering, men att det även
finns begränsningar. Dessa begränsningar menar författarna är den mängd möjligheter som
lagen innehåller och som ger möjlighet till undantag. Allmänt gäller att positiv särbehandling
i utjämningssyfte mellan grupper kan vara tillåtet. Tanken med positiv särbehandling relaterat
till ålder är att öka åldersmångfalden. Var gränsen går mellan möjligheten till positiv
särbehandling och förbudet mot indirekt åldersdiskriminering är dock oklart, menar
författarna.
Dessutom
åldersdiskriminering.
finns
Det
kan
särskilda
vara
undantagsmöjligheter
tillåtet
att
genom
från
förbudet
mot
arbetsmarknads-
och
sysselsättningspolitik samt yrkesutbildning gynna vissa åldersgrupper, under förutsättningen
att utgångspunkten är objektiv, det vill säga att den kan motiveras på ett sakligt sätt, och att de
medel de använder för att uppnå de politiska målen är såväl lämpliga som nödvändiga.
Minimikrav kopplade till ålder, anställningstid och yrkeserfarenhet kan också fastställas för
anställning eller för särskilda anställningsförmåner. Författarna konstaterar att förbudet mot
åldersdiskriminering innehåller fler undantag än de andra förbuden mot diskriminering. De
menar att bakgrunden till detta är att det är accepterat att äldre kan behöva ett skydd för
etablerad position och att yngre kan behöva indirekt stöd för att överhuvudtaget kunna
etablera sig på arbetsmarknaden (Fransson & Norberg, 2007).
12
3.4.1 Lagens ändamål
Diskrimineringskommittén framhäver i slutbetänkandet, (SOU 2006:22) att den nya
lagstiftningen är menad att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Den nya och sammanhållna
diskrimineringslagen, SFS 2008:567, förbjuder diskriminering, det vill säga att någon
missgynnas eller behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och om det har
samband med någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Förutom direkt
diskriminering förbjuds indirekt sådan genom bestämmelser, kriterier eller handlingssätt som
framstår som neutrala men som leder till orättvis behandling om de inte har ett välgrundat
syfte. Repressalier och trakasserier omfattas också av förbud. Arbetsgivare och
utbildningsanordnare är skyldiga att upprätta planer för hur diskriminering skall förhindras
och jämställdhet befordras. Den nya diskrimineringslagstiftningen redovisar även att den som
befinns skyldig till diskriminering, kan dömas att betala ersättning till den som blivit
diskriminerad. Att det här talas om ersättning i stället för skadestånd förklaras med syftet att
åstadkomma laglydnad samt att det kan bli fråga om högre belopp än hitintills i svensk
skadeståndspraxis. Vid bedömning om diskriminering förekommit eller inte skall man se till
effekten, alltså krävs ingen bevisning om en diskriminerande avsikt. Om den som blivit
diskriminerad framhåller omständigheter som gör det troligt att diskriminering förekommit så
blir det den ansvariga svarande parten som har att bevisa, att så inte varit fallet. I vissa fall kan
diskriminerande handlingar medföra straffrättslig påföljd (SFS 2008:567). Det finns dock en
särskild undantagsregel som tillåter särbehandling på grund av ålder i vissa situationer. Om
särbehandlingen har ett berättigat syfte, ett främjandesyfte eller ett skyddssyfte. Med
främjandesyfte avses till exempel att främja anställning för yngre eller äldre arbetstagare mot
alltför låga löner eller dåliga anställningsvillkor. Exempel på det nyssnämnda skulle kunna
vara tillgodoseendet av den äldres arbetstagares behov av avkoppling och vila (Iseskog, 2008).
Diskrimineringskommittén betonar att syftet med den nya lagstiftningen dels är att stärka
individers rättskydd och att bidra till att människor som kränkts får upprättelse och ekonomisk
ersättning för liden skada, dels kunna bidra till en ökad jämlikhet, mer förståelse och öppenhet
mellan människor och på så sätt erhålla ett samhälle fritt från diskriminering (SOU 2006:22).
Samtidigt menar Roth (2008) att kampen mot diskriminering framställs i form av strategierna
stoppa,
straffa
och
stödja.
