Planen mot kränkande behandling och

Hanvikens, skola
Handlingsplan: VE-070 Likabehandlingsplan
Planen mot kränkande behandling och diskriminering på
Hanvikens skola 2012-2013
Till dig som förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för
kränkande behandling eller diskriminering, kontakta då i första hand ditt
barns mentor/personal i arbetslaget och i andra hand personer från
skolans elevhälsoteam. Skolans elevhälsoteam består av rektor,
bitr.rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och skolpsykolog.
Inledning
Den 1 januari 2009 ersattes Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67) med 6 kapitlet om åtgärder mot
kränkande behandling i Skollag (2010:80) samt 3 kap. 16§ diskrimineringslag (2008:567).
Syftet med kapitel 14a samt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en
likabehandlingsplan (2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans ansvar för
barnets/elevens trygghet. Skollagen framhåller även i 1 kap. 2§ att skolans uppdrag bl.a. är att
arbeta för jämställdhet mellan könen och motverkande av kränkande behandling såsom
mobbing och rasistiska beteenden.
Hur man ska arbeta med detta finns råd om i SKOLFS 2007:7.1 Trygghetsuppdraget betonas
även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo11). I 14a kapitlet i SkolL
hänvisas till diskrimineringslag (2008:567) för att få insikt i vad som räknas till
diskriminering.
Barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende, ålder och
funktionshinder samt mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte
förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja
alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn och
elever ska, efter mognad och förmåga, delta i arbetet med likabehandlingsplanen.
Ett annat styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s
konvention om barnets rättigheter (BK). I och med att Sverige har ratificerat BK ska barnets
bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
1
Icke bindande Allmänna råd från Skolverket. Finns på http://www.skolverket.se/skolfs?id=1288
D:\684085896.doc
Definitioner och begrepp2
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och behandlas sämre än någon annan
och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka
inte får välja ett visst ämne eller en grupp för att det redan finns så många flickor i den
gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla
lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken
missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som diskrimineringslagen tar upp är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan
trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ingen ska alltså behöva bli diskriminerad
eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för att främja
allas rättigheter att vara olika.
Kränkande behandling
Utöver de diskrimineringsgrunder som omnämns i diskrimineringslagen kan någon bli utsatt
för kränkande behandling. Det innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet (14a 3§ SkolL). Lagen skyddar alltså även mot kränkningar av en elevs värdighet
som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande behandling kan vara
det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel på
det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara att en elev blir kallad för elaka
saker direkt eller på Internet.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
2
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i
skolan, 2008.
2
Långsiktiga mål och visioner för Hanvikens skola och fritidshem
 Att alla barn, elever och personal skall känna sig trygga, accepterade och respekterade.
 Att all personal arbetar för att erbjuda en miljö som kännetecknas av värme och
engagemang. Att vi arbetar förebyggande och verkar i en anda av nolltolerans mot alla
former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
 Att alla ges möjlighet till utveckling och lärande oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
Metod
För att nå målet ska förskoleklass, skola och fritidshem främja, förebygga, upptäcka,
utreda, åtgärda, följa upp, utvärdera och dokumentera arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Mindre konflikter i det dagliga arbetet löses av
den personal som upptäcker konflikten. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande
dokument och revideras årligen.
Utreda
Utredningen startas skyndsamt av ansvarig personal. Om ärendet gäller diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som uppstått på grund av skolans organisation,
arbetssätt eller personal lämnas ärendet till skolledningen.
Rektor/biträdande rektor informeras skriftligt när upptäckt gjorts. I varje enskilt fall bör
det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
Vid händelser som orsakats genom våld eller hot om våld, samt allvarlig fara för liv och
hälsa ska arbetsmiljöverket underrättas.
Åtgärder
Personalen
 All personal ingriper och stoppar misstänkt trakasseri eller kränkande behandling
 Ansvarig personal gör en bedömning ifall händelsen är trakasseri/ kränkande
behandling (dokumenteras i protokoll vid misstänkt trakasseri/kränkande
behandling)
 Vid behov informerar ansvarig personal (klasslärare/fritidspersonal)
vårdnadshavarna
 Vid upprepad diskriminering/kränkande behandling lämnas ärendet till rektor
Elevhälsoteamet
Är behjälplig med att
 utreda ärendet som bedömts som trakasseri/kränkande behandling
 bedöma ifall konfliktsamtal med båda parter kan inledas
 kontakta vårdnadshavare
3
Ansvar, dokumentation och utvärdering
Rektor ansvarar för att:


