Grupparbete 3, grupp Lund
Kristina, Sofie, Mikael, Christoffer och Emelie
A. Identifiera utifrån litteraturen fysiska uttryck som kan uppfattas som speciellt
urbana i de tre perioderna 1. Medeltiden, 2. Omkring 1900 och 3. Nutid.
NE:s definition av stad är: ” större, mer betydande tätort förr med speciell ställning och
speciella rättigheter och skyldigheter; numera ej som särskild kategori i administrativa
sammanhang”. En annan definition av stad är enligt Larsson S. ”en organisation av rummet
som förkortar avståndet mellan såväl människor som aktiviteter och utbyten”. Enligt vår
mening är Larssons definition av en stad något klarare och kan appliceras på städer i olika
tidsåldrar, vilket vi ska göra i nedanstående text där vi ska ta fram de fysiska uttryck som
uppfattas speciellt urbant, under medeltiden, 1900-talet och den nuvarande staden.
1. Medeltiden
När vi tittade på Lund som medeltida stad började vi titta på gamla kartor för att få en
helhetsbild. Det första som slog oss var att vi kunde se likheter gällande utformningen mellan
nuvarande stortorget i Lund med bygatan i Värpinge. Detta får oss att tänka på att detta skulle
vara ett centralt läge för Lund, hela stadens utformning handlar om att lyfta fram domkyrkan
med dess närliggande områden som en samlingsplats. Lund hade betydligt fler kyrkor, men
det enda synliga spåret som finns kvar idag av dessa kyrkor är domkyrkan. Domkyrkan anses
som urban pga dess maktställning, att tingsplatsen låg strax söder om kyrkan ger området ett
visst maktcentra för dåtidens befolkning. Stadsportarna spelar även en viktig roll för urbanitet,
staden skulle avskiljas från resterande landsområden och en tullavgift för att träda in i staden
infördes. I och med att domkyrkan och tingsplatsen utgjorde en naturlig mötesplats gynnades
handeln. Överskottet på landsbygden var en avgörande faktor för att grundlägga en stad i och
med att detta leder till en ökad produktion och konsumtion, vilket i sin tur leder till en
växande befolkning tack vare tillgång på resurser. Ett annats stadsfenomen är
specialisthantverk, yrke såsom slaktare, skräddare, skomakare och dylikt växte fram.
2. 1900-talet
Ett utav de stora skillnaderna mellan medeltiden och tidigt 1900-tal är själva
industrialiseringen. Industrialismen bidrog till en öka produktion vilket är en viktig faktor för
urbaniseringen. Genom ökning av industriområden och bostadsområden har expanderats
staden utan för den dåvarande givna stadsgränsen. Under 1900-talet har den ideologiska
utvecklingen haft betydelse för urbaniseringen. I och med att staden öppnas upp för större
allmänhet och flera människor kan ta del av staden. Detta är en ytterligare en anledning till att
staden expanderats och urbaniseringen går framåt. I dagens samhälle är transport en viktig del
av urbaniseringen och det kan vi hitta spår av från 1900-talets början, t ex. tågets etablering.
3. Nutid
I dagens samhälle är statens inblandning i samhället koncentrerad till staden. Det kan vi se till
exempel inom området säkerhet som är mer utpräglad i staden än på landsbygden. Med detta
menar vi övervakningssystem, trafiksäkerhet och närvaro av polis och väktare. Något som
även utmärker den moderna tiden är överkonsumtion och ”köp och släng” kulturen. Vilket
leder in oss på miljömedvetenhet som ska vara väl synlig i samhället. Miljömedvetenheten ser
man i de flesta städer i form av sopsortering och soptunnor. Ytterligare en sak som påverkar
stadens utformning är framkomligheten av trafik. Det här kan man dock inte se i Lund
centrum där gatorna är ej anpassade för biltrafik.
B. Stadens medeltida utbredning.
När man vandrar genom Lund och tar sig tid att studera de byggnader som finns i staden,
inser man snart att staden har en blandad arkitektur. Av de religiösa byggnader som vi idag
kan se är Domkyrkan den ända från medeltiden som finns kvar. Längs kyrkogatan och
Södergatan finns det en del skyltar upphängda som talar om att här fanns det en medeltida
kyrka. Kyrkans ursprungliga funktion är i viss mån den samma som idag. Den används för
religiösa utövanden. Idag har dock kyrkan inte samma makt som under medeltiden och brukas
även inom turismnäringen. Apotekare huset på kyrkogatan har varit i bruk sedan 1600-talet.
Denna byggnad används fortfarande som apotek samt som klädsbutik.
Exempel på hus från 1800/1900 är Rådhuset med en klassisk fasad som är hämtad från mitten
av 1800-talet. Byggnaden uppfördes ursprungligen som stadshus.
Att dessa tre tidsperioder är intressanta för staden är att deras arkitektur har präglat staden.
Under medeltiden byggdes många hus i Lund som finns kvar än i dag. Under 1600 och 1700talet ändrades inte staden i så stor utsträckning utan det var först under 1800-talet som stadens
arkitektur förändrades igen. Denna arkitektur finner vi på många hus och i vissa lägen är det
bara fasaden som är kvar av 1800-talets huset. Många enplansbostäder som var byggda i
mitten på 1800-talet finns kvar längs Kyrkogatan och Södergatan. Husens original som var
byggda av lersten och tegel är dock gömda under slätputts och färg.
I frågan om varför vissa byggnader är bevarade så tror vi att svaret är olika beroende på
vilka byggnader det är frågan om. När vi gick längst gatan och tittade på de gamla
byggnaderna så såg vi att vissa av dem hade samma funktion som de hade när dem byggdes,
som exempelvis banken och apoteket. En del andra byggnader fanns kvar, men hade blivit
ombyggda eller ändrade på något sätt. Att byggnaderna bevarades kan bero på att de är fullt
funktionella i vårt samhälle, eller för att de har ett kulturellt värde i sig.