Författaren
menar
att
det
är
en
viktig
del
i
antidiskrimineringsarbetet, att man ägnar sig åt ett preventivt arbete för att förhindra att
13
diskriminering sker. Men samtidigt betonar han vikten av att stoppa den befintliga
diskrimineringen, genom att straffa den eller dem som diskriminerar, förverkliga att rättvisa
skipas och stödja dem som har diskriminerats eller löper risk att utsättas för diskriminering
(Roth, 2008). De fyra aktörerna och författarna till rapporten den bortglömda
diskrimineringen
(2009)
diskrimineringslagstiftningen,
förhåller
då
den
sig
till
dock
skillnad
kritiska
till
inför
den
skillnad
mot
nyinförda
de
andra
diskrimineringsgrunderna, endast skyddar inom arbetslivet och utbildningsväsendet och
omgärdas av en rad olika undantag som enligt författarna innebär problem. På så sätt menar
de att åldersdiskrimineringsgrunden har glömts bort och tillåter mer eller mindre ske inom
andra områden. Med anledning av det nyssnämnda framför författarna krav på i rapporten att
den svenska diskrimineringslagen måste ses över och ha samma skydd som resterande
diskrimineringsgrunderna. Författarna anser att åldersdiskriminering idag är något av en
låtsasparagraf som bara gäller under vissa särskilda regler och villkor, som godtyckligt kan
tolkas på ena eller andra sättet. Det är inte rimligt att åldersdiskriminering anses vara mindre
kränkande än till exempel etnicitet etcetera (LSU, 2009).
Att den nya diskrimineringslagen i första hand omfattar arbetslivet är något som Fransson och
Norberg (2007) även påpekar, dock menar de att lagar och regler är en färskvara, och att just
diskrimineringslagstiftningen är ett föränderligt rättsområde. Emellertid menar författarna att
trots att de anser att det finns potential till förändring i förbuden mot diskriminering, finns det
begränsningar. Dessa begränsningar är den mängd möjligheter som lagen innehåller och som
ger möjlighet till undantag (Fransson & Norberg, 2007). Kanske ges inte enbart möjligheter
till undantag men med stöd i lagen även utrymme för diskriminering?
3.5. Vad har åldersdiskriminering för konsekvenser för individen?
Integrationens svarta bok – Agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006:79)
redovisar att diskriminering framkallar alternativa motreaktioner som försvårar en social
sammanhållning, påverkar människors möjligheter att ta del av samhällets resurser och har
effekter på människors självuppfattning, livsval, materiella levnadsvillkor och även
framtidsdrömmar. Utredningen framför även att diskrimineringen lämnar djupa spår i
människors liv. Somliga väljer att sätta ord på sina erfarenheter medan andra väljer att hålla
tyst, glömma och förtränga. Oavsett hur man hanterar diskrimineringen på ett personligt plan
väcker diskrimineringen en mängd olika reaktioner mot det omgivande samhället och dess
institutioner (SOU 2006:79). Folkhälsoinstitutets rapport särbehandlad och kränkt som
14
genomfördes 2004 undersökte sambandet mellan hälsa och diskriminering. Denna rapport
visade liknande följder som SOU 2006:79, nämligen att diskriminerande handlingar oavsett
diskrimineringsgrund påverkar hälsan i negativ bemärkelse. Oavsett skäl till diskriminering,
skapar ett diskriminerande bemötande eller en upplevelse av diskriminering stress. En slutsats
som FHI kommit fram till är att stress uppstår i den situation då omgivningens krav överstiger
individens förmåga att klara dessa krav. Om individens resurser är otillräckliga i förhållande
till en specifik situation så förlorar individen känslan av kontroll, vilket resulterar i stress och
som kan utmynna i manifest ohälsa/sjukdom. Exempel på dessa är högt blodtryck, försämrad
självuppfattning, ökad hopplöshet etcetera. Sammantaget visar resultaten på, med stöd från
extern expertis att det är mycket troligt att sambandet går att fastställa. Sammanställningen av
publicerade artiklar och resultaten från den nationella folkhälsoenkäten understödjer dessa
samband. Det är däremot oklart om, hur och i vilken omfattning den självrapporterade
diskrimineringen påverkar hälsan.
Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU 2006:78) redogör för att orättvis och
kränkande behandling men också rädslan för samt planering inför tacklande av
diskriminerande situationer utsätter människor för fysisk och psykisk stress. Utredningen
visar vidare att det nyssnämnda har en negativ inverkan på människans fysiska och psykiska
hälsa och välbefinnande. Utredningen konstaterar bland annat att den kumulativa
exponeringen av diskriminering har ett klart samband mellan underordnade grupper och deras
hälsa. Till exempel utestängning från arbetsmarknaden eller dåliga arbetsvillkor leder ofta till
mindre socioekonomisk rörlighet och sämre boendeform Sammanfattningsvis tyder allt på att
sambanden mellan diskriminering och hälsa går att fastställa och det är rimligt att anta att
diskriminerade handlingar oavsett diskrimineringsgrund påverkar hälsan i negativ bemärkelse
(SOU 2006:78).
Rapporten den bortglömda diskrimineringen (LSU, 2009) menar att hälsan hos många
åldersgrupper har förbättrats under senare år och generellt sett upplever en klar majoritet av
både unga och äldre att de mår bra. Dock visar rapporten att båda gruppernas psykiska hälsa
börjat halka efter, detta som en effekt av fenomenet diskriminering. Att de som riskerar att
diskrimineras eller blir diskriminerade ofta har det svårare att delta fullt ut i samhället, vilket
ger negativa effekter både för den enskilde och för samhället i stort. Liknande resultat hittas i
SOU utredningen Integrationens svarta bok – agenda för jämlikhet och social
sammanhållning, som framhäver att den strukturella diskrimineringen som sker i dagens
15
samhälle är ett av de mest strikta hindren för att alla ska kunna delta i samhället på lika villkor
(SOU 2006:79).
Att delaktighet och inflytande är viktiga och positiva hälsofrämjande faktorer hos individen,
är något som utredningar genomförda av FHI har uppvisat. Samtidigt som detta är positivt för
den enskilda individen är det även gynnsamt för samhället, detta med anledning av att när
människa mår bra, belastas inte samhället av de ekonomiska utgifterna som uppstår när en
individ blir psykisk och/eller fysisk sjuk. Både människan men även samhället har ett stort
ansvar för hälsan, samhället i den mening då det är den som möjliggör och skapar möjligheter
för att de äldre ska kunna vara delaktiga och få inflytande. Men samtidigt som de bidrar till
något positivt hos individerna, bidrar de även till utvecklingen av samhället. Vidare redovisar
FHI i sin studie Var med och bestäm! (2008) att äldre människor som känner att de har
inflytande, är delaktiga samt att de har en känsla av sammanhang upplever tillvaron som
meningsgull, begriplig och hanterbar. Dessa faktorer menar FHI, är det som gör att de äldre
klarar påfrestningar bättre än andra, med anledning av detta kan de konstatera att
hälsofrämjande arbete som bygger på delaktighet och inflytande har en positiv inverkan på
hälsan på såväl individ-, grupp och samhällsnivå.
Roth (2008) anser att åldersdiskriminering är en speciell diskrimineringsgrund, med anledning
av att många människor (i princip) någon gång kommer att befinna sig i de ålderskategorier
som löper en särskild risk för diskriminerande särbehandling. Av denna anledning föreställer
sig författaren att det finns ett klart egenintresse för varje generation att kämpa mot
exempelvis åldersdiskriminering i olika skeenden av sina liv. Samtidigt hävdar författaren att
det i dagens samhälle finns en rad missuppfattningar och fördomsfulla attityder om skilda
gruppers egenskaper, vilket haft ytterst negativa effekter för medlemmarna i fråga.
Diskriminering är ett fenomen som tar sig en särskild allvarlig och systematisk uttrycksform
när de kollektiva egenskaperna är icke valbara, är mer eller mindre oföränderliga samt har en
social betydelse inom flera viktiga samhällsområden.
3.6. Diskriminering kopplat till det sociala arbetet
Det professionella mötet har, enligt Meeuwisse, Sunesson och Svärd (2006), en komplex
struktur. De menar att litteraturen om det professionella mötet är fylld av beskrivningar av den
maktsituation som uppstår mellan professionella socialarbetare och klienter. Det som beskrivs
är ett skapat möte där det förekommer en strikt roll-, och maktfördelning. De påpekar att det
16
sociala arbetet rör sig mellan olika nivåer, att det aldrig går att undkomma makten, men
möjlig att förhålla sig till och att hantera den. Det är därför viktigt att man som socialarbetare
kan röra sig utanför rummets väggar och att ta ställning till hur maktförhållanden inverkar och
påverkar. Författarna betonar även vikten av att den professionella socialarbetaren reflekterar
kring hur sociala faktorer inverkar på det professionella mötet. De menar att relationen mellan
socialarbetare och klient, kan trots de bästa intentioner omvandlas till kontroll och
maktstrategier.