det främjande och förebyggande arbetet mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling genomförs och utvecklas i samråd med elever,
vårdnadshavare och all personal
likabehandlingsplanen utvärderas vid läsårets slut
Elevhälsoteamet ansvarar för att:





utredningar och dokumentation enligt handlingsplanen genomförs
ärenden, händelser, samtal, åtgärder och uppföljning dokumenteras och sparas på
skolan
skolledning informeras om alla ärenden
antalet ärenden sammanställs och lämnas till skolledning för redovisning
utvärdering/uppföljning sker
Dokumentationen görs och förvaras hos skolledning. Rektors uppgift är att bevaka att man
möts som jämställda parter och att uppkomna konflikter får en varaktig lösning.
Främjande arbete















Samtliga elever, personal och vårdnadshavare ska årligen informeras om
likabehandlingsplanen och vara delaktiga i arbetet
Personalen har återkommande samtal med elevgrupperna hur man når målen kring en
trygg skola där alla elever trivs, känner sig accepterade och respekterade
Tydligt gemensamt formulerade regle
Alla vuxna i skolan föregår med gott exempel
Klasslärare och fritidspersonal informerar föräldrar vid föräldramöten i samband med
nytt läsår
Skolan har regelbundna klassråd, elevråd och trygghetsråd med samtal om trygghet
och trivsel
Elever uppmanas/uppmuntras att meddela personalen om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling som förekommer på skolan
Personalen håller noga tillsyn över elevgruppen och är observanta och lyhörda för hur
varje enskild elev mår
Samtliga klasser och fritidshem ska regelbundet arbeta med Hanvikens skola
värdegrund
Förskoleklasserna har alltid vuxna med sig vid raster och utelek. Samtliga elever har
begränsade områden där de får vistas i under rasterna
Schemalagda rastvärdar finns ute på varje rast
Elever i år 5 samt vårdnadshavare i förskoleklass, år 2 och år 5 besvarar varje år den
kommungemensamma brukarundersökningen där det finns ett avsnitt om trygghet och
trivsel
Personalen planerar utflykter eller friluftsdagar så att alla elever kan delta
En gång per år sker samtal med alla elever om trivsel och kamrater
En gång per termin fyller eleverna i år F-6 i en trivselenkät (anonymt)
4




Likabehandlingsplanen utvärderas efter varje läsår och analyser görs med förslag till
förbättringar
Skolan ska främja arbetet som ger pojkar och flickor lika stort inflytande över
verksamheten
Skolan arbetar med att vara för ”En skola för var och en”. Det innebär att lärare och
arbetslag vid planering av schema och utflykter möjliggör att elever med
funktionsnedsättningar kan delta
Att skolan vid planering och genomförande av traditioner och aktiviteter främjar
likabehandling och att alla våra elever kan delta oavsett religion eller trosuppfattning
Vidtagna förebyggande åtgärder 2011/2012
En viktig målsättning under läsåret 2010/2011 var att öka tryggheten bland eleverna både
inom klasserna och mellan klasserna.
Kartläggningen som genomfördes hösten 2010 visade att det fanns ett antal pojkar och flickor
som kände sig otrygga på skolan och saknade kamrater. Alla klasser gjorde tillsammans med
sin lärare en bild över otrygga platser på skoltid. Det har legat till grund för skolans fortsatta
planering kring förebyggande arbete.
Elevgrupperna på fritidshemmen för förskoleklass och år 1 har minskats från cirka 75 elever
till 45-50 elever.















Bestämda rastområden för rastvärdar
Schemalagt vilka klasser som har tillträde till fotbollsplanen under rasttid
Organiserad vuxennärvaro i omklädningsrummen för elever
I flera elevgrupper har kösituationer tagits bord till exempel förflyttningen till och från
måltider
I alla årskurser har vi ändrat till att ha idrottslektioner klassvis
Infört trivseldagar som ”Hanviksspåret” då alla elever delas in i blandgrupper (elever
från år 1-6) och genomför samarbetsövningar
Faddergrupper som träffas en gång i månaden har ställts in och lagts ned. Detta var
för personalkrävande och stressigt för både elever och personal. Det fanns elever som
upplevde otrygghet i grupperna
Under de första veckorna på läsåret genomförs särskild satsning på värdegrunden
Trygghetsteamet har lagts ned till förmån för arbetslagen som har ett större ansvar för
elevernas ansvar och trygghet
Skolpsykolog och specialpedagog har besökt arbetslagen på möten för att stödja det
förebyggande arbetet
Fadderverksamhet mellan olika årskurser sker med viss regelbundenhet
Trygghetsråd där elevrepresentanter tillsammans med skolledning träffas regelbundet
och samtalar om trygghet och trivsel
Systemet där utvalda elever i år 5 var ”extra” rastvärdar utgick
Kurator på halvtid har anställts och elever kan själv ta kontakt om de vill komma i
kontakt med kuratorn
Vid schemaläggning av idrott tas hänsyn till att inte ha för stora åldersskillnader
utifrån att elever delar omklädningsrum
5