C. Kommunikation, produktion, administration och sociala strukturer innebär
omgestaltningar av stadslandskapet. Ge exempel på hur man kan se detta i Lund utifrån
de tre tidsbilderna utifrån 1. Transportleder, 2. Platser för handel, industri, utbildning,
3. Rådhus, stadshus, kyrkor, 4. Olika befolkningsgruppers bostadshus/områden
1. Transportleder
I Lund har den viktigaste vägen varit vägen från södertull upp mot domkyrkan, i dagens
samhälle kallad Stora Södergatan. Detta kan man tillexempel se under medeltiden, då inte
mindre än fem kyrkor ligger i anslutning till gatan. Gatan mynnar ut i stortorget, vilket var en
plats där många människor träffades, för att handla eller till tings. I dagens samhälle har Stora
Södergatans betydelse minskat markant, den är fortfarande en del av shoppingen i centrum,
men det är en betydligt blygsammare trafikering av den. Bland nutidens viktigaste vägar anses
ringvägarna och motorvägarna, dessa är vägar är enbart konstruerade ur transporttids hänsyn.
Man kan även i dagens samhälle se en stor utsträckning av cykelvägar i Lund.
2. Platser för handel, industri, utbildning
Det som var en dominerande handelsplats under medeltiden var den tidigare nämnda
stortorget. Det här kan man se i det arkeologiska materialet som från platsen vilket har bestått
bland annat av handelsbodar av trä. Dessa handelsbodar har varit placerade runt stortorget.
Under 1900-talet var fortfarande handeln lagd till inom stadens gränser. När man ser på
handel idag så ligger inte alls vikten vid att handel ska bedrivas i centrum som var så starkt
betonat under medeltiden. Utan här kan man se hur handeln har flyttat sig utanför de centrala
delarna av städerna och stormarknader har dykt upp.
Lund var aldrig en stad som var stor inom industrialismen utan de industrier som har funnits
har varit få och begränsade och funnits utanför stadens gränser. Det här berodde framför allt
på Lunds position i landskapet där dem var bara en anhalt före Malmö som var den mer
dominerande industristaden.
Utbildningen är det som kanske har varit utmärkande för Lund. Under medeltiden så
skapades Katedralskolan. Skolan finns fortfarande kvar i vår tid fast dock har placeringen av
skolan flyttats. Det som är mest synliga exemplet av utbildning i Lund är Universitet där man
ser hur det har spritt sig över hela staden från när den grundades tills nutid.
3. Rådhus, stadshus, kyrkor
Som tidigare nämnts i texten så har ett område varit dominerade för den religiösa och
politiska makten i Lund. Den har varit fokuserad runt nuvarande Stortorget och dess
omgivning.
4. Olika befolkningsgruppers bostadshus/områden
Skillnaden mellan medeltiden, 1900-talet och nutid är ganska stor. Då under medeltiden
staden var framförallt till för de rika människorna såsom, präster, borgare, adel. Förändringar
som sker under 1900-talet och industrialismen var att staden blev mer tillgänglig för alla
befolkningsgrupper. I vår nutid så kan vi se stora bostadsområden utanför stadens gränser och
klasskillnaden när det gäller bostäder har sakta suddas ut.
D. Arkitektonisk utformning och rumslig placering
Vi letade upp den gatan i Lund som vi ansåg en gång hade varit stadens så kallade bygata.
Denna gick från Allhelgonakyrkan vid Norrtull och den dåvarande norra porten ut från staden
ner till Södertull och nuvarande Kulturmejeriet där förr den södra porten var belägen. Vi gick
denna gata ner, analyserade och jämförde byggnaderna som fanns på denna gata. Bl.a. ligger
Domkyrkan precis intill gatan och domkyrkan är som vi vet från medeltiden och den
framhålls definitivt väldigt mycket. Detta kan bero på att den är väldigt ståtlig och pampig.
Kyrkan har genom alla tider, då inte minst på medeltiden, haft en väldigt viktig och central
roll i människors liv och tillvaro. Inte långt från kyrkan ligger Stortorget där all torghandel
utspelade sig, och det är väl klart att man vill lägga torghandel nära kyrkan så att man kan gå
dit efter man gjort sina "inköp" för dagen. Andra framhållande byggnader är framförallt en hel
del byggnader från 1800-talet, då man känner igen dessa på deras detaljrika fasader. Man kan
säga att de är lite gotiskt inspirerande med sina snitsiga, och spetsiga fönsterramar etc. På
samma gata ligger också en hel drös med offentliga byggnader både från förr och nu.
Framförallt då en massa banker och på en av dessa byggnader finns en fasad med inspiration
från italiensk arkitektur, som var väldigt modernt på 1800-talet. Där finns också en väldig
variation av byggnader från 60-, 70- och 80-talen allt eftersom staden förändrades ju mer tid
som förflyter. Dessa byggnader har ett lite annorlunda förhållande till varandra än 1800-tals
byggnaderna därför att nutida husen är mycket mer funktionalistiska, raka och placerade på en
rad längs med varandra. De äldre husen knyts mer ihop så att gatan blir lite sned då husen
byggs efter hur det förra slutade. Detta gör att det ser snitsigare, snedare och krokigare ut. Mer
kors och tvärs helt enkelt, mycket pga alla detaljer på fasader, men som faktiskt gör de
mycket trevligare att kolla på än de övriga byggnaderna. De äldre husen är också oftast
placerade i anslutning till där ett nytt kvarter ska till att ta vid, alltså gärna vid gathörnor, etc.