Roth (2008) påpekar att kampen mot diskriminering är en av det mångkulturella samhällets
främsta utmaningar. I ett liberaldemokratiskt samhälle som Sverige har kampen mot
diskriminering framförallt tagit sin utgångspunkt i mänskliga rättighetsprinciper. Dessa
tillskriver alla människor samma grundläggande fri- och rättigheter oavsett grupptillhörighet.
Mänskliga rättighetsprinciper med tanken om att alla ska behandlas lika inom centrala
samhällsområden bildar en viktig bakgrund åt det centrala anti-diskrimineringsarbetet och har
gett detta arbete en särskild moralisk tyngd. Mänskliga rättigheter framstår nämligen som den
främsta kandidaten till en värdegemenskap i ett mångkulturellt och globaliserat samhälle.
Meeuwisse, Sunesson och Svärd (2006) menar samtidigt att det sociala arbetet ofta omtalas
med etiska nyckelord som människovärde, humanitet, solidaritet och mänskliga rättigheter,
vilka enligt författarna framhåller människors berättigade krav gentemot det offentliga, de
kollektiva resurserna och den politiska makten, bl.a. rätten att kunna delta och ha inflytande
som medborgare i ett samhälle. Författarna menar också att det sociala arbetet och de värden
som bär upp arbetet förhoppningsvis kan bidra till en bättre medborgaranda och ett ökat
socialt kapital hos enskilda individer och grupper, i synnerhet för dem som direkt berörs av
det sociala arbetet. Samtidigt påpekar författarna att det sociala arbetet är den instans som kan
bidra till en god samhällelig stabilitet och ordning. Till dessa stabilitetsvärden räknas
exempelvis social integration.
Roth (2008) påpekar att arbetet mot diskriminering ofta handlar om att få samma typ av
delaktighet och behandling som övriga grupper i samhället. Den kollektiva egenskapens
negativa effekter ska med andra ord motarbetas enligt Roth, men de positiva effekterna av
gruppidentifikation och gruppgemenskap ska värnas. Dock menar författarna till
rapporten ”den bortglömda diskrimineringen” att människors delaktighet och inflytande
påverkas av många faktorer. Exempel på dessa faktorer är exempelvis tillgången till
17
sysselsättning, utbildning, kultur, sociala nätverk, föreningsaktivitet och ekonomisk standard
etcetera. Rapporten redogör vidare att om vi människor ska kunna utveckla våra styrkor,
behöver vi leva i gemenskap med andra och känna jämlikhet, tillit och att vi har gemensamma
intressen. För att de politiska besluten ska bli så bra som möjligt behövs allas åsikter,
kunskaper och erfarenheter (LSU, 2009)
Payne (2002) menar att synen på åldrandet i huvudsak är av strukturalistiskt slag, vilket
innebär att antaganden och åsikter om åldrande och äldre personer beror på att de utestängs
från arbetsmarknaden, något som förorsakar att de äldre på så sätt blir ekonomiskt och socialt
beroende av andra. Författaren betonar därför vikten av att samhället borde förändras i sådan
riktning så att alla grupper kan leva tillsammans på likvärdig basis. Roth (2008) pekar på att
det kort sagt finns en rad teorier om orsakerna till diskriminering och som även är relevanta
för frågan om hur diskriminering ska motarbetas. Att just kunna förstå de mekanismer som
ligger bakom diskriminerande beteenden och förhållningssätt är med andra ord en viktig del i
arbetet mot diskriminering. Författaren betonar även vikten av att verka för ett demokratiskt
politiskt system, ett mänskligt rättighetstänkande hos institutioner och en rättstat som värnar
om sårbara grupper, detta då dessa anses vara en viktig allmän handlingsstrategi för att
motverka diskriminering på längre sikt. Dock menar Payne (2002) att det antidiskriminerande
och antirasistiska perspektivet ställer sig kritiskt till hur socialt arbete ofta praktiseras samt till
sociala organisationer då de inte lyckats skapa så pass stora sociala förändringar, så att
jämlikhet och social rättvisa uppnåtts för samhällets minoriteter och förtryckta grupper.
