Åk 8 tenta 2
1. Kroppens muskler delas upp i tre olika typer. Vilka är dessa muskeltyper och var i
kroppen finns de?
SVAR: Skelettmuskler, uppgift att hålla ihop skelettet och gör så att man kan röra sig.
Hjärtats muskulatur (hjärtat som pumpar blod till hela kroppen) och glatta
muskulaturen som finns bla a i matspjälkningskanalens vägg.
2. På vilket sätt skiljer de sig åt?
SVAR: hjärtats (hjärtmuskulatur) arbete och muskler i mag-tarmkanalen (glatta
muskulaturen) styrs INTE av viljan.
3. Varför är musklerna så viktiga?
SVAR: Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även
stadga åt skelettet
skydd åt de inre organen
möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna
reglera blodflödet
4. Var sitter kroppens största och minsta muskler?
SVAR: Största = Gluteus maximus, eller stora sätesmuskeln
Minsta = minsta musklerna finns i örat
5. Vad innebär statiskt och dynamiskt arbete?
SVAR: Statiskt = statiskt arbete innebär att en muskel hålls spänd i SAMMA läge en
längre tid utan någon direkt rörelse.
Dynamiskt = dynamiskt arbete innebär att muskeln successivt (stegvis) kortas och
förlängs så som sker i en benmuskel då man springer.
6. Vilket sätt att jobba tycker du är jobbigast, statiskt eller dynamiskt?
SVAR: Här visar du att du förstått skillnaderna inom statiskt och dynamiskt arbete,
självklara svaret är dynamiskt för allra flesta eftersom det leder inte till mjölksyra och
den ”förlamande” effekten i muskeln lika fort som statiskt arbete.
7. Vad sker i dina muskler om du bara har ensidig styrketräning? Förbättras eller
försämras då din rörlighet?
SVAR: Ensidig styrketräning gör musklerna alltför korta och stela. Det gör
rörligheten sämre.
8. I ett motions- och träningsprogram är det viktigt att ha bra balans mellan
styrkeövningar och stretching, som töjer ut musklerna. Varför?
SVAR: För att undvika att få korta och stela muskler (oftast genom ensidig
styrketräning) och för att förebygga skador bör man i ett motions – och
träningsprogram ha bra balans mellan styrkeövningar och stretching, som töjer ut
musklerna. Genom att du håller din kropp i trim ökar också ditt allmänna
välbefinnande, och du orkar med ditt arbete bättre.
9. Olika slags idrottare har olika slags muskler! Genom styrketräning skiljer sig en
sprinters och kastares muskler gentemot långdistanslöparens muskler. Hurdå?
SVAR: sprinters och kastare får genom styrketräning korta och grova muskler medan
långdistanslöpare har långa och smala muskler. De behöver mest uthållighetsträning!
10. Vad händer med musklerna när man tränar?
SVAR: Träning ökar musklernas storlek. Muskelcellerna blir då inte fler utan större
och därmed starkare. Men man ska inte överdriva. Alltför hård träning kan få negativa
följder, t ex skador och frestelser att använda dopingpreparat.
11. Vad skulle hända om man slutade träna?
SVAR: En muskel som inte tränas blir försvagad.
12. Undernäring är ett stort problem i stora delar världen, framför allt u- länder. Vad
händer med skelett och muskler om kroppen inte får det den behöver?
SVAR: Din kropp behöver bränsle (kolhydrater, protein) för att fungera och om du
blir undernärd finns det risk att kroppen slutar fungera som den ska. Näring i kroppen
omvandlas till energi, stärker muskler, skelett och det allmänna välbefinnandet. Därför
är det så viktigt att du får i dig rätt mängd näring, det påverkar hela din kropp. Om du
inte får i dig tillräckligt med energi och näring så tar kroppen från sina egna reserver
vilket till slut kan leda till undernäring. Undernäring gör dig orkeslös, kan orsaka
kroppsskador (på grund av försvagade muskler och ett försvagat skelett), bidra till att
du återhämtar dig långsammare från sjukdomar och försämra allmäntillståndet om du
redan mår dåligt.