På elevernas begäran har försök med duschdraperi i duschutrymmen i omkl.rum
monterats, dock fungerade inte det
I flera årskurser har personal arbetat med kamratmassage, dramaövningar och i
förebyggande syften haft samtal om vänskap och utanförskap
Vi har vid behov ökat samarbetet med vårdnadshavarna och ökat informationen och
samarbetet. Vårdnadshavarna och eleverna har deltagit i det ökade samarbetet vilket
har bidragit till ökad trivsel och trygghet
Infört rastaktiviteter under lunchtid
Kartläggning/ nulägesbeskrivning 2011/2012
Arbetslagens lyfter fram att Trygghetsrådet upplevs som positivt, eleverna känner det
meningsfullt att vara delaktiga i förslag på att diskutera fram åtgärder kring trygghet och
trivsel.
Flera arbetslag tar fram att strukturer för förflyttningar kan förbättras vilket bygger på att tid
för samtal och planering ges utrymme.
Några arbetslag uppger att de hade fler samarbetsövningar i början av läsåret och att det blev
mer sällan under läsåret vilket har påverkat klimatet inom elevgrupperna. Det understryker
betydelsen av att arbetslagen hinner samtala om klimat och trivseln.
Skolans kartläggning kring trivsel och trygghet upplever arbetslagen som ett bra verktyg, det
ger en bra bild över hur gruppen fungerar. I något arbetslag har samtal förts om när man som
pedagog ska hämta hjälp vid konflikter mellan elever och tillsägelser inte fungerar eller
räcker. Under läsåret 2011-2012 genomförde vi en systematisk kartläggning genom
intervjumetod. Vi har ingen sammanställning över skolnivå utan har använt resultatet i
arbetslagens förebyggande värdegrundsarbete.
Skolan har utvärderat förväntansdokumentet och ordningsreglerna.
Brukarundersökningen som genomfördes februari- mars 2012 gav följande resultat.
Föräldrar Förskoleklass(36 svar,
49%)
Mitt barn är tryggt i skolan
Mitt barn lär sig att lösa konflikter och
ta hänsyn till andra
Skolan arbetar medvetet mot
kränkande handlingar
Föräldrar år 2(40 svar,60%)
Mitt barn är tryggt i skolan
Mitt barn lär sig att lösa konflikter och
ta hänsyn till andra
Skolan arbetar medvetet mot
kränkande handlingar
Föräldrar år 5(45svar,68%)
Mitt barn är tryggt i skolan
Mitt barn lär sig att lösa konflikter och
ta hänsyn till andra
Skolan arbetar medvetet mot
kränkande handlingar
2011
2012
Genomsnitt Tyresö kommun 2012
3,4
-
3,2
3,3
3,5
3,5
-
3,2
3,5
3,6
-
3,2
3,3
3,5
3,5
-
3,1
3,3
3,6
-
3,5
3,2
3,5
3,4
-
3,2
3,2
6
I 2012 års brukarundersökning framkommer att vårdnadshavare inte känner till skolans
förebyggande arbete och hantering av kränkningar. Förbättring av information behövs från
både arbetslag och skolledning.
I maj 2012 blev Hanvikens skola, som en av två skolor i Tyresö kommun, granskad av pwc
kommunal revisorer Frida Enocksson Wikström och Sofia Regnell.
De bedömde att det fanns en bra grund för arbetet med kränkande behandling och
diskriminering i arbetssätt hos båda skolorna de besökt. Dock saknades en tydligare och mer
systematisk uppföljning av arbetets resultat samt antal ärenden och vad det gäller. Deras
förslag på åtgärder var att vi behövde bli tydligare med vad som ska anses som en allvarlig
händelse och vad som ska anmälas till rektor.
Förebyggande åtgärder för lika rättigheter och möjligheter
2012/2013
Mål: Öka andelen elever och vårdnadshavare som upplever sig trygga i
och med skolan samt öka andelen elever som lär sig att lösa konflikter och
visa hänsyn.
Planerade åtgärder för att förbättra tryggheten för eleverna:
-
utifrån målet att alla ska känna sig mer bekväma med att duscha efter idrotten har
skolan låtit montera en skärmvägg i duschutrymmena i idrottshallens omklädningsrum
idrottsämnet sker klassvis för alla årskurser
musikämnet sker i halvklass i årskurserna 3-6 vilket möjliggör ökad måluppfyllelse
och en ökad trivsel och trygghet.
all personal får kompetensutveckling kring förebyggande arbete och mekanismer
kring kränkningar och mobbning (sep 2012)
eleverna i år 3-6 ges utbildning och samtal kring kränkningar på nätet (sep 2012)
elevernas sommaruppgift i samband med OS-temat möjliggör att alla kan göra ett val
och visa upp sitt val av OS-gren
trygghetsrådet som har elevrepresentanter i år 1-6 träffar bitr. rektor regelbundet och
diskuterar trygghet, attityder och normer på vår skola
kartläggning av personalens kompetens kring förebyggande och främjande arbete för
att kunna ge en riktad kompetensutveckling
elevhälsoteamets kompetens och stöd till arbetslagen förtydligas
förstärka och utveckla samsynen hos personal om vilka konsekvenser det skulle få om
reglerna inte följdes
7
1. Handlingsplan vid konflikter mellan elever
1. Närmaste vuxen agerar omedelbart och ingriper.
2. Ansvarig personal talar med den berörda och involverad elev/ elever samt gör en
bedömning om ärendet är trakasseri/ kränkande behandling eller ej.
3. Ifall ärendet bedöms som trakasseri/ kränkande behandling följs anvisningarna
enligt punkt 2 på sid 8.
2. Handlingsplan vid diskriminering/trakasseri/ kränkande behandling mellan
elever
1. Ansvarig personal inleder snarast utredning. Samtal med den utsatte eleven.
Vårdnadshavare informeras.
2. Dokumentation på formulär ” Protokoll vid misstänkt trakasseri/ kränkande
behandling (bilaga 1).
3. Samtal med eleven/ eleverna som trakasserat/ kränkt. Vårdnadshavare/
skolledning/ elevhälsoteam och arbetslag informeras. Verksamhet och rutiner
organiseras så att pågående trakasseri/ kränkande behandling omedelbart stoppas.
4. Uppföljning sker av ärendet. Arbetslaget ser över om ytterligare insatser och
åtgärder behöver sättas in samt informera personal kring eleverna.
5. Ställningstagande görs angående upprättande av åtgärdsprogram.
3. Handlingsplan vid diskriminering/ trakasseri/ kränkande behandling mellan
vuxen och elev
1. Om en elev känner sig diskriminerad/ trakasserad/ kränkt av någon vuxen vänder sig
denne eller dennes vårdnadshavare till klasslärare, rektor, biträdande rektor, kurator,
skolsköterska eller annan personal.
2. Rektor eller den som rektor utser startar utredning.
3. Båda parter, elev och den tilltalade, ska beredas möjlighet till samtal med varandra.
Detta samtal sker tillsammans med vårdnadshavare, klasslärare, rektor eller annan
vuxen allt efter parternas önskemål.
4. Uppföljning sker av ärendet.
5. Eventuellt ytterligare åtgärder vidtas av rektor. Beroende på kränkningens art kan
polisanmälan bli aktuell.
6. Ärende dokumenteras och rapporteras till BoU, se dokument.
4. Handlingsplan vid upprepad trakasseri/ kränkande behandling
1. Rektor kallar omgående till elevvårdskonferens med berörda vårdnadshavare och
pedagoger. Vid behov även eleven.
2. Åtgärdsprogram upprättas för den/de som har utfört trakasseri/ kränkning.
3. Kontinuerlig uppföljning med vårdnadshavare.
4. Vid behov sker anmälan till socialtjänst eller polis.
Konfliktsamtal
Konfliktsamtal är en åtgärd som kan vidtas vid konflikt mellan elever. Under ledning av en
samtalsledare som ska förhålla sig opartisk bereds parterna möjlighet att under strukturerade
former ta del av varandras berättelser och redogöra för problemen, uttrycka sina intressen och
behov. Parterna kan därmed släppa och förflytta sina invanda positioner, ståndpunkter.
8
Samtycke till konfliktsamtal inhämtas från båda parterna. Protokoll från överenskommelse
och konfliktsamtal kan skrivas.
9
10
11
12