18
4. Diskussion
Utifrån de rapporter, artiklar m.m. som jag tagit del av under kursens gång har jag fått den
uppfattningen att diskrimineringen i sin helhet påverkar individen på ett negativt sätt. Att
kränka en annan individ eller grupp är något som FN-förbundet menar är något som vem som
helst är kapabel till. De menar att vi alla innehar fördomar, alltså riskerar vi att var och en att
göra oss skyldiga till diskriminering om vi inte stannar upp och granskar oss själva med en
kritisk blick (FN-förbundet). Gör vi detta, riskerar vi inte att omedvetet skada en annan
individ som resultaten i denna studie har visat. Forskning har även visat att den svenska
lagstiftningen gällande ålder ska fungera som skydd, men tyvärr skyddar den
inte ”tillräckligt”, eftersom lagstiftningen gällande ålder endast gäller inom arbetslivet och
utbildningsväsendet och innehåller ett flertal undantag. Med anledning av det nyssnämnda bör
åldersdiskrimineringsgrunden ifrågasättas, och man kan undra vad som egentligen blir kvar av
förbudet mot åldersdiskriminering i arbetslivet med tanke på tillhörande undantag. Den rad
exempel på särbehandling som ges, i kombination med ett diffust och mångtydigt
arbetslivsdirektiv, lämnar lite kvar åt en påtaglig verklighet. Följden av en oklar lagstiftning
med bristande prejudikat, kan innebära att rättssäkerheten får sig en törn och ett
diskrimineringsfall blir svår att förutse. Dock finns förhoppningarna om att den nya
sammanslagna myndigheten ska ha större slagkraft och även i kontakten med myndigheter
och andra viktiga aktörer i samhället, än de tidigare ”splittrade” diskrimineringsombudsmän.
Att öka de äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer, har visat sig vara en förutsättning
samt en viktig komponent för den äldre så att den på egen hand ska kunna välja samt påverka
den egna livssituationen, och roll i samhället. När samhällets olika organ skapar möjligheter
för äldre att vara delaktig och få inflytande kan äldre människor på ett positivt sätt bidra till
utvecklingen av samhället. Det förutsätter dock en fortsatt förändrad attityd till äldre, en
attityd som innebär att äldre personer ses som resurser i samhället. Det är särskilt viktigt
eftersom diskriminering har visat sig påverka människors möjligheter att ta del av samhällets
resurser vilket har effekter som påverkar människors självuppfattning, levnadsvillkor,
framtidsdrömmar o.s.v.
Forskning visar även att diskriminering lämnar djupa spår i människors liv, detta får mig att
tänka på den kostnad som psykisk och fysisk ohälsa förorsakar, på grund av fenomenet
diskriminering. Har inga direkta siffror men kan utifrån det underlag jag tagit del av under
19
kursens gång se ett tydligt samband mellan de individer som blir diskriminerade och psykisk
och/eller fysisk ohälsa. Skulle den svenska men även andra stater kunna hitta ett effektivt sätt
att minska och förhoppningsvis få bort diskrimineringen från våra samhällen så skulle pengar
som i dagens läge går till exempelvis sjukpension, sjukpenning o.s.v. istället användas till att
utöka välfärdens ekonomi och andra instanser som hjälper samhället som helhet.
Diskrimineringen har för övrigt visat sig vara ett föränderligt fenomen, vilket skapar ett
ständigt behov av ny kunskap för att kunna identifiera diskrimineringens nya skepnader och
motverka dess följder. Effektiva åtgärder förutsätter därför även särskilda forskningsinsatser,
inte minst när det gäller att utveckla metoder för att forska om diskriminering. Det underlag
som presenterats i denna studie visar att diskriminering är organiserad och att den är ett
ständigt inslag i människors vardag. Inte heller är diskrimineringen resultat av vissa aktörers
illvilja eller onda avsikter, utan att diskriminerande handlingar möjliggörs och legitimeras av
samhälleliga normer och av institutionella tillämpningar. Underlag som denna studie
undersökte visar att diskrimineringen är kopplad till ett generellt maktproblem, därför räcker
det inte med enstaka åtgärder för att råda bot på fenomenet. Vill man förebygga och stoppa
diskrimineringen som råder, måste man därmed se över lagen och genom detta visa att det
egentligen är förbjudet att diskriminera. Kanske borde man se över de undantagen som den
nya lagstiftningen tillåter och ändrar, eller till och med tar bort dessa undantag, och på så sätt
markerar för omvärlden att all diskriminering är förbjuden.
Det är min förhoppning att denna uppsats kan ge en insyn i det som skrivits kring
åldersdiskriminering, den nyinförda lagstiftningen samt att väcka vissa frågor inom läsaren.
Som framtida socialarbetare är det angeläget att man uppmärksammar sina fördomar och
konsekvenser av ens attityder, och ger de människor man möter i arbetslivet mer stöd och
förståelse.
4.1. Vad har studien för betydelse för det sociala arbetet?
Inom det sociala arbetet men även inom andra samhälleliga områden behöver fenomenet
diskriminering uppmärksammas, med anledning av att man inom detta område kommer i
kontakt med människor med olika erfarenheter, olika bakgrund, åldrar, m.m. Då studien
påvisat att diskriminering kan ske utan en människas illvilja är det därför viktigt att var och en
av oss som arbetar med människor kritiskt granskar sig själv, för att på så sätt minska risken
att göra sig skyldig till diskriminering.
20
Socialarbetarna i det svenska samhället har en mängd olika lagar att välja mellan i sitt arbete,
vilket innebär att varje lag ofta lämnar ett utrymme för fri tolkning. Med anledning av detta är
det därför enormt viktigt att socialarbetaren besitter en god etik och moral för att på ett så bra
och rättvist sätt som möjligt kunna tolka lagarna och ge klienten det stöd som den är i behov
av. Att socialarbetaren tar tillvara varje individs resurser och hjälper den att med egen kraft,
mobilisera sina resurser och på så sätt få den äldre att känna sig engagerad och delaktig, något
som studien redovisar främjar människors välbefinnande, ekonomi och möjlighet att lösa sina
problem. Dock är det viktigt att betona vikten av att oavsett vilken teori man väljer att gå efter
i praktiken som professionell socialarbetare, så ska man tänka på att den ska gynna var och en
av medborgarna i samhället, oberoende av individens bakgrund, grupptillhörighet etcetera.
Att kunna arbeta med ett antidiskriminerande arbete och skapa integration men även lika rätt
till möjligheter och rättigheter för alla, är en viktig fråga i allmänhet men i synnerhet för det
sociala arbetet. Viktigt i den mening då ens uppmärksamhet på strukturella orsaker till
diskriminering kan vara avgörande för uteslutande eller göra det svårare för individen att
skapa jämlika livsförutsättningar. Därför är det upp till var och en av oss att kritiskt granska
oss själva, våra fördomar samt vara med och förändra strukturer och institutioner i samhället
för att bryta ner fenomenet diskriminering.
4.2. Slutord
I denna studie framkom det tydligt att diskriminering påverkar människors möjligheter att ta
del av samhällets resurser vilket har effekter som påverkar människors självuppfattning,
levnadsvillkor, framtidsdrömmar o.s.v.
Samtidigt visas ett tydligt samband mellan
diskriminering och hälsa, nämligen att den påverkar den i en negativ bemärkelse. Det är
därför viktigt att den kunskapen tas tillvara och uppmärksammas med anledning av de
konsekvenser som denna studie har påvisat. Det skulle vara intressant att genom större och
mer djupgående kvalitativa studier, ta del av människors erfarenheter gällande
åldersdiskriminering, eftersom området fortfarande är relativt ”oupptäckt”. Själv genomförde
jag denna studie för att sammanställa och redovisa, samt kritiskt granska och diskutera den ny
tillkomna
åldersdiskrimineringsgrunden
åldersdiskriminering
i
Sverige.
Jag
samt
har
det
själv
som
finns
personliga
dokumenterat
erfarenheter
kring
gällande
åldersdiskriminering, men inte på grund av min ”höga” ålder. Utan fick i mina yngre dagar
höra motsatsen, att jag på grund av min låga ålder inte hade tillräckligt med erfarenhet som
krävdes för att få ett arbete. Det var därför jag passade på nu när jag hade chansen och valde
21
att undersöka fenomenet åldersdiskriminering, dock med de äldre i fokus, detta för att se
varför man trots införskaffad erfarenhet nekades eller fick avgå från sitt arbete.
Jag anser inte att ålder egentligen borde spela någon större roll i jobbsammanhang, har man
uppnådd ålder som behövs för en anställning godkänd av den svenska lagen, så bör man ges
chansen att arbeta. Likväl om man är ”äldre” och känner att man fortfarande klarar av att
arbeta, ska man ges möjligheten att vara kvar. Detta då denna studie men även tidigare
forskning har visat att om en individ blir hindrad att erhålla ett arbete eller att jobba kvar på
grund av sin ålder, kan detta medföra enorma konsekvenser för individen men även för
samhället. Så därför ska man oavsett yrke, arbetsplats i allmänhet men socialarbetare i
synnerhet se upp för att just hindra någon som vill och fortfarande kan arbeta att göra detta.