13. Varför andas man häftigt efter en kraftig kroppsansträngning?
SVAR: Efter en snabbrush har det ansamlats mjölksyra i kroppens muskler – de har
fått en SYRESKULD. Mjölksyran måste brytas ner och det krävs syre för detta. Den
häftiga andningen efter ansträngningen förser (ger) musklerna med det nödvändiga
syret (syreskulden)
14. Förklara ”muskelmotorn”. Vad är det som avgör hur länge du orkar?
SVAR: En muskel behöver bränsle och syre för att kunna arbeta. Vid lättare
muskelarbete finns det tillräckligt mycket syre i muskeln. Vid kraftigt arbete, t ex vid
en hård språngmarsch, får muskeln däremot för lite syre. Då bryts inte de energirika
kolhydraterna ner till koldioxid och vatten, som vid vanlig förbränning. Istället bildas
mjölksyra som verkar förlamande på musklerna.
15. Beskriv hur skelettet hänger samman och får sin rörlighet.
SVAR: Skelettets över 200 ben är förenade med varandra antingen genom leder, brosk
eller bensömmar. Skelettet blir rörligt tack vare lederna. På bägge sidorna om en led
fäster muskler med senor på skelettbenen. Det behövs minst två muskler för varje
rörelse – en som böjer och en som sträcker. Broskytorna och ledvätskan samt
stabiliteten av kroppens muskler ger både rörlighet och styrka.
16. Varför är det viktigt att man värmer upp innan en huvudaktivitet och vad händer i
kroppen?
SVAR: För att förebygga skador och för att förbereda kroppen att prestera så bra som
möjligt. Kroppstemperaturen höjs och minskar motståndet i muskler och leder, vilket
ger en ökad rörlighet. Blodcirkulationen kommer igång och du får inte mjölksyra lika
fort.
17. Vilka skador tror du är vanligast?
SVAR: Något som jag tror många missar är att anpassa uppvärmningen till vad som
sedan ska tränas, och skulle kunna vinna mycket på att göra den mer specifik och mer
effektiv. Och säkert också mera individanpassad. Beroende på vilken typ av fysisk
aktivitet du ska göra, och vilka krav den ställer på dig, ska uppvärmningen utformas. I
t.ex. slag- och sparksporter är det ett måste att lägga fokus på axlar, höft, ljumskar och
rygg. I fotboll kanske det är viktigare med fotleder, knän, och självklart höft och
ljumskar. Men att jogga i 3 minuter, hoppa indianhopp och göra korssteg förbereder
inte kroppen optimalt för att sedan t.ex. göra höga sparkar. Uppvärmningen kan göras
mera specifik och effektiv.
18. Vad är egentligen träningsvärk?
SVAR: Träningsvärk beror vanligen på att otränade muskler sätts i alltför
ansträngande arbete. Den beror på små bristningar i musklernas fibrer och bindväv.
Det samlas vätska i vävnaden, vilket gör att musklerna känns ömma och stela. Man
bör inte träna då.
19. Vad händer vid en muskelsträckning?
SVAR: orsakas av att en muskel tänjs för kraftigt, så att en del muskelfibrer slits av.
20. Vad vet du om doping?
SVAR: För att försöka nå ännu bättre resultat tillför vissa idrottsmän kroppen olika
kemiska medel som ÖKAR prestationsförmågan. Detta kallas doping och är INTE
tillåtet. Dessutom kan det vara mycket skadligt för kroppen. Anabola steroider är en
grupp av ämnen som främst ökar bildningen av proteiner i kroppens celler och ökar
muskelmassan. Biverkningar av anabola hos män; personlighetsförändringar,
sterilitet, krympta testiklar, impotens, acne, kvinnobröst, leverskador mm.
21. Du misstänker att en kamrat har börjat använda dopingpreparat. Vad gör du?
SVAR:
