laboremus-program-mot-psykisk-ohälsa

Utbildning och hälsa
- Laboremus och S-studenters program för att motverka
psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016
1. ​
Förord​
- Varför är psykisk ohälsa en fråga för kårerna?
Att få utbilda sig på våra gemensamma universitet och högskolor oberoende av vilka vi är eller
vår bakgrund ser Laboremus och S-Studenter som en rättighet. Utbildning är ett sätt att växa
som individ, men även en väg att skaffa sig de kunskaper som krävs för att kunna försörja sig
och bygga ett lyckligt liv. Därför är det är med oro som vi ser den psykiska ohälsan breda ut sig
bland oss studenter.
Utvecklingen manar till handling. Rätten till utbildning behöver länkas samman med rätten till
god hälsa och välmående. Frågan om hur vi ska bemöta stress och ångest orsakad av en
undermålig studiemiljö behöver värderas som hur vi ska hantera en undermål arbetsmiljö i
yrkeslivet. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete - ingen ska heller behöva bli sjuk av sin
utbildning. Därför har Laboremus och S-Studenter valt att lyfta studenternas situation i
samband med Uppsala Studentkårs kårval 2016.
Psykisk ohälsa är ett problematiskt område eftersom det inte finns några enkla lösningar. Politik
är ett dåligt botemedel mot alla former av sjukdom och ohälsa. Däremot är politik ett bra verktyg
för att påverka vår vardag, vår arbetsmiljö och en del av våra livsvillkor. Att enbart behandla
symptomen på en undermål arbetssituation är inte en hållbar lösning. Våra förslag utgår därför
från att det är orsakerna till den psykiska ohälsan som behöver bemötas. Visionen är att ingen
student ska bli sjuk till följd av sin arbetsmiljö.
För att omsätta visionen till verklighet är det viktigt att studentkårer med uppdrag att
representera studenterna och driva våra gemensamma frågor finns. I det här programmet
presenterar Laboremus och S-Studenter ett par av de områden vi menar är väsentliga att
förändra för att skapa en bättre situation för alla studenter på Uppsala Universitet och som vi
kommer att driva i Uppsalas studentkårer.
1 2. ​
Studieteknik​
- Verktyg för att klara studierna med hälsan i behåll
En god utbildning, som leder till ett rikt och långt arbetsliv, kräver att studenterna får tillgång till
verktyg som gör det möjligt att klara studierna med hälsan i behåll. Det handlar om att
studenterna behöver känna till hur de bäst tillägnar sig de kunskaper som examineras och för
att klara av examinationen.
Mot bakgrund av detta vill Laboremus och S-studenter se att lärarledd undervisning i
studieteknik relevant för ämnet blir en given del av utbildningen vid Uppsala Universitet.
Studieteknik behöver vara en prioriterad del i utbildningen för att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att studenter ska klara sina studier med rätt kunskaper och god psykisk
hälsa. För detta räcker inte tumregler kring hur många timmars läsning lärarna förväntar sig.
Det krävs utbildning om konkreta studiemetoder.
Därför vill vi att institutionerna tar ett ansvar för att ge ämnesrelevant utbildning i studieteknik
inom ramen för varje A-kurs/första terminen vid programutbildningar. För att skapa optimala
förutsättningar för att studenterna ska tillägna sig dessa erfarenheter är det viktigt att
studieteknik ges en schemalagd plats, under kursens ordinarie undervisningstid, och inom
ramen för kursen. Utbildningsmoment som tillåter interaktion mellan studenter och lärare bör
förekomma. Vi menar därför att det är viktigt att institutionerna tar ett betydande ansvar för
detta och att studieteknik inte ska vara fristående från programmen eller förläggas till
sidoaktörer, som studentkårerna, sektionerna eller studentföreningar.
Därför anser Laboremus och S-Studenter:
att alla A-kurser och förstaterminer på utbildningsprogram ska innehålla minst ett
utbildningstillfälle i studieteknik som är schemalagt under kursens ordinarie
undervisningstid
3. ​
Examination​
- en jämlik grund för att bedöma kunskap
Syftet med examination är att fastställa ifall studenten har tillägnat sig de kunskaper som finns
angivna i kursplanen. Trots detta är formerna för examination sällan anpassade till olika
personers individuella förutsättningar. Det gäller såväl anpassning till studenters olika
förutsättningar till lärande eller färdigheter att förmedla sin kunskap. Ofta värderas
examinationsmoment
som
muntlig
framställning
eller
PM
lägre än
salstentamen
i
slutbedömningen. Konsekvensen av detta är att examinationen rör sig bort från tanken om att
det är förvärvad kunskap som står i fokus för bedömningen.
2 Laboremus och S-Studenter bedömer att examinationssystemets ensidiga och inflexibla betoning
vid en viss typ av kunskapsmätning är en källa till oro och stress som påverkar såväl
studenternas hälsa som deras studieresultat negativt. Det kan handla om att studenter som har
lätt att prestera i en tidspressad situation - som till exempel vid salstentamen - gynnas över
studenter som presterar bäst i en lugnare miljö, oberoende av studenternas faktiska
kunskapsnivå. Konsekvensen blir att de studenter som inte har samma resurser att hantera
salstentamen inte får en bedömning som gör deras faktiska kunskapsnivå rättvisa.
Laboremus och S-Studenter anser att riktlinjerna för examination behöver innefatta en balans
mellan värderingen av olika sätt att uppvisa sin kunskap. Vidare behöver riktlinjerna balansera
kursspecifika krav med generella riktlinjer för hela universitetet Det handlar om att Uppsala
Universitet ska kunna erbjuda utbildning i
världsklass,
som ger studenterna goda
förutsättningar att hitta arbete efter studierna, samtidigt som studenterna ska erbjudas goda
möjligheter att uppvisa sin förvärvade kunskap på ett sätt som möjliggör likvärdig bedömning.
Därför anser Laboremus och S-Studenter:
att ​
institutionerna ska ta ett större ansvar för att anpassa examinationsformer till olika
behov för att uppvisa kunskap.
att ​
institutionerna vid planering av kurser ska eftersträva att olika typer av
examinationsmoment
ska
värderas
lika
i
sammanvägningen
av kunskaper i
slutbedömningen.
4. ​
Betyg ​
- Ett enhetligt system för bedömning med fokus på kunskap
Laboremus och S-Studenter ställer sig kritiska till det faktum att det inom Uppsala Universitet
tillämpas flera olika betygssystem. Vidare ställer vi oss kritiska till hur betygsgrunderna
formuleras och avvägning mellan betygsskalorna i respektive system görs. Att studenterna inte
på ett tydligt och förutsägbart sätt kan få inblick i hur ett specifikt betyg motiveras bedömer vi
vara en bidragande faktor till psykisk ohälsa, främst i form av prestationsångest och stress inför
examination. En annan viktig faktor till den ökade psykiska ohälsan är ungas, och i synnerhet
unga kvinnors, situation på arbetsmarknaden, där höga betyg snarare än en hög kunskapsnivå
belönas.
Sammantaget leder betygssystemets godtycklighet till en ohållbar arbetssituation såväl som till
en förskjutning av utbildningens syfte. Att prestera vid examination och klara av att få högsta
3 betyg blir viktigare än att tillägna sig de kunskaper som är väsentliga för arbetsmarknaden.
Konsekvenserna är att vi får en arbetsstyrka med sämre hälsa och sämre kunskaper.
Laboremus och S-Studenter föreslår mot bakgrund av detta att Uppsala Universitet tar en aktiv
roll i samhällsutvecklingen och flyttar fokus från att jaga betyg till att finna kunskap. Vi menar
att examinationens utgångspunkt bör vara att fastställa om studenten lärt sig det innehåll som
kursplanen föreskriver eller ej. Därför bör en tvådelad betygsskala med enbart betygen
Godkänt ​
och ​
Underkänt ​
införas på hela Uppsala Universitet. Vidare bör de förväntade
kunskapskraven samt betygskriterierna specificeras tydligare i kursplanerna för att skapa en
förutsägbarhet i bedömningen. Genom detta skapas bättre förutsättningar för god hälsa,
inhämtande av relevant kunskap, samt större incitament för institutionerna att skapa
förutsättningar för att studenterna ska uppnå ett godkänt resultat.
Därför anser Laboremus och S-Studenter:
att ett tydliggörande och konkretiserande av utbildningskriterier och betygskriterier ska
genomföras.
att ett gemensamt betygssystem med enbart betygen ​
Godkänt ​
och ​
Underkänt ​
ska
införas på alla utbildningar vid Uppsala Universitet.
att på kurser som lämpar sig för skriftliga omdömen ska studenterna få sådana i
samband med betyget.
5​
.​
Praktik - ​
Vägarna från utbildning till arbete
I dagsläget är relevant yrkeslivserfarenhet en viktig och ofta avgörande merit när en söker
arbete efter studiernas slut. Oron inför tiden efter studierna slår oftast hårdast mot de studenter
som saknar ett personligt kontaktnät. Praktik inom ramen för sin utbildning, där studenterna får
möjligheten att skaffa relevant yrkeslivserfarenhet som är direkt kopplad till ämnet, är ett viktigt
verktyg för att skapa en bättre, liksom jämlikare, situation för unga på arbetsmarknaden.
Uppsala Studentkår driver redan idag frågan om att utveckla och fördjupa möjligheterna till
sådan praktik, men Laboremus och S-Studenter anser att mer kan och behöver göras. Det
handlar om att samtliga kårer behöver ta en mer aktiv och drivande roll i frågan om praktik.
6​
. Sjukförsäkring -​
Återhämtning kräver individuell anpassning
4 En
återkommande faktor
bakom
problemen
med
psykisk ohälsa vid högskolan är
sjukförsäkringssystemets dåliga kompatibilitet till heltidsstudier. Det är orimligt att psykisk
ohälsa som grundas i arbetsmiljö behandlas olika beroende på om du studerar eller arbetar.
Laboremus och S-Studenter anser därför att sjukskrivning från studier ska likställas med
motsvarande regelverk avseende förvärvsarbete.
Laboremus och S-Studenter har identifierat tre områden där vi vill se reformer kopplade till
sjukskrivning. För det första är utbildningstakten inte tillräckligt flexibel - utbildningarna
innehåller ofta många obligatoriska moment, men små möjligheter till komplettering vid
långvarig sjukdom. Därför blir det svårt att komma in i systemet igen efter sjukskrivning. I
synnerhet som det inte går att vara sjukskriven på deltid i dagens system. Ett andra problem är
att CSN inte är tillräckligt flexibelt i sjukskrivningsfrågor. I synnerhet gäller detta reglerna för
återbetalningsskyldighet. Regelverket är problematiskt då studenter som inte haft möjlighet att
examineras på grund av sjukdom riskerar att bli återbetalningsskyldiga när tillfälle att
komplettera i vissa fall inte ges förrän efter ett år. Denna situation skapar även incitament hos
studenterna att försöka klara sina examinationer trots eventuella hälsoproblem. En tredje faktor
är en bristande flexibilitet kring regler för studentboenden - många av Uppsalas studentbostäder
kräver att du klarar av att bli godkänd i minst 15hp/termin för att få bo kvar, vilket blir ett
problem om du måste läsa om en kurs på grund av att obligatoriska moment missats till följd av
ohälsa.
Sammanfattningsvis handlar alla tre områdena om att studenternas förmåga att klara av att bli
godkänd vid givna examinationstillfällen är ett villkor för våra möjligheter till fortsatt
utbildning, försörjning och boende på ett sätt som inte tillåter sjukdom eller periodvis nedsatt
prestationsförmåga.
Laboremus och S-Studenter anser:
att ​
det behövs större flexibilitet i utbildningstakt i samband med återhämtning från
sjukskrivning, till exempel möjlighet att vara sjukskriven på deltid.
att det ​
behövs en större flexibilitet kring återbetalningsskyldighet i samband med
sjukskrivning som tar hänsyn till när möjlighet till komplettering/särskild prövning ges.
att ​
det behövs en större flexibilitet för den enskilde studenten i regelverken kring
kraven på godkända högskolepoäng per termin för Uppsalas studentbostadsbestånd,
såväl i de kommunalt ägda som de nationsägda, som tar hänsyn till när möjlighet till
komplettering/särskild prövning ges.
5 7. ​
Kårerna och kvinnors villkor på arbetsmarknaden​
- aktiv påverkan
Laboremus och S-Studenter anser att en viktig insikt kring den ökade psykiska ohälsan vid
högskolan är att särskilt kvinnor drabbas. Detta hör samman med kvinnors situation på
arbetsmarknaden och i samhället överlag. Kopplat till studier handlar det om kvinnors svårighet
att ta sig in på arbetsmarknaden och det faktum att kvinnornas löner är lägre i jämförelse med
sina manliga kollegors. Konsekvensen av detta är att krav på utbildning, höga betyg och extra
arbete vid sidan av studierna blir viktigare, vilket medför ökad stress och press.
För att skapa en bättre situation för kvinnliga studenter behöver arbetsmarknaden jämställas.
Principen om att värderas efter meriter och inte kön behöver göras gällande både på
arbetsmarknad och högskola. Det handlar om att skapa tydliga karriärvägar för kvinnor, att
osakliga löneskillnader mellan könen utjämnas och andra politiska åtgärder som skapar
likvärdiga arbetsvillkor och lönebildning mellan kvinnor och män. Laboremus och S-Studenter
anser att detta är en viktig samhällelig fråga, som får direkta konsekvenser på studenternas
livssituation och välmående, och därför behöver Uppsalas studentkårer ta en aktiv roll som
opinionsbildare.
Därför anser Laboremus och S-Studenter:
att ​
att Uppsalas studentkårer ska ta en aktiv roll i samhällsdebatten för att lika lön och
villkor för lika arbete ska gälla för kvinnor och män på arbetsmarknaden.
att ​
Uppsalas studentkårer ska verka för att att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) tar
en aktiv roll i samhällsdebatten för att lika lön och villkor för lika arbete ska gälla för
kvinnor och män på arbetsmarknaden.
6 Laboremus är en del av det socialdemokratiska studentförbundet och en
av
Sveriges
äldsta
socialdemokratiska
studentföreningar.
Vi
representersas i Uppsalas studentkårer genom kårpartiet S-Studenter.
BLI MEDLEM IDAG!
SMS:a sstudent​
[mellanslag] ​
betala ​
[mellanslag]​
ditt personnummer, till 72 456
Det kostar bara 50 kr per år.
7