22
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, L (2008) Ålderism. Malmö: Studentlitteratur
Andrews, A-L, 2008. Etnisk diskriminering global och ödesdiger. FN- Förbundet;
Världshorisont nr 1/2008, sida 4. Hämtat 2009-04-20
http://www.sfn.se/Documents/V%c3%a4rldshorisont/VH%202008%201.pdf
Arbetsmiljöupplysningen; Snart förbjuds åldersdiskriminering. Hämtat 2009-04-16
http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/Page____11523.aspx
Backman, J, (2008) Rapporter och uppsatser, Lund, Studentlitteratur
Bergman, E (1991). Diskriminering. Nationalencyklopedin (NE) Höganäs: Bra böcker
bokförlag. Hämtat 2009-04-20
http://www.ne.se.proxybib.miun.se/l%C3%A5ng/diskriminering/154313/15431301
Boreús, K. (2005) Diskriminering med ord, Umeå: Boréa bokförlag
Folkhälsoinstitutet; Särbehandlad och kränkt (2005) en rapport om sambanden mellan
diskriminering och hälsa. Hämtat 2009-04-07
http://www.fhi.se/upload/ar2006/Rapporter/r200549sarbehandlad0602.pdf
Folkhälsoinstitutet; Var med och bestäm! (2008) Rapport om delaktighet och inflytande – en
förutsättning för hälsosamt åldrande. Hämtat 2009-04-06
http://www.fhi.se/sv/Publikationer/Alla-publikationer/Var-med-och-bestam/
Fransson, S & Norberg, P (2007) Att lagstifta om diskriminering. Stockholm: SNS förlag
Göransson, H., Karlsson, A (2006) Diskrimineringslagarna, en praktisk kommentar, fjärde
upplagan. Stockholm: Norstedt juridik.
23
Landsrådet
för
Sveriges
Ungdomsorganisationer,
LSU
(2009)
Den
bortglömda
diskrimineringen. Hämtat 2009-04-20
http://www.lsu.se/adimo4/Site/LSU/web/default.aspx?p=1848&t=h401
Meeuwisse, A., Sunesson, S & Svärd, H (2006) Socialt arbete, en grundbok. Stockholm:
Natur och Kultur
Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur
Regeringskansliet, integrations- och jämställdhetsdepartementet. Diskrimineringsfrågor.
Publicerad 2008-09-22, uppdaterad 2009-01-16, hämtat: 2009-04-06
http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111979
Regeringskansliet, integrations- och jämställdhetsdepartementet. Regeringens politik mot
diskriminering. Hämtat: 2009-04-07
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/19/23/312168eb.pdf
Regeringskansliet, integrations- och jämställdhetsdepartementet. Starkare skydd mot
diskriminering med ny lag. Pressmeddelande Nyamko Sabuni. Publicerad 2008-05-22 hämtat
2009-04-21
http://www.regeringen.se/sb/d/10328/a/105730
Roth, H-I (2004) Särbehandlingens dimensioner, en analys av debatten om positiv
särbehandling i USA. Carlsson bokförlag
Roth, H-I (2008) Diskriminering. Nr 35. Pocketbiblioteket. Stockholm: SNS förlag.
SFS (2008:567) Diskrimineringslag. Svensk författningssamling. Stockholm: Sveriges
riksdag. Inhämtat 2009-04-07 på www.rixlex.se
SOU
(2002:29)
Riv
ålderstrappan.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/44/ec4860be.pdf
24
Hämtat
2009-04-06
SOU (2006:22) En sammanhållen diskrimineringslagstiftning - Slutbetänkande av
diskrimineringskommittén Del 1. Stockholm: Fritzes
SOU (2006:78) Hälsa, vård och strukturell diskriminering, rapport av utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes
SOU (2006:79) Integrationens svarta bok – Agenda för jämlikhet och social sammanhållning.
Stockholm: Fritzes.
Sundh, K & Turunen, P. (1995). Social Mobilisering, om samhällsarbete i Sverige. Stockholm:
PUBLICA
Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Wahlberg, S. (1998). Samhällsarbete – strategier för ett radikalt och humanistiskt socialt
arbete. Stockholm: Norstedts Juridik AB
25
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards